Landstingsdirektörens rapport Dnr 17-11

(1)

LANDSTINGSSTYRELSEN DEN 1 DECEMBER 2011

Landstingsdirektörens rapport

Dnr 17-11

Muntlig information...2

Bilagor ...2

Vårdval ...2

Tillgänglighet och vårdgaranti ...2

Säker vård...8

Nationella kvalitetsregister ...9

7,9 mkr till landstinget för patientsäkerhetsarbete ...9

Samverkansavtal med polisen ...10

Upphandling av leasingbilar...10

Från UFO till FoU ...10

Disputation ”Telerehabilitering: sjukgymnastik på distans”...11

Prisad medarbetare ...11

Framtidens gränslösa vård ...12

Utvärdering av landstingets deltagande i Barents Rescue 2011...12

Kultur och utbildning ...13

Utbildning ...14

Konjunkturbarometer för 2011 ...15

Europaforum XVI Norra Sverige ...16

EU:s långtidsbudget och framtida sammanhållningspolitik ...16

Regionalpolitiken och EU:s strukturfonder i Sverige...17

Botniska korridoren en del i TEN-T...18

Förändringar i projektet Luleå Airport - internationell flygplats för person- och frakttrafiik ...19

Morgonrock hösten 2011 ...19

Open Days 2011 - Seminarium om Gränsöverskridande samarbete för hälsa ...20

En nationell innovationsstrategi för innovationskraft i hela Sverige...21

Kraftsamling 2011–2015 ...22

(2)

Muntlig information

• Socialstyrelsens riktlinjer för sjukdomsförebyggande insatser.

Bilagor

• Månadsrapport per oktober.

Vårdval

Den 1 januari 2010 infördes Vårdval Norrbotten i landstinget i enlighet med lagen om valfrihetssystem (LOV). .

I korthet innebär detta följande:

• Alla norrbottningar har rätt att fritt välja mellan olika vårdcentraler i pri- märvården.

• Varje leverantör som uppfyller landstingets krav kommer att godkännas och erbjudas att teckna kontrakt med landstinget för drift av en eller flera vårdcentraler.

• En leverantör kan när som helt anmäla att man vill etablera sig inom vårdvalet. Beslut om godkännande eller avslag fattas av landstinget inom 60 dagar fr o m att en komplett ansökan inkommit till landstinget.

Hittills har fem nya vårdcentraler öppnat i Norrbotten: Vårdcentralen Her- melinen i Luleå, Cederkliniken och Vårdcentralen Björnen i Piteå, Vård- centralen Åkerbäret i Boden och Adviva Hälsocentral i Gällivare. Samman- lagt har 23 911 individer (per november) listat sig på dessa vårdcentraler.

Norrbottningarna har blivit något mer aktiva i valet av vårdcentral. Samman- lagt har 76 046 individer gjort ett aktivt val av vårdcentral. Majoriteten av norrbottningar är passivt listade på en närliggande lanstingsdriven vårdcen- tral.

Tillgänglighet och vårdgaranti

Nationellt

Måluppfyllelse för Kömiljarden 2011

Regeringen och Sveriges kommuner och landsting (SKL) har genom över- enskommelse enats om villkoren för de prestationsbaserade ersättningarna avseende tillgänglighetsarbetet i hälso- och sjukvården som ska gälla för 2011.

Kraven har skärpts i årets överenskommelse och förutsättningarna för att få ta del av medlen är att minst 70 procent av patienterna i landstinget har vän- tat 60 dagar eller kortare på besök hos specialist respektive på behandling inom planerad specialiserad vård. Till de landsting som klarar minst 70 procents måluppfyllelse fördelas 800 miljoner kr i förhållande till landstingens storlek. Medel fördelas i två lika delar för besök respektive behandling inom den planerade specialiserade vården.

Återstående 200 miljoner kr fördelas till de landsting/regioner som når målet att minst 80 procents av patienterna i landstinget har väntat 60 dagar eller kortare på besök respektive behandling.

(3)

Besök

Utfallet för perioden januari–april samt maj-augusti 2011 för besök ser ut på följande sätt:

Januari Februari Mars April

Antal landsting som klarat minst 70 %

6 av 21 17 av 21 21 av 21 21 av 21 Antal landsting som

klarat minst 80 % 2 av 21 3 av 21 10 av 21 8 av 21 Norrbottens resultat 68,1 % 76,1 % 84,3 % 85,2 % Pengar för 70 % 0 kr 997 000 kr 880 000 kr 880 000 kr Pengar för 80 % 0 kr 0 kr 433 000 kr 606 000 kr Pengar totalt: 0 kr 997 000 kr 1 313 000 kr 1 486 000 kr

Maj Juni Juli Augusti

Antal landsting som klarat minst 70 %

20 av 21 17 av 21 4 av 21 4 av 21 Antal landsting som

klarat minst 80 %

8 av 21 6 av 21 0 av 21 1 av 21 Norrbottens resultat 87 % 85 % 66,4 % 62,0 % Pengar för 70 % 907 000 kr 991 000 kr 0 kr 0 kr Pengar för 80 % 606 000 kr 734 000 kr 0 kr 0 kr Pengar totalt: 1 513 000 kr 1 725 000 kr 0 kr 0 kr Utfallet för perioden september-oktober 2011 för besök ser preliminärt ut på följande sätt:

September Oktober* November December

Antal landsting som

klarat minst 70 % 12 av 21 * Antal landsting som

klarat minst 80 %

5 av 21 *

Norrbottens resultat 79 % 84,3 % Pengar för 70 % 1 150 000 kr *

Pengar för 80 % 0 kr *

Pengar totalt: 1 150 000 kr *

* Resultatet för oktober finns ännu inte tillgängligt.

