Formgivning: Plan Sju kommunikationFoto: Anders Alm, Kjell Öberg, Maria Åsén, Petra Isaksson.

Strategisk plan 2016-2018 Finansplan 2016-2018 Landstingsstyrelsens plan 2016-2018 Årsredovisning 2016

Delårsrapport, april 2016

3

Förändringar är normaltillstånd

4

Kompetensförsörjning

5

Finansiell analys

6

Mål och måluppfyllelser

9

Medborgare

9

Verksamhet

13

Kunskap och förnyelse

20

Medarbetare

24

Ekonomi

27

Vårdproduktion

28

Stiftelser och bolag

29

Ekonomi

30

Förändringar är normaltillstånd

Landstingets strategi för att uppnå bästa tänkbara kvali­

tet i vården är att ständigt arbeta med förbättring och göra detta till en naturlig del i samtliga verksamheten.

Fokus under våren har varit samordning, kartläggning och tydliggörandet av processer för förbättringsarbete.

Läkarutbildningen är beroende av forskning

Forskningen har ökat inom Norrbottens läns landsting sedan 2008 med fler aktiva forskare inom ramen för sin profession. Detta är nödvändigt för att bygga upp den akademiska miljö som måste finnas vid ett sjukhus där man också har en läkarutbildning.

En miljö som uppmuntrar och stimulerar till utveck­

ling och förändring är viktig för att invånarna ska få den bästa och säkraste sjukvården. Vi ska bedriva klinisk forskning för att bidra med evidens för nya behandlings­

metoder och mediciner. Antalet forskningsstudier som bedrivs i landstinget ökar stadigt likaså antalet forskar­

studerande, framför allt läkare. Rekrytering av forskar­

studerande är ett prioriterat område, lika så arbetet med att utveckla strukturer för akademisk karriärutveckling.

Fem år med läkarutbildningen

Sunderby sjukhus har sedan 2011 ett samarbete till medicinska fakulteten vid Umeå universitet,

vilket innebär att det räknas som en del av Norrlands universi tetssjukhus. I år firar läkarutbildningen på Sunderby sjukhus fem år som studieort för läkarutbild­

ningen, den har byggts ut under de år den bedrivits och nu blivit permanent. I takt med att detta har verksam­

heterna vid Sunderby sjukhus utvecklats. Våra hand­

ledare har blivit skickligare eftersom den kontinuerliga undervisningen och handledningen ställer ökade krav på uppdatering inom de egna ämnesområdena. Detta kommer även landstingets AT­läkare till godo, som också får en bättre handledning och blir tillvanda vid att handleda och undervisa som är en del i yrkesrollen vid ett utbildningssjukhus.

Viktig rekryteringsbas

Läkarutbildnigen utgör en viktig rekryteringsbas. Cirka 70 procent av de läkarstudenter som utexaminerats vid Sunderby sjukhus har stannat kvar i Norrbotten och fortsätter sin AT här. En del av de studenter som påbörjade sin utbildning på Sunderby sjukhus för fem år sedan har anställts som ST­läkare i Norrbottens läns landsting. Om lite drygt fem år är dessa färdiga specia­

lister och överläkare.

5

Kompetensförsörjning

Rätt kompetens på rätt plats i rätt tid

En effektiv och strukturerad kompetensförsörjning är avgörande för att landstingets verksamheter ska nå uppsatta mål. Detta innebär ett aktivt arbete med försörjningsprocessens alla delområden; attrahera, rekrytera, utveckla, behålla och avveckla. Ett lyckat kompetensförsörjningsarbete gör det möjligt för landstinget att behålla och utveckla medarbetare samt attrahera och rekrytera nya.

Kompetensväxling, integration och chefsförsörjning är prioriterade områden för kompetensförsörjning.

Landstingets chefs och ledarutvecklingsprogram förändras och utvecklas kontinuerligt. Under första tertialen har koncept för gruppcoaching av chefer tagits fram. Coaching i grupp kommer att starta upp under hösten 2016. Fortbildning för landstingets men­

torer har genomförts och en första omgång av det nya ledarprogrammet genomförs under våren 2016.

Under första kvartalet har utbildningstjänster för sjuksköterskor annonserats, de personer som anställs kommer starta sin specialistutbildning under höst­

terminen 2016.

Under årets första månader har ett intensivt arbete med förberedelser inför sommaren pågått. Vissa för­

ändringar i har gjorts för att främja en tidig planering.

Landstingets största rekryteringbas är de studenter som kontinuerligt utbildas inom landstingets olika verksamheter. Under perioden har den regionala

samverkan intensifierats för att skapa tillräckligt många verksamhetsförlagda utbildningsplatser för sjuksköterskestudenter. Landstinget fortsätter samver­

kan med utbildningsanordnare för att få fler utbild­

ningar som är relaterade till våra behovsområden.

Luleå tekniska universitet startar en specialistutbild­

ning inom Anestesi/operation hösten 2016. Yrkes­

högskolan kommer starta en utbildning till medicinsk sekreterare i Luleå. Lokala vård­ och omsorgscollege har certifierats under perioden som ett led i att öka attraktiviteten och kvalitén för vård och omsorgs­

utbildningarna.

Själva rekryteringsarbetet har också förändrats och intensifierats, arbetet med att centralisera rekry­

teringsarbetet fortsätter där det är möjligt och kam­

panjer både i Sverige och utomlands pågår. För att tillvarata nyanländas kompetens har ett samarbete med arbetsförmedlingen och migrationsverket startats för att lättare hitta personer med bakgrund inom lands­

tingets verksamhetsområden. Ett tiotal personer har praktiserat inom landstingets verksamheter i väntan på utlåtande från socialstyrelsen.

Ett aktivt arbete med kompetensväxling kommer

att vara avgörande för hur väl landstinget lyckas med

kompetensförsörjningen. För att stötta cheferna i

detta arbeta har landstingets HR­funktion utbildats

i kompetensbaserad rekrytering som är en metod för

att strukturerat arbeta med rekrytering.

Periodens resultat

Landstingets redovisade resultat visar ett underskott på 9 mkr vilket är 42 mkr bättre än motsvarande period föregående år och 50 mkr sämre än budget.

Resultatet före finansiella poster visar ett underskott på 20 mkr vilket är 50 mkr bättre än föregående år.

Underskottet på 20 mkr är 48 mkr sämre än budget.

Divisionernas resultat för perioden är ­118 mkr vilket är 46 mkr sämre än resultatmålet för perioden och 39 mkr sämre än föregående år.

Årsprognos

Årsprognosen pekar på ett överskott med 168 mkr, vilket är 154 mkr sämre än budget. Prognosen före finansiella poster visar ett överskott på 116 mkr, vilket är 167 mkr sämre än budget.

I prognosen beräknas personalkostnader öka med 5,5 procent och övriga kostnader med 3,9 procent.

Netto kostnadsökningen beräknas ligga på 4,9 procent.

Skatteintäkter, generella statsbidrag och utjämning bedöms öka med 11,6 procent medan de i budget för 2016 beräknades öka med 11,8 procent.

Finansiella intäkter beräknas uppnå budget. Rådan­

de ränteläge gör att de placeringsmöjligheter för likvida medel som nuvarande finanspolicy tillåter i princip inte ger någon avkastning.

Ekonomi i balans

Samtliga verksamheter har 2016 uppdrag att minska sina kostnader med 205 mkr jämfört med 2015. Hälso­

och sjukvårdsdivisionerna har resultatkrav för 2016 som innebär krav på kostnadsreduktion på 186 mkr.

Övriga verksamheter har uppdraget att vidta åtgärder motsvarande 1,6 procent eller 26 mkr.

Utfallet av åtgärderna är 29 mkr till och med april och i årsprognosen bedöms 85 mkr av de 205 mkr klaras.

