måste förstå hur viktiga de är”

(1)

EFTER NEDLÄGGNINGEN AV SJUKHUSBIBLIOTEKEN ÅTERBRUKET – HÄR FINNS ALLA ÖVERBLIVNA PRYLAR BÄTTRE KUNSKAP

OM SAMERNAS HÄLSA

PERSONALTIDNING FÖR

REGION NORRBOTTEN 4|18

”Vi måste se till att ungdomar vill stanna kvar i länet.”

KRÖNIKÖREN ULRIKA SUNDQUIST

Samarbete med Sydney

TEMA – SÅ JOBBAR LÄNSSJUKVÅRDEN FÖR ATT LÖSA BRISTEN PÅ PERSONAL

(2)

INSIKT är en personaltidning producerad vid kommunikationsavdelningen, Region Norrbotten.

Den utkommer med fem nummer per år och har en upplaga på 11 600 exemplar.

Insikt på webben:

norrbotten.se/insikt Innehållet i Insikt får gärna citeras om källan anges.

POSTADRESS: Insikt Norrbotten Kommunikationsavdelningen Region Norrbotten, 971 89 Luleå BESÖKSADRESS: Regionhuset, Robertsviksgatan 7, Luleå ANSVARIG UTGIVARE:

Staffan Lundberg, kommunika- tionsdirektör

REDAKTÖR: Ulrika Englund 0920–28 43 64, 070–325 57 50 ulrika.englund@norrbotten.se

GRAFISK FORM: Tor-Arne Moe OMSLAGSFOTO: Erik Holmstedt PRESSLÄGGNING:

9 oktober 2018 NÄSTA NUMMER:

14 december 2018 TRYCK: V-TAB

ADRESSÄNDRING: Region Norr- bottens anställda ändrar adress- och personuppgifter via HR-por-

talen på Insidan, vår interna webbplats. Övriga mejlar nya adresser, uppsägning av tidningen och andra prenumerationsären- den till

insikt@norrbotten.se.

... FÖR 25 ÅR SEDAN

I Norrbotten finns sedan några år en länsregissör, sedan i hös- tas en länsdanskonsulent och sedan årsskiftet en länskonst- producent. Landstinget är först i landet med att inrätta den här typen av tjänster, men i Finland finns redan något liknande.

Landstingstidningen börjar med att presentera den färskaste av de tre: länskonstproducenten Bertil Sundstedt.

Ur Landstingstidningen nr 1 1993

... OCH FÖR 10 ÅR SEDAN

Fallolyckor i hemmet kan få allvarliga följder. Nu ska äldre norrbottningar uppmärksam- mas på risker, till exempel att trasmattor och trappor kan utgöra en fara. Irene Pakisjärvi, arbetsterapeut vid vårdcentra- len i Övertorneå, har hittills besökt nära hälften av de 186 personer i kommunen som är över 80 år och bor i egen bostad, utan hemtjänst eller hemsjukvård.

Ur Landstingstidningen nr 5 2008 HÖSTVINDARNA HAR DRAGIT IN över

Norrbotten, vårt tappra län som har så mycket mot sig. Förutom långa avstånd och ett klimat som kräver en hel del av oss, har vi ju en sådan förfärlig brist på människor. Ja, framför allt brist på unga som vill bo kvar och de som både vill bo kvar och jobba i vården.

I krönikan på sidan 13 skriver regionens HR-direktör om den extrema generations- växling som vi står inför. Befolknings- strukturen tas även upp i strategin Vägen till framtidens hälsa och vård år 2035. Av den framgår att norrbottningarna måste få mer stöd för att hålla sig friska – om alla fortsätter att insjunkna i kroniska sjukdo- mar i samma omfattning som i dag kommer resurserna inte att räcka till. Patien- tens kunskap behöver tas till vara på ett helt nytt sätt; han eller hon ska vara en aktiv medspelare i vården. Med hjälp av bland annat digitala lösningar ska vården komma till patienten, inte tvärtom.

En förutsättning för att klara omställ- ningen är att personalen engagerar sig i förbättringsarbeten. Smidigare flöden och smartare arbetssätt ger även en mer hanterbar arbetssituation, vilket kan göra det enklare att rekrytera. Så, allt hänger ihop.

Och det är er i vården det kommer an på.

Men jag tänker mest på att det är så myck-

et ni ska gå i land med. Förutom det dagli- ga arbetet – som bara det kan vara en bedrift – förväntas ni alltså engagera er i

”ständiga förbättringar” och ha blicken riktad 20 år framåt. Hur ska ni orka?

SÅ FICK JAG EN DAG hälsa på hos öppen- vårdsrehab i Kiruna, som ni kan läsa om på sista sidan. Förutom att arbetskamra- terna verkar trivas med sina uppgifter, sina patienter och varandra, arbetar de sedan flera år med att systematiskt utveckla verksamheten. Stort som smått, allt som behöver förbättras, tar de tag i och försöker lösa. Dessutom jobbar de i team och personcentrerat, precis som 2035-strategin vill få fler att göra. När jag åker därifrån känner jag mig gladare än på länge; det finns ändå hopp för framtiden.

TILL SIST: Insikt har nominerats till Publishingpriset 2018. Juryn har bedömt bidragen utifrån kriterier som användbarhet, textinnehåll, bilder och layout. I november avgörs vem av de sju finalisterna som vin- ner personaltidningsklassen!

ULRIKA ENGLUND Redaktör för Insikt

Norrbottnisk vård

i ett 2035-perspektiv

Gällivare bäst på AT

Gällivare hamnar på första plats när Sveri- ges yngre läkares förening, SYLF, rankar vilket sjukhus som är bäst på att ta hand om sina AT-läkare.

– Här i Gällivare är det prestigelöst och hierarkilöst, det tror jag är jätteviktigt för att våga växa som ny läkare, säger Ola Wulf, överläkare och studierektor.

Förstaplaceringen delas med Avesta la- sarett. Dessa sjukhus delade på andraplat- sen 2017 och har även haft starka place- ringar tidigare i SYLF:s AT-ranking.

Tre nya MR-kameror

Region Norrbotten har tecknat avtal om inköp av tre magnetresonanskameror (MR-kameror) till Piteå sjukhus och Sun- derby sjukhus. Ordervärdet uppgår till cirka 45 miljoner kronor.

Hjärtsjuksköterskor nominerade

Sjuksköterskorna Karin Östling och Maria Haraldson på hjärtsviktsmottagningen, Sunderby sjukhus, har nominerats till Vård- förbundspriset, en av Sveriges största ut- märkelser inom vårdområdet med en pris- summa på 500 000 kronor.