Operation/behandling

Utfallet för perioden januari–april samt maj-augusti 2011 för operation/behandling ser ut på följande sätt:

Januari Februari Mars April

Antal landsting som

klarat minst 70 % 4 av 21 8 av 21 12 av 21 13 av 21 Antal landsting som

klarat minst 80 % 1 av 21 2 av 21 5 av 21 6 av 21 Norrbottens resultat 63,5 % 80,1 % 89,1 % 87,6 % Pengar för 70 % 0 kr 2 621 000 kr 1 649 000 kr 1 546 000 kr Pengar för 80 % 0 kr 3 780 000 kr 1 556 000 kr 1 492 000 kr Pengar totalt: 0 kr 6 401 000 kr 3 205 000 kr 3 038 000 kr

Antal landsting som

klarat minst 70 % 14 av 21 11 av 21 2 av 21 1 av 21 Antal landsting som 6 av 21 3 av 21 0 av 21 0 av 21

(4)

klarat minst 80 %

Norrbottens resultat 88 % 85 % 60 % 65 %

Pengar för 70 % 1 458 000 kr 1 665 000 kr 0 kr 0 kr Pengar för 80 % 1 492 000 kr 3 422 000 kr 0 kr 0 kr Pengar totalt: 2 950 000 kr 5 087 000 kr 0 kr 0 kr Utfallet för perioden september-oktober 2011 för besök ser preliminärt ut på följande sätt:

September Oktober* November December

Antal landsting som

klarat minst 70 % 9 av 21 * Antal landsting som

klarat minst 80 % 2 av 21 * Norrbottens resultat 84 % 89,2 % Pengar för 70 % 2 441 000 kr * Pengar för 80 % 3 780 000 kr * Pengar totalt: 6 221 000 kr *

* Resultatet för oktober finns ännu inte tillgängligt.

Avstämningar görs månadsvis hela året och medlen kommer att fördelas ut- ifrån resultaten vid varje månadsavstämning, d v s landstingen tävlar om 1/12 varje månad. Medel kommer att utbetalas efter regeringens beslut under januari 2012.

De landsting som når 70 procent, för besök respektive operation/behandling, får dela på 33,3 mkr per månad och de som når 80 procent får dela på 8,3 mkr per månad.

Månadsbeloppet fördelas efter befolkningsandel. Detta innebär att befolk- ningen för alla landsting som klarar nivån summeras, sedan får dessa landsting ersättning utifrån hur stor andel befolkning de har av totalen. Om t ex tio landsting, varav Norrbotten är ett, klarar målet om 70 procent för besök och dessa har en total befolkning av 2,5 miljoner blir Norrbottens andel 10 procent, eftersom antal invånare i Norrbotten är 250 000.

Kömiljarden 2012

Överenskommelsen för nästa år är ännu inte klar, men enligt SKL finns det inget som talar för att den kommer att utökas med att omfatta även väntetider på akutmottagningarna eller röntgen som tidigare diskuterats, inte heller att överenskommelsen kommer att utökas att omfatta ”hela vårdkedjan”.

SKL har dock fått projektmedel av regeringen för att starta ett projekt ”Led i helheten”, där målet är att finna en nationell modell för uppföljning av ledti- der för röntgen och klinisk fysiologi. Projektet kommer att beskriva flöden och strategiska mätpunkter under ”patientens väg genom vården”, där syftet är att skapa förutsättningar för diskussion om en utvidgad vårdgaranti för en större del av patientens väg genom vården och eventuella behov av riktade stimulansmedel för en ytterligare förbättrad tillgänglighet.

Måluppfyllelse för stimulansmedel, barn och unga med psykisk ohälsa Enligt villkoren för stimulansmedlen 2011 för den förstärkta vårdgarantin gällande insatser till barn och unga med psykisk ohälsa är det den faktiska väntetiden som ligger till grund för utdelningen av stimulansmedel. Fördel- ningen görs utifrån det genomsnittliga resultatet 1 september–31 oktober.

(5)

Måluppfyllelsen för dessa medel innebär att väntetiden till behandling/för- djupad utredning inte får överstiga 30 dagar för minst 80 procent av patienterna. För tid till första besök gäller att minst 90 procent av patienterna har fått en första bedömning inom 30 dagar.

Norrbotten

Primärvården – telefontillgänglighet (0:an)

Vid mätningen av telefontillgänglighet under oktober deltog 36 av länets 37 vårdcentraler (Vittangi deltog inte i den nationella mätningen p g a att de saknar datoriserat återuppringningssystem). Mätningen visade att vårdcentra- lerna i länet tog emot 58 680 telefonsamtal, varav 94 procent besvarades.

Nio av 37 vårdcentraler hade 100 procent besvarade samtal. Sex vårdcentra- ler hade mindre än 90 procents andel besvarade samtal, av dessa hade Ce- derkliniken i Piteå samt Öjeby vårdcentral sämst telefontillgänglighet med 72 procent besvarade samtal.

Primärvården – läkarbesök inom 7 dagar (7:an)

Tillgängligheten till läkarbesök inom primärvården mättes också under perioden 17–28 oktober och samtliga vårdcentraler i länet deltog. Mätningen visar att 89 procent av patienterna i Norrbotten fick träffa en läkare inom sju dagar (vilket är en förbättring jämfört med vårens 87,9 procent.

Ingen vårdcentral i länet klarar att erbjuda samtliga sina patienter en tid för läkarbesök inom sju dagar, bäst resultat uppvisar Cederkliniken i Piteå med 99,6 procent inom sju dagar. Ungefär hälften av vårdcentralerna klarar att erbjuda mer än 90 procent av patienterna en tid inom sju dagar. Fem vård- centraler klarar att erbjuda mindre än 80 procent av sina patienter ett läkar- besök inom vårdgarantins tidsgränser. Av dessa har vårdcentralen Graniten och Älvsbyns vårdcentral sämst resultat med mindre än 70 procent av patienterna inom sju dagar.

