Det här gjorde vi
2019Årsrapport från
Avdelningen för regional utveckling
INNEHÅLLSFÖRTECKNING
Förord ...3
En konkurrenskraftig region ...4
Hög livskvalitet i attraktiva livsmiljöer ...7
Hållbara transporter och tillgänglighet ...13
Flexibel och väl fungerande kompetensförsörjning ...14
Smarta, hållbara innovationer och entreprenörskap ...15
Medarbetare ...18
Det här gjorde vi under vårt tredje år
2019 är vårt tredje år som regionalt utvecklingsansvarig och en av de viktigaste sakerna vi gjorde under året var att färdigställa Regional utvecklingsstrategi Norrbotten 2030. Strategin arbe- tades fram i bred dialog och samverkan tillsammans med en mängd aktörer och engagerade människor. Den breda förank- ringen är en god utgångspunkt för det fortsatta arbetet med att förverkliga den regionala utvecklingsstrategin.
Visionen i utvecklingsstrategin är Norrbotten ska vara Sveriges mest välkomnande och nytänkande län. Det är nödvändigt att jobbar med nytänkande och attraktivitet då länet har en svag befolkningsutveckling. Det ska vara bra att bo, leva och verka i Norrbotten. Ett diversifierat näringsliv med spets och bredd be- hövs, en fungerande kompetensförsörjning samt infrastruktur för transporter av människor och gods. Till syvende och sist hand- lar det alltid om individen och dennes möjlighet till schysta livs- villkor. Ett rikt kulturliv och livet mellan husen har kommit att bli en allt viktigare faktor i konkurrens om arbetskraft och talanger.
Det är en stor fördel för oss att kunna jobba med alla dessa frågor på Region Norrbotten – kultur, näringsliv och samhällspla- nering – så Norrbotten kan vara ett bra ställe att förverkliga sina drömmar. Vi investerar i utveckling för att bli fler invånare, ha en arbetsmarknad med många olika jobb, nya företag och företag som utvecklas, ett rikt kulturliv samt många besökare. Viktigast av allt är att vi gör det tillsammans med många andra aktörer.
I denna rapport beskriver vi verksamheten utifrån den regio- nala utvecklingsstrategins insatsområden.
Anna Lindberg
Regional utvecklingsdirektör
En konkurrenskraftig region
Region Norrbotten samordnar med den regionala utveck- lingsstrategin som utgångspunkt arbetet med länets regio- nala utveckling. Tillsammans med andra aktörer behöver Region Norrbotten gemensamt stärka länets position i nationella och internationella sammanhang genom aktivt påverkansarbete, strategiska allianser, nätverkande och samarbeten på internationell, nationell och mellanregional nivå.
Regional utvecklingsstrategi Norrbotten 2030
Fullmäktige antog i februari 2019 den regionala utveck- lingsstrategin som beskriver hur Norrbotten ska utvecklas.
Visionen är att Norrbotten ska bli Sveriges mest välkom- nande och nytänkande län. För att nå dit behöver alla aktörer arbeta med många saker och framför allt göra det tillsammans i hela länet. Alltid med hållbarhet, jämställd- het, jämlikhet och mångfald i fokus.
Den regionala utvecklingsstrategin lägger en grund för det gemensamma arbetet med att utveckla länet och byg- ger på en genomgripande analys av Norrbottens särskilda förutsättningar för en hållbar regional utveckling och till- växt. Strategin tar sin utgångspunkt i ett antal utmaningar och landar i en gemensam målbild för hur Norrbotten ska vara år 2030.
Kommundialoger
En viktig faktor för länets framtid är hur förutsättningar för kommunerna och deras kapacitet för utveckling kan stärkas. Den regionala utvecklingsstrategin, kulturplanen och länstransportplanen utgör grunden för Region Norr- bottens samverkan med kommuner och andra aktörer i arbetet med att utveckla Norrbotten. Kommunernas förut- sättningar intresserar den nationella nivån alltmer.
För att öka kunskapen om kommunernas möjligheter, utmaningar och kapacitet har både politiker och tjänsteper- soner besökt och haft dialog med kommunerna under året.
Under 2019 besöktes nio av länets 14 kommuner. Besöken fortsätter under 2020 och när samtliga besök är genomför- da kommer Region Norrbotten titta på samarbetsformer och insatser för att skapa förutsättningar för länets alla kommuner.
Utveckla Norrbotten
– en mötesplats för länets utveckling
I april arrangerade Region Norrbotten för första gången konferensen Utveckla Norrbotten. Det är en återkomman- de mötesplats för regional utveckling som planeras äga rum på olika platser i länet. Förutom att samla aktörer som arbetar med regional utveckling är syftet med konferensen att synliggöra länets resurser och styrkor, skapa lärande och kunskapsutbyte samt inspirera och lyfta goda exempel både inifrån och utanför länet.
Årets tema var den regionala utvecklingsstrategin för Norrbotten 2030 som fullmäktige beslutade om i februari 2019. Många aktörer deltog i arbetet med att ta fram strate- gin och intresset för genomförandet var stort. Konferensen samlade cirka 250 personer från bland annat samtliga lä- nets kommuner, Trafikverket, Länsstyrelsen i Norrbottens län, flera studieförbund, Luleå tekniska universitet och ett antal privata aktörer.
Konferensdeltagarna fick lyssna på inspirerande förelä- sare och därutöver delta i en valbar workshop som utgick från insatsområdena i den regionala utvecklingsstrategin, vilka är: hög livskvalitet i attraktiva miljöer, hållbara transporter och tillgänglighet, flexibel och väl fungerande kompetensförsörjning samt smarta, hållbara innovationer och entreprenörskap.
Konferensen spelades in och direktsändes via Region Norrbottens webbplats. Se bilder, filmer och läs mer om konferensen här: www.norrbotten.se/utvecklanorrbotten.
Morgonrock
Morgonrock är en seminarieserie om regional utveckling som Region Norrbotten har arrangerat sedan 2008. Mor- gonrock anordnas på fredagar i Luleå och vid varje tillfälle serveras det frukost. Det ska vara enkelt och okomplicerat att komma och innehålla aktuella och intressanta ämnen.
Några gånger per år arrangeras Morgonrock på andra orter i länet. Alla Morgonrocksseminarier spelas in och kan ses i efterhand på Region Norrbottens webbplats.
Följande Morgonrocksseminarier arrangerades under året:
15 januari: Då var jag som fånge
Curt Persson, forskare i historia vid Luleå tekniska uni- versitet, berättade om de rasbiologiska mätningarna som genomfördes i Sverige för drygt hundra år sedan.
22 januari: Digitaliseringens transformerande kraft Jan Gulliksen, professor vid Kungliga Tekniska Högskolan i Stockholm, talade om vad det innebär att digitalisera en verksamhet och vilka krav som ställs för att den ska fort- sätta vara relevanta i framtiden.
5 februari: Samisk hälsa – varför det är viktigt med kultursensitivitet i vårdmöten
Lotta Omma, psykolog och projektledare för Kunskapsnät- verk för samisk hälsa. Hon berättade under sitt seminarium att kunskapen om hur det är att vara same i Sverige i all- mänhet är mycket låg. Detta innebär att samer ofta måste både förklara och försvara sin kultur och existens, vilket är ett stressande livsvillkor som påverkar hälsan negativt.
