I Kiruna är det vanligt med hjärt och kärlsjukdomar, de äldre har sämre hälsa än i riket och män och kvinnor
lever kortare än i riket.
Varför? Hur kan läget förbättras?
I Kiruna är det färre som upplever besvär av stress än i riket, vanligare att ha god psykisk hälsa
och ohälsotalen är låga.
Varför? Hur bibehåller vi och jobbar vidare?
Hälsoutmaningar i Kiruna
• Högt insjuknande i hjärt- och kärlsjukdomar
• Vanligare att vara överviktigt eller lida av fetma bland barn och unga
• Vanligare med riskabla kostvanor än i riket
• Vanligare med äldre medborgare som inte mår bra än i riket
• Vanligare att dricka sötade drycker bland ungdomar
• Färre kariesfria 19 åringar (Se mer i IndikatorMatrisen)
Positivt om Kiruna
• Trygga att gå ut själva
• Litar på människor i allmänhet
• Ungdomar som är nöjda med sin relation till familjen
• Goda resultat i grundskolan
• Färre ungdomar som provat att dricka
• Färre unga som är fysiskt inaktiva, fler som är fysiskt aktiva
(se mer i IndikatorMatrisen) Befolkningsprognosen från SCB visar
att idag försörjer varje person i åldern 20-64 år i Kiruna 0,74 kommunmed-
borgare. År 2020 beräknas motsva- rande siffra vara 0,76 och år 2035
ökat till 0,84.
Hur bygger vi samhällen med långtidsfriska
medborgare?
Kiruna
FOKUS
0%
20%
40%
60%
80%
100%
Gymnasieelever med examen eller studiebevis inom 4 år, hemkommun, andel (%)
Andel (%) som uppnått kunskapskraven alla ämnen efter grundskolan
Kvinnor Män
Kvinnor Män
Kvinnor Män
Kiruna 76,879,6
87,1 75,4
38,3 80,4
73
22,2 86
80,2
38,7
74,2 75,7
36,4
80 80,4
46,9 Andel (%) som uppnått kunskaps-kraven alla ämnen efter grundskolan Gymnasieelever med examen eller studiebevis inom 4 år, hemkommun, andel (%) Invånare 25-64 år med eftergymnasial utbildning, andel (%)
Norrbotten Riket
4 år Åk4 Åk7 Gymnasiet 18-64 år 65 år +
Kiruna 16% 32% 24% Utan uppg 50% 61%
Länet 14% 24% 23% 21% 51% 62%
Riket 12% 11% 47% 60%
Skoltrivsel
Åk 7 Retad och illa
behandlad Skolk
Gy åk 1 God
föräldrarelation Provat röka Åk 7
Kiruna 91% 13% 32% 92% 7%
Länet 90% 14% 31% 85% 6%
Utbildning hos befolkningen i Kiruna, Norrbotten och riket, 2015.
Procent.
Övervikt och fetma
Utvalda indikatorer uppväxt Har det betydelse för en
kommun att ens medborga- re är överviktiga eller lider av fetma? Hur kan en kommun påverka?
Vad betyder det att barnen är trygga och mår bra under skoltid och har en fungeran- de relation till familjen?
Vad betyder utbildning för en befolkning?
Hur påverkar det en kom- mun att ha fler arbetare jämfört med tjänstemän?
Socioekonomisk grupp och andel invånare med utländsk bakgrund i Kiruna, Norrbotten och riket, 2015. Procent.
0%
10%
20%
30%
40%
50%
60%
Riket Norrbotten
Kiruna
Arbetare Lägre tjänstemän
Tjänstemän på mellan och högre nivå Andel utländsk bakgrund
53,7
15,5 30,8
10,2
52,2
15,5 32,3
10,3
15,0 38,9
17,0 46,2
Hur påverkar det en kom- mun att ha många utrikes- födda?
0%
20%
40%
60%
80%
100%
Gymnasieelever med examen eller studiebevis inom 4 år, hemkommun, andel (%)
Andel (%) som uppnått kunskapskraven alla ämnen efter grundskolan
Kvinnor Män
Kvinnor Män
Kvinnor Män
Kiruna 76,879,6
87,1 75,4
38,3 80,4
73
22,2 86
80,2
38,7
74,2 75,7
36,4
80 80,4
46,9 Andel (%) som uppnått kunskaps-kraven alla ämnen efter grundskolan Gymnasieelever med examen eller studiebevis inom 4 år, hemkommun, andel (%) Invånare 25-64 år med eftergymnasial utbildning, andel (%)
Norrbotten Riket
Befolkning i Kiruna, Norrbotten och riket. Kön och ålder som andel av hela befolkningen 2015.
