Landstingets uppdrag och vision Landstingen ansvarar för välfärd i samhället, i första hand hälso- och sjukvård samt tandvård. De har även hand om kultur, kollektivtrafik och regional utveckling. Dessa ansvarsområden omfattar en större geografisk yta och kräver stora ekonomiska resurser. Norrbottens läns landsting ansvarar för n hälso- och sjukvård inklusive tandvård n kultur och regional utveckling. Utgångspunkt är den demokratiska uppgiften att företräda medborgarnas intressen.
Landstinget styrs av kommunallagen. Uppgifterna inom hälso- och sjukvården regleras av hälso- och sjukvårdslagen och tandvårdslagen. Uppdraget avseende kollektivtrafik regleras i kollektivtrafiklagen. Landstingets engagemang i regionala utvecklings- och kulturfrågor regleras inte i lag utan fastställs av de förtroendevalda. Kultursamverkansmodellen styr hur statliga kulturmedel fördelas regionalt. Landstinget bedriver utbildning inom gymnasiets naturbruksprogram på uppdrag av kommunerna i länet. Vision Norrbottningen ska leva ett rikt och utvecklande liv i en region med livskraft och tillväxt.
Verksamhetsidé Landstinget arbetar för norrbottningarnas – flickors, pojkars, kvinnors och mäns – välfärd och styrs ytterst av norrbottningarna själva, genom allmänna politiska val. Genom aktiva, förebyggande och hälsofrämjande insatser ska landstinget verka för en jämställd och jämlik hälsa hos norrbottningarna. Hälso- och sjukvård och tandvård ska fördelas efter behov och i allt väsentligt finansieras genom skatter. Genom aktiva insatser för regional utveckling och kulturverksamhet ska landstinget bidra till Norrbottens utveckling. Insatserna ska skapa förutsättningar för ett hållbart samhälle och en god livsmiljö. Värdegrund Landstingets värdegrund vilar på respekten för människovärdet
som bottnar i FN:s allmänna förklaring om de mänskliga rättigheterna samt FN:s konvention om barns rättigheter och de andra kon-ventionerna som är ratificerade. Värdegrunden ska genomsyra allt arbete i landstinget. Värdegrunden utgår från en humanistisk människosyn.
Landstingets värdegrund: n Alla människor - lika värdefulla - allas insatser är lika värda
n Kreativitet, engagemang, delaktighet och ansvarstagande n Öppenhet och samverkan
Månadsrapport Februari 2016 Månadsrapport Mars 2016 Månadsrapport April 2016 Månadsrapport Maj 2016 Månadsrapport Juni 2016
Månadsrapport Augusti 2016
Månadsrapport September 2016
Månadsrapport Oktober 2016
Månadsrapport November 2016
Månadsrapport December 2016
Ekonomi
Periodens resultat
Resultat före finansiella poster
Resultatet före finansiella poster visar ett överskott på 181 mkr vilket är 312 mkr bättre än föregående år men 89 mkr sämre än budget.
Resultat efter finansiella poster
Landstingets resultat efter finansnetto visar ett överskott på 196 mkr, vilket är 258 mkr bättre än föregående år. Resultatet avviker dock negativt mot pe- riodbudget med 104 mkr.
Skatteintäkterna har ökat med 627 mkr, huvudsakligen till följd av höjd skatt. Bidrag och utjämning har minskat med 4 mkr. Verksamhetens netto- kostnader är 311 mkr högre än samma period föregående år, vilket är en ök- ning med 5,9 procent. Med hänsyn tagen till den återbetalning med 44 mkr från AFA avseende försäkringspremier som erhölls 2015 uppgår ökningen till 267 mkr (5,0 procent).
Resultaträkning (Mkr) 201609 201509
Förändring 2010609-
201509
Avvikelse mot budget
2016
Verksamhetens intäkter 936 873 7,2% 149
Verksamhetens kostnader -6 544 -6 170 -242
varav personalkostnader -3 467 -3 307 4,8% -103
varav övriga kostnader -2 890 -2 683 7,7% -138
varav avskrivningar -187 -180 -1
Verksamhetens nettokostnad -5 608 -5 297 5,9% -92
Skatteintäkter 4 559 3 932 -16
Generella stadsbidrag och utjämning 1 230 1 234 19
Resultat före finansiella poster 181 -131 + 312 mkr -89
Finansiella intäkter 28 101 -24
Finansiella kostnader -13 -32 9
Periodens resultat 196 -62 + 258 mkr -104
12,1%
Verksamhetens intäkter
Verksamhetens intäkter har ökat med 63 mkr eller 7,2 procent jämfört med föregående år. Ökningen är huvudsakligen hänförlig till asylersättning samt statsbidrag. Föregående år en återbetalning från AFA på 44 mkr.