Ekonomisk handlingsplan

2016 Sparkrav Utfall

april 2016

Prognos Helår 2016

2016 April 2016

Närsjukvård 148,4 32,0 19,4 49,0

Länssjukvård 30,8 7,5 2,9 13,1

Kultur och utbildning 3,0 1,0 1,0 3,0

Länsteknik 2,4 0,8 0,8 2,4

Service 6,5 0,6 1,3 6,5

Folktandvård 6,3 1,9 0,7 3,7

Regional utveckling 2,6 0,9 0,9 2,6

Landstingsgemensamt 5,0 1,7 1,7 5,0

Totalt 205,0 46,4 28,7 85,3

Divisionernas årprognoser pekar på ett underskott på 339 mkr, vilket är 157 mkr sämre än verksamhetens resultatmål på 182 mkr för 2016. Jämfört med bok­

slutet 2015 är det en förbättring med 41 mkr.

Avvikelsen mot resultatmålet beror dels på att ekono­

miska handlingsplanerna inte ger full effekt och dels att andra kostnader ökar.

Nettokostnader och skatteintäkter/statsbidrag

Nettokostnaderna för perioden har ökat med 8,9 % och skatter/stadsbidrag med 11,6 % från föregående år.

För perioden ligger nettokostnaderna 20 mkr högre än skatter/stadsbidrag. Samma period föregående år var nettokostnaderna 76 mkr högre än skatter/stads bidrag.

Om AFA exkluderas från nettokostnader samma period föregående år så har nettokostnaderna ökat med 6,9 procent i jämförelse med föregående år.

Verksamhetens intäkter

Verksamhetens intäkter har minskat med 20 mkr eller 4,9 procent jämfört med föregående år. Minskningen beror främst på att i föregående års intäkter ligger 44 mkr i återbetalning från AFA försäkring. Om man exkluderar denna post så har årets intäkter ökat med 24 mkr eller 6,6 procent från föregående år.

Mars April

Jan Feb Maj Juni Juli Aug Sep Okt Nov Dec

-400 -300 -200 -100 0 100 200 300

Resultat före finansnetto (Mkr)  Utfall 2016  Utfall 2015  Budget 2016

 Årsprognos april 2016

Grafen ovan visar landstingets ackumulerade resultat före finansnetto för aktuell period 2016, helår 2015, budget 2016 samt årsprognos 2016.

Närsjukvård Länssjukvård Folktandvård Kultur och

utbildning Service -8

3 -1

1 14 2 7 4 4

-3-14 -14

-117

-213

Länsteknik -250

-200 -150 -100 -50 0

50  Resultat 2016-04  Resultatkrav 2016  Prognos 2016

Resultat och prognos per division, april 2016 (Mkr)

-122 -80 -67

-35

Finansiell analys

7

Verksamhetens kostnader

PERSONALKOSTNADER Personalkostnader har ökat med 57 mkr (4,3 procent) exkl. pensioner. Av ökningen avser 1,9 procent avtalsökningar och 2,5 procent avser volymökningar och ökning av övertid. Arbetad tid har ökat med 2 procent (112 årsarbetare) och övertidstim­

mar har ökat med 22 procent (20 årsarbetare).

PENSIONSKOSTNADER Pensionskostnaderna har ökat med 25 mkr (12,6 procent) jämfört med föregående år, vilket beror på fler anställda och att fler kommer över brytpunkten 7,5 basbelopp i lön vilket gör att löne­

delarna däröver kostar betydligt mer. Kostnaden ökar från 4,5 % till 30 % på lönedelar över 7,5 basbelopp.

Finansiella kostnaderna på pensionsskulden minskar däremot med 8 mkr på grund av lägre ränteläge.

INHYRD PERSONAL För perioden är kostnaderna för inhyrd personal 79 mkr vilket är samma nivå som före­

gående år.

En del av ekonomiska handlingsplanen är att divisio­

nerna ska minska kostnaderna för inhyrd personal med 45,7 mkr jämfört med 2015. I årsprognosen bedöms kostnaden minska med totalt 33 mkr.

Inhyrd personal per division (mkr)

2016-04 2015-04 För- ändring

mellan period-

erna

Prognos Utfall 2015

Närsjukvården 62,6 62,2 -0,4 180 193

Läkare 56,0 54,6 -1,4

Sjuksköterska 6,6 7,6 1,0

Länssjukvård 16,2 16,4 0,2 41 62

Läkare 13,9 14,2 0,3

Sjuksköterska 2,3 2,2 -0,1

Totalt 78,8 78,6 -0,2 221 254

Årsprognosen för inhyrd personal uppgår till 221 mkr vilket är en minskning med 33 mkr om man jämför med helåret 2015.

RIKS- OCH REGIONSJUKVÅRD Kostnaderna för riks­

och regionsjukvård är 184 Mkr vilket är 21 Mkr (12,9 %) högre än samma period 2015. Enligt prog­

nosen för 2016 bedöms kostnaderna bli oförändrade i jämförelse med utfallet föregående år.

LÄKEMEDEL Landstingets kostnader för läkemedel per april är 310 mkr vilket är en ökning på 9 procent eller 24 mkr jämfört med samma period föregående år.

Kostnaderna ökar både inom recept­ och verksamhets­

läkemedel. Kostnader för receptläkemedel ökar med 10 procent eller 21 mkr. Läkemedel mot Hepatit C står för 7 mkr av ökningen. Kostnader för läkemedel i verk­

samheten ökar med 5 procent eller 3 mkr jämfört med föregående år vilket främst avser cancerläkemedel.

Prognosen för läkemedel visar på ett helårsutfall på 919 mkr vilket är 4 procent eller 34 mkr mer än utfallet 2015. Prognosen inkluderar kostnader för läkemedel mot Hepatit C motsvarande 32 mkr.

ÖVRIGA KOSTNADER För perioden har övriga kost­

nader ökat med 59 mkr eller 9 procent i jämförelse med föregående år. Enligt prognosen för 2016 bedöms övriga kostnader öka med 6,9 procent i jämförelse med helårsutfallet 2015. Ökningen avser kostnader för sjuktransport, sjukvårdsmaterial, labbkostnader samt sjukresor.

SKATTEINTÄKTER OCH STATSBIDRAG Storleken på skatte intäkterna för respektive år påverkas av skattesat­

ser, befolkningens storlek, sysselsättningsnivå, lönenivå och skattesats.

Skattesatsen har höjts med 1,16 kr vilket ökar skatte­

intäkten med 621 mkr jämfört med 2015.

Skatterna 2016 beräknas ge ett överskott mot budget på 2 mkr på helår. Generella statsbidrag och utjämning bedöms ge ett underskott mot budget på 22 mkr på helår. Förklaringen är dels att Norrbotten 2016 har färre invånare än vad som antogs i budget och dels att endast preliminära belopp fanns vid budgettillfället.

Den största avvikelsen avser inkomstutjämningsbidrag­

et, 18 mkr och kostnadsutjämningsbidraget 4 mkr. Det finns än inget avtal mellan staten och Sveriges Kommu­

ner och Landsting avseende läkemedel varför progno­

sen för statsbidrag för läkemedel är osäker.

Likvida medel och kortfristiga placeringar

Likvida medel

Landstingets likvida medel består av banktillgodoha­

vanden inklusive handkassor. Förändringar i likvida medel beror på nettot av de in­ och utbetalningar som sker till och från landstinget. Räntan från likvida medel påverkar både landstingets resultat och saldot på likvi­

da medel positivt. Om landstingets resultat före finan­

siella poster är negativt kommer det på sikt innebära att tillgången till likvida medel minskar.

Medelsaldot för landstingets likvida medel exklusive pensionsfond och bolag uppgick under april till 1 098 mkr, vilket är 109 mer än medelsaldot december 2015.

Landstingets likviditetsmål är lägst 10 procent av netto­

kostnaden per helår, vilket motsvarar 730 mkr.

Kortfristiga placeringar

Landstinget har sedan 1997 långsiktigt avsatt medel för att möta framtida pensionsutbetalningar. Under 2014 tecknade landstinget förvaltningsuppdrag med ett antal

Övriga

kostnader* Läkemedel* Riks- och regionsjukv.* Inhyrd

personal* Pensions-

kostnader Personalkostn exkl pensioner 0

500 1000 1500 2000 2500 3000 3500 4000 4500

 2016-04  Prognos  Helår 2015

Kostnadsutveckling per april 2016

* Summerar till övriga kostnader i resultaträkningen.

+6,9%

+4,0%

+0% +11,3%

+4,6%

-13%

aktörer avseende den långsiktiga kapitalförvaltningen.

