Landstingets uppdrag och vision Landstingen ansvarar för välfärd i samhället, i första hand hälso- och sjukvård samt tandvård. De har även hand om kultur, kollektivtrafik och regional utveckling. Dessa ansvarsområden omfattar en större geografisk yta och kräver stora ekonomiska resurser. Norrbottens läns landsting ansvarar för n hälso- och sjukvård inklusive tandvård n kultur och regional utveckling. Utgångspunkt är den demokratiska uppgiften att företräda medborgarnas intressen.
Landstinget styrs av kommunallagen. Uppgifterna inom hälso- och sjukvården regleras av hälso- och sjukvårdslagen och tandvårdslagen. Uppdraget avseende kollektivtrafik regleras i kollektivtrafiklagen. Landstingets engagemang i regionala utvecklings- och kulturfrågor regleras inte i lag utan fastställs av de förtroendevalda. Kultursamverkansmodellen styr hur statliga kulturmedel fördelas regionalt. Landstinget bedriver utbildning inom gymnasiets naturbruksprogram på uppdrag av kommunerna i länet. Vision Norrbottningen ska leva ett rikt och utvecklande liv i en region med livskraft och tillväxt.
Verksamhetsidé Landstinget arbetar för norrbottningarnas – flickors, pojkars, kvinnors och mäns – välfärd och styrs ytterst av norrbottningarna själva, genom allmänna politiska val. Genom aktiva, förebyggande och hälsofrämjande insatser ska landstinget verka för en jämställd och jämlik hälsa hos norrbottningarna. Hälso- och sjukvård och tandvård ska fördelas efter behov och i allt väsentligt finansieras genom skatter. Genom aktiva insatser för regional utveckling och kulturverksamhet ska landstinget bidra till Norrbottens utveckling. Insatserna ska skapa förutsättningar för ett hållbart samhälle och en god livsmiljö. Värdegrund Landstingets värdegrund vilar på respekten för människovärdet
som bottnar i FN:s allmänna förklaring om de mänskliga rättigheterna samt FN:s konvention om barns rättigheter och de andra kon-ventionerna som är ratificerade. Värdegrunden ska genomsyra allt arbete i landstinget. Värdegrunden utgår från en humanistisk människosyn.
Landstingets värdegrund: n Alla människor - lika värdefulla - allas insatser är lika värda
n Kreativitet, engagemang, delaktighet och ansvarstagande n Öppenhet och samverkan
Månadsrapport Mars 2016 Månadsrapport April 2016 Månadsrapport Maj 2016 Månadsrapport Juni 2016
Månadsrapport September 2016
Månadsrapport Oktober 2016
Månadsrapport November 2016
Månadsrapport December 2016
Ekonomi
Periodens resultat
Landstingets redovisar ett positivt resultat för perioden på 197 mkr, vilket är 319 mkr bättre än föregående år. Resultatet avviker dock negativt mot pe- riodbudgeten med 107 mkr.
Resultatförbättringen jämfört med föregående år beror på att skatteintäkterna ökat med 702 mkr, huvudsakligen till följd av den höjning av skattsatsen som genomfördes 2016. Statsbidrag och utjämning har minskat något.
Verksamhetens nettokostnader är dock 321 mkr högre än samma period fö- regående år (5,4 procent) och 94 mkr eller 1,6 procent högre än budget. Med hänsyn tagen till den återbetalning med 44 mkr från AFA avseende försäk- ringspremier som erhölls 2015 uppgår ökningen till 277 mkr (4,6 procent).
Finansnettot är +15 mkr vilket är 54 mkr sämre än föregående år och 17 mkr sämre än budget.
Verksamhetens intäkter
Verksamhetens intäkter har ökat med 63 mkr eller 6,5 procent jämfört med föregående år. Om man exkluderar återbetalningen från AFA på 44 mkr som erhölls 2015 så har intäkterna ökat med 11,5 procent. Ökningen är huvudsak- ligen hänförlig till asylersättning samt statsbidrag som inte var kända vid budgettillfället och motsvaras till stor del även av ökade kostnader.
Resultaträkning (Mkr) 201610 201510
Förändring 2010610-
201510
Avvikelse mot budget
2016
Verksamhetens intäkter 1 039 976 6,5% 162
Verksamhetens kostnader -7 291 -6 906 -256
varav personalkostnader -3 868 -3 680 5,1% -101
varav övriga kostnader -3 215 -3 025 6,3% -154
varav avskrivningar -208 -202 -1
Verksamhetens nettokostnad -6 251 -5 930 5,4% -94
Skatteintäkter 5 066 4 365 -17
Generella stadsbidrag och utjämning 1 366 1 374 22
Resultat före finansiella poster 181 -192 + 373 mkr -90
Finansiella intäkter 30 108 -27
Finansiella kostnader -15 -38 10
Periodens resultat 197 -122 + 319 mkr -107
12,1%
Verksamhetens kostnader
Verksamhetens kostnader 2016 jmf 2015
Personalkostnader exkl. pensioner
Personalkostnader exklusive pensioner har ökat med 133 mkr eller 4,2 pro- cent från föregående år. Av ökningen avser 1,8 procent avtalsökningar. Res- terande kostnadsökning består av volymökning, semesteravtal samt övriga personalkostnader. Kostnaderna för semesteravtalet är 12 mkr (41 procent) högre än 2015.
