Överkalix
FOKUS I Överkalix är det mindre vanligt att må
bra bland män och kvinnor, ohälsotalet är högt bland män och kvinnor, dessutom
lever män och kortare än i riket.
Varför? Hur kan läget förbättras?
I Överkalix är det mindre vanligt att uppleva stress, och färre män och
kvinnor har nedsatt psykiskt välmående bland vuxna.
Varför? Hur bibehåller vi och jobbar vidare?
Hälsoutmaningar i Överkalix
• Vanligt med högt blodtryck
• Högt insjuknande i hjärt- och kärlsjukdomar
• Vanligare att vara överviktig eller lida av fetma bland vuxna
• Vanligare med riskabla kostvanor än i riket
• Högre fallskador bland äldre i länet
• Vanligare att röka bland vuxna
• Vanligare att vara fysiskt inaktiv bland unga och vuxna
• Vanligare att dricka sötade drycker bland unga
• Vanligare att ha lågt socialt deltagande
• Lägre andel kariesfria unga
• Sämre skoltrivsel i åk 7
• Sämre tillit till andra människor än i riket (se mer i IndikatorMatrisen)
Positivt om Överkalix
• Lågt antal våldsbrott
• Hög andel unga med godkända kunskapskrav
• Lägre andel vuxna med psykdiagnos
• Lägre andel med vuxna med riskabla alkoholvanor
• Trygghet att gå ut själv (se mer i IndikatorMatrisen) Befolkningsprognosen från SCB visar
att idag försörjer varje person i åldern 20-64 år i Överkalix 0,98 kommunme- dborgare. År 2020 beräknas motsva-
rande siffra vara 1,07 och år 2035 ökat till 1,2.
Hur bygger vi samhällen med långtidsfriska
medborgare?
0%
20%
40%
60%
80%
100%
Gymnasieelever med examen eller studiebevis inom 4 år, hemkommun, andel (%)
Andel (%) som uppnått kunskapskraven alla ämnen efter grundskolan
Kvinnor Män
Kvinnor Män
Kvinnor Män
Överkalix 78,682,4
15,9 68,1
83,3
31,7 80,4
73
22,2 86
80,2
38,7
74,2 75,7
36,4
80 80,4
46,9 Andel (%) som uppnått kunskapskraven alla ämnen efter grundskolan Gymnasieelever med examen eller studiebevis inom 4 år, hemkommun, andel (%) Invånare 25-64 år med eftergymnasial utbildning, andel (%)
Norrbotten Riket
4 år Åk4 Åk7 Gymnasiet 18-64 år 65 år +
Överkalix 12,5% 27,9% 29,1% Ingen uppgift 56,3% 62,6%
Länet 14% 24% 23% 21% 51% 62%
Riket 12% 11% 47% 60%
Skoltrivsel
Åk 7 Retad och illa
behandlad Skolk
Gy åk 1 God
föräldrarelation Provat röka Åk 7
Överkalix 81,8% 16,4% Ingen uppgift 79,1% 3,6%
Länet 90% 14% 31% 85% 6%
Utbildning hos befolkningen i Överkalix, Norrbotten och riket, 2015.
Procent.
Övervikt och fetma
Utvalda indikatorer uppväxt Har det betydelse för en
kommun att ens medborga- re är överviktiga eller lider av fetma? Hur kan en kommun påverka?
Vad betyder det att barnen är trygga och mår bra under skoltid och har en fungeran- de relation till familjen?
Vad betyder utbildning för en befolkning?
Hur påverkar det en kom- mun att ha fler arbetare jämfört med tjänstemän?
Socioekonomisk grupp och andel invånare med utländsk bakgrund i Överkalix, Norrbotten och riket, 2015. Procent.
0%
10%
20%
30%
40%
50%
60%
70%
Riket Norrbotten
Överkalix
Arbetare Lägre tjänstemän
Tjänstemän på mellan och högre nivå Andel utländsk bakgrund
66,8
12,9 20,3
10,5
52,2
15,5 32,3
10,3
15,0 38,9
17,0 46,2
Att ha många utrikesfödda?
0%
20%
40%
60%
80%
100%
Gymnasieelever med examen eller studiebevis inom 4 år, hemkommun, andel (%)
Andel (%) som uppnått kunskapskraven alla ämnen efter grundskolan
Kvinnor Män
Kvinnor Män
Kvinnor Män
Överkalix 78,682,4
15,9 68,1
83,3
31,7 80,4
73
22,2 86
80,2
38,7
74,2 75,7
36,4
80 80,4
46,9 Andel (%) som uppnått kunskapskraven alla ämnen efter grundskolan Gymnasieelever med examen eller studiebevis inom 4 år, hemkommun, andel (%) Invånare 25-64 år med eftergymnasial utbildning, andel (%)
Norrbotten Riket
Befolkning i Överkalix, Norrbotten och riket. Kön och ålder som andel av hela befolkningen 2015.