Förvaltningsuppdraget innebär en fullmakt att fatta löpande placeringsbeslut enligt landstingets fastställda finanspolicy.

Marknadsvärdet på den totala pensionsportföljen uppgår vid april månads utgång till 2 595 mkr. Det är 198 mkr mer än vid årsskiftet. Portföljen består huvud­

sakligen av aktie­ och räntefonder.

Den totala värdeförändringen för portföljen hittills i år är plus 0,3 procent, vilket är 0,8 procentenheter bätt­

re än index. Indexjämförelsen baseras på en så kallad normalportfölj med 25 procent aktier och 75 procent räntebärande papper. Landstingets portfölj består av 22 procent räntefonder och 78 procent aktiefonder.

Värdeförändringen på aktiefonder är minus 2,3 procent hittills i år. Värdeförändringen på räntefonder är plus 1,0 procent hittills i år.

Återlån av pensionsmedel

Landstingets totala pensionsförpliktelser uppgick per april månads utgång till 7 382 mkr. Rådet för kommu­

nal redovisning har definierat begreppet återlån som skillnaden mellan totala pensionsförpliktelser och för­

valtade pensionsmedel enligt marknadsvärde. Pensions­

medlen är lägre än pensionsförpliktelsen, vilket innebär att landstinget använt pensionsmedlen till investeringar och den löpande verksamheten.

Landstingets pensionsmedelsförvaltning,

mkr 2016-04 2015-04

Pensionsförpliktelse (balansräkning, avsättning) 2 432 2 291 Pensionsförpliktelse (balansräkning, avvecklings-

reserver) 0 3

Pensionsförpliktelse (ansvarsförbindelse) 4 950 5 267

Pensionsfond, bokfört värde 2 568 2 321

Pensionsfond, marknadsvärde 2 595 2 502

Återlån 4 787 5 059

Pensionsfond, orealiserad avkastning 27 181

Pensionsfond, realiserad avkastning 12 36

Realiserad och orealiserad avkastning på

Pensionsfonden, % 1,5% 8,7%

Investeringar

Per april månad har landstinget investerat totalt 64 mkr.

Investeringarna är fördelade på 20 mkr i fastigheter och 44 mkr i inventarier. Föregående år investerade lands­

tinget totalt 248 mkr.

Investeringar i fastigheter i egen verksamhet uppgår till 18 mkr och avser bland annat ombyggnad av vårdavdel­

ningar i Gällivare sjukhus, ombyggnad av Folktandvård­

en Öjebyn, byte av ventilation i Gällivare sjukhus och ombyggnad för dagkirurgi i Piteå Älvdals sjukhus.

Investeringarna i inventarier fördelas på 4 mkr i medicinteknisk utrustning, 4 mkr i IT­utrustning, 14 mkr i hjälpmedel för funktionshindrade, 13 mkr i

övriga inventarier samt 9 mkr i pågående arbeten som ännu inte är klassificerade till typ av investering.

Prognosen för årets utfall av investeringar pekar mot totalt 221 mkr varav 100 mkr avser fastigheter och 121 mkr avser inventarier.

Balanskravet och god ekonomisk hushållning

Landstinget ska enligt kommunallagen ha en ekonomi i balans, d v s intäkterna ska överstiga kostnaderna.

Uppkommet underskott ska regleras senast tredje året efter det att underskottet uppkommit. Om det finns synnerliga skäl kan fullmäktige besluta att sådan regle­

ring inte ska göras.

Kommunallagens balanskrav uppfylldes inte år 2015 vilket innebär att landstinget har ett underskott på 275 mkr som ska regleras senast år 2017 med 37 mkr och resterande 238 mkr senast år 2018. Prognosen för helåret 2016 pekar på att kommunallagens balanskrav uppfylls för innevarande år och återställer 168 mkr av underskottet och 107 mkr återstår att återställa till och med 2018.

Avstämning mot kommunallagens balanskrav, mkr:

Balanskravsutredning, mkr Prognos

2016 2015 2014

Årets resultat enligt resultaträkning 168 -240 -37 Avgår samtliga realisationsvinster från

anläggningstillgångar - - -

Orealiserade förluster i värdepapper - 2 -

Årets resultat efter balanskravs-

justeringar 168 -238 -37

Synnerliga skäl, sänkt diskonterings-

ränta på pensionsskuld - - -

Årets balanskravsresultat 168 -238 -37

Balanskravsunderskott från tidigare år -275 -37 -

Summa -107 -275 -37

Balanskravsunderskott att återställa -107 -275 -37

Årsprognosen per april 2016 pekar på ett överskott på 168 mkr, varav verksamheterna bedömer ett under­

skott på 270 mkr och finansnettot ett överskott på

438 mkr. Verksamheterna har tillåtelse att redovisa ett

underskott på 137 mkr år 2016.

9

Mål och måluppfyllelser

Medborgare

Perspektivet MEDBORGARE avser landstingets arbete för norrbottningarnas välfärd, ett rikt och utvecklande liv.

Landstings full- mäktiges strategiska mål

Landstings- styrelsens delmål

Framgångsfaktorer Indikator Mått för

måluppfyllelse Måluppfyllelse

per december Utveckling Nöjda medborgare Högt förtroende för

verksamheten Dialog och tydlig information gör norrbottningen delaktig och ger kunskap om landstingets uppdrag, verksamhet och prioriteringar

Andel som uppger att de har tillgång till

den sjukvård de behöver Öka k 

i

m 

i

Andel med stort förtroende för hälso centraler/

motsvarande Öka k 

g

m 

i

Andel med stort förtroende för sjukhusen Öka k 

f

m 

i

Andel som uppfattar att vården ges på lika

villkor Öka k 

i

m 

i

Goda livs miljöer Medveten användning av för hållningssätt som bidrar till attraktiva och hälsosam­

ma livsmiljöer, inkluderande demokrati, gröna miljöer, kollek­

tivtrafik, miljövänliga transporter, såväl som miljöer som bidrar till ett rikt kultur och friluftsliv och som underlättar hälsosamma levnadsvanor

Andelen ekologiska livsmedel i mat till patient­

er och besökare i landstingets verksamheter 40 % år 2020 

i

Koldioxidutsläpp från landstingets

verksamheter Minskning med 20 %

2020 jämfört med 2005 

i

Andel som har lågt socialt deltagande Minska k 

i

m 

i

Resenärerna bedömer sammanfattningsvis nöjdhet med kollektivtrafiken som fyra eller fem på femgradig skala

80 %



g

Sveriges bästa

självskattade hälsa En jämlik och

jämställd hälsa Hälsofrämjande förhållningssätt finns väl inarbetade i verksam­

heten

Tidigt förebyggande arbete prioriteras

Fokus på barns och ungdomars livsvillkor och levnadsvanor samt särskilt psykisk hälsa i befolkningen

Sjukdomsförebyggande metoder integreras i det dagliga patient­

arbetet

Självskattad hälsa (kön) Ligga i nivå med övriga

riket år 2025 k 

i

m 

i

Självskattad hälsa (kön, utbildningslängd) Minskade skillnader:

Förgymnasial utbildning k 

g

m 

f

Gymnasial utbildning k 

g

m 

f

Eftergymnasial utbildning k 

f

m 

g

Psykisk hälsa (ofta ledsen, nedstämd

Gy år 1, kön) Understiga 3 % 2020 f 

f

p 

i

Andel 4­åringar med övervikt eller fetma (kön) Understiga 10 % 2020 f 

i

p 

g

Andel med två eller fler ohälsosamma

levnadsvanor Mindre än 25 % k 

f

m 

f

Andel personer som deltagit i hälsosamtal 50 % 

g

Andel kariesfria 19­åringar* Nå genomsnittet i riket

flickor 68 %, pojkar 66 % k 

i

m 

i

Antal tillfrågade om våldsutsatthet i nära

relation Öka k 

g

m 

g

Antal anmälningar till socialtjänsten vid

misstanke om barn som far illa Öka 

i

*dvs, inte har några kariesskador utanför tuggytorna



Målet har uppnåtts

Målet har delvis uppnåtts

Målet har inte uppnåtts

i Förbättring f Oförändrat g Försämring

Goda livsmiljöer

Socialt deltagande

Vårt mål är att öka medborgarnas sociala deltagande därför mäter Folkhälsomyndigheten detta varje år.