Besök inom specialiserad vård (90)

I oktober fanns det totalt 5 373 väntande patienter till ett första besök, vilket är ytterligare en minskning från föregående månad. Av dessa hade 116 patienter själva valt att vänta längre än 90 dagar, vilket också är en minskning jämfört med föregående månad.

Fler patienter, jämfört med föregående månad, fick sitt första besök inom vårdgarantins 90 dagar (94,8 procent i oktober jämfört med 89,5 procent i september). Andelen som väntat kortare än 60 dagar var i oktober 84,3 procent, vilket är ytterligare en förbättring jämfört med föregående månad (78,7 procent).

Besök i Norrbotten, specialiserad vård, januari-oktober 2011 Månad Totalt antal

väntande (exkl PvV och

MoV*)

Andel väntat 90 dgr och

kortare (måluppfyllel- se vårdgaran-

ti)

Totalt antal väntande (inkl PvV, exkl

MoV*)

kortare (måluppfyllel-

se kömiljard, minst 70 %)

Januari 5 564 89,8 % 5 689 68,1 %

Februari 5 323 91,8 % 5 466 76,1 %

Mars 5 446 94,2 % 5 563 84,3 %

April 5 376 94,5 % 5 475 85,2 %

(6)

Månad Totalt antal väntande (exkl PvV och

MoV*)

ti)

Totalt antal väntande (inkl PvV, exkl

MoV*)

Maj 5 004 95,9 % 5 065 87,1 %

Juni 5 218 95,2 % 5 289 85,2 %

Juli 5 764 91,8 % 5 884 66,4 %

Augusti 5 658 83,4 % 5 865 61,9 %

September 5 264 89,5 % 5 422 78,7 %

Oktober 5 236 94,8 % 5 352 84,3 %

*PvV = Patientvald väntan, MoV = Medicinskt orsakad väntan

I tabellen nedan redovisas tillgängligheten för besök per den 31 oktober 2011 uppdelat på olika verksamhetsområden och specialiteter (föregående månads resultat inom parentes).

Verksamhets- område:

- Specialitet

Totalt antal väntande exkl PvV*och

MoV*

Andel väntat 90 dgr och kortare (måluppfyllelse

vårdgaranti)

Totalt antal väntande inkl PvV*, exkl

MoV*

kömiljard, minst 70 %) Kirurgi totalt 3 803 (3 951) 96,3 % (90,4 %) 3 874 (4 063) 85,5 % (79,2 %) - Allmän kirurgi 781 (892) 96,4 % (93,0 %) 794 (917) 88,9 % (85,1 %) - Kvinnosjukvård 549 (487) 99,1 % (97,9 %) 553 (492) 95,7 % (94,9 %) - Ortopedi 1 059 (1 196) 93,6 % (83,3 %) 1 077 (1 227) 76,6 % (66,3 %) - Urologi 232 (270) 97,8 % (93,0 %) 237 (277) 89 % (78,7 %) - Ögonsjukvård 704 (671) 96,9 % (91,1 %) 725 (697) 82,1 % (78,9 %) - Öron-näsa-

hals 478 (435) 97,5 % (93,6 %) 488 (453) 91,6 % (86,1 %) Medicin totalt 1 273 (1 154) 89,5 % (85,4 %) 1 317 (1 198) 79,5 % (74,6 %) - Allmän intern-

medicin 312 (273) 96,5 % (93,8 %) 318 (286) 89,3 % (83,6 %) -Barn- och ung-

domsmedicin 204 (180) 96,6 % (93,3 %) 206 (181) 91,7 % (92,3

%) - Endokrinologi 21 (13) 90,5 % (100 %) 21 (13) 71,4 % (84,6 %) - Hematologi 11 (5) 100 % (100 %) 11 (5) 90,9 % (100 %) - Hjärtsjukvård 61 (53) 73,8 % (67,9 %) 64 (53) 56,3 % (58,5 %) - Hudsjukvård 167 (167) 99,4 % (97,6 %) 168 (170) 96,4 % (87,6 %) - Lungsjukvård 202 (206) 58,4 % (51,9 %) 228 (229) 44,7 % (37,1 %) - Mag- och tarm-

sjukvård 75 (69) 96,0 % (89,9 %) 79 (70) 79,7 % (78,6 %) - Neurologi 94 (75) 98,9 % (98,7 %) 95 (77) 77,9 % (84,4 %) - Njurmedicin 19 (27) 57,9 % (74,1 %) 20 (27) 50 % (33,3 %) - Reumatisk

sjukvård

87 (67) 98,9 % (95,5 %) 87 (68) 96,6 % (91,2 %) - Spec smärt-

mottagning

20 (19) 100 % (94,7 %) 20 (19) 90 % (84,2 %) Psykiatri - barn 60 (53) 100 % (96,2 %) 61 (54) 96,7 % (94,4 %) Psykiatri - vux-

na 100 (106) 100 % (98,1 %) 100 (107) 94 % (96,3 %) Totalt 5 236 (5 264) 94,8 % (89,5 %) 5 352 (5 422) 84,3 % (78,7 %)

* PvV = Patientvald väntan, MoV = Medicinskt orsakad väntan

Så gott som samtliga mottagningar har förbättrat sitt tillgänglighetsresultat från föregående månad. Det är dock enbart hematologin, specialiserade smärtmottagningen, barn- och ungdomspsykiatrin samt vuxenpsykiatrin som

(7)

i oktober klarar av att erbjuda alla sina patienter ett första besök inom vård- garantins tidsgräns.