Bakom nomineringen ligger det arbete som bedrivs på mottagningen. Ett personcentrerat arbetssätt har lett till förbätt- ringar för patienter, anhöriga och personal.

I samråd med ett multiprofessionellt vård- team får patienten en gedigen utbildning i att leva med hjärtsvikt, för att kunna vara delaktig i den egna vården.

– Vi är ett team på hjärtsviktsmottag- ningen. Det hade inte heller blivit något utan vår engagerade hjärtsviktsdoktor Ann Wanhatalo, säger Karin Östling.

Vem som tar hem priset presenteras på Vårdgalan i Stockholm den 9 november.

Diplom till Jonas Millgård

Jonas Millgård, överlä- kare på kardiologen i Sunderbyn, har tilldelats SYLF Norrbottens handledarpris 2018. Av motiveringen framgår att Millgård är en påläst handledare, som trots en pressad kli-

nisk vardag och hög belastning tar sig tid.

Ur motiveringen: ”Han benar upp ämne för ämne och förklarar pedagogiskt, öppnar upp för diskussion och inga frågor är för dumma att ställa. --- ST-läkare som får ho- nom som handledare får en fantastisk handledning och ett ypperligt tillfälle att förkovra sig.”

Klamydiatest via nätet

Region Norrbotten har upphandlat tjänsten klamydia.se, där alla som vill utan kostnad kan beställa ett klamydiatest för hemma- bruk. Klamydiaprovtagning via nätet ska ses som ett komplement till den provtag- ning och rådgivning som går att få på hälsocentraler och ungdomsmottagningar.

VÄLKOMMEN SEN SIST ...

REGION NORRBOTTEN ...

NUMMER 4 • 2018

DESSUTOM:

Krönikören ...13

På gång ...14

Dagens ros ...17

Krysset ...18

Doktor Warg kåserar ...19

Ur museets samlingar ...19

16

Foto: SIMON ELIASSON

Biblioteksstöd via universitetet 4-5

De bemannade sjukhusbiblioteken ersätts av tidningshörnor.

Via universitetsbiblioteket kan regionens anställda i fortsätt- ningen få hjälp med böcker, artiklar, handledning och andra informationstjänster.

Tema: Oberoende av hyrpersonal 6-9

Arbetet för att minska beroendet av stafettpersonal går vidare, med stopp för att ta in grundutbildade och specialistutbildade sjuksköterskor. Divisionschefen Per Berglund berättar om läns- sjukvårdens situation.

Återbruk – för miljöns skull 10-11

I Återbrukets fem förråd samlas mängder av möbler och utrustning som blivit över i Region Norrbotten. Prylbanken, där saker läggs ut till försäljning, är en av de mest besökta sidorna på NLL+.

Samisk

kompetens 12-13

Kunskapen om samers kultur och livsvillkor ska bli bättre. För att utveckla samisk kompetens har ett personalnätverk bildats.

Kulturarvsår

i Norrbotten 15

I december invigs kulturarvsåret 2019. Syftet med Kulturarv för alla sinnen är att få fler att upp- täcka länets kulturarv.

Tillbaka som barnmorska

Katarina Lindgren

Jonas Millgård Region Norrbottens stipen-

dium för bästa förbättringsar- bete i vården går till Kalix närsjukvårdsområde.

– Det känns fantastiskt. Vi har jobbat tillsammans, över divisionsgränser och över länet. Det är det som är stor- heten med det lilla sjukhuset, säger Margaretha Vikman, undersköterska på Ivak.

VID REGIONFULLMÄKTIGES sam- manträde i juni fick Margaretha Vikman tillsammans med Mikaela Sandlund, även hon undersköter- ska på Ivak, ta emot årets förbätt- ringsstipendium. Förutom diplom och ära får Kalix närsjukvårdsom- råde 100 000 kronor.

– Närsjukvården i Kalix har med kompetensväxling och kom- petenshöjande åtgärder gjort sjuk- vården tryggare, säkrare och modernare, något som gynnar både personal och patienter, sade regi- ondirektören Veronika Sundström vid utdelningen.

I motiveringen står att Kalix närsjukvårdsområde är ett gott exempel på hur ett nytänkande för- bättringsarbete bidragit till positi- va förändringar för både medborg- are och medarbetare. Genom kom- petensväxling där undersköterskor specialutbildats kan laboratorie- prover tas och analyseras alla tider på dygnet. På så sätt har Kalix närsjukvårdsområde ”lyckats beva- ra och förbättra ett gott och patient- säkert akut omhändertagande för invånare i östra Norrbotten”.

EFTERÅT SAMLAS GÄNGET från Kalix utanför Regionhuset i Luleå för fotografering. De är stolta, lyck- liga och mycket, mycket glada.

– Vi var tvungna att göra något för att kunna behålla labbsvar dygnet runt. Det var på hösten 2016 och vi var igång februari 2017. Vi hade inte lång tid på oss, berättar Margaretha Vikman.

Ellinor Henriksson, enhetschef, är stolt:

– Det här visar att vi tillsam-

mans kan uträtta stordåd. Det gäl- ler att tro på att det går att hitta en lösning – och våga försöka.

Moa Bjerner, verksamhetschef:

– Priset symboliserar något stort. Det är en bekräftelse på att vi arbetar på rätt sätt för att norrbottningarna i Kalix närsjukvårdsom- råde ska få ett modernt och fullgott akut omhändertagande.

Nu ska personalen komma med förslag på vad pengarna kan använ- das till.

– Det är medarbetarna som har gjort att vi fått detta pris, så naturligtvis ska de vara med och bestäm- ma, säger Moa Bjerner.

I år lämnades 21 stipendiean- sökningar in, vilket är rekord.

– Det var dessutom överlag hög kvalitet på ansökningarna. Det visar att arbetet med att jobba med processer, flöden och patientens väg i vården verkligen har kommit igång i Region Norrbotten, säger Ann-Charlotte Kassberg, förbätt- ringsstrateg vid utvecklingsavdel- ningen. ULRIKA ENGLUND Kalix närsjukvårdsområde får förbättringspriset 2018. Från vänster: Margaretha Vikman, undersköterska, Ellinor Henriksson, enhetschef, Mikaela Sandlund, undersköterska, Kristina Nilsson, enhetschef, och Moa Bjerner, verksam-

hetschef. Foto: ANDERS ALM

Kalix tar priset

med ny labblösning

Nationellt handledarpris till engagerad läkare

KATARINA LINDGREN, överläkare vid anestesi, operation och intensivvård i Region Norrbotten, tilldelas Läkarförbundets nationella handledarpris. Hon får utmärkelsen för sin kunskap och sitt engagemang när det gäller ST-utbildning.