Måttet på deltagande sammanställs genom att summera olika typer av aktiviteter som invånarna deltagit i. Bryt­

punkten för lågt socialt deltagande läggs vid en aktivitet, dvs. de som inte deltar i någon aktivitet alls eller deltar i endast en social aktivitet under varje mätperiod.

För perioden 2012 till 2015 har andelen män och kvinnors sociala deltagande ökat något. Endast 18 pro­

cent av kvinnorna och 26 procent av männen rapporte­

rade lågt socialt deltagande under denna period jämfört med 20 procent av kvinnorna respektive 27 procent av männen vid föregående mätperiod, 2011–2014.

Kultur för god hälsa och inkludering

Under första kvartalet har arbetet med att skapa en landstingsövergripande strategi för kultur och hälsa varit intensivt och det är nu inne i sin slutfas.

Strategin ska stärka kulturens roll inom vård, omsorg, rehabilitering och folkhälsoarbete, både inom lands­

tingets verksamheter och i övriga länet. Den ska även fungera som stöd för det konkreta arbetet framåt.

På Norrbottens museum pågår ett viktigt och nyskap­

ande arbete med projektering av en ny kultur historisk ut­

ställning om Norrbotten. Utställningen får namnet Under samma himmel och består av många berättelser, från de allra första spåren av mänsklig närvaro i länet till imorgon – dåtid, nutid och framtid. Utställningen har sju mobila moduler som kan visas både på museet och på and ra platser runt om i länet. Syftet med utställningen är att synliggöra Norrbottens historia och förmedla att plats en är och har varit betydelsefull, angelägen och värdefull.

Sedan början av april visas den nyskapande slöjd­

utställningen Next Level Craft på Àjtte Fjäll­ och

samemuseum i Jokkmokk. Utställningen är ett samar­

bete mellan hemslöjdskonsulenterna i de fyra norrlands­

länen och Nämnden för hemslöjdsfrågor. Den har fått stor uppmärksamhet både nationellt och internationellt och har förändrat synen på vad slöjd kan vara.

Arbetet med att ta fram en regional biblioteksplan har påbörjats, enligt Bibliotekslagen 2013:801, 16 §.

Arbetet omfattar länsbiblioteket, sjukhusbiblioteken samt bibliotek vid Norrbottens minne. Syftet är att för­

bättra tillgången till bibliotekstjänster samt verka för en likvärdig bibliotekservice för alla länets invånare.

Länsbiblioteket har beviljats medel från Kulturrådet för att genomföra projektet Tillsammans för läsfräm- jande – med nya metoder, mångfald och tillgänglighet.

Exempel på påbörjade aktiviteter är barns språkut­

veckling som görs i samverkan med BVC­personal, programverksamhet på minoritetsspråken, läsning och idrott som görs i samverkan med civila samhället samt ungas läsning som görs i samverkan med Sveriges Radio Norrbotten.

Division Kultur och utbildning har under första kvartalet tilldelats medel att fördela till kulturprojekt för mångfald och integration. Utlysningar av projektmedel har gjorts under april månad. Intresset från organisatio­

ner och kulturutövare i länet är stort. Satsningen är en del av Mångfaldsåret 2016 som divisionen driver tillsam­

mans med kommunerna i länet.

Ny möjlighet för kollektivt resande

Länstrafiken har under flera år varit bland de som fått bäst betyg i landet vad gäller nöjdhet bland kunder, visar Kollektivtrafikbarometern, en branschgemensam kvali tets­ och attitydundersökning från serviceorganisa­

tionen Svensk Kollektivtrafik. Kollektivtrafikbaromet­

ern genomförs löpande under hela året. Ett representa­

tivt urval av svenska folket mellan 15­75 år intervjuas via

Sammanfattande måluppfyllelse för Medborgare

Nöjda medborgare

När det gäller förtroende för landstingets hälsocentraler de senaste fyra åren så ligger länet relativt stabilt på drygt 60 procent med mycket eller ganska stort förtroende . Förtroendet har minskat till 56 procent bland kvinnor . Förtroendet för länets sjukhus ligger på cirka 70 procent, vilket är i nivå med riket . Tre av fyra norrbottningar upplever att de har tillgång till den vård de behöver, en siffra som är något lägre än riks genomsnittet . Landstinget har som målsättning att minska andelen med lågt socialt deltagande . En minskning har skett . Knappt var fjärde norrbottning rapporterar lågt socialt deltagande, färre kvinnor än män .

Insatserna för goda livsmiljöer genom medvetna miljöval inom landstingets verksamhet fortsätter . Trots det uppnås inte målen för andelen ekologiska livsmedel och minskade koldioxidutsläpp men bedömningen är att utvecklingen går i rätt riktning .

Sveriges bästa självskattade hälsa

Målet är att norrbottningarna ska ha Sveriges bästa självskat- tade hälsa år 2020, de ska må bra och leva ett långt liv på ett sätt som gör att medellivslängden ökar . Hälsoutvecklingen i Norrbotten är överlag positiv, människor lever längre och

dödligheten i hjärt- och kärlsjukdomar har minskat . Fler barn får en tobaksfri livsstart . Färre ungdomar och vuxna röker och dricker alkohol . Trots detta är länet långt från målet om bästa självskattade hälsan i riket .

Prognosen för länets nyfödda pojkar visar att de har den lägsta förväntade medellivslängden i riket . Genom förändrade levnadsvanor, livsvillkor och medicinska insatser har dödlig- heten i hjärt- och kärlsjukdomar minskat i hela riket under de senaste decennierna, detta har gjort att medellivslängden ökat . I Norrbotten finns fortfarande ett jämförelsevis stort ut- rymme för förbättring när det gäller minskad dödlighet i hjärt- och kärlsjukdomar, framförallt bland män . Detta är förklaring- en till en lägre medellivslängd för männen i länet jämfört med riket . Det finns fler med ohälsosamma levnadsvanor i länet än i riket .

Andelen med fetma och övervikt är högre i länet och fram-

förallt bland män som också har en negativ utveckling över

tid . Utbildningsnivå har en stark koppling till levnadsvanor,

högre utbildningsnivå förknippas med bättre levnadsvanor .

Det finns stora skillnader i hälsa och levnadsvanor mellan

kommunerna i länet . För att uppnå en jämlik hälsa och goda

levnadsvanor behöver både länets avvikelser från riket och

skillnaderna mellan kommunerna minska .

11 telefon. I Norrbotten intervjuas 100 länsbor via telefon

varje månad med frågor om kollektivtrafiken.

Målet för Norrbotten är att minst 80 procent av rese­

närerna, de som reser med kollektivtrafiken en gång i månaden eller mer, ska bedöma sin sammanfattningsvisa nöjdhet med kollektivtrafiken som fyra eller fem på en femgradig skala. Den sammanfattande nöjdheten för Länstrafiken i Norrbotten år 2015 är 54 procent för de som reser sällan eller aldrig och 70 procent för de som reser regelbundet. Jämfört med 2014 är det en förbättring med en procentenhet för sällanresenären och en försäm­

ring med fyra procentenheter för de som reser regelbundet.

Nöjdheten hos alla länets kollektivtrafikkunder, med både regional och lokal trafik, är 77 procent vilket gör norrbottningarna bland de nöjdaste kollektivtrafik­

kunderna i hela Sverige.

En jämlik och jämställd hälsa

Självskattad hälsa lägre än riket

71 procent av männen och 68 av kvinnorna i Norrbotten skattar sin hälsa som bra eller mycket bra år 2012–2015.

Det är betydligt lägre än genomsnittet i riket med 75 respektive 70 procent. Jämfört med år 2011–2014 är det ingen större skillnad för länet, men den självskattade hälsan har blivit lite bättre för fler kvinnor och män. Sedan 2006 knappar kvinnorna i länet in något på rikets siffror.

Männen i länet har under motsvarande period istället fått en sämre självskattad hälsa jämfört med rikets män.