18 februari: Framtidens jobb och arbetsmarknad Peter Siljerud, författare och trendspanare, föreläste om
olika trender som påverkar det framtida arbetslivet och hur man kan möta arbetsgivarnas förväntningar.
4 mars: Meritokrati – affärsstrategisk fråga (Kiruna) Amanda Lundeteg är VD för Allbright, en stiftelse som arbe- tar för jämställdhet och diversifiering på ledande positioner i näringslivet. Med fokus på fakta från rapporter och forskning pratade hon om utmaningarna, möjligheterna och vinsterna med att arbeta målmedvetet för jämställdhet och mångfald.
19 mars: Kulturarvet som resurs för en långsiktigt hållbar utveckling
Lena Landström, världsarvssamordnare för Världsarvet Hälsingegårdar i Region Gävleborg, berättade om hur de arbetar i kulturarvprojekt – vad som har gått bra, vilka utmaningar de haft och hur de tänker inför framtiden.
9 april: Smarta hållbara byar
Arne Gylling, Luleå tekniska universitet, Staffan Lundberg och Johanna Lindberg från Region Norrbotten presen- terade arbetet med satsningen Smarta, hållbara byar.
Befolkade, aktiva och växande landsbygder bidrar i stor utsträckning till vårt samhällsbygge. Därför behöver dessa också få samma förutsättningar att utvecklas som mer tättbefolkade områden.
1 oktober: Modigt arbete i en mansdominerad bransch PodComp AB tillverkar badrum i fiberkomposit. Företaget, som nyligen fick ta emot Norrbottens jämställdhetspris, ligger i framkant tekniskt och leder utvecklingen när det gäller att skapa maskiner och lösningar för sina behov ge- nom att ta tillvara personalens kreativitet och kompetens.
Från PodComp deltog Nora Dahlqvist, Mikael Söderberg och Åsa Lindström. Samtalet leddes av Gudrun Widén, kommunikationskonsult vid Konsultbuketten.
5 november: Att vända motgång till framgång (Kalix) Aron Andersson har deltagit på fyra Paralympics i tre olika sporter, vunnit 10 JMV guld i friidrott och var den förste att bestiga Kebnekaise i rullstol. I en gripande och humo- ristisk föreläsning berättade Aron om hur han har vänt motgång till framgång och tagit revansch på livet.
27 november: Rymd för innovation och tillväxt
Joanna Bergström Roos projektledare för satsningen Rymd för innovation och tillväxt vid Luleå tekniska universitet.
Hon berättade om utvecklingen av rymdbranschen och de aktiviteter som görs för att positionera Norrbotten som en stark rymdregion och bidra till att lösa många globala utmaningar, inte minst dem kopplade till miljö och klimat.
4 december: Järn i Norr – nyskapande forskningsförmedling
Nils Harnesk och Jannica Grimbe från Norrbottens muse- um berättade om det tvärvetenskapliga forskningsprojektet Järn i Norr. Satsningen visar på häpnadsväckande resultat som omkullkastar tidigare historieskrivning.
Norrbotten i Almedalen
Region Norrbottens närvaro under Almedalsveckan syftar till att påverka och få genomslag i nationella beslutspro- cesser som är avgörande för länets utveckling. 2019 sam- ordnade Region Norrbotten en mötesplats under tre dagar där länets aktörer kunde hyra en plats och arrangera olika aktiviteter. Där fördes många samtal om viktiga frågor för länet med beslutsfattare som riksdagsledamöter, generaldi- rektörer och forskare.
Det gemensamma påverkansarbetet på Norrbottensare- nan stärker relationerna mellan aktörerna och möjliggör ett effektivare resursutnyttjande. Bland deltagarna fanns företrädare för Luleå tekniska universitet, LKAB, Läns- styrelsen i Norrbottens län, Övertorneå kommun, Stu- dent Consulting, Piteå Science Park, Yours Reklambyrå, Ångpanneföreningen, Älvsbyns kommun, Sigmar Metod- byrå, Swedish Space Corporation, Hela Sverige ska leva, Scania, Svemin och Luleå Näringsliv AB.
Ett seminarium arrangerades av fyra volontärer från Länsungdomsrådet. Frågeställningarna berörde om man kan utmana det som sker nu att många unga vill flytta från glesbygd till städer och om digitaliseringen kan vara ett svar på hur det går att jämna ut obalansen och få fler att vilja bo och verka i glesbygden. Det är frågor som länge engagerat unga i Norrbotten. Panelen bestod av unga norr- bottningar, politiker, forskare och samhällsdebattörer.
Samtliga seminarier direktsändes och kan ses i efterhand på www.norrbotten.se/almedalen.
Tolv påverkansfrågor
2019 beslutade regionstyrelsen och regionala utvecklings- nämnden att prioritera tolv nationella påverkansfrågor.
Nedan följer en kort lägesbeskrivning av respektive påverkansfråga:
Förutsättningar att genomföra uppdraget som Region Norrbotten har:
• Genomför förslagen i översynen av kostnadsutjäm- ningen mellan regionerna. Riksdagen beslutade om att genomföra förslagen i november 2019 och målsättning- en är därmed uppfylld.
• Inga juridiska gränsöverskridande hinder för Region Norrbottens verksamhet. Avser främst hälso- och sjukvårdsrelaterade frågor mellan gränsregionerna Sveri- ge, Finland och Norge. Ett exempel är möjligheten för ambulanser att utföra uppdrag i andra länder än där den är stationerad.
• Tydlig ansvarsfördelning mellan myndigheter kring tillväxtfrågor. Region Norrbotten verkar för att uppdrag som handlar om regional utveckling går till regionerna och inte till länsstyrelserna. Detta som ett resultat av att alla landsting i Sverige sedan den 1 januari 2019 bildat regioner och tagit över det regionala utvecklingsansvaret från länsstyrelserna.
Uppdrag och mandat som Region Norrbotten borde ha:
• Testregion för hantering av demografiska utma- ningen utifrån hälsa, vård och omsorg. I Norrbottens befolkningsstruktur är andelen äldre fyra procent större än i riket som helhet. Region Norrbotten önskar därför få uppdrag att vara testregion för att hur detta kan hanteras på ett bra sätt för hälsa, vård och omsorg.
• Ansvar för Norrbottens landsbygdspolitik och regio- nala fysiska planering. Region Norrbotten anser att en naturlig utveckling av det regionala utvecklingsansvaret är att landsbygdsprogrammet flyttas från länsstyrelserna till regionerna. Uppdraget att ansvara för den regionala fysiska planeringen som idag har getts till region Skåne och Stockholm bör ges till alla regioner.
• Nationellt uppdrag att bilda nationellt kompe- tenscentrum för meänkieli. Frågan har koppling till de förslag som regeringen har presenterat för att skydda de nationella minoriteterna och för att stärka de nationella minoritetsspråken.
• Nationellt uppdrag att bilda nationellt kompe- tenscentrum för samers hälsa. Region Norrbotten arbetar för att få ett sådant uppdrag, och finansiering till detsamma, för att stötta samers hälsa.
