I Arjeplog är det mindre vanligt att som vuxen tycka att man mår bra, ohälsotalet är högre och man lever
dessutom kortare än i riket
Varför? Hur kan läget förbättras?
I Arjeplog är det färre som upple- ver besvär av stress än i riket och vanligare att ha god psykisk hälsa
Varför? Hur bibehåller vi och jobbar vidare?
Hälsoutmaningar i Arjeplog
• Vanligt med högt blodtryck
• Högt insjuknande i hjärt- och kärlsjukdomar
• Vanligare att vara överviktigt eller lida av fetma både bland barn och vuxna
• Vanligare med riskabla kostvanor än i riket
• Vanligare med äldre medborgare som inte mår bra än i riket
• Högst fallskador bland äldre i länet
• Vanligare att prova röka cigaretter bland ungdomar (Se mer i IndikatorMatrisen)
Positivt om Arjeplog
• Trygga att gå ut själva
• Litar på människor i allmänhet
• Överlag god skoltrivsel
• Ungdomar som är nöjda med sin rela- tion till familjen
• Goda resultat i grundskolan (se mer i IndikatorMatrisen) Befolkningsprognosen från SCB visar
att idag försörjer varje person i åldern 20-64 år i Arjeplog 0,84 kommunme- dborgare. År 2020 beräknas motsva- rande siffra vara 0,9 och år 2035 ökat
till 1,1.
Hur bygger vi samhällen med långtidsfriska
medborgare?
Arjeplog
FOKUS
0%
20%
40%
60%
80%
100%
87,5 86
66,7
37,2 79,4
73
22,2
84,580,2
38,7
75,5 75,7
36,4
80,9 80,4
46,9 70
17,5
Invånare 25-64 år med eftergymnasial utbildning, andel (%)
Gymnasieelever med examen eller studiebevis inom 4 år, hemkommun, andel (%) Andel (%) som uppnått kunskapskraven alla ämnen efter grundskolan
Kvinnor Män
Kvinnor Män
Kvinnor
Arjeplog Norrbotten Riket
Män
4 år Åk4 Åk7 Gymnasiet 18-64 år 65 år +
Arjeplog 15% 22% 36% 32% 55% 66%
Länet 14% 24% 23% 21% 51% 62%
Riket 12% 11% 47% 60%
Skoltrivsel
Åk 7 Retad och illa
behandlad Skolk
Gy åk 1 God
föräldrarelation Provat röka Åk 7
Arjeplog 93% 11% 39% 85% 11%
Länet 90% 14% 31% 85% 6%
Utbildning hos befolkningen i Arjeplog, Norrbotten och riket, 2015.
Procent.
Övervikt och fetma
Utvalda indikatorer uppväxt Har det betydelse för en
kommun att ens medborga- re är överviktiga eller lider av fetma? Hur kan en kommun påverka?
Vad betyder det att barnen är trygga och mår bra under skoltid och har en fungeran- de relation till familjen?
Vad betyder utbildning för en befolkning?
Hur påverkar det en kom- mun att ha fler arbetare jämfört med tjänstemän?
Socioekonomisk grupp och andel invånare med utländsk bakgrund i Arjeplog, Norrbotten och riket, 2015. Procent.
0%
10%
20%
30%
40%
50%
60%
70%
80%
64,7
13,1 22,1
10,3
52,2
15,5 32,3
10,3
46,2
15 38,9
17
Riket Norrbotten
Arjeplog
Arbetare Lägre tjänstemän
Tjänstemän på mellan och högre nivå Andel utländsk bakgrund
Befolkning i Arjeplog, Norrbotten och riket. Kön och ålder som andel av hela befolkningen 2015.
Barnfattigdomsindex 2014 Medellivslängd, kommuner 2011-2015
Varför lever man längre i vissa kommuner?
Hur påverkar det en kommun att ha många äldre?
Hur påverkar det en kommun att ha många utrikesfödda?