Medellivslängd

Befolkningens medellivslängd är ett mått på hur folk­

hälsan utvecklas. SCB:s årliga befolkningsprognos visar att Norrbottens län fortfarande ligger långt ner bland länen i riket vad gäller förväntad medellivslängd vid födseln (2011–2015). Norrbotten är också det län som har störst skillnad mellan könen vad gäller förväntad medellivslängd. Kvinnorna i Norrbotten förväntas leva cirka fem år längre än männen. Prognosen för medellivs­

längden baseras på hur dödligheten ser ut idag och visar att framförallt männen i länet ligger dåligt till jämfört med övriga Sverige. Länets nyfödda pojkar har den lägsta förväntade medellivslängden i riket. En nyfödd pojke i Haparanda förväntas leva i genomsnitt åtta år kortare än en pojke född i Danderyd.

Ökningen av medellivslängden under de senaste de­

cennierna i Sverige förklarar SCB framförallt med den minskade dödligheten i hjärt­ och kärlsjukdomar.

Norrbottens län har enligt Vården i siffor 2015 och Socialstyrelsen fortfarande ett jämförelsevis stort utrymme för förbättring vad gäller minskad dödlighet i hjärtkärl sjukdomar, framförallt bland män. Det förklarar en lägre medellivslängd i länet. Hjärt­ och kärlsjukdomar kan bekämpas genom förändrade levnadsvanor och livsvillkor eller medicinska insatser.

Länet har flera kommuner där männen hör till gruppen med lägst medellivslängd i riket. Trots den låga medellivs­

längden bland männen jämfört med riket, har den förvänt­

ade medellivslängden ändå ökat för båda könen. Öknings­

takten har dock varit högre bland kvinnorna i länet som under de senaste åren som närmar sig riks genomsnittet.

SAM-projektet

Ungas psykiska välmående har försämrats de senaste åren. Ett treårigt pilotprojekt, SAM­projektet, startade under hösten 2014 i Boden och Haparanda. Projektet fokuserar på metoder för att främja psykisk hälsa bland barn och unga. SAM­projektet har lett till ökad kunskap om barn och ungas psykiska hälsa, stärkt samverkan inom pilotkommunerna samt stöttat implementering­

en av generella metoder för att främja psykisk hälsa.

De senaste resultaten från projektet visar på ett tydligt trendbrott vad gäller ungas psykiska hälsa i Haparanda.

Där har andelen elever som i årskurs 1 på gymnasiet uppger att de ”alltid eller ofta är ledsna och nedstämda”

minskat från 9,5 procent till 1,5 procent. Några av SAM­

projektets ingångar är att arbeta på ett mer normkritiskt och inkluderande sätt och att finna vägar för att verka tillsammans med målgrupperna. Arbetet utvärderas kontinuerligt i syfte att ta fram en välfungerande arbets­

modell som kan spridas i länet.

Andelen fyraåringar med fetma eller övervikt minskar 2015 års mätningar via barnhälsovården av övervikt och fetma hos fyraåringar visar att 17 procent av flickorna samt 12 procent av pojkarna lider av övervikt eller fetma

. Landstinget har som mål att andelen fyraåringar med övervikt eller fetma ska vara lägre än 10 procent. Mellan 2014 och 2015 har andelen flickor med övervikt eller fetma minskat marginellt, för pojkar har andelen ökat något.

Från 2006 till 2015 har andelen fyraåringar med övervikt eller fetma minskat bland både pojkar och flickor.

Haparanda Arjeplog Älvsbyn Piteå Jokkmokk Kiruna Kalix Boden Övertorneå Gällivare Arvidsjaur Pajala Luleå Överkalix LÄNET RIKET

 Flickor  Pojkar

Källa: SCB 70 72 74 76 78 80 82 84 86

Förväntad medellivslängd pojkar och flickor födda 2011-2015 i Norrbottens län

 Övervikt pojkar  Övervikt flickor  Fetma

0 5 10 15 20 25

-06 -07 -08 -09 -10 -11 -12 -13 -14 -15 -06 -07 -08 -09 -10 -11 -12 -13 -14 -15

Utveckling av övervikt och fetma bland fyraåringar i Norrbottens län år 2006–2015

Källa: Barnhälsovården, NLL

1) Flickorna ligger i regel högre fram till årskurs 4, då pojkarna går om i andel med övervikt och fetma och fortsätter sedan att dra ifrån för att sedan vid vuxen ålder ligga betydligt hög re. Bland länets unga på gymnasiet är det 2 av 10 som har övervikt/fetma, vilket är dubbelt så mycket än riket.

Det är även signifikant fler vuxna (45 procent av kvinnorna och 62 procent av männen)i länet som har övervikt och fetma jämfört med riksnivå.

Andel som deltagit i hälsosamtal i Norrbotten Följs upp en gång per år.

En bredare syn på hälso- och sjukvård

Det har blivit allt viktigare att utveckla hälso­ och sjukvården mot en ökad hälsoorientering, dels för att förbättra hälso­ och sjukvårdens effektivitet dels för att minska skillnader i hälsa mellan olika grupper av medborgare. Inom landstinget pågår en förstärkning av arbetet med att utveckla sjukdomsförebyggande och hälsofrämjande insatser inom den egna verksam­

heten. Ungefär 8 av 10 norrbottningar är positiva till före byggande behandling med fokus på levnadsvanor (Vård barometern 2015).

Ett viktigt verktyg i detta arbete är de nationella riktlinjerna för sjukdomsförebyggande arbete inom sjukvården som kom under slutet av 2011. Arbetet ska inriktas på rutiner och stöd som sjukvården kan arbeta efter vid möten med patienter. Exempel på metoder som används inom hälsofrämjande och sjukdomsföre­

byggande hälso­ och sjukvård i Norrbotten är:

 hälsosamtal bland 30­, 40­, 50­ och 60­åringar

 resultatstyrning med inriktning på levnadsvanor hos riskgrupper

 fysisk aktivitet på recept

 tobaksavvänjning

 kostrådgivning

Resultatstyrt levnadsvanearbete med inriktning mot riskgrupper och hälsosamtal förväntas minska sjuklig­

het och dödlighet genom tidig upptäckt och behandling av sjukdomar och riskfaktorer.

Andel tillfrågade om våldsutsatthet i nära relation Hälso­ och sjukvården har en nyckelroll när det gäller att upptäcka och identifiera våldsutsatta i nära relation.

Den har också ett ansvar att stödja och hjälpa de barn, kvinnor och män som lever med våld i nära relationer.

Våld i nära relationer är ett folkhälsoproblem som skap ar ett stort lidande för den som är utsatt samt kost­

ar samhället stora summor varje år. Hälso­ och sjuk­

vården har ett ansvar vad det gäller att upptäcka och identifiera våldsutsatta samt ge ett adekvat omhänder­

tagande. Landstinget ställer frågor om våld i nära rela­

tioner bland annat i hälsosamtalet. Från 2014 till 2015 har andelen tillfrågade om våldsutsatthet i nära relation minskat i landstinget. 3 265 kvinnor tillfrågades 2014, 2 603 kvinnor (­20 procent) år 2015. 1 130 män till­

frågade år 2014, att jämföra med 784 män (­31 procent) år 2015. Landstingets mål är att andelen tillfrågade ska öka.

Antal anmälningar till socialtjänsten vid misstanke om barn som far illa

Både hälso­ och sjukvården och tandvården omfat­

tas av skyldigheten enligt 14 kap. 1 § SoL att genast anmäla till socialnämnden när man i verksamheten får kännedom om eller misstänker att ett barn far illa.

Trots skyldigheten att anmäla till socialnämnden visar undersökningar att det finns en underrapportering från

hälso­ och sjukvården samt tandvården. Barn som far illa kommer inte alltid till socialtjänstens kännedom och kan därmed inte alltid få det stöd eller det skydd som de behöver från samhället (Socialstyrelsen 2013:

Barn som far illa eller riskerar att fara illa.) Landstinget hade 95 antal anmälningar tertial 1 2016, 98 anmäl­

ningar tertial 1 2015. Landstingets mål är att andelen tillfrågade ska öka.

Kariesfria 19 åringar

Munhälsan har stadigt förbättrats hos barn och ungdomar på de dryga 30 år som folktandvården följt hälsoutvecklingen. Vid senaste mätningen visades en förbättring av andelen kariesfria 19 åringar

. 2015 var 67 procent av flickorna kariesfria att jämföra med 64 procent året dessförinnan. Samma år var 64 procent av pojkarna kariesfria att jämföra 60 procent året dess­

förinnan.