Främja tillväxtvillkor och investeringar:
• Snabba på byggandet av Norrbotniabanan till Skel- lefteå och öka takten för planering och byggstart mellan Skellefteå och Luleå. I Januariavtalet mellan regeringen och samverkanspartierna står det att plane- ringen av Norrbotniabanans färdigställande till Luleå ska intensifieras.
• Flexibel och tillåtande tillämpning av strandskyddet.
Region Norrbotten deltar i utredningens expertgrupp med en tjänsteperson. Region Norrbotten är den enda region som har tilldelats en plats i expertgruppen. Di- rektiven till utredningen, som ska presenteras senast den 30 november, pekar på behov av ökad flexibilitet och tillåtande tillämpning.
• Tydlig och förutsägbar juridisk tillståndsprocess om mineralprospektering. Region Norrbotten deltar i en OECD-studie om regioner med gruvnäring. Näringsmi- nistern har under 2019 meddelat att frågan om tillstånds- processer behöver utredas.
• Utbyggnad för uppskjutning av minisateliter från Esrange. Vissa mindre framsteg har gjorts på området i och med att regeringen har satsat bland annat på utökad testverksamhet vid Esrange. Ytterligare investeringar behövs för att kunna skicka upp minisatelliter.
• Infrastrukturen och kollektivtrafikens betydelse för besöksnäringens utveckling. Inom ramen för Janua- riavtalet framgår att partierna är överens om att bygga ut infrastrukturen. Region Norrbotten agerar också för nattågens fortlevnad.
Genom omvärldsbevakning och deltagande i strategiska forum har Region Norrbotten fått fler att ställa sig bakom påverkansfrågorna. Att göra gemensam sak med regioner i närområdet har visat sig vara gynnsamt.
Region Norrbotten har sedan 2018 ett Stockholmskontor
som delas med Region Västerbotten. Hösten 2019 beman- nades Stockholmskontoret med en strateg. Det ger regi- onen en nationell närvaro, kunskap om beslutsprocesser på nationell nivå samt möjlighet att skapa och underhålla kontakter med nationella aktörer.
Internationell samordning och tagna positioner
Region Norrbotten deltar i olika internationella nätverk och organisationer för att kunna påverka internationella frågor av betydelse för länets utveckling. Samordningen sker i den Internationella beredningen som samlar förtro- endevalda med internationella uppdrag.
Internationella beredningen ställer sig bakom CPMR Öst- ersjökommissionens tre föreslagna positioner. De handlar om:- Smart specialiseringsagenda som ökar konkurrenskraft
genom innovativa samarbeten - Revidering av EU:s Östersjöstrategi
- Legalisering av handel med sälprodukter från skydds- och licensjakt.
Region Norrbotten har även ordförandeskapet i nätverket Northern Sparsely Populated Areas och AER:s kommitté för regional utveckling, vilket dels ger Region Norrbotten möjlighet att påverka vilka frågor som sätts på agendan, dels leder till att kunskap om Norrbottens förutsättningar synliggörs.
Under 2019 har frågan om EU:s sammanhållningspolitik inför nästa programperiod 2021–2027 dominerat. För Norrbotten tillsammans med övriga Norrlandslän handlar det om att säkerställa att gleshetsallokeringen som denna programperiod ger Norrbotten och Västerbotten ungefär en miljard extra i stöd, ska bibehållas. Andra för regionen viktiga internationella frågor är att ge en nyanserad bild av vikten av ett aktivt skogsbruk och en hållbar utveckling i Arktis. Under senare år har betydelsen av Norrbottens geografiska läge ökat i takt med omvärldens växande intresse för Arktis. Region Norrbotten fick möjligheten att summera EU:s årliga Arctic Future-symposium i Bryssel i november 2019.
Verktyg i Region Norrbottens internationella arbete är Eu- ropaforum Norra Sverige och Norrbottens och Västerbot- tens gemensamma Brysselkontor North Sweden European Office. Region Norrbotten ansvarar från 2019 för Euro- paforums sekretariat. Under 2019 fick Västernorrland och Jämtland Härjedalen erbjudande att ingå i North Sweden European Office. Det innebär att Europaforum Norra Sve- rige och Brysselkontoret har samma geografi från 2020.
Följande positionspapper antogs av Europaforum Norra Sverige:
• Position om territoriella dimensionen i sammanhåll- ningspolitiken
• Planering och genomförande av EU:s sammanhållnings- politik 2021– 2027
• Position om TEN-T
• Position EU:s framtida sammanhållningspolitik
• Position EU:s rymdpolicy
• Position smart specialisering.
Norrbotten är ett stort län som sträcker sig över en fjärde- del av Sveriges yta men endast har 2,5 procent av landets befolkning. Norrbottens unika kvaliteter med stad och land, starkt arbetsliv, natur och kultur kan locka fler att flytta till hit. Om länets kommuner, näringsliv och regio- nala aktörer kraftsamlar för en ökad befolkning, finns det stora möjligheter att nå målet i den regionala utvecklings- strategin: minst 260 000 norrbottningar till 2030.
Bemötande, ansvar, normer och värderingar
Region Norrbotten har utvecklat ett processverktyg tillsammans med Make Equal. Processverktyget kallas Man gör skillnad. Utgångspunkten när det togs fram var att kunna erbjuda ett material som kan användas i alla verksamheter oavsett bransch, storlek och organisations- form och ger stöd i att jobba förebyggande när det gäller bemötande, ansvar, normer och värderingar. Vidare ska det hjälpa organisationerna att systematisera arbetet och att regelbundet ta upp, diskutera, problematisera och analy- sera frågan utifrån iakttagelser i den egna organisationen och utifrån olika scenarier för att hålla frågan levande. Det ska också erbjuda erfarenhetsutbyte genom gemensamma utbildningsdagar och ambassadörskap och vara ett konkret verktyg för att arbeta med frågorna ”Varför?” och ”Hur?”.
Ambitionen är att det ska vara lätt och tillgängligt och att verksamheterna själva ska kunna sprida kunskapen som materialet tillför vidare till andra.
Ökad samverkan mellan civila samhället och offentlig sektor
Efter att kartläggningen av det civila samhället i Norrbot- ten genomfördes 2017 har arbetet med att systematisera och formalisera samverkan med det civila samhället tagit nästa steg. Region Norrbotten har reviderat folkbildning- ens ersättningsmodell och utvecklar nu en mer strategisk samverkan.
Våren 2019 startade projektet SÖK – Samverkan och överenskommelse mellan civila samhället och offentlig sektor i Norrbotten med syfte att initiera och skapa former för en mer formaliserad och systematiserad samverkan mellan civilsamhället och offentlig sektor. Projektet pågår till och med 2020 och ska mynna ut i en överenskommelse kring generella principer samt en regional handlingsplan för långsiktig och hållbar samverkan.
Norrbotten för alla – ett studiematerial för ökat deltagande
Studiecirkelmaterialet Norrbotten för alla har utveck- lats under våren 2019 i samarbete mellan Norrbottens Bildningsförbund och Region Norrbotten. Materialet har utgångspunkt i den nya regionala utvecklingsstrategin och innehållet bygger på trender inom områden som påverkar
utvecklingen i Norrbotten: urbanisering, digitalisering, globalisering, demografi, klimat och miljö samt jämställd- het och jämlikhet. Genomförandet av regionala utveck- lingsstrategin förutsätter engagemang och deltagande.