Verksamhetens kostnader
Personalkostnader exkl. pensioner
Personalkostnader exklusive pensioner har ökat med 111 mkr eller 3,9 pro- cent från föregående år. Av ökningen avser 2,3 procent avtalsökningar. Res- terande kostnadsökning består av volymökning, semesteravtal samt övriga personalkostnader.
Antalet anställda har ökat med 1 procent. Den arbetade tiden har ökat med 1,3 procent motsvarande 72 årsarbetare. Under 2016 är det en fler arbetsdag, om hänsyn tas till det så har den arbetade tiden ökat med 1,1 %. Antalet övertidstimmar har ökat med ca 8 procent jämfört med 2015 vilket motsvarar 9 årsarbetare. Det ökade antalet årsarbetare beror även på en minskad från- varo.
Inhyrd personal
Kostnaderna för inhyrd personal uppgår till 192 mkr för perioden vilket är 9 mkr (5,1 procent) mer än samma period föregående år. Inhyrning av läkare har ökat med 9 mkr samtidigt som kostnaden för inhyrning av sjuksköterskor är oförändrat.
På Division Närsjukvård har inhyrd personal ökat med 10 mkr eller 7,1 pro- cent. Antalet inhyrda timmar för läkare har ökat med 3 500 och kostnaden har ökat med 12 mkr. Motsvarande timmar för sjuksköterskor har minskat med 3 400 timmar och kostnaderna minskat med 2 mkr. Det är främst inom Kalix närsjukvårdsområde som man har den största ökningen. Ordinarie lä- kare inom medicin/rehab är under utbildning till specialister och dubbelspe- cialister, vilket tillfälligt ökat behovet av stafettläkare. Även ett antal hälso- centraler är utan ordinarie läkare och måste förlita sig på stafetter för att klara sitt åtagande. Inom Luleå-Bodens närsjukvårdsområde finns ökningen inom vissa hälsocentraler, lungsjukvården och hjärtsjukvården.
Riks- och regionsjukvård
Kostnaderna för riks- och regionsjukvård uppgår till 422 miljoner kronor vilket är 38 mkr högre (9,9 procent) än samma period föregående år.
Division Närsjukvård har ökat kostnaderna för köp av riks- och regionsjuk- vård med 17 mkr vilket motsvarar 9,6 procent. Ökningen förklaras av att
divisionen har skickat ett fåtal dyra patienter till Karolinska för Ecmo- behandlingar, orsakade av svininfluensa.
Division Länssjukvård har ökade kostnader för riks- och regionsjukvård. Här är det framför allt ökningen på Karolinska som sticker ut och förklaringen är ökningar inom både sluten- och öppenvård. Inom slutenvården är det framför allt ett fåtal mycket dyra patenter som står för kostnadsökningen. Inom öp- penvården kan vi se en ökning av antalet återbesök och här har vi påbörjat ett arbete för att se om vi kan genomföra en hemtagning av dessa. En del av ökningen är återbesök för barn vilket även medför ökning av kostnader för sjuktransporter då även anhörig medföljer.
Läkemedel
Kostnaderna för läkemedel uppgår till 687 mkr vilket är 42 mkr (6 procent) högre än föregående år. Ökningen avser främst förmånsläkemedel (+34 mkr eller 7 procent).
I Division Närsjukvård har kostnader för läkemedel ökat i snitt med 5,5 pro- cent vilket motsvarar 30 mkr. Läkemedel i vården har ökat med 8,4 procent (10 mkr) där ökningen främst avser läkemedel inom cancervård och behand- ling av neurologiska sjukdomar. Receptläkemedel har ökat med 4,8 procent (20 mkr). Ökningen finns främst inom specialiteterna medicin, lunga, infekt- ion och f d solidariskt finansierade läkemedel (Cerezyme).