Hjärt- och lungsjukvården samt njurmedicin når fortfarande inte upp till kö- miljardens mål om att minst 70 procent av patienterna får ett besök inom 60 dagar eller kortare, övriga mottagningar klarar målet.

Operationer/behandling inom specialiserad vård (90)

Även när det gäller behandling minskade antalet väntande patienter denna månad (från 2 014 i september till 1 826 i oktober). I oktober var det totalt 31 patienter som själva hade valt att vänta längre än 90 dagar.

Fler patienter, jämfört med föregående månad, fick också sin behandling inom vårdgarantins 90 dagar (97,3 procent i oktober jämfört med 90,6 procent i september).

Andelen patienter som väntat 60 dagar eller kortare på behandling var för oktober89,2 procent vilket är en ytterligare en förbättring mot föregående månad.

Operation/åtgärd, inklusive övriga, i Norrbotten januari-oktober 2011 Månad Totalt antal

väntande (exkl PvV och

MoV*)

ti)

Totalt antal väntande (inkl PvV*, exkl

MoV)

Januari 2 284 94,1 % 2 345 63,5 %

Februari 1 953 94,4 % 1 993 80,1 %

Mars 1 912 98,0 % 1 948 89,1 %

April 1 872 97,6 % 1 920 87,6 %

Maj 1 503 98,1 % 1 525 88,3 %

Juni 1 545 94,9 % 1 557 85,2 %

Juli 1 715 88,6 % 1 738 60,0 %

Augusti 1 977 82,0 % 2 032 64,9 %

September 1 946 90,6 % 1 995 83,6 %

Oktober 1 795 97,3 % 1 826 89,2 %

*PvV = Patientvald väntan, MoV = Medicinskt orsakad väntan

I tabellen nedan redovisas tillgängligheten för behandlingar per den 31 oktober 2011 uppdelat på olika verksamhetsområden och specialiteter (föregåen- de månads resultat inom parentes).

Verksamhets-

område Totalt antal väntande (exkl PvV och

MoV*)

vårdgaranti)

MoV)

kömiljard, minst 70 %) Gynekologi 154 (191) 99,4 % (92,7 %) 161 (208) 88,2 % (80,3 %) Handkirurgi 84 (71) 100 % (91,5 %) 84 (71) 92,9 % (88,7 %) Kirurgi 256 (310) 96,5 % (87,4 %) 264 (318) 87,5 % (78,6 %) Ortopedi 511 (534) 97,5 % (89,5 %) 518 (543) 86,3 % (81,4 %) Plastikkirurgi 27 (43) 74,1 % (58,1 %) 28 (45) 71,4 % (46,7 %) Ryggkirurgi 26 (29) 88,5 % (69,0 %) 26 (29) 73,1 % (51,7 %) Thoraxkirurgi 14 (14) 100 % (85,7 %) 15 (14) 86,7 % (85,7 %) Urologi 107 (135) 96,3 % (86,7 %) 110 (139) 86,4 % (77,7 %) Ögonsjukvård 290 (310) 99,3 % (98,4 %) 291 (311) 96,6 % (96,5 %) Öron-näsa-hals 326 (309) 97,2 % (94,8 %) 329 (317) 92,1 % (91,5 %)

(8)

Verksamhets- område

Totalt antal väntande (exkl PvV och

MoV*)

vårdgaranti)

MoV)

kömiljard, minst 70 %) Totalt 1 795 (1 946) 97,3 % (90,6 %) 1 826 (1 995) 89,2 % (83,6 %)

* PvV = Patientvald väntan, MoV = Medicinskt orsakad väntan

När det gäller behandling uppvisar samtliga verksamheter bättre tillgänglig- hetsresultat jämfört med föregående månad.

I oktober klarade handkirurgin och thoraxkirurgin att erbjuda alla sina patienter behandling inom vårdgarantins tidsgräns.

Samtliga verksamheter når i oktober kömiljardens mål om minst 70 procent av patienterna inom 60 dagar eller kortare.

Barn och unga med psykisk ohälsa

I tabellen nedan redovisas tillgängligheten för barn- och ungdomspsykiatrin när det gäller första besök samt fördjupad utredning/behandling. Utfallet för perioden september–oktober 2011 ser ut på följande sätt:

Barn- och ungdomspsykiatri i Norrbotten, Faktisk väntetid, september 2011

Norrbotten Besök

(måluppfyllelse stimulansme- del, minst 90 % inom 30 dgr)⁾

Fördjupad utredn/behandl (måluppfyllelse, minst

80 % inom 30 dgr) Totalt antal genomförda i

sept 82 35

Genomförda inom 30 dgr (exkl MoV) i sept

77 34 Totalt antal genomförda i

okt

117 34 Genomförda inom 30 dgr

(exkl MoV) i okt 111 27

Andel genomförda inom 30 dgr, genomsnitt sept- okt

94,5 % 88,4 %

Ovanstående resultat innebär att landstinget klarar måluppfyllelsen för stimulansmedlen, både för besök och behandling/fördjupad utredning.

Säker vård

Patientsäkerhetsöverenskommelse

Staten och Sveriges Kommuner och Landsting (SKL) enades i december 2010 om en prestationsbaserad ersättningsmodell för patientsäkerhetsarbete i landstingen. De landsting som åstadkommer förbättringar får dela på 400 miljoner kr. Förutsättningarna i Norrbotten att uppfylla kraven är relativt goda, undantaget måluppfyllelse för minskad antibiotikaanvändning. Infor- mation om ersättningens omfattning redovisas av SKL i mitten av december 2011.

Förhandlingar mellan Staten och SKL pågår om att vidga överenskommelsen under 2012. Det finns ett preliminärt besked om att de landsting och regioner som registrerar vårdrelaterade infektioner i den nationella databasen för in- fektionsregistrering fr o m 2012 får ta del av ytterligare prestationsersättning.