Materialet och samtalsmetoden har testas i studiecirklar, på folkhögskola samt på gymnasiet i pilotkommunerna Kalix och Piteå.
Materialet har spritts till länets samtliga kommuner och nås digitalt via webbportalen www.norrbottenforalla.se.
Nationella minoriteter
Under 2019 arrangerade Region Norrbotten en konferens med titeln Rätten att berätta – nationella minoriteters och urfolks scenkonst tillsammans med Riksteatern och nationella minoritetsteatrar i landet. Att Region Norrbotten ska bygga upp gemensamma mötesplatser för kulturska- pare och det civila samhället är ett starkt önskemål från de nationella minoriteterna och urfolksföreträdarna. Under 2019 har Region Norrbotten producerat ett antal filmer för att lyfta fram kulturarbetare från länet som utifrån sin minoritetsidentitet skapar kultur på olika sätt.
Filmerna visar på den rikedom som finns i Norrbotten, på vikten av att stötta unga kulturaktörer och att lyfta fram förebilder.
Kommunikationskoncept för Norrbotten
Region Norrbotten har tagit initiativ till ett koncept för samordnad kommunikation i länet. Skälet till initiativet är att den tidigare har uppfattats som splittrad vilket i sin tur leder till att målgrupper utanför länet inte får en så bred bild av länet som skulle vara möjligt. Under 2019 inleddes en samverkan med andra starka aktörer i Norrbotten för att hitta en plattform där kommunikationen ut mot exter- na målgrupper kan samordnas och stärkas. De primära målgrupperna är privata och offentliga beslutsfattare samt potentiella inflyttare till Norrbotten.
Ett kommunikationskoncept som kallas Here you are arbetades fram och testades i samband med Norrbotten i Almedalen. Kommunikationskonceptet går ut på att bygga stolthet och att förmedla kunskap och berättelser om länets förutsättningar och attraktivitet. Konceptet kan användas av många aktörer, exempelvis kommuner som har behov av att marknadsföra sig som en attraktiv boendeort. Arbe- tet fortsätter under 2020.
Stärkt kulturell infrastruktur
Region Norrbotten arbetar för att stärka den kulturella infrastrukturen. Den kulturella infrastrukturen definieras inte bara som institutioner, scener och miljöer och fysiska platser utan består också av samverkan och erfarenhetsut- byte i nätverk.
Region Norrbotten och Riksteatern har undertecknat
Hög livskvalitet i attraktiva livsmiljöer
en samverkansöverenskommelse som gäller till och med 2021. Syftet är att utifrån parternas uppdrag och utveck- lingsområden tillsammans utveckla arbetssätt för att stärka nationella minoriteters och det samiska urfolkets scenkonst samt att främja möjligheten för samiska och tornedalska teatrar att verka regionalt och nationellt.
Aktiviteter som genomförs inom ramen för överens- kommelsen ska ske i samverkan med organisationer som producerar scenkonst på samiska och/eller meänkieli, eller med organisationer som på annat sätt har relevant kunskap kopplad till området.
Region Norrbotten har tillsammans med de övriga norr- länen undertecknat en överenskommelse med Konstnärs- nämnden. I överenskommelsen identifieras gemensamma behov av återkommande dialog, vilka utvecklings- områden som behöver prioriteras och önskvärda gemensamma satsningar.
Syftet är att förbättra villkoren för konstnärer i regio- nerna, stärka samarbetet mellan regionala institutioner och fria konstnärer samt utveckla nationella, interregionala och internationella nätverk. Överenskommelsen, som följs upp årligen, löper över fyra år till och med 2022.
Kulturarv för alla sinnen – Kulturarvsåret 2019
Som en förlängning av det europeiska kulturarvsåret 2018 utnämndes 2019 till ett regionalt temaår för kulturarv i Norrbotten med benämningen ”Kulturarv 2019”. Syftet var att bidra till att främja kulturarvets roll som en av hörnste- narna i den kulturella mångfalden och att stötta tillgänglig- görandet av kulturarven i länet. Under 2019 genomfördes en stor mängd aktiviteter och evenemang i Norrbotten kopplat till temaåret. Dessa synliggjordes bland annat via den särskilt framtagna webbaserade Kulturarvskalendern.
Region Norrbotten arbetade aktivt med att driva och stötta arbetet genom att avsätta personella resurser, uppdra till kulturinstitutioner och organisationer med verksam- hetsbidrag att arbeta med kulturarvsområdet samt priori- tera projekt med koppling till kulturarv vid fördelning av medel. I de 22 projekt som beviljades medel från den sär- skilda utlysningen genomfördes aktiviteter i nära samtliga kommuner i Norrbotten.
Aktiviteter för att stötta arrangörer i Norrbotten
För att människor ska ges samma möjligheter till kultur i hela länet behövs ett starkt arrangörsled med möjlighet till föryngring och kompetensutveckling samt tillgängliga lokaler.
Hösten 2019 startade det delvis av Region Norrbotten finansierade projektet Arrangörer i Norr. Projektet har bland annat etablerat ett digitalt forum för arrangörer för att skapa förutsättningar för olika samarbeten som till exempel tillfällen att framträda, underlätta för arrangörer att dela kostnader och samordna turnéer, hitta nya sam- arbetspartners och tipsa om olika arrangörsfrämjande evenemang, utbildningar och mötesplatser.
Projektet vänder sig till aktörer i Norrbottens samtliga kommuner och har ett tydligt mål att ha deltagare från alla
kommuner i länet under projektperioden. För att öka förut- sättningarna för deltagande och lika delaktighet, oberoende av hemkommun, erbjuds samåkning och reseersättning. Ett flertal föreläsningar genomförs som webbseminarium och mindre workshops kommer att kunna erbjudas på plats i flera kommuner.
Norrbottensmusiken har i många år arbetat med att stötta lokala arrangörer. Bland annat erbjuds en utbuds- dag för nätverkande och praktiska arrangörsfrågor under vilken även kommande program presenteras. 2019 år höll Dans i Nord en utbudsdag för arrangörer för första gången. Den genomfördes i anslutning till Norrbottens- musikens utbudsdag och innehöll en presentation av Dans i Nords utbud och men också av hur de stöttar dansarrangemang. Norrbottensmusiken har länge arbetat målmedvetet med arrangörsavtal, något som fler verksam- heter börjar visa intresse för med Norrbottensmusikens arbetsmetod som modell.
För att främja återväxten inom arrangörsledet erbjuder Region Norrbotten stödet Snabba Ryck. 2019 beviljades 22 unga arrangörer från sju kommuner i Norrbotten stöd.
2019 tog Region Norrbotten tillsammans med övriga norrlän initiativ till att utveckla samverkan på interregional nivå gällande arrangörsfrågor, genom framtagning av det kulturpolitiska positionspapperet Kultur i Norr. Ambitio- nen är att öka samarbetet mellan norrlänen för en effektiv resursanvändning och koordinering av kulturutbud av hög kvalitet med en utveckling av arrangörsledet, en förstärk- ning av befintliga och nya arrangörsnätverk och en ökad tillgänglighet till kultur i fokus.
