• Sonuç bulunamadı

Hur bygger vi samhällen med långtidsfriska medborgare? Positivt om Boden Boden Varför? Hur kan läget förbättras? Varför? Hur bibehåller vi och jobbar vidare?Hälsoutmaningar i Boden

N/A
N/A
Protected

Academic year: 2021

Share "Hur bygger vi samhällen med långtidsfriska medborgare? Positivt om Boden Boden Varför? Hur kan läget förbättras? Varför? Hur bibehåller vi och jobbar vidare?Hälsoutmaningar i Boden"

Copied!
4
0
0

Yükleniyor.... (view fulltext now)

Tam metin

(1)

I Boden är den självskattade hälsan som i länet i övrigt, men ohälsotalet är

högt, dessutom lever man kortare än i riket.

Varför? Hur kan läget förbättras?

I Boden är det färre som upplever besvär av stress än i riket och färre

som har riskabla alkoholvanor.

Varför? Hur bibehåller vi och jobbar vidare?

Hälsoutmaningar i Boden

• Högt insjuknande i hjärt- och kärlsjukdomar

• Vanligare att vara överviktig eller lida av fetma bland vuxna

• Vanligare med riskabla kostvanor än i riket

• Fler äldre som saknar ekonomisk kontantmarginal

• Vanligare med psykdiagnos bland vuxna

• Högt antal våldsbrott

• Fler som är otrygga att gå ut själva (Se mer i IndikatorMatrisen)

Positivt om Boden

• Vanligare att vara fysiskt aktiv bland unga

• Ungdomar som är nöjda med sin relation till familjen

• Goda resultat i grundskolan

• Hög skoltrivsel

(se mer i IndikatorMatrisen) Befolkningsprognosen från SCB visar

att idag försörjer varje person i åldern 20-64 år i Boden 0,79 kommunmed- borgare. År 2020 beräknas motsvaran-

de siffra vara 0,84 och år 2035 ökat till 0,89.

Hur bygger vi samhällen med långtidsfriska

medborgare?

Boden

FOKUS

(2)

0%

20%

40%

60%

80%

100%

Gymnasieelever med examen eller studiebevis inom 4 år, hemkommun, andel (%)

Andel (%) som  uppnått kunskapskraven alla ämnen efter grundskolan

Kvinnor Män

Kvinnor Män

Kvinnor Män

Boden 73

65,2

32 85,7

75,5

44,1 80,4

73

22,2 86

80,2

38,7

74,2 75,7

36,4

80 80,4

46,9 Andel (%) som uppnått kunskapskraven alla ämnen efter grundskolan Gymnasieelever med examen eller studiebevis inom 4 år, hemkommun, andel (%) Invånare 25-64 år med eftergymnasial utbildning, andel (%)

Norrbotten Riket

4 år Åk4 Åk7 Gymnasiet 18-64 år 65 år +

Boden 13% 25,4% 19,8% 53,3% 59%

Länet 14% 24% 23% 21% 51% 62%

Riket 12% 11% 47% 60%

Skoltrivsel

Åk 7 Retad och illa

behandlad Skolk

Gy åk 1 God

föräldrarelation Provat röka Åk 7

Boden 79% 22% 18% 85% 6%

Länet 90% 14% 31% 85% 6%

Utbildning hos befolkningen i Boden, Norrbotten och riket, 2015.

Procent.

Övervikt och fetma

Utvalda indikatorer uppväxt Har det betydelse för en

kommun att ens medborga- re är överviktiga eller lider av fetma? Hur kan en kommun påverka?

Vad betyder det att barnen är trygga och mår bra under skoltid och har en fungeran- de relation till familjen?

Vad betyder utbildning för en befolkning?

Hur påverkar det en kom- mun att ha fler arbetare jämfört med tjänstemän?

Socioekonomisk grupp och andel invånare med utländsk bakgrund i Boden, Norrbotten och riket, 2015. Procent.

0%

10%

20%

30%

40%

50%

60%

Riket Norrbotten

Boden

Arbetare Lägre tjänstemän

Tjänstemän på mellan och högre nivå Andel utländsk bakgrund

48,4

18,2 33,4

8,7

52,2

15,5 32,3

10,3

15,0 38,9

17,0 46,2

Hur påverkar det en kom- mun att ha många utrikes- födda?

(3)

0%

20%

40%

60%

80%

100%

Gymnasieelever med examen eller studiebevis inom 4 år, hemkommun, andel (%)

Andel (%) som  uppnått kunskapskraven alla ämnen efter grundskolan

Kvinnor Män

Kvinnor Män

Kvinnor Män

Boden 73

65,2

32 85,7

75,5

44,1 80,4

73

22,2 86

80,2

38,7

74,2 75,7

36,4

80 80,4

46,9 Andel (%) som uppnått kunskapskraven alla ämnen efter grundskolan Gymnasieelever med examen eller studiebevis inom 4 år, hemkommun, andel (%) Invånare 25-64 år med eftergymnasial utbildning, andel (%)

Norrbotten Riket

Befolkning i Boden, Norrbotten och riket. Kön och ålder som andel av hela befolkningen 2015.

Otrygghet och brist på tillit till människor i allmänhet. Boden jämfört med länet och riket. Källa: HLV, 2011.

Barnfattigdomsindex 2014

Medellivslängd, kommuner 2011-2015 Varför lever man längre i vissa kommuner?

Hur påverkar det en kommun att ha fler män än kvinnor?

Hur kan brist på trygghet och tillit till medmännisk- or påverka en kommun?

