I Pajala är ohälsotalet högt och det är vanligt med hjärt- och kärlsjukdo- mar, äldre mår sämre än andra och dessutom lever män och kvinnor
kortare än i riket.
Varför? Hur kan läget förbättras?
I Pajala är det mindre vanligt med stressrelaterade psykdiagnoser och man har överlag gott psykiskt välbefinnande. I Pajala är dessutom
mindre vanligt med våldsbrott och medborgarna känner sig trygga.
Varför? Hur bibehåller vi och jobbar vidare?
Hälsoutmaningar i Pajala
• Vanligt med högt blodtryck
• Högt insjuknande i hjärt- och kärlsjukdomar
• Vanligare att vara överviktigt eller lida av fetma
• Vanligt med riskabla kostvanor
• Låg fysisk aktivitet bland äldre
• Vanligt med lågt socialt deltagande bland äldre
• Vanligare med dålig tandhälsa bland barn och unga
• Vanligare att ha provat röka cigaretter bland ungdomar
(Se mer i IndikatorMatrisen) Befolkningsprognosen från SCB visar
att idag försörjer redan varje person i åldern 20-64 år i Pajala 1,03 kommun- medborgare. År 2020 beräknas mot- svarande siffra vara 1,13 och år 2035
ökat till 1,23.
Hur bygger vi samhällen med långtidsfriska
medborgare?
Positivt om Pajala
• Trygga att gå ut själva
• Mindre vanligt med våldsbrott
• Lägre alkoholriskbruk än riket
• Färre stressade än riket
• Bättre psykiskt välbefinnande
• Mindre vanligt med stress- relaterade psykdiagnoser
• Goda resultat i skolan
• Hög skoltrivsel
• Mindre vanligt att dricka läsk och söta drycker bland barn
(se mer i IndikatorMatrisen)
Pajala
FOKUS
0%
20%
40%
60%
80%
100%
Gymnasieelever med examen eller studiebevis inom 4 år, hemkommun, andel (%)
Andel (%) som uppnått kunskapskraven alla ämnen efter grundskolan
Kvinnor Män
Kvinnor Män
Kvinnor Män
Pajala 87,5
74,2
17,8
8689,4
39 80,4
73
22,2 86
80,2
38,7
74,2 75,7
36,4
80 80,4
46,9 Andel (%) som uppnått kunskapskraven alla ämnen efter grundskolan Gymnasieelever med examen eller studiebevis inom 4 år, hemkommun, andel (%) Invånare 25-64 år med eftergymnasial utbildning, andel (%)
Norrbotten Riket
4 år Åk4 Åk7 Gymnasiet 18-64 år 65 år +
Pajala 17% 25% 17% Uppg. saknas 62% 65%
Länet 14% 24% 23% 21% 51% 62%
Riket 12% 11% 47% 60%
Skoltrivsel
Åk 7 Retad och illa
behandlad Skolk
Gy åk 1 God
föräldrarelation Provat röka Åk 7
Pajala 91% 12% 59% 86% 13%
Länet 90% 14% 31% 85% 6%
Utbildning hos befolkningen i Pajala, Norrbotten och riket, 2015.
Procent.
Övervikt och fetma
Utvalda indikatorer uppväxt Har det betydelse för en
kommun att ens medborga- re är överviktiga eller lider av fetma? Hur kan en kommun påverka?
Vad betyder det att barnen är trygga och mår bra under skoltid och har en fungeran- de relation till familjen?
Vad betyder utbildning för en befolkning?
Hur påverkar det en kom- mun att ha fler arbetare jäm- fört med tjänstemän?
Socioekonomisk grupp och andel invånare med utländsk bakgrund i Pajala, Norrbotten och riket, 2015. Procent.
0%
10%
20%
30%
40%
50%
60%
70%
80%
Riket Norrbotten
Pajala
Arbetare Lägre tjänstemän
Tjänstemän på mellan och högre nivå Andel utländsk bakgrund
70
9,4 20,6
13,2
52,2
15,5 32,3
10,3
15,0 38,9
17,0 46,2
Hur påverkar det en kom- mun att ha många utrikes- födda?
0%
20%
40%
60%
80%
100%
Gymnasieelever med examen eller studiebevis inom 4 år, hemkommun, andel (%)
Andel (%) som uppnått kunskapskraven alla ämnen efter grundskolan
Kvinnor Män
Kvinnor Män
Kvinnor Män
Pajala 87,5
74,2
17,8
8689,4
39 80,4
73
22,2 86
80,2
38,7
74,2 75,7
36,4
80 80,4
46,9 Andel (%) som uppnått kunskapskraven alla ämnen efter grundskolan Gymnasieelever med examen eller studiebevis inom 4 år, hemkommun, andel (%) Invånare 25-64 år med eftergymnasial utbildning, andel (%)
Norrbotten Riket
Befolkning i Pajala, Norrbotten och riket. Kön och ålder som andel av hela befolkningen 2015.