Stort fokus på digitalisering 2019
Region Norrbottens kulturverksamheter har arbetat aktivt med digitalisering under 2019. Norrbottens museum på- började under året ett arbete för att undersöka hur använd- ning av 3D-teknik kan implementeras inom verksamheten.
Ambitionen är att utveckla nya metoder för pedagogiskt arbete, särskilt gentemot barn och unga och med ett brett tillgänglighetsperspektiv i åtanke. Exempelvis har en järnframställningsugn fotograferats och 3D-renderats och sedan använts inom utställningsverksamheten. Ett annat exempel är att arkeologiska objekt har fotats, 3D-printats och framställts i virtual reality i samarbete med Luleå tekniska universitet.
Norrbottens museum har även satsat på att slutföra pågående donationsärenden med registrering och katalogi- sering. Museets databas har ökat liksom antalet användare i databasen. För digitalisering av ljud har Arkivcentrum Norrbotten initierat ett digitaliseringsarbete av kassettband och rullband. Norrbottens museums kulturmiljöblogg och kulturarvspodd är exempel på nya verktyg för förmedling av kunskap, forskning, samlingar, arkiv och externa samar- betspartners arbete.
Norrbottensmusiken har fortsatt att tillgängliggöra noter och ljudfiler digitalt i pedagogiska projekt för ungdom- sverksamheterna Norrbottens Ungdomssymfoniker och Arctic Youth Jazz Orchestra. Verksamheten har också ökat filmningen av sina produktioner för visning på sociala medier och för dokumentation. Samtliga produktioner som
visades upp under utbudsdagen finns att se och använda för arrangörerna digitalt på Youtube. Vissa av produktio- nerna har erbjudit en digital lärarhandledning till skolor.
Regionbiblioteket har arbetat vidare med det treåriga projektet Digitalt först med användaren i fokus, som är en kompetens- och utvecklingsnod för folkbibliotekens digitala kompetenslyft.
I Regional plan för läsfrämjande 2020 – 2022 som tas fram för biblioteken i Norrbotten är den digitala biblio- teksanvändaren fortsatt en prioriterad målgrupp. Projektet Polarbibblo.se – centrum för barns berättelser och ska- pande på meänkieli, samiska språk och svenska, startade i början av året och ska arbeta för att erbjuda fler barn i landet en plats för berättelser och skapande. Läslovet 2019 hade temat ungas läsning och digital delaktighet.
Kulturarvsprojektet Min berättelse som drevs av Region Norrbottens Resurscentrum för litteratur, innehöll en fysisk och en digital utställning om nationella minoriteters och urfolks litterära och berättande kulturarv. Utställningen har visats i Norrbottens samtliga kommuner under våren 2019.
Den digitala utställningen finns kvar på bibblo.se.
Kulturskolesamordning i hela länet
Norrbottens kulturskolor har under en längre tid uttryckt ett behov av regionalt stöd och samordning för gemen- samma aktiviteter och utvecklingsinsatser. En kulturskole- samordnare har anställts i Norrbotten med organisatorisk hemvist hos Norrbottensmusiken. Projektet startade i augusti 2019 och pågår till och med december 2021.
Syftet är att skapa bättre möjligheter för ungas kulturutö- vande genom ökad mellankommunal samverkan, regionalt arbete och samverkan med föreningsliv. Projektets huvud- sakliga mål är att skapa ökad möjlighet till kulturutövande för fler barn vid projekttidens slut. Metoder är samverkan mellan kommuner, föreningar, folkbildning och regionala institutioner, barns och ungas eget inflytande samt att bryta utanförskap och att främja inkludering. Kultur för, med och av Norrbottens barn och unga är ett prioriterat område.
Kulturella och kreativa näringar
Inom den tidigare framtagna agendan för att främja kulturella kreativa näringar har under 2019 genomförts kunskapsbyggande workshops kring projektkunskap, LFA-metoden och projektledning. Målgruppen har varit samtliga intressenter inom regional utveckling och syftet har varit att långsiktigt mobilisera aktörer i att driva fram- gångsrika projekt.
I syfte att få i gång initiativ som syftar till att stärka Norrbottens attraktiva livsmiljöer hölls under året en utlysning av regionala projektmedel inom kulturella och kreativa näringar.
Kultur och hälsa
Psykisk ohälsa hos ungdomar har ökat de senaste två de- cennierna visar Region Norrbottens undersökningar gjorda på länets skolelever. Kultur för barn och ungas hälsa är därför ett särskilt prioriterat område. En av Region Norr- bottens tidigare satsningar är arbetet med den evidensbase- rade Dansmetoden i Norrbottens kommuner. Metoden ska
främja psykisk hälsa och riktar sig till unga med stress- relaterade besvär. Bodens kommun tog över ansvaret för Dansmetoden 2019.
2018 genomfördes ett projekt för att ta fram en ar- betsmodell för att kunna erbjuda dans för personer med Parkinsons sjukdom i Norrbotten. Under 2019 utvecklas projektet för att bygga upp, organisera, marknadsföra och utbilda fler pedagoger inom Dans för Parkinson. Det görs utifrån ett samarbete med Folkuniversitetet och Parkinson- förbundet i Norrbotten med ambition att starta fler grupper med Dans för Parkinson i länet.
Lekterapin på Sunderby sjukhus tar emot barn upp till 18 år som ligger på sjukhus eller är på besök i samband med undersökning. Under våren 2019 avslutades projektet Piff på lekterapin. I projektet deltog en professionell konstnär som förbättrade miljön, både estetiskt och pedagogiskt. Upp- rustningen ledde till att lekterapin blev mer jämställd och tillgänglig för barn och ungdomar med syn- eller rörelsened- sättning, försvagat immunförsvar och kognitiva svårigheter.
Bild och form
Konstmuseet i Norr invigdes i november 2018 i Kristallen, Kirunas nya stadshus. Museet drivs som ett kommunal- förbund av medlemmarna Region Norrbotten och Kiruna kommun. Under sommarstängningen 2019 har nödvändi- ga lokaljusteringar på väggarna genomförts.
Resurscentrum för konst har tillsammans med Konst- hantverkscentrum, hemslöjdskonsulenterna, Svensk Form Norrbotten och Swedish Lapland Visitors Board under året fått projektmedel för att starta det tvååriga satsningen Formstark Norrbotten. Projektet ska arbeta med att lyfta fram konsthantverk och slöjd inom besöksnäringen.
Sedan 2018 pågår ett stort arbete med anledning av ett flertal om- och nybyggnationer vid Region Norrbottens sjukhus och hälsocentraler. Enligt den så kallade enpro- centsregeln ska en procent av budgeten satsas på konst- närlig gestaltning. En extra resurs har varit anställd under 2019 för att arbeta med detta och under 2020 kommer det arbetet att bära frukt och synas i flera olika verksamheter och lokaler.
Länskonsthallen Havremagasinet som samfinansieras av Region Norrbotten och Bodens kommun har under 2019 samarbetat med Luleåbiennalen samt visat utställningarna Underströmmar, 3 x Eriksson och den stora satsningen med klimattema; Förändringar. Under hösten har Hav- remagasinet haft ett gediget föreläsningsprogram och en rad workshops kopplade till klimatfrågan. Under året har Havremagasinet säkerställt projektmedel till Zoom – ett konstpedagogiskt projekt med syfte att sänka trösklarna till konsten och göra konsten i Norrbotten än mer tillgänglig för fler.