75 76 77 78 79 80 81 82 83 84 85 86

Kvinnor Män

Danderyd (83,1)

Riket (80,1) Boden (79,75) Arvidsjaur (79,45) Luleå (79,38) Piteå (79,36) Övertorneå (79,24) Älvsbyn (79,06) Jokkmokk (78,93) Arjeplog (78,56) Kiruna (78,46)

Kalix (76,9) Pajala (76,63)

Gällivare (76,26) Överkalix (76,23)

Haparanda (75,39) Haparanda (81,89)

Danderyd (86,4)

Boden (83,29) Luleå (83,91)

Övertorneå (83,31)

Älvsbyn (82,59) Jokkmokk (82,65) Piteå (82,63) Arjeplog (82,12) Kiruna (82,69) Kalix (83,27) Pajala (83,65) Gällivare (83,33) Överkalix (83,94)

Arvidsjaur (83,55) Riket (83,8)

65+

25-64 år 18-24 år

0-17 år

Kvinnor Män

Kvinnor Män

Kvinnor Män

Boden 10,8%

12,9% 10,8%

12,4% 9% 10,6%

25,5%

23,9% 25,6% 23,8% 25,8% 25%

5,2% 3,9% 4,9% 4,1% 4,6% 4,3%

8,7% 9,5% 8,9% 10,6% 10%

9,4%

Norrbotten Riket

0%

5%

10%

15%

20%

25%

30%

35%

Boden Norrbotten Riket

2014 2014

2014 2014

Barn med

utländsk bakgrund Barn med utländsk bakgrund i ekonomiskt

utsatta hushåll

Barn med svensk bakgrund i ekonomiskt

utsatta hushåll

Barn totalt i ekonomiskt utsatta

hushåll 30,3

18,1 16,4

28,4

22,1 32,2

4,5 4,2 4

11,8 7,4

8,6 0%

10%

20%

30%

40%

50%

Otrygg att gå ut själv Litar inte på människor

i allmänhet Otrygg att gå ut själv Litar inte på människor i allmänhet

Kvinnor Män

34

27 23

30

8 5

8

27

24 26

27 41

Riket Norrbottens län Boden

Kan en kom- mun påverka jämlikare för- utsättningar?

(4)

Norrbottens folkhälsopolitiska råd (NFR) arbetar med att ta fram en strategi för hur länet ska arbeta för att förbättra folkhälsan. Ambitionen är att Norrbottens beslutsfattare har ett dokument att ta ställ- ning till okt-dec 2017.

Norrbotten har sämst självuppskattad hälsa i landet. Särskilt männen halkar efter övriga landet. Idag skiljer det fyra år i förväntad medellivslängd (män 2014) mellan bästa och sämsta kommun i Norrbotten.

Att vi mår olika bra och lever olika länge beror till stor del på skillnader i levnadsvanor. Vi vet att levnad- vanor hör ihop med exempelvis utbildningsnivå och att hälsan ofta är sämst hos dem som har sämst ekonomi och livsvillkor.

Några grupper är mer utsatta än andra, exempelvis HBTQ-personer, etniska minoriteter, funktions- nedsatta och de som drabbats av psykisk sjukdom. Dessutom ser vi stora skillnader i hälsa mellan kommunerna i Norrbotten.

Ju mer vi arbetar med att förebygga ohälsa desto mer resurser kan vi lägga på de sjukdomar som inte går att förebygga.

www.norrbotten.se/fhs

Ledamöter i Norrbotten Folkhälsråd 2014-2018:

Ordf. Agneta Granström (MP), Region Norrbotten tel: 070-305 52 58

Anders Öberg (S), Region Norrbotten tel: 070-609 3563

Helena Öhlund (S), Älvsbyn tel: 0929-171 11

Birgitta Larsson (S), Gällivare tel: 072-5988475

Anita Sköld (M), Pajala tel: 070-699 50 17

Karin Börjesson, avdelningschef Länsstyrelsen tel: 010-2255260

Norrbottens folkhälsopolitiska råd (NFR)

I Norrbotten liksom i riket är hälsan ojämlik, på så vis att vissa grupper löper större risk än andra att ha fysiska åkommor, säm- re levnadsvanor eller nedsatt psykiskt välmående. Utbildning, ekonomisk trygghet, kön, ålder, socioekonomi, funktionsned- sättning, sexuell läggning och födelseland spelar en roll.

Referanslar

Benzer Belgeler

I Kiruna är det vanligt med hjärt och kärlsjukdomar, de äldre har sämre hälsa än i riket och män och kvinnor.. lever kortare än

Socioekonomisk grupp och andel invånare med utländsk bakgrund i Överkalix, Norrbotten och riket, 2015.. Kön och ålder som andel av hela

• Vanligare att vara överviktig eller lida av fetma både bland barn och vuxna?. • Vanligare med riskabla kostvanor än

mar, äldre mår sämre än andra, har fler stressrelaterade psykdiagnoser än andra och dessutom lever män?. och kvinnor kortare än

I Pajala är ohälsotalet högt och det är vanligt med hjärt- och kärlsjukdo- mar, äldre mår sämre än andra och dessutom lever män och kvinnor.. kortare än

funktionshinder, integration, Jämställdhet/våld i nära relationer, mänskliga rättigheter, nationella minoriteter Antal respondenter – 62 stycken.. Antal kommuner –

I detta ingår hjärt- lungauskultation samt anamnestiska uppgifter vad gäller övrig hälsa, framförallt med inriktning på hjärt-, lung- och njursjukdomar eller

Ett sår i hud eller slemhinnor inom ÖNH-området som inte läkare på tre veckor skall remitteras till ÖNH-kliniken för biopsi. När det gäller munslemhinneförändringar finns