(9)

Allt tyder på att även strukturerad journalgranskning i syfte att kunna identi- fiera undvikbara vårdskador ingår i överenskommelsen. Ytterligare information kommer då överenskommelsen blir offentlig i mitten av december 2011.

Vårdrelaterade infektioner

Den 25 oktober genomfördes punktprevalensmätning av vårdrelaterade infektioner. Vid en preliminär, icke kvalitetssäkrad skattning av resultatet visar det sig att förekomsten av vårdrelaterade infektioner inte har minskat. Varje vårdrelaterad infektion medför i genomsnitt fem till sex extra vårddygn.

Den kliniska verksamheten måste vidta ytterligare kraftfulla insatser i arbetet med att förebygga vårdrelaterade infektioner. Att följa framtagna evidensbaserade kunskapsunderlag och att arbeta riskmedvetet är obligatoriskt. Att följa klädregler och basala hygienrutiner är en självklarhet, men inte alltid verklighet.

Trycksårsbekämpning

Den 4 oktober mättes förekomsten av trycksår. Även här finns ett preliminärt resultat som visar en ökning av förekomsten av trycksår. Statistikuttaget är ännu inte kvalitetssäkrat för att ange hur stor ökningen är.

Det preliminära resultatet visar att verksamhetscheferna i den kliniska verk- samheten måste vidta kraftfulla insatser i arbete med att förebygga trycksår.

Att följa framtagna evidensbaserade kunskapsunderlag och att arbeta riskmedvetet är obligatoriskt.

Trycksår ska registreras i kvalitetsregistret Senior Alert. Även här märks sämre aktivitet vilket måste åtgärdas.

Nationella kvalitetsregister

Enligt en överenskommelse mellan staten och Sveriges Kommuner och Landssting (SKL) kommer det att göras en särskild satsning på de nationella kvalitetsregistren för sjukvården. Enklare att registrera, lättare att ta del av resultaten och ökade möjligheter att forska är några av målsättningarna.

Uppbyggnaden av strukturen kommer att ledas av en styrgrupp från SKL och Socialdepartementet med en operativ beslutsgrupp med representanter från bl a universitet, landsting, fackliga företrädare och forskningsfinansiärer.

Mats Brännström ingår i den nationella styrgruppen.

7,9 mkr till landstinget för patientsäkerhetsarbete

I en överenskommelse mellan Sveriges kommuner och landsting (SKL) och regeringen avsattes för år 2011 totalt 400 mkr som stimulansmedel för för- bättrad patientsäkerhet.

Landstinget har fått 7,9 mkr i ersättning för genomförda insatser under år 2011 inom följande områden:

• Mätning av patientsäkerhetskulturen med stöd av ett validerat instrument

• Mätning av förekomsten av trycksår samt

• Mätning av följsamheten till basala hygienrutiner i vården

Samtliga regioner och landsting uppfyllda kraven avseende insatser på dessa områden.

(10)

Därutöver fanns ytterligare ett insatsområde: Minskning av förskrivning av antibiotika. Inom detta område var det endast tre landsting som nådda upp- ställda krav, nämligen Västernorrland, Jämtland och Dalarna. För den presta- tionen fick de dela på totalt 75 mkr fördelat på befolkningsunderlaget

Samverkansavtal med polisen

I dagarna har Polismyndigheten och Norrbottens läns landsting tecknat ett formellt avtal om samverkan. Syftet är att utveckla dialogen mellan de båda organisationerna och arbeta enhetligt över alla geografiska områden och en- heter. Polisen har motsvarande avtal med alla kommuner i länet sedan några år tillbaka.

Samverkan mellan organisationerna sker dagligen inom en rad områden och avtalet ska stödja arbetet på lokal nivå både internt och externt. Avtalet omfattar ett antal områden där samverkan behövs mellan polisen och landstinget. Det handlar om att strukturera det som redan finns och göra tydliga riktlinjer och kontaktvägar vid speciella händelser.

Arbetet kommer att ske i ett antal arbetsgrupper inom olika områden som rapporterar till en styrgrupp där såväl länspolismästare som landstingsdirek- tör ingår. Styrgruppen kommer att träffas två gånger per år.

Vissa arbetsgrupper är redan etablerade. Bland annat har rutiner och direkt- kontakter i vården skapats för att snabbt kunna undersöka kvinnor som ut- satts för våldtäkt.

En rutin finns för provtagningar av personer med misstänkt rattonykterhet och ett annat exempel är rutin när polis behövs i samband med psykiatrisk tvångsvård och rättspsykiatrisk vård. Ett konkret exempel på pågående arbete inom det brottsförebyggande området är säkerhetsåtgärder för att undvika stölder på sjukhusen.

Avtalet gäller från 1 december i år.

Upphandling av leasingbilar

Två nya avtal avseende leasingbilar har upphandlats. De nya avtalen gäller från den 1 januari 2012 och gäller i tre år med möjlighet till förlängning ett år.

Resultatet av upphandlingen innebär att landstinget kan sänka totalkostna- derna med ca 700 000 kr per år jämfört med föregående upphandlingen för fem år sedan trots högre krav i upphandlingen avseende miljö- och säkerhet än tidigare.

De nya avtalen innebär att endast s k miljöbilar kommer att leasas. Detta in- nebär bl a , lägre drivmedelsförbrukning och minskade utsläpp.

Alla upphandlade bilar håller dessutom högsta säkerhetsklass (5 stjärnor i krocktester ) Samtliga bilar är utrustade med antisladd och antislir funktion som är viktiga säkerhetsfunktioner, inte minst i det klimat vi verkar i.