DansFör att stärka den professionella dansen i Norrbotten har ett flertal utbildningar genomförts för yrkesverksamma, studerande och pedagoger. Det har också genomförts nätverks- och mötesplatsbyggande insatser i samband med dessa utbildningar. Ett kontinuerligt samarbete mellan danskonsulenten i Norrbotten, Danscentrum Norr och
Dansalliansen sker i syfte att skapa fortbildningsmöjlig- heter för dansare i länet. Dansinitiativet har under hösten 2019 arrangerat workshops och daglig träning för dans- verksamma. Lokalfrågan är fortfarande en utmaning för att kunna bedriva professionell verksamhet då de flesta lokaler i första hand används för hobbyverksamhet eller utbildning. Dansinitiativets lokaler, som invigdes under hösten 2019, är ett betydelsefullt tillskott för Norrbot- tens dans- och nycirkusscen. Även Northern Sustainable Futures i Moskosel tillhandahåller lokaler som kan bli till en stor tillgång för frilansande dansare i behov av lokal för repetition eller kreativt skapande.
Dans i Nord, som samfinansieras av Region Norrbotten och Piteå kommun, har ansvaret för många av föreställ- ningarna som turnerat och via den regionala turnéslingan Beyond Words når samtliga kommuner i länet. Beyond Words innehåller skolföreställningar och offentliga före- ställningar, pop-up-dans på oväntade platser, workshops, samt har under 2019 utökats med en virtual reality-fö- reställning som når en ny publik. Dansabonnemang har införts i Piteå och Luleå med stor framgång, där antalet sålda biljetter har ökat kraftigt. Under 2019 har ett flertal uppsättningar för barn och unga genomförts, där före- ställningar har visats i en majoritet av länets kommuner.
Barnlördagarna som anordnas i samarbete med Acusticum i Piteå har slagit publikrekord.
Filmkulturell verksamhet
Filmpool Nord driver sedan 2019 den webbaserade platt- formen www.filmriket.com. Filmriket är en plattform för lärande om produktion och kritiskt tänkande kring film för barn, ungdomar och pedagoger. Filmriket är det mest kompletta filmpedagogiska verktyget i hela Sverige och är framtaget tillsammans med andra regionala och nationella aktörer.
Hemslöjd
Under våren 2019 genomförde Nämnden för hemslöjdsfrå- gor sin årliga konferens i Luleå och Jokkmokk med Regi- on Norrbotten och Hemslöjdskonsulenterna som samar- betspartners. Arrangemanget är en mötesplats för alla som arbetar med och är engagerade i hemslöjdsfrågor i Sverige.
Årets rubrik var Handgjord hållbarhet – en konferens om att göra och laga hållbart.
Slöjd håller är namnet på ett samarbetsprojekt mellan hemslöjdskonsulenterna inom Region Värmland och Regi- on Norrbotten. Målgruppen är Sveriges regionala hems- löjdskonsulenter och utvecklare. Projektet arbetar med att ta fram en grafisk manual som innehåller praktiska tips om hur konceptet Slöjd håller kan användas i konsulentarbete som har hållbarhetsperspektiv. Användning av konceptet ska också bidra till att göra konsulenterna synliga som yr- kesgrupp och som resurs och samarbetspart i sammanhang som handlar om hållbar konsumtion och de globala målen som är uppställda i Agenda 2030.
Museum
Under samma himmel är Norrbottens museums nya bas- utställning, en berättelse om Norrbottens historia berättad
i en icke kronologisk ordning. Utställningen består av sju delutställningar: Födelse, Mark, Gräns, Hem, Kapital, Kraft och Språk och Födelse.
Vi är romer var Norrbottens museum stora utställning under 2019. I utställningen fick besökarna ta del av enskil- da romers vardag och historia kantad av utanförskap, tält- liv, aktivism, glädje, traditioner, musik och framtidshopp.
Romsk delaktighet har funnits med i alla processer och museet hade två romska guider anställda i projektet på heltid. Dessa genomförde tillsammans med museipedago- gerna workshops för högstadiet, gymnasiet, näringslivet med flera. Utställningen var ett samarbete mellan romer, Göteborgs stadsmuseum, Forum för levande historia och externa konsulter.
Spelar roll – en utställning om de som ser på och de som griper in handlar om åskådarrollen och civilkurage.
Den riktar sig till högstadiet och gymnasiet och är ett samarbete med Forum för levande historia. I september 2019 anordnade museet för första gången en dag som belyste ungas psykiska hälsa som attraherade närmare 450 besökare, varav ett 70-tal ungdomar.
Inom forskningsprojektet Järn i Norr, som museet driver i samarbete med Luleå tekniska universitet, lyfts ny och betydelsefull kunskap om järnets intåg i Sverige fram.
Den nya kunskapen förändrar den gängse synen, som tidigare har varit att järnhanteringen är en sen företeelse i norr. Järn i norr är ett exempel på museets arbete med att stärka forskning, forskningssamarbeten och forskningsför- medling.
Ett arbete med en genomlysning av museets lokaler på- går och en lokaliseringsutredning är tillsatt 2019 för att ta ett helhetsgrepp om museets totala lokalbehov i nutid och framtid. Det publika museet byggdes 1936 och underhållet är eftersatt. I lokalerna på Björkskatan behöver tillgången på utrymme ses över och klimatsystem installeras för att säkerställa goda, effektiva och fungerande lokaler för såväl vård och bevarande som för tillgängliggörande av arkiv och samlingar. Museet saknar också en adekvat magasins- lösning för de stora, tunga föremål som idag är inhysta i externa och tillfälliga samlingsmagasin.
Musik
Norrbottensmusikens professionella ensembler Norrbotten Big Band och Norrbotten NEO, unika i sitt slag nationellt sett, fortsätter att uppmärksammas för sin konstnärliga spetskompetens även internationellt.
Under året genomförs, förutom turnéer i Norrbot- ten, även turnéer interregionalt inom de fyra norrlänen, konserter i Stockholm, Göteborg, Malmö, Örebro, Ystad och Visby. De har också haft ett turnéutbyte med Visby storband. Ensemblerna efterfrågas även internationellt och har 2019 därför getts möjlighet att konsertera bland annat i Norge, Finland, England, Frankrike och Schweiz. Mer- kostnader för turnéer utanför Norrbotten betalas till största del av mottagande arrangör eller finansieras externt. Det interregionala samarbetet är av stor vikt då de fyra norr- länens olika länsmusikensembler kompletterar varandra och möjliggör att invånarna i regionerna får upplevelser av vitt skilda karaktärer med tillgång till orkesterformationer
och frilansresidens som de egna regionerna inte själva kan tillhandahålla. Detta har skett framgångsrikt när det gäller offentliga konserter under ett antal år. Arbete pågår för att möjliggöra utbyte av barn- och ungdomsproduktioner.