– Handledning är mycket mer än vad man gör som doktor eller vilken medicin som patienten ska ha. Det handlar om hur vi är mot våra patienter och vilka etiska funderingar vi har, säger Katarina Lindgren, som tidigare varit studierektor åt ST-läkare i ungefär tio år.

Ur motiveringen: ”Katarina är alltid entusias-

merande och engagerad i vår utveckling som läkare. Som studierektor har hon strukturerat upp ST-utbildningen för att vi ska ha en god introduktion och tydliga mål. Hon står upp för oss och vår rätt till såväl teoretisk utbildning, som klinisk tjänstgöring med god handledning och bra sidotjänstgöringar. Hon månar om vår individuella utveckling och kan lyfta fram våra olikheter och styrkor så vi blir skickliga och mångsidiga kollegor”.

Handledarpriset delas ut till två personer vartannat år.

Foto: ELLEN WESTERLUND

(3)

Café Entré har öppnat

Lugna miljöer för tidningsläsning ersätter de nedlagda sjukhusbiblioteken. På så sätt sparar Re- gion Norrbotten cirka 2,5 miljoner kronor per år.

MED UTGÅNGSPUNKT I en biblioteks- utredning fattade landstingsstyrel- sen i december 2016 beslutet att lägga ner de bemannade biblioteken på sjukhusen i Sunderbyn, Piteå, Gällivare och Kiruna.

Utredningen slog bland annat fast att biblioteksverksamheten var för- åldrad och att det fanns möjlighet till effektivisering. Till exempel visa- de statistik att få använde det sjukhusbiblioteken erbjöd inom den skönlitterära delen. Samtidigt var de inneliggande patienterna alltför sjuka för att kunna besöka biblioteken; i den mån de orkade läsa hade de med sig egna böcker och läsplat- tor. Dessutom var pensionsavgångar på gång bland de som arbetade på biblioteken. Av landstingsstyrelsens beslut framgår att sjukhusbiblioteken behöver utvecklas så att de i stäl- let ska ”tillfredsställa nya behov och intressen”.

– Det finns naturligtvis även en ekonomisk aspekt bakom det hela.

Region Norrbotten sparar ungefär 2,5 miljoner kronor varje år på för- ändringen, säger Anders Broström, chef för FM-verksamheten i länet.

UTREDNINGEN INNEHÖLL olika för- slag till förbättringar. Ett var att ersätta de bemannade biblioteken med ”oaser för kontempla- tion, kulturutbud, tidskrifter och hälsofrämjande inslag”.

– Arbetsnamnet hos oss på division Service har varit biblioteksoaser;

det ska vara en trevlig miljö för avkoppling som kan användas av både medarbetare, besökare och patienter. De kommer att se lite olika ut på respektive sjukhus, säger Anders Broström och räknar upp orterna:

O Gällivare:

– Det är den enda oasen som hittills har öppnat, i den gamla bibliotekslokalen. Det finns fåtöljer att sitta i och dagstidningar och tidskrifter att bläddra i. Man kan ta med sig en kopp kaffe dit och läsa en tidning i en lugn miljö.

O Kiruna:

– Den kommer att ligga i direkt anslutning till entrén, i utrymmet mitt emot receptionen. Vi ska byta ut en del möbler och sätta dit tidskrifter. Man kan säga att det blir en kombination av väntrum och oas. För- hoppningen är att få allt klart i höst.

O Piteå:

– Här använder vi oss också av det

Efter stängningen av sjukhusbiblioteken:

”Vi finns här för er”

Oaser ersätter sjukhusbiblioteken

Sjukhusbiblioteken är nedlagda, men den medicinska delen finns kvar.

– Region Norrbottens anställda har tillgång till bibliotekstjänster, e-resur- ser och fysiska böcker via universitetsbiblioteket, säger bibliotekarien Ann-Sofie Nordenskjöld.

I DECEMBER 2016 beslutade landstingssty- relsen att biblioteken på länets sjukhus skulle stängas (se nästa sida). Sjukhusbibli- oteket i Sunderbyn, som lades ner i slutet av förra året, bemannades av bibliotekarier från universitetsbiblioteket i Luleå.

– När biblioteket har stängt tror många att vi inte finns kvar. Men det gör vi ju, även om vi inte längre är på plats i Sunder- byn, säger Ann-Sofie Nordenskjöld.

Universitetsbibliotekets uppdrag att ansvara för det medicinska innehållet kvarstår.

– Vi hoppas att tjänsterna ska nyttjas av så många som möjligt i hela Region Norr- botten. Vi finns här för er.

Till sjukhusbiblioteket i Sunderbyn sökte sig patienter, anhöriga och personal.

En del anställda kom för att koppla av med en bok eller en tidskrift. Andra för att hitta yrkesrelaterad information, till exempel om behandlingar och forskningsstudier.

En grupp var de som vidareutbildade sig inom olika områden.

– De skulle gå en kurs i till exempel pal- liativ vård och behövde hjälp med allt från kurslitteratur till stöd och hjälp under stu- dieprocessens gång. Vår förhoppning är att både de som vidareutbildar sig och alla andra ska fortsätta att komma till oss med sina frågor, säger bibliotekarien Anders

Brännström, som själv arbetade på sjukhusbiblioteket i flera omgångar mellan 1999 och december 2017.

BIBLIOTEKARIERNA GICK regelbundet med böcker till avdelningarna, som en service till de inneliggande patienterna. Den möj- ligheten har försvunnit. Nedläggningen har även fått andra konsekvenser.

– Personalen kan inte längre hejda oss i farten och fråga om allt från beställningar till referenser – steget är längre att ringa eller mejla oss. Det finns dessutom en risk att vi tappar de nyanställda. I samband med att de började på Sunderbyn blev de inslussade till biblioteket och fick reda på vad vi kan hjälpa till med och vilka resur- ser vi erbjuder. Den naturliga ingången finns inte längre, säger han.

Bibliotekarierna funderar nu på hur de ska kunna nå ut till anställda i Region Norrbotten, både nya och gamla. Bland annat vill de berätta att all litteratur på universitetsbiblioteket vid Luleå tekniska universitet är tillgänglig för utlån. Enbart avdelningen Medicin och hälsa har 4 427 olika titlar.

– Vi skickar böcker och beställda artiklar via internpost, direkt till arbetsplatsen.

Även återlämningen kan ske via internpost, säger Ann-Sofie Nordenskjöld.

