• Sonuç bulunamadı

Hur bygger vi samhällen med långtidsfriska medborgare? Positivt om Gällivare Gällivare Varför? Hur kan läget förbättras? Varför? Hur bibehåller vi och jobbar vidare?Hälsoutmaningar i Gällivare

N/A
N/A
Protected

Academic year: 2021

Share "Hur bygger vi samhällen med långtidsfriska medborgare? Positivt om Gällivare Gällivare Varför? Hur kan läget förbättras? Varför? Hur bibehåller vi och jobbar vidare?Hälsoutmaningar i Gällivare"

Copied!
4
0
0

Yükleniyor.... (view fulltext now)

Tam metin

(1)

I Gällivare är det vanligt med hjärt- och kärlsjukdomar bland män, man lever kortare än i riket och har höga

ohälsotal

Varför? Hur kan läget förbättras?

I Gällivare är det färre som upple- ver besvär av stress än i riket och vanligare att ha god psykisk hälsa.

Varför? Hur bibehåller vi och jobbar vidare?

Hälsoutmaningar i Gällivare

• Högt insjuknande i hjärt- och kärlsjukdomar bland framförallt män

• Vanligare att vara överviktigt eller lida av fetma bland barn och unga

• Vanligare med riskabla kostvanor än i riket

• Vanligare med äldre medborgare som inte mår bra än i riket

• Vanligare att dricka sötade drycker bland ungdomar

• Färre kariesfria barn och unga

• Färre Ungdomar som är nöjda med sin relation till familjen än i riket

• Vanligare med kränkningar mellan elever

• Vanligare att ha provat röka cigaretter bland unga (Se mer i IndikatorMatrisen)

Positivt om Gällivare

• Trygga att gå ut själva

• Litar på människor i allmänhet

• Goda resultat i grundskolan

• Ungdomar mår bra

• Få ledsna/nedstämda unga

• Trygg ekonomi bland många (se mer i IndikatorMatrisen) Befolkningsprognosen från SCB visar

att idag försörjer varje person i åldern 20-64 år i Gällivare 0,75 kommunme- dborgare. År 2020 beräknas motsva- rande siffra vara 0,81 och år 2035

ökat till 0,9.

Hur bygger vi samhällen med långtidsfriska

medborgare?

Gällivare

FOKUS

(2)

0%

20%

40%

60%

80%

100%

Gymnasieelever med examen eller studiebevis inom 4 år, hemkommun, andel (%)

Andel (%) som  uppnått kunskapskraven alla ämnen efter grundskolan

Kvinnor Män

Kvinnor Män

Kvinnor Män

Gällivare 83,577,7

18,6 84

76,6

35,7 80,4

73

22,2 86

80,2

38,7

74,2 75,7

36,4

80 80,4

46,9 Andel (%) som uppnått kunskaps-kraven alla ämnen efter grundskolan Gymnasieelever med examen eller studiebevis inom 4 år, hemkommun, andel (%) Invånare 25-64 år med eftergymnasial utbildning, andel (%)

Norrbotten Riket

4 år Åk4 Åk7 Gymnasiet 18-64 år 65 år +

Gällivare 13% 30% 28% Utan uppg 55% 65%

Länet 14% 24% 23% 21% 51% 62%

Riket 12% 11% 47% 60%

Skoltrivsel

Åk 7 Retad och illa

behandlad Skolk

Gy åk 1 God

föräldrarelation Provat röka Åk 7

Gällivare 86% 21% 33% 78% 11%

Länet 90% 14% 31% 85% 6%

Utbildning hos befolkningen i Gällivare, Norrbotten och riket, 2015.

Procent.

Övervikt och fetma

Utvalda indikatorer uppväxt Har det betydelse för en

kommun att ens medborga- re är överviktiga eller lider av fetma? Hur kan en kommun påverka?

Vad betyder det att barnen är trygga och mår bra under skoltid och har en fungeran- de relation till familjen?

Vad betyder utbildning för en befolkning?

Hur påverkar det en kom- mun att ha fler arbetare jämfört med tjänstemän?

Socioekonomisk grupp och andel invånare med utländsk bakgrund i Gällivare, Norrbotten och riket, 2015. Procent.

0%

10%

20%

30%

40%

50%

60%

Riket Norrbotten

Gällivare

Arbetare Lägre tjänstemän

Tjänstemän på mellan och högre nivå Andel utländsk bakgrund

57,2

13,5 29,4

7,9

52,2

15,5 32,3

10,3

15,0 38,9

17,0 46,2

Hur påverkar det en kom- mun att ha många utrikes- födda?

(3)

0%

20%

40%

60%

80%

100%

Gymnasieelever med examen eller studiebevis inom 4 år, hemkommun, andel (%)

Andel (%) som  uppnått kunskapskraven alla ämnen efter grundskolan

Kvinnor Män

Kvinnor Män

Kvinnor Män

Gällivare 83,577,7

18,6 84

76,6

35,7 80,4

73

22,2 86

80,2

38,7

74,2 75,7

36,4

80 80,4

46,9 Andel (%) som uppnått kunskaps-kraven alla ämnen efter grundskolan Gymnasieelever med examen eller studiebevis inom 4 år, hemkommun, andel (%) Invånare 25-64 år med eftergymnasial utbildning, andel (%)

Norrbotten Riket

Befolkning i Gällivare, Norrbotten och riket. Kön och ålder som andel av hela befolkningen 2015.

Indikator för bra kosthållning - hur mycket frukt och grönsaker befolkningen äter per dag (%). Källa: HLV, 2014 Gällivare (jmf riket) .

Barnfattigdomsindex 2014 Medellivslängd, kommuner 2011-2015

Varför lever man längre i vissa kommuner?