Detta för att förenkla turnéläggning och skapa samman- hållna spelperioder för länens frilansande musiker som utgör merparten i de barn och unga-produktioner som når cirka 22 000 barn i Norrbottens skolor. Piteå Kammarope- ra och Piteå Kyrkoopera ingår i norrlänens gemensamma kommunalförbund, Norrlands nätverk för musikteater och dans, som möjliggör utbyten och skapar förstärkta turnémöjligheter för ensemblerna. Därmed erbjuds invå- narna i norrlänen ett utökat och mer varierat konsert- och föreställningsutbud.
BD Pop driver projektet Länet Live som möjliggör fler spelplatser och inspelningsmöjligheter i en professionell studio där ett nätverk för regionala studiotekniker och musikproducenter ingår.
BD Pop samarbetar med Luleå tekniska universitet rörande den nya utbildningen Gehörsbaserat musikska- pande samt deltar i samverkansprojektet Musikvideo North tillsammans med Filmpool Nord samt det regionala låtskrivarcentrat BD Songwriters.
Teater
Under 2019 införlivades projektet Ung Scen Norr i Norr- bottensteaterns verksamhet och under våren producerades tre barn- och ungdomsföreställningar för olika målgrupper, kompletterat med lärarmaterial utformat av Ung Scen Norrs dramapedagog. Ung Scen Norr har därutöver under året tagit fram en manusskola för dramatikintresserade ungdomar, erbjudit utbildning och fortbildning av amatör- teaterledare i länet samt arrangerat Pizza på scen i olika kommuner. Det senare tillsammans med studenter från Teaterhögskolan
Under hösten 2019 speglades länets historia i den nyskrivna dokumentärmusikalen Nybergs mekaniska verk- stad. Den handlar om en norrbottnisk terrorcell under 2:a världskriget som sänkte 22 tyska malmfartyg. Premiären förlades i Kiruna där verklighetens Nybergs mekaniska verkstad fanns.
Norrbottensteatern har utbildat sina skådespelare i clownteknik i två veckolånga workshops. Utbildningen av- slutatades i en clownuppsättning av Romeo och Julia, som spelades som utomhusteater på Hägnan i Gammelstad, Luleå, sommaren 2019. Våren och sommarens repertoar, inklusive vuxenföreställningarna, nådde publikrekord och det blev en av teaterns mest besökta vår- och sommarsä- songer de senaste tio åren.
Bidrag och stipendier
Region Norrbotten fördelar årligen verksamhetsbidrag till organisationer och föreningar i länet inom kultur, fritid, folkbildning, pensionär samt hälso- och sjukvårdskom- pletterande området. Region Norrbotten har även projekt- medel där den största volymen går till tidsbegränsande kultur projekt. Förutom detta finns även ett turnéstöd för scenkonstproduktioner, ett projektstöd för kultur och häl- sa-området, ett mobilitetsstöd för professionella kulturska-
pare samt ett arrangörsstöd med kort handläggningstid för ungdomar upp till 25 år, kallat Snabba ryck.
För att ytterligare lyfta fram professionella kulturska- parare som på olika sätt bidrar eller har bidragit stort till utveckling och kvalitet inom sitt område, delar Region Norrbotten årligen ut en rad stipendier. Rubus Arcticus premierar fyra stipendiater med norrbottnisk anknytning från olika konstnärliga områden. Heders- och förtjänst- stipendiet tilldelas en stipendiat som bidragit stort till kulturen i Norrbotten.
2019 års stipendiater är:
Charlotte Lindmark, skådespelare, manusförfattare och teaterproducent
Ander Sunnas, konstnär med rötterna i graffitin Daniel Åberg, författare som skriver direkt för ljudbok Anna-Sofia Monroy, sångerska och låtskrivare Ralph Lundsten, kompositör, regissör och författare Roland Jansson, ledare inom Älvsby IF Orienterings- klubb.
Kommun Antal Bidrag Befolkning Bidrag projekt kr 2019-12-31 kr per
invånare
Arjeplog 17 249 640 2 785 90
Arvidsjaur 18 179 405 6 220 29
Boden 34 469 317 28 080 17
Gällivare 24 582 904 17 529 33
Haparanda 26 396 194 9 685 41
Jokkmokk 35 812 887 4 923 165
Kalix 13 97 260 15 886 6
Kiruna 49 672 880 22 867 29
Luleå 94 2 356 094 78 105 30
Pajala 25 487 758 6 052 81
Piteå 38 569 638 42 281 13
Älvsbyn 15 352 320 8 066 44
Överkalix 14 168 152 3 315 51
Övertorneå 21 384 842 4 299 90
Totalt 423 7 779 291 250 093 31
Källa: SCB
KULTURBIDRAG
Norrbotten är Sveriges största län och utgör cirka 25 pro- cent av landets yta. Genom Norrbottens geografiska läge i det arktiska Europa, med landgräns mot både Finland och Norge, har ett gränsöverskridande samarbete utvecklats, i vilket förbindelser inom alla transportslag och riktningar har stor betydelse för den fortsatta utvecklingen. Hållbara effektiva transporter är avgörande för länets konkurrens- och attraktionskraft på en globaliserad marknad.
Norrbotten har ett vägnät som nyttjas av såväl tung trafik som fotgängare. Avstånden och långa restider är en utmaning för tillgängligheten och ställer höga krav på effektiv användning av olika transportslag både när det gäller människor och när det gäller varor.
Test av nya digitala lösningar
Antalet fysiska servicepunkter i Norrbotten är få. I nästan alla glesbygdskommuner saknas det servicepunkter som erbjuder digitala servicelösningar. I den kontexten startade under året projektet DigiBy, som ska genomföra pilottester av nya digitala lösningar för att öka kunskapen och till- lämpningen av digitaliseringens möjligheter för serviceut- veckling i norrbottniska byar. Projektet har i uppdrag att till- sammans med kommunernas landsbygdsutvecklare ta fram nya metoder för att använda befintlig teknik och befintliga tjänster som sedan anpassas efter förhållandena i byarna.
Syftet med projektet är att, i bred samverkan med Region Norrbotten, Norrbottens kommuner och Luleå tekniska uni- versitet öka kunskapen om och tillämpningen av digitalise- ringens möjligheter för serviceutveckling i glesbygd.
Bredbandsutbyggnad
Region Norrbotten har tillsammans med kommunerna, via det gemensamma bolaget IT Norrbotten, arbetat för att förstärka fiberkapaciteten inom valda delar i nätet.
Satsningen, som pågår 2018–2020, syftar till att stödja och ytterligare möjliggöra tillväxt inom datacenterverksamhet i regionen, samt att tillgängliggöra mer kapacitet för orts- sammanbindande nät som behövs vid utbyggnad av fiber till hushåll och företag.
Regionen har därutöver stöttat och deltagit i ett antal projekt som Luleå Tekniska Universitet driver i syfte att förbättra tillgången till bredbandstjänster i länet. Ett exempel är ”#fulltäckning” som syftar till att hitta nya metoder att förbättra mobiltäckningen i länet. Ett annat är den 5G Testbädd som etablerats på LTU Campus i Luleå, som möjliggör testverksamhet i 5G-miljö för näringslivet.
Under året har det gjorts fortsatta täckningsmätningar i mobilnäten (Telia, Tele2, Telenor). Resultaten presenteras öppet på Täckningskollen.se vilket gör att privatpersoner och företagare lättare kan konstatera vilken täckning man kan förvänta sig samt även jämföra täckningen mellan olika operatörer på samma plats.