VIA EN WEBBPORTAL kan medarbetare nå det medicinska e-biblioteket och söka efter böcker, e-böcker och artiklar (se faktaru- ta). Det går även att boka sökuppdrag via universitetsbibliotekets webb.

– Vi tar emot frågan, utför sökningar i databaser och skickar tillbaka resultatet.

Det är ett bra sätt att få hjälp om man har tidsbrist, säger Anders Brännström.

En annan möjlighet är att boka person- lig handledning av en bibliotekarie.

– Vi åker ut till enskilda i Luleå kom- mun och tar också emot hos oss på universitetsbiblioteket. Om man bor på annat håll använder vi oss av telefon, e-post eller digitala webbverktyg, beroende på vad som passar bäst, säger Ann-Sofie Nordenskjöld.

Bibliotekarierna erbjuder också kort- kurser. De kan till exempel handla om hur man väljer databaser och söker i dem, hur man hittar evidensbaserat material, hur man använder referenshanteringspro- grammet RefWorks och hur man får tag i fulltextartiklar och tidskrifter via webben.

– Hittills har vi mest hållit kurser på arbetsplatser i närheten av Luleå, men om det finns en efterfrågan åker vi även ut till andra orter i länet.

ULRIKA ENGLUND

FAKTA

Medicinskt e-bibliotek

O Det medicinska e-biblioteket är till för anställda i Re- gion Norrbotten och läkarstudenter i Sunderbyn. Via en webbportal nås tidskrifter, artiklar och e-böcker: ltu.se/

ebiblioteket O För att låna böcker

och beställa artiklar behövs ett bib- liotekskonto. Gå till det medicinska e-biblioteket, ltu.se/ebiblioteket, och fliken Låna och läs.

O Referensbiblioteket med kurslitteratur för studenter finns kvar i Sunderbyn.

På avdelningen Medicin och hälsa finns 4 427 olika titlar. Böcker och artiklar kan skickas med internpost till arbetsplatser i Region Norrbotten.

Bibliotekarierna Anders Brännström och Ann-Sofie Nor- denskjöld önskar att fler ska få upp ögo- nen för vad universitetsbiblioteket har att erbjuda, därI- bland kurser i infor- mationssökning.

Foto: ERIK HOLMSTEDT

I den tidigare bibliotekslokalen på Gällivare sjukhus går det bra att koppla av med en tidning – men biblioteket är nedlagt. Foto: ULRIKA ENGLUND

FÖR ETT TAG SEDAN öppnade sjuk- huskaféet i Kiruna igen. Nu är även restaurangdelen igång i Café Entré.

– I dagarna öppnar vi dessutom en personalmatsal, med plats för 35-40 personer, säger Carina Siikavuopio, FM-chef i Kiruna.

Café Entré ligger nära huvuden- trén på Kiruna sjukhus; placeringen gör att många människor har väg- arna förbi. Kaféet drevs tidigare av en extern hyresgäst. När avtalet sades upp beslutade Region Norrbotten att ta över i egen regi och dessutom flytta dit sjukhusets restaurang.

Köket har fått ny utrustning, venti- lationen förbättrats och golven reno- verats, men än är allt inte i ordning.

Det fattas bland annat gardiner och skyltning.

– Det har tagit tid, men snart ska allt vara klart, lovar Carina Siika- vuopio.

Framöver kommer även sortimen- tet i kaféet att ses över.

– Vi försöker lyssna av och vara ly- hörda för personalens önskemål om vad man vill kunna köpa, säger hon.

På Fjällsidan, den tidigare restaurangen, serverades två varma rätter.

Nu erbjuds bara en.

– Men det som blivit bättre är att det alltid finns matiga sallader och sushi som alternativ. Så även om vi minskat varmrätten till en så har vi egentligen ett större utbud. Många väljer att köpa en sallad, som dessutom är några tior billigare än varm- rätten.

På Fjällsidan var det gott om plats, medan lokalytan i Café Entré är mer begränsad. Snart öppnar en personalmatsal i anslutning till ka- féet, dit anställda kan ta med sig ma- ten och äta i lugn och ro.

– Medarbetare har uttryckt önske- mål om en avskild plats att äta på, i stället för att sitta bland patienter och anhöriga. Vi hoppas ha allt klart till i mitten på oktober.

Café Entré håller öppet dagtid måndag till fredag. Kvällar, nätter och helger finns drycker, tilltugg och godis att köpa i två varuautomater.

– Det gör det möjligt för patienter och anhöriga att gå ifrån avdelningen för att dricka kaffe och fika, oavsett om kaféet är öppet eller inte, säger Carina Siikavuopio.

ULRIKA ENGLUN0 Birgitta Fors och Oscar Fallbjörk, restaurangbiträden, önskar gamla och nya besökare välkomna till Café Entré. Foto: HANS-OLOF UTSI

som tidigare var bibliotek, i den inre delen av restaurangen. Halva lokalen ska dock göras om till konferensrum.

Själva oasen blir lite mer avskild, som i Gällivare, med dagstid-

ningar och tidskrifter. Vi hoppas kunna få den fär-

dig i höst.

O Kalix:

– Här har det inte funnits något bibliotek på länge. I anslutning till restaurangen, på samma plan

men längre in, kommer vi att inreda ett rum där det förutom sittplatser ska finnas böcker, tidningar och tidskrifter.

O Sunderbyn:

– Vi skulle gärna använda oss av den tidigare bibliotekslokalen på entréplan och göra om den till ett en kombination av kafé och oas. Det är flera verksamheter som önskar ta lokalen i anspråk och beroende på de omfattande ombyggnationerna har vi ännu inte fått något besked. Alter- nativa lösningar i entrén ses över i samråd med byggprojektet, säger han.

TORE ÖBERG ÄR projektledare för om- och tillbyggnadsprojektet i Sun- derbyn.

– Lokalerna där biblioteket låg används just nu av MT-avdelningen, medan deras ordinarie lokaler på våning två byggs om. Under byggti-

den, i alla fall de närmaste åren, kommer lokalen att användas som mellanstation för olika verksamheter. Vad gäller placeringen av en biblioteksoas har jag inget besked att ge; det ligger längre ner på prio- riteringslistan, säger han.

Enligt Anders Broström kan utformningen av oaserna utvecklas med tiden.

– Vi har till exempel fått önske- mål från personalen att det ska finnas datorer. Där ska vi involvera Länsteknik för att försöka hitta en lösning. Svårigheten är hur vi gör med inloggning och annat som rör säkerheten, säger han.

ULRIKA ENGLUND

Sjukhusbiblioteket i Sunderbyn har stängt. Var en biblioteksoas kommer att öppna är ännu inte bestämt.