Indikator för bra kosthållning - mängd frukt och grönsaker per dag i befolkningen(%). Pajala (jämfört med riket). Källa: HLV, 2014.
Barnfattigdomsindex 2014
Medellivslängd, kommuner 2011-2015 Varför lever man längre i vissa kommuner?
Hur påverkar det en kommun att ha fler män än kvinnor?
Dålig kost? Är det ett problem för en kommun?
75 76 77 78 79 80 81 82 83 84 85 86
Kvinnor Män
Danderyd (83,1)
Riket (80,1) Boden (79,75) Arvidsjaur (79,45) Luleå (79,38) Piteå (79,36) Övertorneå (79,24) Älvsbyn (79,06) Jokkmokk (78,93) Arjeplog (78,56) Kiruna (78,46)
Kalix (76,9) Pajala (76,63)
Gällivare (76,26) Överkalix (76,23)
Haparanda (75,39) Haparanda (81,89)
Danderyd (86,4)
Boden (83,29) Luleå (83,91)
Övertorneå (83,31)
Älvsbyn (82,59) Jokkmokk (82,65) Piteå (82,63) Arjeplog (82,12) Kiruna (82,69) Kalix (83,27) Pajala (83,65) Gällivare (83,33) Överkalix (83,94)
Arvidsjaur (83,55) Riket (83,8)
25-64 år 65+
18-24 år 0-17 år
Kvinnor Män
Kvinnor Män
Kvinnor Män
Pajala
16,6% 16,1% 10,8%
12,4% 9% 10,6%
23,5%
19,9% 25,6% 23,8% 25,8% 25%
3,5% 3,5% 4,9% 4,1% 4,6% 4,3%
8,2% 9,5% 8,9% 10,6% 10%
8,5%
Norrbotten Riket
0%
5%
10%
15%
20%
25%
30%
35%
Pajala Norrbotten Riket
2014 2014
2014 2014
Barn med
utländsk bakgrund Barn med utländsk bakgrund i ekonomiskt
utsatta hushåll
Barn med svensk bakgrund i ekonomiskt
utsatta hushåll
Barn totalt i ekonomiskt utsatta
hushåll 30,3
18,1
28,8 28,4
22,1
12,6
4,5 4,2 4,1
11,8
7,4 6,6 Minst 3 ggr/dag
i alla fall Lite frukt och grönsaker Äter riskabelt lite
frukt och grönsaker
Riket Pajala
40%
26%
46% 50%
14%
24%
Kan en kommun påverka jämlikare förutsättningar?
Norrbottens folkhälsopolitiska råd (NFR) arbetar med att ta fram en strategi för hur länet ska arbeta för att förbättra folkhälsan. Ambitionen är att Norrbottens beslutsfattare har ett dokument att ta ställ- ning till okt-dec 2017.
Norrbotten har sämst självuppskattad hälsa i landet. Särskilt männen halkar efter övriga landet. Idag skiljer det fyra år i förväntad medellivslängd (män 2014) mellan bästa och sämsta kommun i Norrbotten.
Att vi mår olika bra och lever olika länge beror till stor del på skillnader i levnadsvanor. Vi vet att levnad- vanor hör ihop med exempelvis utbildningsnivå och att hälsan ofta är sämst hos dem som har sämst ekonomi och livsvillkor.
Några grupper är mer utsatta än andra, exempelvis HBTQ-personer, etniska minoriteter, funktions- nedsatta och de som drabbats av psykisk sjukdom. Dessutom ser vi stora skillnader i hälsa mellan kommunerna i Norrbotten.
Ju mer vi arbetar med att förebygga ohälsa desto mer resurser kan vi lägga på de sjukdomar som inte går att förebygga.
www.norrbotten.se/fhs
Ledamöter i Norrbotten Folkhälsråd 2014-2018:
Ordf. Agneta Granström (MP), Region Norrbotten tel: 070-305 52 58
Anders Öberg (S), Region Norrbotten tel: 070-609 3563
Helena Öhlund (S), Älvsbyn tel: 0929-171 11
Birgitta Larsson (S), Gällivare tel: 072-5988475
Anita Sköld (M), Pajala tel: 070-699 50 17
Karin Börjesson, avdelningschef Länsstyrelsen tel: 010-2255260
Norrbottens folkhälsopolitiska råd (NFR)
I Norrbotten liksom i riket är hälsan ojämlik, på så vis att vissa grupper löper större risk än andra att ha fysiska åkommor, säm- re levnadsvanor eller nedsatt psykiskt välmående. Utbildning, ekonomisk trygghet, kön, ålder, socioekonomi, funktionsned- sättning, sexuell läggning och födelseland spelar en roll.