Indikator för bra kosthållning - mängd frukt och grönsaker per dag i befolkningen (%). Källa:HLV, 2014.
Barnfattigdomsindex 2014 Medellivslängd, kommuner 2011-2015
Varför lever man längre i vissa kommuner?
Hur påverkar det en kommun att ha fler män än kvinnor?
Dåliga kostva- nor. Är det ett problem för en kommun?
Kan en kommun påverka jämlikare förutsättningar?
75 76 77 78 79 80 81 82 83 84 85 86
Kvinnor Män
Danderyd (83,1)
Riket (80,1) Boden (79,75) Arvidsjaur (79,45) Luleå (79,38) Piteå (79,36) Övertorneå (79,24) Älvsbyn (79,06) Jokkmokk (78,93) Arjeplog (78,56) Kiruna (78,46)
Kalix (76,9) Pajala (76,63)
Gällivare (76,26) Överkalix (76,23)
Haparanda (75,39) Haparanda (81,89)
Danderyd (86,4)
Boden (83,29) Luleå (83,91)
Övertorneå (83,31)
Älvsbyn (82,59) Jokkmokk (82,65) Piteå (82,63) Arjeplog (82,12) Kiruna (82,69) Kalix (83,27) Pajala (83,65) Gällivare (83,33) Överkalix (83,94)
Arvidsjaur (83,55) Riket (83,8)
60
Kvinnor Män
Kvinnor Män
Kvinnor Män
Kiruna 9,8%
10,8% 10,8%
12,4% 9% 10,6%
27,2%
23,7% 25,6% 23,8% 25,8% 25%
4,8% 4% 4,9% 4,1% 4,6% 4,3%
9,4% 9,5% 8,9% 10,6% 10%
9,9%
Norrbotten Riket
0%
5%
10%
15%
20%
25%
30%
35%
Kiruna Norrbotten Riket
2014 2014
2014 2014
Barn med
utländsk bakgrund Barn med utländsk bakgrund i ekonomiskt
utsatta hushåll
Barn med svensk bakgrund i ekonomiskt
utsatta hushåll
Barn totalt i ekonomiskt utsatta
hushåll 0%
10%
20%
30%
40%
50%
60%
70%
80%
90%
100%
Riskabelt lite Lite Minst 3 ggr/dag
Män Kvinnor 52
30 44,8
22,9 34,3
16,9
38 42 43,3
48,5 49,251,6
10,1 28
11,9 28,6
16,5 31,6
Norrbottens folkhälsopolitiska råd (NFR) arbetar med att ta fram en strategi för hur länet ska arbeta för att förbättra folkhälsan. Ambitionen är att Norrbottens beslutsfattare har ett dokument att ta ställ- ning till okt-dec 2017.
Norrbotten har sämst självuppskattad hälsa i landet. Särskilt männen halkar efter övriga landet. Idag skiljer det fyra år i förväntad medellivslängd (män 2014) mellan bästa och sämsta kommun i Norrbotten.
Att vi mår olika bra och lever olika länge beror till stor del på skillnader i levnadsvanor. Vi vet att levnad- vanor hör ihop med exempelvis utbildningsnivå och att hälsan ofta är sämst hos dem som har sämst ekonomi och livsvillkor.
Några grupper är mer utsatta än andra, exempelvis HBTQ-personer, etniska minoriteter, funktions- nedsatta och de som drabbats av psykisk sjukdom. Dessutom ser vi stora skillnader i hälsa mellan kommunerna i Norrbotten.
Ju mer vi arbetar med att förebygga ohälsa desto mer resurser kan vi lägga på de sjukdomar som inte går att förebygga.
www.norrbotten.se/fhs
Ledamöter i Norrbotten Folkhälsråd 2014-2018:
Ordf. Agneta Granström (MP), Region Norrbotten tel: 070-305 52 58
Anders Öberg (S), Region Norrbotten tel: 070-609 3563
Helena Öhlund (S), Älvsbyn tel: 0929-171 11
Birgitta Larsson (S), Gällivare tel: 072-5988475
Anita Sköld (M), Pajala tel: 070-699 50 17
Karin Börjesson, avdelningschef Länsstyrelsen tel: 010-2255260
Norrbottens folkhälsopolitiska råd (NFR)
I Norrbotten liksom i riket är hälsan ojämlik, på så vis att vissa grupper löper större risk än andra att ha fysiska åkommor, säm- re levnadsvanor eller nedsatt psykiskt välmående. Utbildning, ekonomisk trygghet, kön, ålder, socioekonomi, funktionsned- sättning, sexuell läggning och födelseland spelar en roll.