Anders Broström, FM-chef i Region Norrbotten.

(4)

TEMA OBEROENDE AV HYRPERSONAL

Länssjukvården hyrde in personal för 58 miljoner kronor under 2017.

– Vi kommer att dra ner bemanningen på vissa håll, men bilden är komplex. Det finns enskilda kliniker som är beroende av framför allt inhyrda läkare, säger divisionschefen Per Berglund.

SVERIGES 21 REGIONER och landsting har bestämt sig för att ta ett gemensamt kraft- tag för att minska beroendet av inhyrd personal. I Norrbotten är det från den 1 oktober stopp för att hyra in grundutbildade sjuksköterskor. Samma begränsning gäller för specialistutbildade sjuksköterskor från den 1 november, med möjlighet att söka dispens. Dessutom ska kostnaderna för inhyrda läkare dras ned med 20 procent under 2018.

Åtgärderna är Region Norrbottens sätt att försöka ta kontroll över kostnaderna för stafettpersonal, som förra året uppgick till nära 300 miljoner kronor.

Den största delen, 242 miljoner, belasta- de närsjukvårdens budget; bristen på all- mänläkare är stor på många av hälsocen- tralerna. I sammanhanget ter sig länssjuk- vårdens kostnad för hyrpersonal förra året, 58 miljoner kronor, som mer hanterbar.

Enligt Per Berglund är länssjukvården som helhet inte beroende av hyrpersonal.

– Att vi behöver ta in människor vid till exempel belastningstoppar är naturligt, så

Länssjukvårdens divisionschef Per Berglund ser medarbetarnas engagemang i förbättringsarbeten som en av nycklarna för att lösa bristen på personal.

– Det finns en koppling mellan bättre flöden, en god arbetsmiljö och bemanningssituationen, säger han.

Insikt har besökt den elektiva avdelningen på Gällivare sjukhus, som bildades av nöden men som ingen vill vara utan. Ni får även veta varför röntgenbilder som tas nattetid i Norrbotten skickas till Sydney för bedömning.

”Medarbetarna

måste förstå hur viktiga de är”

Per Berglund, divisionschef:

”De som jobbar närmast patienter-

na är de som verk-

ligen vet vad som kan göras

bättre. ”

”Länssjukvården som helhet är inte beroende av inhyrd

personal för att klara den löpande verksamheten. Där- emot är vi det på enskilda kliniker”, säger Per Berglund,

divisionschef.

BILDEN AV BEMANNINGSSITUATIONEN i divisionen är dock splittrad. På kliniknivå skiljer det sig åt mellan olika verksamheter och orter. Per Berglund tar fram ett doku- ment där kolumner visar vilka yrkesgrup- per som hyrts in var under våren och som- maren.

– Det är bland annat barnläkare, barn- psykologer, barnpsykiatriker och gynekologer i Gällivare. Vi tog även in röntgenlä- kare på flera sjukhus samt narkossköter- skor och operationssköterskor i Sunder- byn.BB och förlossningen i Gällivare är exempel på en avdelning som definitivt är beroende av inhyrd personal.

– Om vi inte hyrde in gynekologer skulle vi inte kunna hålla avdelningen öppen. På barnmorskesidan är mer än hälften av tjänsterna vakanta. Den bemanningen löser vi på annat sätt än med inhyrning, till exempel med hjälp av vikarier och rotation från Sunderbyn, säger han.

Det råder även brist på personal på ope- rationssidan på länets sjukhus.

– Vi saknar framför allt operationsskö- terskor. Länssjukvården kommer troligen att behöva söka dispenser för dessa tjäns- ter.På flera håll kommer dock bemanningen att minska under hösten.

– Det innebär att köerna till mindre pri- oriterade operationer kan växa, i alla fall tillfälligt.

SOM ETT LED i oberoendesatsningen får specialistsjuksköterskor som arbetar inom verksamheterna anestesi, operation och intensivvård ett tillägg på 30 000 kronor per år, vilket innebär 2 500 extra per månad vid heltidsarbete.

– Förhoppningen är att de som gått över till stafettbolag men bor kvar i länet ska vilja komma tillbaka till oss.

En väg för att på sikt minska notan för inhyrd personal är att på olika sätt stödja utbildning och kunskapsutveckling.

– Läkarutbildningen i Sunderbyn har tillfört läkare till Norrbotten. Vi vet också att många som gör sin AT och ST i Norr- botten stannar kvar. Vi har ett utbildnings- bidrag på 20 000 kronor per månad till sjuksköterskor som utbildar sig till specia- listsjuksköterskor; det har funnits länge

och har gett god effekt. Vi hade haft mycket större bekymmer om vi inte hade haft de här satsningarna, säger han och tillägger att kompetensväxling, distanstekniska lös- ningar och övergång från slutenvårdski- rurgi till dagkirurgi är andra sätt som används för att lösa bemanningen.

DIVISIONEN HAR ÄVEN ett tydligt fokus på patientflöden och förbättringsarbeten.

– Snabbare och säkrare flöden gagnar både patienter och personal. Det blir en bättre arbetsmiljö om allt flyter på så bra som möjligt, vilket också påverkar bemanningssituationen.

För att stimulera arbetet instiftade divisionen för några år sedan ett årligt förbätt- ringspris. Intresset är stort; förra året inkom 30 ansökningar.

– Priset är ett sätt för oss att uppmärk- samma och sprida goda exempel. Men för att det här ska lyckas måste medarbetarna förstå hur viktiga de är. De som jobbar när- mast patienterna är de som verkligen vet vad som kan göras bättre, säger han.

Trots ansträngningarna är det alltså svårt – i alla fall i dagsläget – för divisionen att klara sig helt utan inhyrd personal.

– Vi ska göra vad vi kan för att minska kostnaderna för hyrpersonal. Samtidigt måste man vara medveten om att allt får konsekvenser, både för anställda och patienter. Det finns ingen enkel lösning att ta till.

ULRIKA ENGLUND FOTNOT: Läs mer på webben:

norrbotten.se/oberoende fungerar det i alla större företag och orga-

nisationer. Det rör sig egentligen inte om många individer, som mest har vi haft 20 inhyrda på plats samtidigt. Det är inte mycket om man ser till att vi har 1 800 medarbetare i divisionen.

Annonsering är ett sätt att berätta för all- mänheten vad oberoendeprojektet handlar om.

Länssjukvårdens Per Berglund, divisions-

chef, tillsammans med Jennie Karlsson, planerare,

och Sven Andersson, eko- nomi- och planeringschef, bland postrar som beskriver

lyckade förbättrings- arbeten.