När det gäller läkemedel på Division Länssjukvård är det framför allt en ök- ning avseende cancer och ögonläkemedel. När det gäller ögon har divisionen beslutat om åtgärder för att begränsa användningen med anledning av att läkemedlet används i en betydligt högre utsträckning i Norrbotten jämfört med de andra landstingen i norr.
Övriga kostnader
Vad gäller övriga kostnader så har dessa ökat med 8 procent eller 117 mkr.
Ökningen består till största delar av driftbidrag, övriga bidrag (regionala ut- vecklingsprojekt, kollektivtrafik), omstruktureringsreserv (sanering av gamla tvätten, rivning i Malmberget), sjukresor, sjuktransporter, förrådsförbrukning av material samt en förlust vid försäljning av fastigheter.(Kalix Naturbruks)
Ekonomiska handlingsplaner
Nedan redovisas uppföljningen av de ekonomiska handlingsplanerna per division. Per september har totalt 60 mkr effektuerats av planerade 134 mkr.
För minskning av kostnader för inhyrd personal finns en särskild handlings- plan (utgör en delmängd av handlingsplanen ovan). Per september har totalt 18,7 mkr effektuerats av planerade 28,8 mkr.
Länssjukvård
Utfallet på inhyrd personal visar att kostnaden minskar i Sunderbyn avse- ende inhyrda läkare och då framför allt på ortopeden och allmänki-
rurgi/urologi. Dock äts delar av minskningen upp av ökade kostnader i Gäl- livare, Kiruna och Piteå. Avseende sjuksköterskor är det en kostnadsökning motsvarande 2,1 mkr jämfört med föregående år. Kostnadsökningen åter- finns främst inom ortopeden som använt inhyrda sjuksköterskor för att hålla avdelningen öppen under sommaren. Övriga som ökat är barnsjukvården i Sunderbyn samt An/Op/Iva i Gällivare.
Närsjukvård
En årsplan på kliniknivå för minskning av inhyrda är upprättad med rak pe- riodisering över året. Det ger svårigheter att månadsvis analysera utfallet mot sparplan då behovet av inhyrd personal varierar över året. Jämförelse med föregående år är lika viktigt att beakta.
Under september har effekten avstannat inom primärvården. Oförutsedda personalsituationer i form av fler vakanser, tillfällig frånvaro för randning samt sjukdom har lett till att divisionen tvingats anlita mer inhyrd personal vilket ej var planerat när planen upprättades. Divisionen har därför oplane- rade kostnadsökningar med 28,1 mkr inom verksamheterna akut omhänder- tagande, internmedicin/rehab och primärvård med i stort sett lika stora delar.
Kostnadsökningen inom akut omhändertagande avser främst länsdelssjukhu- sen i Kiruna, Piteå och Kalix. Specialistsjuksköterskebristen inom IVAK, Piteå samt läkarbrist som måste täckas upp med inhyrda i Kiruna och Kalix.
Inom internmedicin orsakas kostnadsökningen av en tillfällig frånvaro av PCI-operatörer i Sunderbyn som ersätts med stafettbolag. Även i Gällivare och Kalix saknas ordinarie läkare. Brist på allmänläkare på vissa hälsocen-
Utfall Progos Helår 2016 Sep 2016 Sep 2016 2016
Närsjukvård 148,4 96,9 33,1 43,1
Länssjukvård 30,8 19,5 11,4 13,0
Kultur och utbildning 3,0 2,3 2,0 3,0
Länsteknik 2,4 1,8 1,8 2,4
Service 6,5 3,5 4,1 6,5
Folktandvård 6,3 4,3 1,7 3,1
Regional utveckling 2,6 2,0 2,0 2,6
Landstingegemensamt 5,0 3,8 3,8 5,0
Totalt 205,0 134,0 59,9 78,7
Ekonomisk handlingsplan 2016 Sparkrav
Ekonomiska effekter - inhyrd
sjukvårdspersonal Ack. utfall
Helår 2016 Sep 2016 sep 2016
Närsjukvård 30,0 21,7 18,3
Länssjukvård 14,3 7,1 0,4
Totalt 44,3 28,8 18,7
Sparkrav
traler inom Luleå-Boden, Piteå och Kalix närsjukvårds-område måste lösas med stafettbemanning.