Kommersiell och offentlig service
Behoven av kommersiell och offentlig service är fortsatt stora för att det ska vara attraktivt att bo, arbeta och driva företag i Norrbotten. Det finns stora utmaningar i att upprätthålla lokal service för dem som bor och besöker Norrbottens glesbygd och landsbygd. Region Norrbotten har beviljat hemsändningsbidrag till tio kommuner i länet.
Servicebidrag har beviljats till fyra dagligvarubutiker och en drivmedelsstation. 26 dagligvarubutiker har fått särskilt driftstöd.
Samordning av transporter
Även inom transportsektorn finns det stora utmaningar när det gäller glesbygd. En utmaning är att bättre ta tillvara ledig transportkapacitet. Under året initierades projektet Predictive Movement tillsammans med bland annat Luleå tekniska universitet med syfte att ta fram en konkurrens- neutral digital plattform för samordnade paket-, brev- och persontransporter. Predictive Movement utvecklas i första skedet för glesbygd och landsbygd och kommer att testas i bland annat Pajala och Arjeplog. Målet är att invånare och företag i pilotkommunerna ska uppleva förbättrade paketleveranser och persontransporter.
Fysisk planering
Under 2019 har insatser utförts som syftar till att stär- ka Region Norrbottens roll i regional fysisk planering.
Insatserna har bland annat bestått i att skriva remissvar till kommunernas översiktsplaner som har en tydlig koppling till insatsområden och åtgärder i den regionala utveck- lingsstrategin. Region Norrbotten har svarat på remisser om nationell världsarvsstrategi, Boverkets kartläggning om regionernas roll i uppdraget om gestaltad livsmiljö och regional utveckling samt betänkandet om privat initia- tivrätt. Region Norrbotten har även tagit initiativ till och genomfört samverkansmöten om mellankommunala frågor i samband med framtagande av nya kommunala översiktsplaner.
Elnätsanalys
Norrbotten har under de senaste åren kommit att bli ett län för etableringar av elintensiva näringar som till exempel serverhallar. Samtidigt förs en nationell debatt om risken för att en elbrist ska uppstå i takt med att allt fler kör elbi- lar och att vi ställer om till ett fossilfritt samhälle.
Tidigare förutsägelser om framtiden pekade på att det vid en fortsatt utveckling med högt effektuttag kunde uppstå kapacitetsbegränsningar i elnätet efter kuststrå- ket runt år 2024. Därför har arbetet med att ta fram en regional elnätsanalys påbörjats. Den ska peka på möjlig- heter och hinder och ge en bild av hur energisystemet ser ut i Norrbotten. På så sätt skapas en beredskap för länets
Hållbara transporter och tillgänglighet
utveckling och förslag på förbättringar i elsystemet för att öka effekt och robusthet. Analysen omfattar Norrbotten och norra Västerbotten.
Pendeltåg mellan Boden och Luleå startade
I april 2019 startade pendeltågstrafik mellan Boden och Luleå. Det körs elva dubbelturer mellan Boden och Luleå varje vardag. Sex stycken med fordonet X11 (benämns pendeln) och fem med tågen som fortsätter till Umeå
respektive Kiruna. Statistik från tågoperatören Vy (som tidigare hette Tågkompaniet) visar att antalet som reser kollektivt mellan Boden och Luleå har ökat 2019 jämfört med 2018.
Etableringen av pendeltrafiken kräver uthållighet i och med att det handlar om att ändra människors resvanor. För att underlätta för pendlarna har ett kort som gäller för både buss och tåg mellan Boden och Luleå införts.
Flexibel och väl fungerande kompetensförsörjning
Norrbottens arbetsmarknad har ett stort behov av kompe- tenser inom en mängd olika yrken. Länets aktörer inom näringsliv, offentlig sektor, arbetsmarknad, utbildning och integration måste tillsammans skapa en gemensam målbild för att ta tillvara den tillgängliga arbetskraften och säker- ställa att rätt kompetens finns tillgänglig. Digitalisering och ökad flexibilitet i utbildningssystemet, jämställdhet och mångfald är viktigt i arbetet för en väl fungerande kompetensförsörjning i länet.
Kompetensförsörjningscheckar
Region Norrbotten har under året fått möjlighet att ta fram så kallade kompetensförsörjningscheckar som betalas med de regionala företagsstöden.
Projektet drivs i första hand som en förstudie och ska bidra till att arbetsgivare får ekonomiskt stöd för att kunna anställa och handleda personer som står långt från arbets- marknaden.
Yrkeshögskoleutbildningar
Projektet YH Nord, som har avslutats under året, har bidragit till en ökad samverkan och kapacitet på yrkeshög- skoleområdet i Norrbotten och Västerbotten. Satsningen har gjort länet bättre rustat för de kompetensförsörjnings- behov som arbetsgivare ger uttryck för. Projektet har även lett till att YH-anordnare själva tar ett ökat ansvar för samverkan.
Samverkan med utbildningsaktörer
Samverkan med studie- och yrkesvägledare har stärkts un- der året genom ett utökat samarbete med länets SYV-nät- verk och två genomförda aktiviteter: en multibranscharena och en konferens med fokus på jämställdhet och studieval.
Utöver multibranscharenan har en industridialog genom- förts i samverkan med IUC Norr med inbjudna från fram-
för allt arbetsgivare och utbildningsaktörer men även andra organisationer. Tanken är att fortsätta hålla kontinuerliga branschdialoger för att stärka vårt arbete för branscher och arbetsgivare och vår förankring i arbetslivets behov. Dialo- gerna bidrar även till att förbättra den generella samverkan mellan olika aktörer. Utöver denna branschsamverkan samarbetar Region Norrbotten även med Teknikcollege och Vård- och omsorgscollege på olika sätt.
Valideringscentrum Norr
Validering är ett sätt att ta tillvara individens formella utbildning, erfarenheter och sociala kompetens för att snabbare lotsa människor vidare till studier eller arbete.
Under våren 2019 genomfördes en regional förstudie, Va- lideringscentrum Norr, i syfte att kartlägga kommunernas befintliga arbete med validering samt om det fanns behov av stöd från en regional valideringsfunktion. Förstudien riktade sig till länets socialförvaltningar för att undersöka i vilken grad man som arbetsgivare har behov av att validera befintlig personal inom vård och omsorg samt till vuxenut- bildningarna.
Utfallet av kartläggningen visade att det fanns behov av varierande slag: Större kommuner önskade kompetensut- veckling för personal medan de små kommunerna önskade möjlighet att köpa tjänster. Förstudien innefattade även frågeställningen om hur en flexibel och hållbar samfinan- sieringsmodell kan se ut.
Resultatet av förstudien ledde till satsningen Valide- ringscentrum Norr med syftet att under 2020 implementera en regional valideringsfunktion. Projektet har under hösten 2019 fortsatt arbetat med dialoger med enskilda kommu- ner, genomfört en större konferens för rektorer, lärare och studie- och yrkesvägledare i samarbete med MYH samt erbjudit och genomfört kompetensutveckling på avrop från enskilda kommuner.