Tekniska lösningar används ibland när det saknas personal på en ort. Öronläkaren Anette Sörlin möter patienter i Gällivare och Kiruna på distans från Sunderbyn.

(5)

TEMA OBEROENDE AV HYRPERSONAL

Röntgenbilder som tas nattetid i Norrbotten skickas till Austra- lien, där de bedöms av svenska radiologer.

– Vi har tidigare haft viss av- lastning dagtid. Nu tar externa granskare även hand om akut- jourer på natten, säger Johan- nes Arnesen, överläkare och medicinskt ledningsansvarig för röntgenavdelningen i Sunder- byn.

DET GÖRS ALLT FLER bilddiagnostiska undersökningar i Norrbotten.

Samtidigt råder det brist på röntgen- läkare, både här och i övriga landet.

– Det är svårt att få färdigutbilda- de radiologer från andra delar i Sve- rige att bosätta sig i Norrbotten. För oss har utlandsrekryteringar varit en möjlig väg, säger Maria Bergkvist, verksamhetschef och länschef för Bild- och funktionsmedicin.

På röntgenavdelningen i Sunder- byn finns flera nationaliteter repre- senterade, med läkare från bland

Hjälpen i natten finns i Sydney

Röntgenbilder granskas på andra sidan jorden

FAKTA

Så ser röntgen- verksamheten ut i Norrbotten

Bild- och funktionsmedicin bedriver medicinsk radiologi/röntgen på länets fem sjukhus. Den bilddiagnostiska verksamheten växer från år till år, vo- lymen ökar.

Prognosen visar att cirka 2 000 fler datortomografiska undersökningar och 2 000 fler magnetröntgenundersök- ningar kommer att göras i Norrbotten 2018 jämfört med 2017.

Därför ökar behovet av diagnostik:

O Norrbotten har allt fler äldre som lever med cancersjukdom, som regelbundet ska kontrolleras.

O De standardiserade vårdförloppen, som syftar till att korta väntetiderna i cancervården, innebär att

människor ska undersökas inom kor- tare tid.

O När antalet vårdplatser på sjukhusen minskar genomförs fler röntgen- undersökningar. Detta för att personalen snabbt ska kunna avgöra om patienter ska läggas in eller skickas hem.

sationen. Det nya är att även akuta granskningar nattetid har upphand- lats.

Johannes Arnesen ser det som en naturlig utveckling.

– Inom Bild- och funktionsmedicin har vi länge arbetat distansöver- bryggande, det här med telemedicin är ingenting nytt för oss. Visst kan man tycka att det är synd att vi inte klarar att ta hand om allt detta själv, men samtidigt är det effektivt att ett mindre antal radiologer i Sydney kan ha beredskap och på så sätt täcka upp stora ytor av Sverige, säger han.

Än har Region Norrbotten inte gjort någon utvärdering av samarbetet med TMC vad gäller akutjouren;

det har gått för kort tid sedan star- ten.

– Allt som allt har det fungerat mycket bra. Det har inte varit några klagomål från personalen. Det enda är någon uppdatering som har legat nere ett par minuter, men det är ingenting som påverkat patientsäkerhe- ten, säger Johannes Arnesen.

Vad händer om ni förlorar kontak- ten med Sydney?

– Skulle tekniken haverera finns möjlighet att ringa in läkare i Gälli- vare och Sunderbyn. Det finns alltid en radiolog i beredskap som kan komma in och ta över jouren med kort varsel, säger Maria Bergkvist.

ULRIKA ENGLUND

Nyopererade patienter kan åka hem tidigare. Planerade operationer behöver inte ställas in. Vänte- tiden till operationer har kortats.

– Den elektiva avdelningen är ett lyft för Gällivare sjukhus, sä- ger Åsa Bergström, undersköter- ska.

SJUKSKÖTERSKEBRISTEN HAR tvingat fram ett nytt sätt att arbeta på Medicin- och rehabiliteringskliniken i Gällivare. Tidigare fanns en avdelning där all akut och planerad verksamhet inom ortopedi, kirurgi och urologi ingick. Dessutom fanns en medicinavdelning, en våning upp.

I samband med en ombyggnation var tanken att flytta de två närmare varandra, på samma plan, för att kunna samordna personalen. Men under projektets gång – det tog mellan två och tre år – försämrades tillgången på sjuksköterskor markant.

– Vi förlorade flera och hade svårigheter att ersätta de luckor som uppstod. För att klara verksamheten med den befintliga personalstyrkan var vi tvungna att dra ner på antalet vårdplatser, berättar Anna- Karin Lindmark, verksamhetschef.

Sammantaget handlade det om en minskning från 43 till 31 platser på de två avdelningarna.

– När trycket på vårdplatserna ökade fick den planerade verksamheten stryka på foten, säger Maria Isaksson Mettävainio, utvecklings- sjuksköterska.

I PRAKTIKEN INNEBAR det att operationer ofta ställdes in, då akuta fall kom emellan. Köerna blev allt längre;

speciellt vad gällde ortopediska ingrepp som höft- och knäoperatio- ner var väntetiden lång. Väl patienterna var opererade och tillbaka på avdelningen hade personalen inte alltid tid med dem.

– De kunde bli liggande utan reha- biliteringsinsatser. Vi drog ju ner på platserna och då är det de akuta patienterna man tar hand om först, säger Anna-Karin Lindmark.

Personalen saknade förutsättningar att göra ett bra jobb och frustrationen växte. Det blev till slut nödvändigt att organisera arbetet på ett nytt sätt.

– Vi flyttade ihop avdelningarna 6 och 8 på en sida, med alla specialite- ter samlade. Sedan föddes idén att

lyfta ut den planerade verksamheten.

Förra hösten öppnade vi en elektiv avdelning med tio vårdplatser.

Inne på sköterskeexpedition har tre av de nio som jobbar på den nya avdelningen samlats. De har varit med under hela resan och lovordar förändringen.

– Det fungerar jättebra. Visst finns det saker att arbeta med, men som helhet är både vi, patienterna och doktorerna nöjda, säger sjuksköter- skan Torbjörn Espling.

Åsa Bergström, undersköterska, konstaterar att det är stor skillnad jämfört med tidigare.

– Vi hinner träna patienterna mer, vilket snabbt ger resultat. Egentligen är de ju friska förutom att de har opererats, säger hon.

PATIENTERNA FÅR DIREKT byta om till träningskläder i form av t-shirt och mjukisbyxor. Sedan får de öva på att gå, sköta toalettbesök och ta sig till matsalen för att äta. Helt enkelt vardagsrörelser som de behöver klara när de kommer hem. Och hem åker de betydligt snabbare än tidigare.