Från UFO till FoU

En workshop under rubriken ”från UFO till FoU” genomfördes den 2 november på Sunderby folkhögskola dit personal inbjudits för att inspireras att tänka nytt och ta tillvara på de goda idéerna. Under dagen vändes begreppen kring FoU och innovation. Det diskuterades hur idéer kan leda till verksam-

(11)

hetsnytta och tillväxt i regionen. Arrangör för konferensen var FoU-enheten i samverkan med Innovationssluss Norr och utvecklingsenheten inom landstinget. Inbjudna var hälso- och sjukvårdspersonal, enhetschefer, vårdchefer, planerare och andra med intresse för utveckling av idéer.

Innovationer är inte bara uppfinningar eller idéer. En innovation är en ny produkt eller tjänst - eller när redan existerande kunskap kommer till an- vändning i ett nytt sammanhang. För att bli innovationer måste alltså idéerna och uppfinningarna utvecklas så att de kan användas i praktiken.

Under dagen efterlystes bättre information till vårdpersonal som vill göra verklighet av sina uppfinningar. I januari 2011 startade Innovationssluss Norr, ett gemensamt projekt mellan landstingen i Norrbotten och Västerbot- ten. Tydliga stödstrukturer ska ge personal inom hälso- och sjukvården möj- lighet att utveckla sin idé till en färdig produkt eller tjänst.

Disputation ”Telerehabilitering: sjukgymnastik på distans”

Torsdagen den 20 oktober försvarade Lisbeth Eriksson doktorand och leg sjukgymnast vid sjukgymnastiken, Sunderby sjukhus sin avhandling: ”Tele- rehabilitering: sjukgymnastik på distans” vid Luleå tekniska universitet.

Lisbeth Eriksson är industridoktorand vid Avdelningen för hälsa och rehabilitering, Institutionen för hälsovetenskap vid LTU. Opponent var professor Karin Harms-Ringdahl, Karolinska Institutet, Stockholm.

Hösten 2006 antogs Lisbeth som forskarstuderande vid Luleå tekniska universitet och 2009 tog hon sin licentiatexamen: ”Effects and patients’ experi- ences of interactive video-basedphysiotherapy at homea fter shoulder joint replacement”. Licentiatarbetet beskrev effekter och upplevelser av sjukgymnastik på distans I hemmet för patienter som genomgått en operation med skulderprotes.

Forskningen har fortsatt med att omfatta utveckling av sjukgymnastik på distans genom att studera manuell palpation som en del i den sjukgymnastis- ka undersökningen och föreställningar om palpation på distans utifrån fo- kusgruppsintervjuer med sjukgymnaster. Resultatet av dessa studier har legat som grund vid utveckling av en palpationsrobot. I ett fältförsök har sedan erfarna sjukgymnaster testat roboten och manuell palpation jämfördes med robotpalpation.

Prisad medarbetare

Tove Monsen från Taltidningen Insyn har tilldelats 2011 års upplaga av Guldkassetten, priset för årets bästa taltidningsreportage. Priset delades ut vid Taltidningsproducenternas förenings konferens i Västerås den 4 november.

Det vinnande reportaget handlar om två synskadade 8-åriga flickor från Ar- vidsjaur och hur det går för dem i skolan med seende kompisar, anpassade läromedel och assistenter. Motiveringen löd " I ett inslag lika ljust och hopp- fullt som den första sommarlovsdagen, inser vi plötsligt att allt kan gå bra för två synskadade barn, både hemma och i skolan."

(12)

Genom taltidningar får synskadade och andra läshandikappade vidgade vyer och blir mera delaktiga i samhället. Priset består av en vacker tavla med en gyllene kassett och 5 000 kronor.

Direktlänk till det vinnande reportaget:

http://stream.skane.se/Taltidning/guld11/monsen.mp3

Framtidens gränslösa vård

Den 17 november i Malmö och den 21 november i Luleå anordnade Region Skåne och Norrbottens läns landsting ett gemensamt seminarium med anledning av EU:s patientrörlighetsdirektiv. Direktivet ska införas i medlemssta- ternas lagstiftning senast hösten 2013.

På båda orterna medverkade forskare från SINTEF Technology and Society Helath, Norge som presenterade en rapport om patientrörlighet i de nordiska länderna. Representanter från Socialdepartementet och Sveriges Kommuner och Landsting medverkade med beskrivningar av processen i Sverige och utmaningar och möjligheter kring införandet. Vidare presenterades lokala exempel; i Skåne två Interreg IV A-projekt i Öresundsområdet och i Norr- botten projektet Gränslös vård.

I Luleå redovisade Pierre Schellekens, chef för EU-kommissionen i Sverige, historiken kring och syftet med patientrörlighetsdirektivet.

Utvärdering av landstingets deltagande i Barents Rescue 2011

Bakgrund

Under 2011 har Barents Rescue, en stor internationell samverkansövning, genomförts i Norrbotten, där länderna i Barentsregionen (Sverige, Norge, Finland och Ryssland) övade gränsöverskridande krisberedskap.

Landstingets insats

Scenariot för Barents Rescue 2011 var en situation med mycket nederbörd, höga flöden och översvämningar vilket orsakade skador och störningar på människor, egendom och miljö. Landstinget deltog med ca 250 personer.

Utvärdering

Övningens olika delmoment resulterade för landstingets del i värdefulla erfa- renheter. Utvärderingen visar att landstingets kris- och katastroforganisation är utformad och anpassad för uppgiften, men med möjlighet till förbättring.

Vissa brister har bekräftats, bl a behovet av övning och utbildning för kris- och katastroforganisationen. Ekonomifrågorna har också kommit i fokus.

Detta p g a att verksamheten inte budgeterar särskilt för katastrofmedicinsk övning och utbildning. Socialstyrelsen har genom åren bidragit med medel, men detta upphör år 2013. Då måste landstinget avsätta egna medel för att upprätthålla den katastrofmedicinska beredskapen.