75 76 77 78 79 80 81 82 83 84 85 86
Kvinnor Män
Danderyd (83,1)
Riket (80,1) Boden (79,75) Arvidsjaur (79,45) Luleå (79,38) Piteå (79,36) Övertorneå (79,24) Älvsbyn (79,06) Jokkmokk (78,93) Arjeplog (78,56) Kiruna (78,46)
Kalix (76,9) Pajala (76,63)
Gällivare (76,26) Överkalix (76,23)
Haparanda (75,39) Haparanda (81,89)
Danderyd (86,4)
Boden (83,29) Luleå (83,91)
Övertorneå (83,31)
Älvsbyn (82,59) Jokkmokk (82,65) Piteå (82,63) Arjeplog (82,12) Kiruna (82,69) Kalix (83,27) Pajala (83,65) Gällivare (83,33) Överkalix (83,94)
Arvidsjaur (83,55) Riket (83,8)
65+
25-64 år
18-24 år 0-17 år
Kvinnor Män
Kvinnor Män
Kvinnor Män
8,1% 7,9%
22,8%
13,8%
10,8%
12,4%
23,8%
4,1%
25,6%
4,9%
9,5% 8,9% 10,6%
4,6%
25,8%
9% 10,6%
25%
4,3%
10%
4,5% 3,3%
25,9%
Arjeplog Norrbotten Riket
13,7%
0%
5%
10%
15%
20%
25%
30%
35%
30,3
18,1 16,7
28,4
22,1 25,3
4,5 4,2 2,7
11,8
7,4 6,5 Arjeplog Norrbotten Riket
Barn totalt i ekonomiskt utsatta hushåll Barn med svensk
bakgrund i ekonomiskt utsatta hushåll Barn med utländsk
bakgrund i ekonomiskt utsatta hushåll Barn med
utländsk bakgrund
Norrbottens folkhälsopolitiska råd (NFR) arbetar med att ta fram en strategi för hur länet ska arbeta för att förbättra folkhälsan. Ambitionen är att Norrbottens beslutsfattare har ett dokument att ta ställ- ning till okt-dec 2017.
Norrbotten har sämst självuppskattad hälsa i landet. Särskilt männen halkar efter övriga landet. Idag skiljer det fyra år i förväntad medellivslängd (män 2014) mellan bästa och sämsta kommun i Norrbotten.
Att vi mår olika bra och lever olika länge beror till stor del på skillnader i levnadsvanor. Vi vet att levnad- vanor hör ihop med exempelvis utbildningsnivå och att hälsan ofta är sämst hos dem som har sämst ekonomi och livsvillkor.
Några grupper är mer utsatta än andra, exempelvis HBTQ-personer, etniska minoriteter, funktions- nedsatta och de som drabbats av psykisk sjukdom. Dessutom ser vi stora skillnader i hälsa mellan kommunerna i Norrbotten.
Ju mer vi arbetar med att förebygga ohälsa desto mer resurser kan vi lägga på de sjukdomar som inte går att förebygga.
www.norrbotten.se/fhs
Ledamöter i Norrbotten Folkhälsråd 2014-2018:
Ordf. Agneta Granström (MP), Region Norrbotten tel: 070-305 52 58
Anders Öberg (S), Region Norrbotten tel: 070-609 3563
Helena Öhlund (S), Älvsbyn tel: 0929-171 11
Birgitta Larsson (S), Gällivare tel: 072-5988475
Anita Sköld (M), Pajala tel: 070-699 50 17
Karin Börjesson, avdelningschef Länsstyrelsen tel: 010-2255260
Norrbottens folkhälsopolitiska råd (NFR)
I Norrbotten liksom i riket är hälsan ojämlik, på så vis att vissa grupper löper större risk än andra att ha fysiska åkommor, säm- re levnadsvanor eller nedsatt psykiskt välmående. Utbildning, ekonomisk trygghet, kön, ålder, socioekonomi, funktionsned- sättning, sexuell läggning och födelseland spelar en roll.