– Många är uppe och går redan samma dag som de har opererats. De flesta åker hem efter två dygn, men en del redan dagen efter. Förr var det

inte ovanligt att de stannade i upp till fem dagar, säger Ann Rönnqvist, undersköterska.

Det är samma personal som tar hand om patienten före och efter operationen. Målet är att varje indi- vid ska känna sig så trygg som möj- ligt hela vägen.

– Det finns en plan från det att patienten kommer till oss på mottagningen för ett samtal före operationen till dess att han eller hon är tillbaka i sin bostad, säger Torbjörn Espling.

Samtidigt som patienten får en mer effektiv rehabilitering, har köer- na kortats.

– Inga akuta operationer kommer emellan, så planerade operationer ställs inte längre in. Det har gjort att vi har lyckats beta av köerna. Inte helt, men väntetiderna har minskat betydligt, säger Maria Isaksson Mett- ävainio.

AVDELNINGEN FÖR PLANERAD vård är öppen måndag till fredag, dygnet runt. Däremot inte under helger och storhelger. Då går personalen i stället över till den akuta verksamheten.

Det gör de också när det är lugnt på den elektiva avdelningen; på den akuta sidan är det alltid mycket att göra.

– Medarbetarna har själva kunnat påverka schemat. Det fungerar bra och rullar på hela tiden. Det är en stor fördel att vi inte behöver använ- da tid till schemaläggning, säger en- hetschefen Ulla Willerslev Karlsson.

Den elektiva avdelningen är en populär arbetsplats.

– Vi har inga problem med att bemanna den. Vår utmaning är att göra även den akuta avdelningen mer attraktiv. Vi har haft stora arbetsmil- jöproblem. Det har blivit bättre och vi har fler som vill jobba hos oss idag, men än har vi en hel del att lösa, säger Anna-Karin Lindmark.

ULRIKA ENGLUND

annat Tjeckien, Österrike och Syrien.

I länet finns även så kallade ”fly-in fly-out”-läkare, som är bosatta söde- rut men regelbundet tjänstgör i till exempel Gällivare.

Bild- och funktionsmedicin satsar också på att utbilda egna specialister, för att på så sätt öka grundbeman- ningen och lösa den långsiktiga kom- petensförsörjningen.

– Vi har under många år haft fem ST-läkare, men har utökat till det dubbla. Vi är glada över att vi nu har en relativt stor skara.

FÖR ATT KLARA VERKSAMHETEN behövs dock fler åtgärder. Telemedi- cine Clinic, TMC, är ett företag med svenska läkare i Sydney som utför distansdiagnostik åt ett hundratal sjukhus och hälsomyndigheter i Europa, varav ett femtiotal finns i Norden. I slutet av förra året tog TMC över de akuta granskningarna nattetid från Gällivare och Kiruna.

Från februari i år servar Sydneylä- karna även kustsjukhusen nattetid.

– Malmfälten skickar bilder dit alla veckans dagar efter klockan 22.

I Sunderbyn har vi en egen akutjour på helgerna, men framöver kommer även vi att få hjälp samtliga nätter, säger Maria Bergkvist.

Upplägget innebär att patienten röntgas på vanligt sätt. Bilderna överförs sedan via dator till TMC.

Vårdpersonalen har ofta telefonkon- takt med röntgenläkarna i Austra- lien, som fungerar som primärjour.

De tar hand om i stort sett alla undersökningar som görs nattetid, med några undantag.

– De kan till exempel inte göra ultraljud eller interventioner, som att avlasta njurar. I dialog med den som remitterat bestämmer radiologen om en sådan undersökning ska göras under natten eller om den kan vänta.

Det är alltså specialisten i Sydney som kallar ut den av oss som har beredskap. Men det händer väldigt sällan; sedan februari har jag blivit inringd tre gånger, berättar Johannes Arnesen.

En av fördelarna med samarbetet är just att nattarbetet minskar.

– Vi får jobba i huvudsak dagtid, som vi är skapta för. Detsamma gör radiologerna i Sydney, bara det att de befinner sig i en annan tidszon.

Han sätter stort värde på att han numera inte behöver ha lika mycket jour på sjukhuset, utan i stället får åka hem och sova.

– Vi radiologer är helt enkelt mer pigga och utvilade dagtid, även om vi fortfarande har beredskap i hemmet ibland. Att vi slipper jour nattetid innebär också att vi är fler läkare som jobbar dagtid. Det påverkar arbetsmiljön positivt.

Inte minst finns det fler på plats som kan handleda ST-läkarna.

– Dessutom gör det att behovet av inhyrd personal minskar.

REGION NORRBOTTEN HAR anlitat externa granskare på dagtid sedan 2011; sju till tio procent av de planerade röntgenundersökningarna har bedömts av personer utanför organi-

Radiologen Johannes Arnesen och hans kollegor

slipper många jourpass nattetid tack vare de externa

granskarna i Sydney.

Maria Bergkvist är verksamhetschef och länschef för Bild- och funktionsmedicin

i Norrbotten.

Sjuksköterskebristen tvingade fram en förändring

Bättre vård för nyopererade

” Vi hinner träna pa- tienterna mer, vilket snabbt ger resultat. ”

Anna-Karin Lindmark, verksamhetschef, Ulla Willerslev Karlsson, enhetschef, och Maria Isaksson Mettävainio, utvecklingssjuksköterska, gläds över den nya avdelningen.

Målet är att de nyopererade ska komma igång så snabbt som möj- ligt. Från vänster Torbjörn Espling, sjuksköterska, Ann Rönnqvist, undersköterska, och Åsa Berg- ström, underskö- terska.

Foto: ULRIKA ENGLUND

(6)

ed lika delar miljötänk och ekonomiskt hushållande arbetar Stefan Lindqvist och

Anders Dahlqvist på Länsser- vice i Boden med att ta reda på överblivna och utbytta saker i regionen. Enheten kallas för Återbruket och har

sina förråd i Gällivare, Kiru- na, Piteå, Sunderbyn och Kalix.

Målet är att ingenting ska behöva skrotas och det är här Återbruket kommer in i bilden. De annonserar ut vad de har fått in på Prylbanken, som är en hemsida för begagnade grejer. Den ligger på regionens webb, under NLL+.

– Vi har allt från pennor till utrustning för hela operationssalar, berättar Stefan Lindqvist.

De åker också ut till hälsocentraler och folktandvårdskliniker som har stängt och tömmer dem på saker och inredning om det finns något av värde att spara.