Några konkreta slutsatser:

• Larmplaner och larmvägar ska revideras.

• Teknik och utrustning vid regional ledningsplats och lokala ledningsplat- ser samt fältenheter behöver kompletteras.

(13)

• Informationshantering och kommunikation för lägesbild och lägesupp- fattning behöver förbättras, men också t ex användningen av WIS (webb- baserat informationssystem) för informationsdelning till externa aktörer.

• Samordningen av den katastrofmedicinska utbildningen ska öka och tyd- ligare integreras med linjeverksamheten.

• Nya utbildningar för nyckelbefattningar i katastroforganisationen såsom TiB (tjänsteman i beredskap), samordningssköterska och bakjour akut- mottagning ska tas fram.

Kultur och utbildning

Norrbottens länsbibliotek

Länsbiblioteket samordnar de årliga barnboksveckorna i Norrbotten under perioden 14–27 november. Årets tema är "Sagor & Fantasy".

Kommunbiblioteken tillsammans med skolorna arbetar med skrivarverkstä- der under detta tema. Barnens Polarbibliotek erbjuder en webbaserad skri- vartävling, möjlighet att rita digitala vykort och att rösta på bästa bokomslag.

Syftet med Barnboksveckorna 2011 är att skapa minnesvärda, positiva upplevelser hos barnen och personalen, föräldrar/andra vuxna. Det ska gnistra till! Målet är att nå en tredjedel av Norrbottens barn mellan 0–12 år, d v s ca 10 000 barn. Olika metoder att mäta barnens upplevelser av barnboksveckorna ska också testas.

Norrbottensmusiken

Norrbottens Kammarorkester har avslutat sin länsturné tillsammans med Ale Möller, Olle Linder och Mats Öberg. Konserten har framförts i åtta av länets kommuner.

Piteå Kammaropera hade den 15 oktober premiär på Maria de Buenos Aires och har sedan framfört föreställningen på turné i Norrbotten samt övriga Norrland, totalt tio föreställningar. Publiktillströmningen har glädjande nog varit mycket god och produktionen har fått ett mycket varmt mottagande av såväl publik som recensenter.

Norrbotten NEO gav konsert den 21 oktober på nutida musikfestivalen Sound of Stockholm. Konserten, som byggde på musik av svenska tonsättare framfördes i en fullsatt konsertsal.

Sveriges Radio P2 har sänt inspelningen från Jazzklubben Fasching i Stock- holm av konserten med Norrbotten Big Band & Aili Ikonen sång under led- ning av kompositören Outi Tarkiainen Detta som ett led i det samarbetsavtal som skrevs mellan Norrbottensmusiken och Sveriges Radio tidigare i år.

Musiklärare från länet har träffats i ”Music Teachers´ Big Band” för att spela med Norrbotten Big Band. Ambitionen är att ha ett storband med musiklära- re/musikledare i länet och samtidigt verka i ett forum för alla i Norrbotten som jobbar med blås- och jazzmusik. Årets träff var förlagd till Storforsen i Älvsbyn 6–8 oktober.

I programmet ingick orkesterrepetitioner, sektionsrepetitioner, workshops, improvisation och jam. Programmet avslutades med en offentlig konsert.

Gratis buss gick till konserten från Älvsbyn via Korsträsk och Vistträsk.

(14)

Ett samarbete med Örebro Musikhögskola genomfördes i slutet av oktober i samband med repetitionerna inför Norrbotten Big Bands turné med Josefine Lindstrand. Programmet ingår i bandets satsning på kvinnliga kompositörer, ledare och solister. Sex studenter deltog i workshopen.

Tre musiker ur Norrbotten Big Band deltog i repetitioner och två konserter med Bodens Storband i, ett samarbete med amatörmusiker.

Barnföreställningen Atchoo har spelats vid 24 föreställningar för barn på förskolor och lågstadier i hela länet.

Växthusets körprojekt Vamos Amigos har gjort sin andra vecka i länet där de tillsammans med ortens barn och ungdomar har gett konserter.

Raise your hand har genomfört en tre veckor lång turné och spelat både offentliga och skolkonserter.

Planering och repetitioner pågår inför kören Arctic Lights Stockholmsresa i november då kören bl a. har konsert i Adolf Fredriks kyrka. Arctic Light laddar även inför julkonserter med radio och tv inspelningar.

Utbildning

Kalix Naturbruksgymnasium och Grans Naturbruksskola Omvärld

Samverkansavtalet med kommunerna reglerar den ekonomiska ersättningen genom att knyta elevpriset till riksprislistan. Skolverket kommer att besluta om elevpriset för 2012 senast 31 januari 2012. Det som nu är känt är att de elever som börjar höstterminen 2012 kommer att ersättas utifrån vilken in- riktning de går.

Priserna kommer att fastställas utifrån vad kommuner och landstings inrap- porterat för kostnader för respektive program för det år som ersättningsnivån ska gälla. Det nya priset för 2012 kommer med största sannolikhet att öka något under 2012 till minst 169 100 kr.

I samband med en träff i styrelsen för naturbruksskolornas förening gjordes en bedömning av att antalet elever som söker naturbruksprogrammet gene- rellt inte kommer att sjunka ytterligare.

Skolverket har utsett Grans Naturbruksskola till så kallad referensskola an- gående implementeringen av gymnasiereformen Gy 2011. Representanter från Skolverket besöker Gran under november för att närmare beskriva inne- börden i uppdraget.

Projekt

Gran har tillsammans med övriga parter i Gröna Navet (LRF, Hushållnings- sällskapet, Länsstyrelserna i Norrbotten och Västerbotten, m fl) genomfört en idédag för att fånga upp behovet av kompetensutveckling i Norrbotten och Västerbotten för att kunna prioritera insatser finansierade av Lands- bygdsprogrammet.