Hur påverkar det en kommun att ha fler män än kvinnor?

Dåliga kostva- nor. Är det ett problem för en kommun?

Kan en kommun påverka jämlikare förutsättningar?

75 76 77 78 79 80 81 82 83 84 85 86

Kvinnor Män

Danderyd (83,1)

Riket (80,1) Boden (79,75) Arvidsjaur (79,45) Luleå (79,38) Piteå (79,36) Övertorneå (79,24) Älvsbyn (79,06) Jokkmokk (78,93) Arjeplog (78,56) Kiruna (78,46)

Kalix (76,9) Pajala (76,63)

Gällivare (76,26) Överkalix (76,23)

Haparanda (75,39) Haparanda (81,89)

Danderyd (86,4)

Boden (83,29) Luleå (83,91)

Övertorneå (83,31)

Älvsbyn (82,59) Jokkmokk (82,65) Piteå (82,63) Arjeplog (82,12) Kiruna (82,69) Kalix (83,27) Pajala (83,65) Gällivare (83,33) Överkalix (83,94)

Arvidsjaur (83,55) Riket (83,8)

Kvinnor Män

Kvinnor Män

Kvinnor Män

Gällivare 12%

12,5% 10,8%

12,4% 9% 10,6%

26,8%

23,8% 25,6% 23,8% 25,8% 25%

4,2% 3,6% 4,9% 4,1% 4,6% 4,3%

8,3% 9,5% 8,9% 10,6% 10%

8,6%

Norrbotten Riket

0%

5%

10%

15%

20%

25%

30%

35%

Gällivare Norrbotten Riket

2014 2014

2014 2014

Barn med

utländsk bakgrund Barn med utländsk bakgrund i ekonomiskt

utsatta hushåll

Barn med svensk bakgrund i ekonomiskt

utsatta hushåll

Barn totalt i ekonomiskt utsatta

hushåll 30,3

18,1 15,7

28,4

22,1

14,5

4,5 4,2 3,5

11,8

7,4 5,3 Minst 3 ggr/dag i alla fall

Lite frukt och grönsaker

Äter riskabelt lite frukt och grönsaker

Riket Gällivare

38% 26%

73% 50%

19% 24%

(4)

Norrbottens folkhälsopolitiska råd (NFR) arbetar med att ta fram en strategi för hur länet ska arbeta för att förbättra folkhälsan. Ambitionen är att Norrbottens beslutsfattare har ett dokument att ta ställ- ning till okt-dec 2017.

Norrbotten har sämst självuppskattad hälsa i landet. Särskilt männen halkar efter övriga landet. Idag skiljer det fyra år i förväntad medellivslängd (män 2014) mellan bästa och sämsta kommun i Norrbotten.

Att vi mår olika bra och lever olika länge beror till stor del på skillnader i levnadsvanor. Vi vet att levnad- vanor hör ihop med exempelvis utbildningsnivå och att hälsan ofta är sämst hos dem som har sämst ekonomi och livsvillkor.

Några grupper är mer utsatta än andra, exempelvis HBTQ-personer, etniska minoriteter, funktions- nedsatta och de som drabbats av psykisk sjukdom. Dessutom ser vi stora skillnader i hälsa mellan kommunerna i Norrbotten.

Ju mer vi arbetar med att förebygga ohälsa desto mer resurser kan vi lägga på de sjukdomar som inte går att förebygga.

www.norrbotten.se/fhs

Ledamöter i Norrbotten Folkhälsråd 2014-2018:

Ordf. Agneta Granström (MP), Region Norrbotten tel: 070-305 52 58

Anders Öberg (S), Region Norrbotten tel: 070-609 3563

Helena Öhlund (S), Älvsbyn tel: 0929-171 11

Birgitta Larsson (S), Gällivare tel: 072-5988475

Anita Sköld (M), Pajala tel: 070-699 50 17

Karin Börjesson, avdelningschef Länsstyrelsen tel: 010-2255260

Norrbottens folkhälsopolitiska råd (NFR)

I Norrbotten liksom i riket är hälsan ojämlik, på så vis att vissa grupper löper större risk än andra att ha fysiska åkommor, säm- re levnadsvanor eller nedsatt psykiskt välmående. Utbildning, ekonomisk trygghet, kön, ålder, socioekonomi, funktionsned- sättning, sexuell läggning och födelseland spelar en roll.

Referanslar

Benzer Belgeler

mar, äldre mår sämre än andra, har fler stressrelaterade psykdiagnoser än andra och dessutom lever män?. och kvinnor kortare än

I Pajala är ohälsotalet högt och det är vanligt med hjärt- och kärlsjukdo- mar, äldre mår sämre än andra och dessutom lever män och kvinnor.. kortare än

Socioekonomisk grupp och andel invånare med utländsk bakgrund i Boden, Norrbotten och riket, 2015.. Kön och ålder som andel av hela

När det gäller förstärkt utskrivning i SV; kommer Anna-Karin tillsammans med sina enhetschefer, arbeta för att förbättra arbetet i detta.

När det gäller förstärkt utskrivning i SV; kommer Anna-Karin tillsammans med sina enhetschefer, arbeta för att förbättra arbetet i detta.

Checklista samjouren Gällivare skickas ut till denna grupp för återkoppling av denna och övriga frågor kring samjouren vid nästa

Planering: Pontus (landstinget) och Eva (kommunen) träffas först för att diskutera upplägg kring hur man ska nå ut med information kring.

Som mål har vi få effektiva möten med rätt personer och försöker samordna möten där samma personer träffas, även om frågorna gäller olika områden. Övergripande samverkan