Divisionernas resultat
Divisionerna redovisar ett negativt resultat med 296 mkr vilket är 157 mkr sämre än resultatmålet för perioden (-139 mkr) och 59 mkr sämre än föregå- ende år. Divisionernas ekonomiska handlingsplaner avviker negativt med drygt 74 mkr mot plan och samtidigt ökar andra kostnader mer än planerat, t ex inhyrd personal, läkemedel och riks- och regionvård. Division Närsjuk- vård och Länssjukvård har de största avvikelserna.
Verksamhet
Produktion
Under perioden jan-sep har antalet läkarbesök minskat med 1,1 % från före- gående år. Besök till övriga vårdgivare ökat (+5,2 %).
De privata hälsocentralerna har ökat både läkarbesök (+16,9 procent) och på övriga vårdgivarbesök (+29,4 procent). Detta beror delvis på fler listade pa- tienter.
Antalet vårdtillfällen är i princip oförändrade.
Operationer
Antal operationer på C-op har ökat jämfört med 2014 och 2015 och ligger på samma nivå som 2013.
Tillgänglighet
Grundkravet väntande innebär att patienter som står på väntelistan första onsdagen varje månad inte väntat längre än 60 dagar. Faktisk väntetid till besök innebär att patienten som kommer på ett besök eller behand- las/opereras inte väntat mer än 60 dagar. Måluppfyllelsen delas upp i en lägre måluppfyllelse på 70 % inom 60 dagar och en högre måluppfyllelse på 80 % inom 60 dagar.
Besök – NLL totalt
Behandlingar - NLL totalt
Besök – Länssjukvård
Väntande till ett nybesök till läkare har ökat ca 1600 fler väntande jämfört med september åren 2015 och 2014. Andel på väntelistan som väntat över 60 dagar har också ökat, d.v.s. det är fler på väntelistan och de har också väntat längre tid.
Av alla nybesök till läkare i september ca 3200 stycken har 57 procent skett inom 60 dagar. Vo OB/Gyn klarar den högre måluppfyllelsen då 87 procent har fått komma på nybesök till läkare inom 60 dagar. Vo Barn klarar det lägre målet för tillgänglighet då 72 procent fått komma på besök inom 60 dagar. I diagrammet ovan är barnpsykiatrin och barn- och ungdomsmedicin uppdelad. I barnpsykiatrin så mäter vi faktisk väntetid till första kontakt, d.v.s. inte bara nybesök till läkare, utan alla vårdgivarkategorier och målet är att det ska ske inom 30 dagar och det klarar barnpsykiatrin.
Besök som genomförs i september har vanligtvis längst väntetid under året på grund av semesterperioden. Under 2016 har väntetiden till besök i sep- tember varit densamma eller något längre än i september åren 2014-2016.
Besök - Närsjukvård
Divisionen lyckas inte nå tillgänglighetsmålen 80 procent inom den speciali- serade vården. När det gäller andel väntande når en enhet målet, nämligen den specialiserade smärtmottagningen. I divisionen väntar totalt 2829 patien- ter på ett besök inom den somatiska eller psykiatriska vården, varav 759 eller 27 procent väntar på ett besök till lungsjukvården.
När det gäller genomförda besök når två av enheterna målet 80 procent, he- matologin och lungsjukvården.
Det är skillnader på graden av måluppfyllelse vid de olika enheterna inom närsjukvårdsområdena. De verksamheter som visar god tillgänglighet både när det gäller grund- och prestationskravet är psykiatrin i Gällivare och Piteå samt allmän medicin i Kiruna (se diagram nedan).
Behandlingar - Länssjukvård
Ökningen av antalet på väntelista till operation eller åtgärd har stannat av och för september i år är antalet väntande drygt 200 st färre än september 2015.
Av de 1474 personer som fått operation eller åtgärd under september så har 48 procent fått det inom 60 dagar. Vo OB/Gyn klarar den lägre måluppfyl- lelsen då 77 procent av de som fått behandling har fått det inom 60 dagar.
Tillgängligheten för operation/åtgärd är också lägre i september 2016 än samma period åren 2013-2015.
Behandlingar - Närsjukvård
Andelen genomförda behandlingar når inte målet 80 procent. På grund av fel i uttaget av data när det gäller väntande finns inga tillförlitliga uppgifter i dagsläget. Utredning pågår.