VID EN FÖRSTA ANBLICK påminner Prylban- ken om vilken internetbaserad second-hand- sida som helst. Här finns lampor, skrivbord, skåp, fåtöljer, soffor och husgeråd av olika slag.

Men scrollar man en bit neråt märker man strax att det inte precis är Blocket man har hamnat på. Det startar med avdelningsskär- mar, blodgasanalysator, centrifug och disk- desinfektor och sedan följer i bokstavnings- ordning ett endoskop, en fotvårdsstol och en gynbrits.

Nej, Prylbanken är en webbutik som skiljer sig från allt du har sett tidigare. Men den är enormt populär. Och när Insikt väljer att uppmärksamma den blir de ansvariga smått stressade över den extra reklam den kommer att få.

– Vi lämnar ut så fruktansvärt mycket så

Begagnade prylar får

en ny chans

Är du på jakt efter möbler, kontorsmaterial eller britsar till din verksamhet i Region Norrbotten? Då ska du gå in och söka på Prylbanken.

” Vi har allt från pennor

till utrust- ning för hela opera-

tionssalar. ” ^FAKTA

Här hamnar alla prylar

Hit går Region Norrbottens utsorterade saker:

O I första hand tillbaka till Region Norrbotten.

O I andra hand till andra skattefinansierade verksamheter, exempelvis Migrationsverket eller kommunerna.

O I tredje hand till privatpersoner och företag.

O I fjärde hand till bistånd.

O I femte hand till skrotning.

det går inte att få tag på grejer snart, säger Stefan Lindqvist och låter lite skärrad.

DAGLIGEN FÅR DE MEJL och samtal både från medarbetare i Region Norrbotten och från annat håll.

Medicinsk teknisk utrustning får i princip dock aldrig gå tillbaka till Region Norrbotten.

När den beräknade livslängden är slut byts sådan utrustning ut. Istället kan det finnas andra köpare.

Men vem ringer för att köpa en blodgasanalysator?

– Det kan ju vara en privat veterinär, vård- central eller läkare som har användning för den. Alla är ju välkomna att ringa, säger Ste- fan Lindqvist.

Just nu håller de på att sälja utrustning till en privat aktör som ska öppna två operationssalar i Finland. Tandläkarstolar brukar köpas upp av privatpraktiserande tandläkare. För närvarande har de 37 tandläkarstolar till salu.

Ambulanserna går i regel till en privat firma i södra Sverige som kör sjuktranspor- ter. Villkoret för att få köpa en ambulans är att man tar bort alla dekaler.

– Annars kan det uppstå bli förvirring om den kör förbi en olycksplats, säger Stefan Lindqvist.

PRYLBANKEN ÄR ÖPPEN för allmänheten, men i första hand ska grejerna tillbaka till Region Norrbotten, betonar han.

– Det som vi omfördelar inom regionen behöver de inte betala för. De behöver bara bekosta frakten, förklarar kollegan Anders Dahlqvist.

Om en hälsocentral är i behov av till exempel en undersökningsbrits kan de kontakta Återbruket och fråga om det finns någon i förråden eller om det är någon på ingående.

Det kan också hända att de får in en brits utan fungerande elmotor. Då lagar de den,

om den är i bra skick i övrigt.

– Om en ny undersökningsbrits kostar 15 000 kronor och en ny elmotor 3 000 kro- nor, så har man ju ändå tjänat på det, säger Stefan Lindqvist.

Har Region Norrbotten inte användning av sakerna har andra skattefinansierade verksamheter förtur, till exempel kommunerna. I tredje hand kommer privatpersoner och företag, som får handla till marknads- mässiga priser.

Om de fortfarande inte har blivit av med föremålen kan de skänkas till bistånd.

Det absolut sista alternativet är skrotning.

– För elektronikskrot får vi betala fyra till fem kronor per kilo. Så även om vi bara tjä- nar en krona på det vi säljer har vi vunnit på det, säger Stefan Lindqvist.

DET ÄR DAGS FÖR en guidning i förråden, som ligger i lokaler i gamla lasarettet. Allt är sorterat i en ordning som bara Anders Dahl- qvist och Stefan Lindqvist har koll på. De låser upp dörr efter dörr och visar vad som finns i rummen tills man tappar räkningen på alla rum.

Ett lite större utrymme är fyllt av medicin- tekniska apparater. Men mitt i står ett kassa- skåp som de inte har lyckats låsa upp.

– Vi får inte göra oss av med någonting utan att kontrollera att det är tomt. För tänk om det finns gamla journaler i ett skåp – då kommer jag att få gå i en för tidig pension, säger Stefan Lindqvist med glimten i ögat.

Ett rum är fyllt av bäcken, spekulum, stetoskop, pincetter, tänger, saxar och blom- vaser i rostfritt stål. På en hylla står också en

gammaldags trätratt som någon barnmorska har använt.

Det finns ett särskilt rum för gymnastik- redskap, ett för skrivbordslampor och kontorsmaterial, ett för skåp, ett för hyllplan, ett

för tavlor, ett för husgeråd, ett för kylskåp, ett för undersökningsstolar, ett för duschstols- tillbehör, ett för fåtöljer och soffor och så vidare och så vidare.

– Vi har en möbeltvätt i verkstaden så vi tvättar alla stolar, berättar Anders Dahlqvist.

Slutligen finns en verkstad där de lagar det som går att laga. Ofta får de låna ut möb- ler och saker till filminspelningar. Här kommer det mesta till användning, så länge det inte är trasigt.

DET RINGER PÅ Anders Dahlqvists telefon och han går undan och pratar.

– Vi ska få sälja ett operationsbord, berät- tar han när han kommer tillbaka.

– Det är ju perfekt, säger Stefan Lindqvist.

ULRIKA VALLGÅRDA Begagnade britsar

är populära berättar Stefan Lindqvist och Anders Dahlqvist, som

båda arbetar på Återbruket vid

Länsservice.

Prylbanken på NLL+ är en av Region Norrbottens mest besökta webbsidor.

Foto: ERIK HOLMSTEDT

Faxar och skrivare finns i parti och minut hos Återbruket. Anders Dahlqvist är en av dem som håller ordning på alla begagnade grejer.

Det finns mycket att välja på för den som vill fynda.

Ett helt förråd är fyllt av föremål i rostfritt stål.

Kassaskåpet är låst och ingen vet var nyckeln är.

Innan det brutits upp får de inte göra sig av med det, eftersom det kan ligga nå- gon gammal journal där, berättar Stefan Lindqvist.

Medicinsk utrustning av mer avancerad karaktär finns i ett speciellt rum.

En kuvös som sjukhuset inte vill ha längre.