Högt förtroende för verksamheten

Tillgång till sjukvård

Medborgarnas förtroende för landstingets verksam­

heter mäts genom att följa:

 hur tillgänglig vården upplevs vara

 hur stort förtroende befolkningen uppger att de har för hälsocentraler och sjukhus

 samt i vilken utsträckning vården upplevs vara på

”lika villkor”.

När det gäller förtroende för hälsocentralerna de senaste fyra åren så ligger länet relativt stabilt, cirka 60 procent uppger att det har mycket eller ganska stort förtroende. Kvinnors förtroende har minskat till 56 procent. Förtroendet för länets sjukhus ligger på 70 procent, vilket är i nivå med riket. Drygt hälften av län­

ets män och knappt hälften av länets kvinnor upplever att sjukvården är jämlik och ges utifrån behov, vilket också är i enlighet med riket. Tre av fyra norrbottning­

ar upplever att de har tillgång till den vård de behöver, det är något lägre än riksgenomsnittet. Upplevelsen av att ha tillgänglig vård skulle enligt medborgarna i länets norra och östra delar vara bättre om restiden var kortare. Medborgarna i länets södra och mittersta delar skulle uppleva bättre tillgänglighet till vården om väntetiderna var kortare.

2) Dvs. inte har några kariesskador utanför tuggytorna.

13

Verksamhet

Perspektivet VERKSAMHET är inriktat på effektivitet och kvalitet i arbetsmetoder och processer.

Landstings- fullmäktiges strategiska mål

Landstings- styrelsens delmål

Framgångsfaktorer Indikator Mått för

måluppfyllelse Målupp-

fyllelse per december

Utveckling

En effektiv verksamhet med god kvalité

En jämlik och kvalitativt likvär­

dig verksamhet

Oskäliga skillnader i medicinska resultat ber­

oende på geografi eller kön ska inte förekomma Sjukvård med hög kvalité erbjuds inom rimlig tid på rätt vårdnivå

Diabetes: Andel diabetiker typ 2 (i primärvård)

som når mål för blodtryck¹ Öka k

m

Hjärt: Dödlighet inom 28 dagar efter infarkt¹ Minska k 

m 

Stroke: Dödlighet inom 28 dagar efter stroke¹ Minska k 

m 

Antal införda standardförlopp enligt nationella

kriterier 15

 Palliativ vård: Andel smärtskattning i livets

slutskede Öka k 

m 

All verksamhet är tillgänglig, anpassad efter

behov och väl kommunicerad Antal hälsocentraler med utökat öppethållande Minst en per när­

sjukvårdsområde 

i

Specialiserad vård, andel genomförda besök, 60 dagar eller kortare (faktisk väntetid) 80 %



f

Specialiserad vård, andel genomförda behan­

dlingar, 60 dagar eller kortare (faktisk väntetid) 80 %



f

Andel genomförda undersökningar ­ MR ­ 60 dagar eller kortare (faktisk väntetid) 80 %



i

Användning av 1177, telefoni (lätt att komma

fram på telefon) 90 % k 

m 

Användning av E­tjänsterna på 1177, andel i

befolkningen som har konto 50 %



i

Andel sjukhus med tillgång till Digital Live

Arenas kulturutbud 100 %



f

Bred användning av distansvård Andel hälsocentraler i glesbygd där bedömning av patient inom akut omhändertagande kan ske på distans med sjukhus i länet

100 %



f

Andel akutmottagningar på sjukhus där bedömning av patient kan ske på distans med annat sjukhus i länet

100 %



f

Antal kliniker på sjukhus som erbjuder möjlighet till planerad mottagning på distans² Öka



i

En säker och kunskapsstyrd verksamhet

Verksamheterna har identifierade och dokumen­

terade huvudprocesser Antal dokumenterade processer samt målsatta

enligt vårdkompassen Öka Närsjv 

Länssjv 

Avvikelser och händelser ska fångas och an­

vändas strukturerat för att upptäcka, analysera och förebygga risker samt åtgärda brister i verksamheten

Andel läkemedelsberättelser för patienter

75 + per tertial 70 % k 

f

m 

f

Patientsäkerhetsarbetet präglas av ett

riskförebyggande förhållningssätt Andel undvikbara vårdskador Mindre än 5 % 

i

Andel 80 år och äldre med riskfyllda

läkemedelsinteraktioner per år Lägre än 2 %

Andel vårdrelaterade infektioner hos inne­

liggande patienter³ < 5 % k 

m 

Andel vårdrelaterade trycksår hos inneliggande

patienter 0 % k 

g

m 

g

Antal fallskador i samband med vård och

behandling 0 k 

g

m 

g

Riskanalyser Ökat antal risk­

analyser 3 

g

1 Öppna jämförelser – period till och med 2015. Se avsnitt “En jämlik och kvalitativt likvärdig verksamhet”

Norrbottens läns landstings årsredovisning 2015.

2 Projektet: Breddinförande av vård på distans inom NLL.

3 Mätningen utförd april 2016 så inget nytt data finns tillgängligt än.



Målet har uppnåtts

Målet har delvis uppnåtts

Målet har inte uppnåtts

i Förbättring f Oförändrat g Försämring

g g i i f i i

f f

f f

g g

Sammanfattande måluppfyllelse för Verksamhet

En effektiv verksamhet med god kvalitet

Resultaten från markörbaserad journalgranskning och den nationella punktprevalensmätningen för trycksår, basal hygien och vårdrelaterade infektioner visar att andelen vårdskador minskar men att målet på fem procent fortfaran- de inte nås . De vanligast förekommande vårdskadorna är fortfarande urinvägsinfektioner och blåsöverfyllnad . Andelen trycksår ökar något och Norrbotten ligger fortfarande lågt när det gäller förebyggande insatser .

Tillgängligheten till primärvård via telefon och läkarbesök samt besök inom specialiserad vård fortsätter att vara rela- tivt stabil . Däremot konstateras klart försämrad tillgäng- lighet till operationer/behandling inom specialiserad vård i jämförelse med samma period förra året . Tillgängligheten till både besök och operationer/behandling är sämre än riket . Idag finns kvällsöppna hälsocentraler i fyra av länets fem närsjukvårdsområden och fler kommer att införas under året . Antalet inloggningar i e-tjänsterna på 1177 ökar stadigt liksom antalet inkomna ärenden . Förberedelser pågår för att kunna tillgängliggöra tidbokning via webb och Journalen via nätet införs inom kort i länet .

Inom projektet vård på distans testas och utarbetas koncept för akut omhändertagande och mottagning via distansöverbryggande teknik . Breddinförande av vård på distans planeras från hösten 2016 med prioritering

glesbygd i ett första skede . Implementering av förra årets standardiserade vårdförlopp fortsätter och de 13 beslutade vårdförloppen för 2016 ska vara införda i november .

Arbetet med att göra landstingets verksamheter jäm- ställda och jämlika fortsätter . Ett 20-tal verksamheter, främst inom hälso- och sjukvård, bemötandecertifieras under 2016 .

Sammanfattningsvis pekar resultaten på att utvecklingen går åt rätt håll inom flera områden, men krafttag behövs framförallt för att förbättra tillgänglighet till den speciali- serade vården .

Helhetsperspektiv med människan i centrum

Resultat från nationella patientenkäten inom länets akut- mottagningar visar ett bättre resultat än riket inom samtliga indikatorer förutom kontinuitet och koordinering . Andelen oplanerade återinskrivningar har minskat något i jämförelse med samma period föregående år, men ligger fortfarande på en hög nivå .

En handlingsplan för patient- och brukarmedverkan håller på att utarbetas tillsammans med kommunerna utifrån gemensam strategi inom området .