Antalet anställda har ökat med 0,6 procent. Den arbetade tiden inklusive övertid har ökat med 1,1 procent motsvarande 60 årsarbetare, varav ökning- en av övertid är 9 årsarbetare (8 procent). Det ökade antalet årsarbetare beror även på en minskad frånvaro. Både ökningen av antal anställda och arbetad tid har avstannat under september och oktober.
Arbetat tid omvandlat till årsarbetare
Inhyrd personal
Kostnaderna för inhyrd personal uppgår till 214 mkr för perioden vilket är 6 mkr (2,9 procent) mer än samma period föregående år. Kostnadsökningen i oktober är mindre än tidigare månader. Av ackumulerad ökning står
inhyrning av läkare för 7 mkr samtidigt som kostnaden för inhyrning av sjuksköterskor har minskat med 1 mkr.
På division Närsjukvården har kostnaderna för inhyrd personal ökat med 11,3 mkr eller 7 procent. Antalet inhyrda timmar för läkare har ökat med 4 260 och kostnaden har ökat med 13,7 mkr. Motsvarande timmar för sjuk- sköterskor har minskat med 10 085 timmar och kostnaderna minskat med 2,4 mkr. Den största ökningen finns inom Kalix närsjukvårdsområde. Ordinarie läkare inom medicin/rehab är under utbildning till specialister och dubbel- specialister, vilket tillfälligt ökat behovet av stafettläkare. Även ett antal häl- socentraler är utan ordinarie läkare och måste förlita sig på stafetter för att klara sitt åtagande. Inom Luleå-Bodens närsjukvårdsområde finns ökningen inom vissa hälsocentraler och hjärtsjukvården. Avsaknad av PCI-operatörer ersätts med inhyrda stafettläkare under en övergångsperiod. Inhyrda sjukskö- terskor har minskat inom internmedicin i Gällivare och Piteå.
Länssjukvårdens verksamheter har planerat att effekterna av sparåtgärderna skulle infalla under hösten och kommer fortsätta att effektueras under resten av året.
Riks- och regionsjukvård
Kostnaderna för riks- och regionsjukvård uppgår till 473 mkr vilket är 44 mkr högre (10,3 procent) än samma period föregående år.
Division Närsjukvård har ökat kostnaderna för riks- och regionsjukvård med 17 mkr vilket motsvarar 8 procent. Ökningen förklaras av att divisionen har skickat ett fåtal dyra patienter till Karolinska för ecmo-behandlingar, orsakad av svininfluensa.
Även Länssjukvårdens ökningar för riks och regionsjukvården är huvudsak- ligen hänförlig till Karolinska.
Läkemedel
Kostnaderna för läkemedel uppgår till 761 mkr vilket är 44 mkr (6,1 procent) högre än föregående år. Ökningen avser främst förmånsläkemedel (39 mkr eller 7 procent).
I Division Närsjukvård har läkemedelskostnaden ökat med 5 procent vilket motsvarar 28 mkr. Läkemedel i vården har ökat med drygt 8 procent (10 mkr). Det är främst cancerläkemedel och behandling av neurologiska sjuk- domar. Receptläkemedel har ökat med 4 procent (18 mkr). Ökningen finns främst inom specialiteterna medicin, reuma, infektion och f d solidariskt fi- nansierade läkemedel (Cerezyme).
Länssjukvårdens läkemedelskostnader har ökat under året framför allt kopp- lat till cancer och ögon. Vid senaste prognosen beslutade länssjukvården att begränsa användningen av eylea (ögonläkemedlet). Detta kommer inte få någon stor ekonomisk påverkan under detta år men förväntas få effekt under 2017. Ökningen av cancerläkemedel är däremot svårare att påverka då det finns en ökning i volym med anledning av åldersstrukturen i Norrbotten och ökad tid med medicinering.