Indikator för bra kosthållning - mängd frukt och grönsaker per dag i befolkningen(%). Överkalix (jämfört med riket). Källa: HLV, 2014
Barnfattigdomsindex 2014 (%)
Medellivslängd, kommuner 2011-2015 Varför lever man längre i vissa kommuner?
Hur påverkar det en kommun att ha fler män än kvinnor?
Dålig kost?
Är det ett problem för en kommun?
75 76 77 78 79 80 81 82 83 84 85 86
Kvinnor Män
Danderyd (83,1)
Riket (80,1) Boden (79,75) Arvidsjaur (79,45) Luleå (79,38) Piteå (79,36) Övertorneå (79,24) Älvsbyn (79,06) Jokkmokk (78,93) Arjeplog (78,56) Kiruna (78,46)
Kalix (76,9) Pajala (76,63)
Gällivare (76,26) Överkalix (76,23)
Haparanda (75,39) Haparanda (81,89)
Danderyd (86,4)
Boden (83,29) Luleå (83,91)
Övertorneå (83,31)
Älvsbyn (82,59) Jokkmokk (82,65) Piteå (82,63) Arjeplog (82,12) Kiruna (82,69) Kalix (83,27) Pajala (83,65) Gällivare (83,33) Överkalix (83,94)
Arvidsjaur (83,55) Riket (83,8)
65+
25-64 år 18-24 år
0-17 år
Kvinnor Män
Kvinnor Män
Kvinnor Män
Överkalix 16,1%
16,7%
10,8%
12,4% 9% 10,6%
23,7%
21,7%
25,6% 23,8% 25,8% 25%
3,9% 2,9%
4,9% 4,1% 4,6% 4,3%
6,3% 9,5% 8,9% 10,6% 10%
8,6%
Norrbotten Riket
0%
10%
20%
30%
40%
50%
Överkalix Norrbotten Riket
2014 2014
2014 2014
Barn med
utländsk bakgrund Barn med utländsk bakgrund i ekonomiskt
utsatta hushåll
Barn med svensk bakgrund i ekonomiskt
utsatta hushåll
Barn totalt i ekonomiskt utsatta
hushåll 30,3
18,1 22,4
28,4 22,1
41,1
4,5 4,2 5,1
11,8 7,4
13,2 Minst 3 ggr/dag i alla fall Lite frukt
och grönsaker Äter riskabelt lite
frukt och grönsaker
Riket Överkalix
32%
26%
49% 50%
17% 24%
Kan en kommun påverka jämlikare förutsättningar?
Norrbottens folkhälsopolitiska råd (NFR) arbetar med att ta fram en strategi för hur länet ska arbeta för att förbättra folkhälsan. Ambitionen är att Norrbottens beslutsfattare har ett dokument att ta ställ- ning till okt-dec 2017.
Norrbotten har sämst självuppskattad hälsa i landet. Särskilt männen halkar efter övriga landet. Idag skiljer det fyra år i förväntad medellivslängd (män 2014) mellan bästa och sämsta kommun i Norrbotten.
Att vi mår olika bra och lever olika länge beror till stor del på skillnader i levnadsvanor. Vi vet att levnads- vanor hör ihop med exempelvis utbildningsnivå och att hälsan ofta är sämst hos dem som har sämst ekonomi och livsvillkor.
Några grupper är mer utsatta än andra, exempelvis HBTQ-personer, etniska minoriteter, funktions- nedsatta och de som drabbats av psykisk sjukdom. Dessutom ser vi stora skillnader i hälsa mellan kommunerna i Norrbotten.
Ju mer vi arbetar med att förebygga ohälsa desto mer resurser kan vi lägga på de sjukdomar som inte går att förebygga.
www.norrbotten.se/fhs
Ledamöter i Norrbotten Folkhälsråd 2014-2018:
Ordf. Agneta Granström (MP), Region Norrbotten tel: 070-305 52 58
Anders Öberg (S), Region Norrbotten tel: 070-609 3563
Helena Öhlund (S), Älvsbyn tel: 0929-171 11
Birgitta Larsson (S), Gällivare tel: 072-5988475
Anita Sköld (M), Pajala tel: 070-699 50 17
Karin Börjesson, avdelningschef Länsstyrelsen tel: 010-2255260
Norrbottens folkhälsopolitiska råd (NFR)
I Norrbotten liksom i riket är hälsan ojämlik, på så vis att vissa grupper löper större risk än andra att ha fysiska åkommor, säm- re levnadsvanor eller nedsatt psykiskt välmående. Utbildning, ekonomisk trygghet, kön, ålder, socioekonomi, funktionsned- sättning, sexuell läggning och födelseland spelar en roll.