Sammanfattningsvis bedöms resultaten inom helhets- perspektivet vara goda men fortsatta förbättringar behövs .

fullmäktiges strategiska mål

Landstings- styrelsens delmål

Framgångsfaktorer Indikator Mått för

måluppfyllelse Målupp- fyllelse per december

Utveckling

Helhetsperspektiv med personen i centrum

God samverkan internt och externt

Strategiska allianser och samverkansgruppe­

ringar bidrar till att utveckla kompetens, god kvalité och effektiva verksamheter

Samverkansgrupperingar J/N



f

Oplanerade återinskrivningar i slutenvård inom

30 dagar Minskning med

10 % i jämförelse

med 2013 

i

Personcentre­

rad hälso och sjukvård och kundorienterad service

Alla individer får ett gott bemötande och ges information efter behov

Patienter/närstående/kunder ska rutinmässigt involveras för att utveckla verksamheten Patienter känner sig delaktiga i sin egen vård och behandling

Nya arbetssätt som skapar mervärde tas tillvara

Variablerna nedan avseende kön och geografi:

Respekt och bemötande Minskade

skillnader 

i

Delaktighet och involvering Minskade

skillnader 

i

Information och kunskap Minskade

skillnader 

i

Kontinuitet och koordinering Minskade

skillnader 

f



Målet har uppnåtts

Målet har delvis uppnåtts

Målet har inte uppnåtts

i Förbättring f Oförändrat g Försämring

Verksamhet (forts.)

15

En jämlik och kvalitativt likvärdig verksamhet

Användning av 1177 på telefon och e-tjänsterna på 1177 1177 Vårdguiden är en nationell sjukvårdsrådgivning via internet och telefon. Kunskapen om 1177 har ökat både hos kvinnor och män det senaste året. Däremot är upplevelsen av hur lätt det är att komma fram när man ringer 1177 i stort sett oförändrad jämfört med föregående år. Bland män upplever 81 procent att det är lätt att komma fram på telefon. Motsvarande andel för kvinnorna är 80 procent.

Via 1177 Vårdguidens e­tjänster kan man på ett enkelt sätt med hjälp av bank­id logga in och få kontakt med vården via webben, dygnet runt. Antalet inloggningar till e­tjänsterna på 1177 ökar stadigt och motsvarar nu cirka 20 % av norrbottningarna. Även antalet ärenden som kommer in via e­tjänsterna ökar.

För att öka tillgängligheten till vården samt öka förutsättningarna för den enskilde att aktivt medverka i sin egen vård uppmuntras ett ökat användande av 1177.

se och e­tjänsterna. Detta förutsätter att de e­tjänster som skapas är attraktiva så till vida att de skapar ett mer värde för den enskilde. För närvarande pågår för­

beredelser för att genomföra pilotförsök med tidbok­

ning via webb genom att logga in på 1177.se.

Landstinget deltar i det nationella arbetet med att utveckla nya e­tjänster för invånare, till exempel Journal via nätet, som inom kort införs i Norrbotten.

Tillgänglig vård

PRIMÄRVÅRDEN – TELEFONTILLGÄNGLIGHET (0:AN)

Tillgängligheten till primärvården via telefon har under perioden januari till april varit relativt konstant. Den genomsnittliga svarsfrekvensen för årets första fyra månader var 85 procent, vilket är något lägre än före­

gående år, då snittet låg på 88 procent. Delvis kan för­

sämrat resultat förklaras av tekniska problem i samband med byte till ett nytt telefonkösystem.

PRIMÄRVÅRDEN – LÄKARBESÖK INOM 7 DAGAR (7:AN)

Under perioden januari­april har andelen patienter som fått sitt läkarbesök inom vårdgarantins sju dagar legat på ett snitt på 91 %. Detta är något sämre än under föregående år, då länssittet var 93 %

GENOMFÖRDA BESÖK INOM SPECIALISERADE VÅRDEN (60) Från januari till april i år har antalet genomförda besök inom vårdgarantins 60 dagar i den specialiserade vården i snitt varit 66,7 %. Det är ungefär samma snitt som föregående år. Av de patienter som besökte specialiserad vård under april hade 68,7 % väntat 60 dagar eller kortare. Detta är en svag förbätt­

ring jämfört med föregående år i april då andelen genomförda besök för samma månad var 67,7 procent.

OPERATIONER/BEHANDLING INOM SPECIALISERADE VÅRDEN (60) När det gäller operationer och sjukhus­

beroende behandlingar visar statistiken för perioden januari­april att antalet patienter som får tillgång till detta inom 60 dagar minsk ar. Av de genomförda operationerna och behandlingarna under april hade 54,9 procent av patienterna väntat 60 dagar eller kort­

are. Detta är en försämring jämfört med föregående år då andelen genomförda operationer och behandlingar för samma månad var 61,6 procent. För januari­april har snittet varit 55,3 procent. Det är en försämring mot föregående år då snittet var 66,75 procent.

0 10 20 30 40 50 60 70 80 90 100

Besök inom specialiserad vård inom 60 dagar (faktisk väntetid), januari-april 2016, %

 Norrbotten  Riket

Mars April

Januari Februari

Mars April

Januari* Februari

0 10000 20000 30000 40000 50000 60000 70000

Telefontillgänglighet i primärvården Norrbotten, januari-april 2016

 Totalt antal samtal

 Andel besvarade samtal

* I januaris telefontillgänglighet saknas samtalen till Kiruna hälsosamtal pga problem i samband med sammanslagning av hälsocentralerna.

0 4000 8000 12000 16000

Läkarbesök i primärvården Norrbotten, januari-april 2016

 Läkarbesök (exkl PvV*)

 Andel läkarbesök inom 7 dgr

* PvV = Patientvald väntan

Mars April

Januari Februari

0 10 20 30 40 50 60 70 80 90 100

Operationer/åtgärder, specialiserad vård inom 60 dagar (faktisk väntetid), januari-april 2016, %

 Riket  Norrbotten

Mars April

Januari Februari

Tillgänglig kultur

Kulturrådet är en av flera strategiska myndigheter som ansvarar för genomförande och uppföljning av den nationella funktionshinderpolitiken, där delmål inom fyra områden ska uppfyllas under perioden 2011­2016:

 Handlingsplaner för tillgänglighet

 Tillgängliga webbsidor, inklusive applikationer så långt som möjligt, och e­tjänster (lägst WCAG 2.0 nivå A. Nivå AA bör eftersträvas)

 Information om tillgängligheten till publik verk­

samhet

 Enkelt avhjälpta hinder

Landstinget har, som mottagare av statliga medel till regional kultur, ansvar för att säkerställa att del­

målen uppfylls. Med anledning av detta har Division Kultur och utbildning under april månad kontaktat samtliga mottagare av koffertmedel i regionen och gett respektive organisation i uppdrag att presentera en plan för hur de arbetar med delmålen samt identifiera vilka eventuella behov och insatser som krävs. Verk­

samheterna rapporterar under maj månad och planer följs upp i oktober.

Vård på distans

För att bidra till god hälsa och för att ge länets invåna­

re, oavsett bostadsort, tillgång till jämställd och jämlik vård införs vård på distans i våra verksamheter. Både verksamheterna och patienterna vinner på en ökad användning av distansvård.

Arbetet har bedrivits i projektform och redan under maj 2015 infördes distansvård för akut omhändertag­

ande. Syftet är att patienter som omhändertas akut på hälsocentral i glesbygd ska få samma bedömning som patienter som omhändertas på sjukhus. Målsätt­

ningen är att användningen av distansteknik ska bli en naturlig del av vårdens arbetssätt. I projektets första del har hälso centralerna i Överkalix, Haparanda och Över torneå samt akutmottagningen på Kalix sjukhus deltagit. Arbetet har omfattat behovsanalys av teknisk utrustning, framtagande av arbetsinstruktioner, instal­

lation av teknisk utrustning samt utbildningsinsatser.

Lösningarna har använts under Q1 2016 och ska ut­

värderas inför beslut om brett införande av arbetssättet inom landstinget.

Ett antal kliniker på länets sjukhus kommer, inom ram en för projektet, att erbjuda planerad mot­

tagning via distansöverbryggande teknik. Patienter kan på detta sätt få tillgång till specialistbedömningar på sjukhus kliniker via sina hälsocentraler. De hälso­

centraler som deltar i projektet är Överkalix, Hapa­

randa och Övertorneå, sjukhusklinikerna som ingår är Kompetens centrum för rehabili tering och Ortopedi­

kliniken vid Sunderby sjukhus. Lösningarna som används kommer att utvärderas i slutet av Q2 2016 och ligga till grund för beslut om bredd införande inom landstinget.