Övriga kostnader
Övriga kostnader har ökat med 96 mkr (6 procent). Kostnadsökningen är mindre än tidigare månader. Ökningen består utöver normal prisökning av ökade bidrag finansierade av asylmedel, omstruktureringsreserv (sanering av gamla tvätten, rivning i Malmberget), sjukresor, sjuktransporter, förrådsför- brukning av material samt en förlust vid försäljning av fastigheter.(Kalix Naturbruksgymnasium)
Ekonomiska handlingsplaner
Per oktober har totalt 68 mkr effektuerats av planerade 154 mkr vilket mots- varar 44 procent. Enligt årsprognosen bedöms effekten till 80 mkr vilket är 1 mkr bättre än prognosen per augusti. Närsjukvården har försämrat sin pro- gnos med 5 mkr medan Länssjukvården har förbättrat prognosen med 6 mkr.
För minskning av kostnader för inhyrd personal finns en särskild handlings- plan (utgör en delmängd av handlingsplanen ovan). Per oktober har totalt 24,1 mkr effektuerats av planerade 35,1 mkr (68 procent) vilket är något mer än föregående månad.
Utfall Progos Helår 2016 Okt 2016 Okt 2016 2016
Närsjukvård 148,4 111,8 35,0 38,3
Länssjukvård 30,8 22,3 15,6 19,6
Kultur och utbildning 3,0 2,5 2,5 3,0
Länsteknik 2,4 2,0 2,0 2,4
Service 6,5 4,4 4,6 6,5
Folktandvård 6,3 4,9 2,0 2,4
Regional utveckling 2,6 2,2 2,2 2,6
Landstingegemensamt 5,0 4,2 4,2 5,0
Totalt 205,0 154,2 68,1 79,8
Ekonomisk handlingsplan 2016 Sparkrav
Ekonomiska effekter - inhyrd
sjukvårdspersonal Ack. utfall
Helår 2016 Okt 2016 okt 2016
Närsjukvård 30,0 24,2 18,9
Länssjukvård 14,3 10,9 5,2
Totalt 44,3 35,1 24,1
Sparkrav
Länssjukvård
Per oktober har 5,2 mkr av planerad minskning av inhyrd personal effektue- rats. Kostnaden minskar i Sunderbyn avseende inhyrda läkare och då framför allt på ortopeden, allmänkirurgi/urologi samt ob/gyn. Avseende sjuksköters- kor är det en kostnadsökning motsvarande 1,2 mkr jämfört med föregående år, framförallt i Sunderbyn men även i Gällivare. Kostnadsökningen åter- finns inom ett flertal verksamhetsområden. Bland annat har ortopeden an- vänt inhyrda sjuksköterskor för att hålla avdelningen öppen under somma- ren.
Närsjukvård
Den planerade neddragning av inhyrd personal har i stort följt plan fram till september månad. Från september har effekten avstannat inom primärvården och internmedicin. Oförutsedda personalsituationer i form av fler vakanser, tillfällig frånvaro för randning samt sjukdom har lett till att divisionen tving- ats anlita mer inhyrd personal vilket inte var planerat när planen upprättades.
Divisionen har därför oplanerade kostnadsökningar med 32 mkr inom verk- samheterna akut omhändertagande, internmedicin/rehab och primärvård med i stort sett lika stora delar. Kostnadsökningen inom akut omhändertagande avser främst länsdelssjukhusen i Kiruna, Piteå och Kalix. Inom internmedi- cin orsakas kostnadsökningen av en tillfällig frånvaro av PCI-operatörer i Sunderbyn som ersätts med stafettbolag. Även i Gällivare och Kalix saknas ordinarie läkare. Brist på allmänläkare på vissa hälsocentraler inom Luleå- Boden, Piteå och Kalix närsjukvårds-område måste lösas med stafettbeman- ning.
Divisionernas resultat samt prognos
Divisionerna redovisar ett negativt resultat med 321 mkr vilket är 168 mkr sämre än resultatmålet för perioden (-154 mkr) och 46 mkr sämre än föregå- ende år. Divisionernas ekonomiska handlingsplaner avviker negativt med 86 mkr mot plan och samtidigt ökar andra kostnader mer än planerat, t ex inhyrd personal, läkemedel och riks- och regionvård. Division Närsjukvård och Länssjukvård har de största avvikelserna. Prognosbedömningen för di- visionerna pekar på ett underskott med 431 mkr.
Prognosbedömning
Prognosbedömning per oktober pekar på ett positivt resultat för 2016 på 142 mkr. Prognosbedömningen innebär en förbättring med 10 mkr jämfört med prognosen i augusti. I prognosbedömningen per oktober försämrat sitt resul- tat med 21 mkr medan prognosen för övriga verksamheter har förbättrats med 31 mkr.
Prognosförsämringen för divisionerna kan hänföras till division Närsjukvård där orsakerna uppges till ökade kostnader för inhyrd personal och egen per- sonal. I kostnaderna för egen personal är det kostnader för sommaravtal som har ökat med 9 mkr i jämförelse med föregående år. Division Kultur och ut- bildning och division Service har förbättrat sina prognoser något.