Införande av standardiserade vårdförlopp 2015 Ett krav för att få ta del av de stimulansmedel som fanns avsatt vara att senast 15 mars 2016 lämna in en handlingsplan med kort beskrivning av hur införandet av de fem första diagnoserna gått samt beskriva plan­

erna för införandet av de standardiserade vårdförlopp (SVF) som är aktuella för 2016.

Patienter som genomgått och avslutat (påbörjat behandling eller avslutat av annan anledning) de SVF som implementerades 2015 fram till och med den 31 januari 2016*

Vårdförlopp i antal Män Kvinnor

AML 3

Cancer i urinblåsan och övre urin-

vägarna 13 5

Huvud- och halscancer 8 (varav 7 **) 9 (varav 9*) Matstrups- och magsäckscancer 4 (varav 1**) 4

Prostatacancer 10 -

* Patienter anses ha genomgått och avslutat ett SVF när de är registrerade för både välgrundad misstanke och avslut av SVF, t.ex. genom start av behandling.

** Patienter kodade VGM på NLL men överflyttade till annat landsting för behandling.

Implementering av SVF under 2015 har fungerat relativt bra men förutsätter en uppdatering av hand­

läggningsöverenskommelserna mellan primärvård och specialistvård. Införande av nya arbetssätt kräver stora informationsinsatser för att nå alla som berörs.

De informationsinsatser som genomfördes 2015 rikta­

des till medicinska sekreterare, vårdchefer och enhets­

chefer.

Under 2016 planeras ytterligare informationsinsatser som riktar sig till chefer inom framför allt primärvård.

Syftet med informationsinsatsen är att öka kunskapen om SVF och bygga upp ett kontaktnät för informa­

tionsspridning till läkare och sekreterare i primärvård.

En kommunikationsplan är under framtagande för att säkerställa rätt information till rätt person vid rätt tidpunkt. Uppföljning av mätpunkterna görs via Landstingets Datalager. Rapporter kan genereras från datalagrets information, utformning av rapporterna kommer att ses över.

När det gäller cancer i huvud­hals är det är inte helt klart hur välgrundad misstanke ska definieras. Detta har även framkommit på nationella möten inom speci­

aliteten. För de tre övriga diagnosgrupperna har man inte identifierat några uppenbara problem i nuläget utan ingångskriterierna uppfattas vara relevanta även om man måste se tiden an och utvärdera vad som är hållbart över tid.

Plan för införandet av de 13 nya vårdförloppen

För närvarande finns 12 fastställda SVF för införande

2016. SVF för malignt melanom fastställdes 8 mars

och ska ingå i de 13 SVF som ska vara införda senast

den 1 november 2016.

17

Landstingets inkludering av patienter i respektive SVF

Koordinators-

funktion för de nya SVF i drift

Planering för att obokade tider för de nya SVF i drift?

Planering för att börja inkludera patienter i res-

pektive SVF Allvarliga ospecifika

symtom som kan

bero på cancer Maj/Juni 2016 Sept 2016 Sept 2016 Bröstcancer Sköts av kssk * Mars 2016 Maj 2016 Bukspottkörtel Sköts av kssk * Maj/Juni 2016 Maj/Juni 2016 Gallblåsa Sköts av kssk * Maj/Juni 2016 Maj/Juni 2016

CUP Augusti 2016 Augusti 2016 Augusti 2016

Lungcancer Sköts av kssk * Maj/Juni 2016 Maj/Juni 2016 Maligna lymfom Sköts av kssk * April 2016 April 2016 Malignt melanom Sköts av kssk * Sept 2016 Sept 2016

Myelom Sköts av kssk * April 2016 April 2016

Levercancer Sköts av kssk * Maj/Juni 2016 Maj/Juni 2016 Tjock och

ändtarmscancer Sköts av kssk * April 2016 April 2016 Äggstockscancer Sköts av kssk * Maj/juni 2016 Maj/juni 2016

Hjärntumör Maj/Juni 2016 Juni 2016 Juni 2016

* kssk/koordinatorfunktion etablerad sedan tidigare

Kvällsöppna hälsocentraler

Det finns idag kvällsöppna hälsocentraler i fyra av länets fem närsjukvårdsområden. Utredning pågår för att undersöka hur fler hälsocentraler ska kunna erbjuda planerade mottagningstider mellan klockan 07.00–19.00.

Jämställda och jämlika verksamheter

Arbetet med att göra våra verksamheter jämställda och jämlika fortsätter. Årligen utbildas medarbetare och ledare inom områdena. Vi fortsätter att uppmärksam­

ma och sprida information om de arbeten som görs för att skapa jämställdhet.

I år har 29 ansökningar inkommit till länets jäm­

ställdhetspris. Priset på 100 000 kronor samt ett konst­

verk av Kerstin Hedström, delas ut på länets jämställd­

hetsdag, i år den 14 september. Sex av landstingets verksamheter har ansökt om priset.

I samverkan med Luleå Basket och Luleå hockey fortsätter vi att sprida information om 1177 i syfte att minska skillnaden mellan kvinnors och mäns känne­

dom till 1177.

Ett 20­tal verksamheter, främst inom hälso­ och sjuk­

vård, bemötandecertifieras under 2016. Målet är att ha ett gott bemötande ur både ett jämställdhets­ och ett jämlikhetsperspektiv. Certifieringen innefattar att en­

heten utbildas och genomför ett förbättringsarbete som redovisas och bedöms utifrån ett antal kriterier. Efter godkännande får verksamheten sin bemötandecertifie­

ring. Utbildningen och certifieringen görs av Luqrus utveckling AB och utvärderas av externa konsulter från Evaluation North, båda företagen har kompetens inom områden jämställdhet och jämlikhet.

En säker och kunskapsstyrd verksamhet

Dokumenterade vårdprocesser

Inom Division närsjukvård pågår arbete med att öka fokuseringen och förståelsen för vårdprocesser. Det har därför genomförts utbildningsinsatser, såväl lokalt som centralt. Vid den landstingsgemensamma process­

ledarutbildningen i april deltog 18 medarbetare från närsjukvården.

I närsjukvårdsområdena pågår ett arbete med att fördela processledaruppdrag. I Gällivare närsjukvårds­

område har den lokala ledningsgruppen utsett process­

ledare och en rutin för återrapportering till ledningen håller på att inarbetas.

För diagnoserna stroke, KOL, hjärtinfarkt, hjärtsvikt och diabetes har divisionen mål enligt värdekompassen.

För att få högre kvalitet på diagnosregistrering och därmed grunddata för KPP, vilket är en del i värde­

kompassen, har utbildning genomförts för nya kodare och ett kodarnätverk har upprättats. I Gällivare har en modell för att säkra kvaliteten i vårddata arbetats fram som nu kommer att spridas till de övriga närsjukvårds­

områdena. Även granskning av ytterlighetsfall är en del i att identifiera och åtgärda brister i vårdprocesserna.

Säker vård

Patientsäkerhetsarbetets fokus ligger för närvarande på att analysera resultaten från markörbaserad journal­

granskning och de nationella punkprevalensmätning­

arna (PPM­mätningar) för trycksår, basal hygienrutin (BHK) och vårdrelaterade infektioner (VRI). Med resultaten som utgångspunkt och relaterat till målen i handlingsplan för patientsäkerhet och utifrån identi­

fierade risker/riskområden återstår arbetet med syste­

matiska förbättringsåtgärder.

VÅRDSKADOR Landstingets mål är att vårdskadorna ska minska. Resultatet av 2015 års markörbaserade journalgranskning visar att andelen vårdskador i landstinget minskar men att målet vårdskador under fem procent inte uppnåddes.

Totalt granskades 834 vårdtillfällen under 2015. De vanligaste förekommande undvikbara vårdskadorna var vårdrelaterade infektioner och då främst urinväg­

infektioner, följt av ”Annat” och på tredje plats blås­

överfyllnad. Under skadetypen ”Annat” finns exempel­

vis, blödning efter operation, svullnad eller blödning vid perifer venkateter med mera. Åtta patienter hade

 2013  2014  2015

0 2 4 6 8 10 12 14

Andel vårdskador (%)

Källa: SKL:s databas för markörbaserad journalgranskning april 2016