Förbättringen på 31 mkr jämfört med augustiprognosen avser minskad reserv för köpt vård och personalkostnader, högre statsbidrag, högre skatt enligt SKL:s skatteunderlagsprognos i oktober. Finansnettot bedöms dock bli lägre på grund av ränteläget.
Verksamhet
Produktion
Under perioden jan-okt har antalet läkarbesök minskat med 1,2 procent från föregående år. Besök till övriga vårdgivare har ökat (4,3 procent).
De privata hälsocentralerna har ökat antal läkarbesök (17,7 procent) och öv- riga vårdgivarbesök (26,7 procent). Detta beror delvis på fler listade patien- ter.
Antalet vårdtillfällen har minskat marginellt.
Besök 201610 201510 Förändring
%
Läkarbesök 460 966 466 480 -1,2%
Primärvård NLL 235 089 245 123 -4,1%
Primärvård privata 29 152 24 764 17,7%
Somatik 183 790 184 091 -0,2%
Psykiatri 12 935 12 502 3,5%
Övriga vårdgivarbesök 610 836 585 439 4,3%
Primärvård NLL 356 541 352 086 1,3%
Primärvård privata 48 509 38 281 26,7%
Somatik 150 403 143 376 4,9%
Psykiatri 55 383 51 696 7,1%
Vårdtillfällen 201610 201510 Förändring
%
Totalt 32 991 33 227 -0,7%
Primärvård 1 435 1 675 -14,3%
Somatik 29 010 29 113 -0,4%
Psykiatri 2 546 2 439 4,4%
Operationer
Antal operationer på C-op har ökat jämfört med 2014 och 2015 och ligger på ungefär samma nivå som 2013.
Tillgänglighet
Andel väntande till besök (grundkrav) mäter patienter som står på väntelis- tan första onsdagen varje månad och anger hur stor andel av dessa som vän- tat högst 60 dagar. Andel genomförda besök/behandlingar mäter patienter som fått sitt besök/behandling inom 60 dagar (faktisk väntetid), målet är 80 procent.
Besök – NLL totalt
Sedan juli har måluppfyllelsen för besök inom 60 dagar försämrats och lig- ger per oktober på knappt 60 procent
.
Behandlingar - NLL totalt
Måluppfyllelsen för behandlingar ligger på drygt 60 procent per oktober vil- ket är en ordentlig förbättring sedan september.
Besök – Länssjukvård
Väntande till nybesök till läkare har ökat och ligger vid utgången av oktober på 7440 stycken i division Länssjukvård. Det är drygt 2000 personer fler på väntelistan jämfört med samma period åren 2014 och 2015. Väntelistan till nybesök till läkare har ökat för alla VO:n jämfört med oktober 2015.
I Länssjukvården var det 64 procent som väntat kortare än 60 dagar på sitt nybesök till läkare under oktober. Det är sämre än samma period åren 2013- 2015. I oktober är det bara Verksamhetsområde VO Ob/Gyn som klarar må- let.
Besök - Närsjukvård
Division Länssjukvård lyckas inte nå tillgänglighetsmålen 80 procent inom den specialiserade vården. När det gäller andel väntande når fem enheter målet, nämligen den specialiserade smärtmottagningen, vuxenpsykiatrin i Gällivare och Piteå samt internmedicin i Kiruna. I divisionen väntar totalt 2747 patienter på ett besök inom den somatiska eller psykiatriska vården, varav 776 eller 28 procent väntar på ett besök till lungsjukvården.
När det gäller genomförda besök når fyra av enheterna målet 80 procent, hematologin, internmedicin Kiruna, vuxenpsykiatrin i Gällivare och Piteå.
Behandlingar - Länssjukvård
Väntelistan till operation eller behandling har minskat med 250 patienter i jämförelse med oktober 2015. Totalt var det vid utgången av oktober 2655 personer som väntade på en behandling eller en operation.
Samtliga VO:n utom Ögon och ÖNH har minskat väntelistan till behand- ling/operation jämfört med oktober 2015. Största förändringen har skett
inom VO Ortopedi där antalet väntande har minska med nästan 300 perso- ner. Andel som har väntat kortare än 60 dagar per den sista oktober är färre än samma period under 2014 och 2015.
Av de som fått behandling under oktober har 61 procent fått den inom 60 dagar, det är samma andel som oktober 2015, men på en lägre nivå än samma period åren 2013 och 2014.
Behandlingar - Närsjukvård
På grund av fel i uttaget av data när det gäller väntande finns inga tillförlit- liga uppgifter i dagsläget. Utredning pågår. Andelen genomförda behand- lingar når målet 80 procent.