Samarbetet som Gran har med samordningsförbundet ACTIVUS i Piteå kommer troligen att fortsätta även under 2012.

(15)

Prioriterade mål

En strategi för att bibehålla antalet elever har varit att upprätta en kommuni- kationsplan och en av åtgärderna i denna har varit framtagandet av en ny grafisk profil som har presenterats för skolornas medarbetare och elever.

Den föreslagna profilen ska införas under hösten på hemsidor, i dokument o s v. En del i detta är att Grans Naturbruksskola byter namn till Grans Na- turbruksgymnasium.

Konjunkturbarometer för 2011

Norrlandsfondens konjunkturbarometer för Norrland bygger på en postenkät till ca 900 företag inom branscherna: tillverkningsindustri, byggnadsindustri, detaljhandel, uppdragsverksamhet, IT-verksamhet samt turism. Undersök- ningen som genomförs av Statistiska centralbyrån (SCB) ger en totalbild för hela Norrland, men har dessutom brutits ned på de fem länen Norrbotten, Västerbotten, Jämtland, Västernorrland och Gävleborg. Höstens mätningar - där svaren från företagen samlats in under andra halvan av september och oktober månad 2011 - avser utfallet för första halvåret 2011, en nulägesbe- skrivning för hösten i år och en prognos för första halvåret 2012.

Norrland står emot väl, stabil konjunktur trots dämpad optimism Den på nytt uppblossande ekonomiska turbulensen i omvärlden har återigen fått den norrländska konjunkturen att växla skepnad. Efter fjolårets snabba återhämtning har konjunkturuppgången stannat av, och prognosen då om en fortsatt uppgång slog inte in utan istället har konjunkturläget försämrats nå- got. Även om optimismen från förra hösten har kommit av sig är pessimis- terna fortfarande i minoritet och än så länge rör det sig mer om en dämpning från en hög nivå. Dämpningen i näringslivet är genomgående för alla län utom ett - Norrbotten. Här har konjunkturläget istället stärkts betydligt, till stor del tack vare den snabba vändningen inom byggbranschen.

Konjunkturindex för Norrland, som är företagens egna bedömningar av kon- junkturläget och som teoretiskt kan anta värden mellan -100 och +100, visar under hösten 2011 ett värde på +18. Det ger en bild av en konjunktur som är något bättre än normalt. Som tumregel kan en normalkonjunktur sägas råda när index ligger i intervallet -15 till +15. Företagens prognoser från förra hösten tydde på ett konjunkturindex för våren i år på +37. Istället har konjunkturen svalnat för alla norrlandslän, utom Norrbotten, och för de flesta branscher. Det är även i Norrbotten som konjunkturen nu är som starkast och konjunkturindex uppgår till +31. Svagast är konjunkturen i Västernorrland med ett index på +9 där försämringen från i fjol dock är marginell.

Sysselsättningen har fortsatt stiga, 36 procent av företagen har ökat antalet anställda det senaste halvåret mot 17 procent som har minskat. Ännu har inga omfattande neddragningar verkställts, men inför våren har massa- och pappersindustrin planer på omfattande neddragningar. Även detaljhandeln räknar med att se över sin personalstyrka.

IT-verksamheten har haft en stark utveckling av faktureringen på tjänstesi- dan men en svagare utveckling för industrin. Detaljhandeln har upplevt en återgång till en normalkonjunktur efter fjolårets starka konjunkturläge. Trots det svagare läget är det bara 15 procent av företagen som bedömer konjunkturen som dålig. Byggindustrin har fortsatt att förbättras och det ganska klart.

Byggkonjunkturen i Gävleborg och Jämtland har försämrats avsevärt, men detta har mer än väl kompenserats av en positiv utveckling i de övriga länen

(16)

och i synnerhet i Norrbotten. Uppdragsverksamheten har fortsatt att gå starkt.

Tillverkningsindustrin har känt av en tydlig dämpning det senaste året, men konjunkturläget bedöms ändå som normalt. Inget av de norrländska länen redovisar en industrikonjunktur som är sämre än normalt och i Norrbotten är läget till och med fortsatt något bättre än normalt. För industrin som helhet syns ännu inga större förändringar. Orderingången bedöms backa svagt innevarande halvår, men sysselsättningen har fortsatt att öka och kapacitetsut- nyttjandet är historiskt sett högt. Konjunkturprognosen för våren tyder på ett oförändrat konjunkturläge och detsamma gäller sysselsättningen.

Utöver det vida branschmässiga konjunkturspannet visar resultaten även på den relativt stora spridningen mellan länen inom det norrländska näringsli- vet. Mellan Norrbotten och Gävleborg har det skett en rockad där Norrbotten har klivit fram och nu toppar norrlandskonjunkturen, medan Gävleborg har tagit ett steg tillbaka efter fjolårets topplacering.

Europaforum XVI Norra Sverige

Det sextonde Europaforum Norra Sverige som anordnades i Sundsvall 20–21 oktober antog en ny strategi, en handlingsplan, ett positionsdokument om Östersjöstrategin och ett uttalande om EU-kommissionens förslag till framtida transeuropeiska transportnätet (TEN-T).

Den nya strategin är viktig för det framtida fortsatta arbetet inom Europafo- rum Norra Sverige. För bevakning och påverkan utifrån norra Sveriges viktiga frågor fokuserar strategin för Europaforum Norra Sverige sex områden som särskilt viktiga:

• Regional utveckling/Sammanhållningspolitik.

• Attraktiv livsmiljö/Demografiska utmaningar.

• Infrastruktur.

• Klimat, miljö, energi.

• Forskning och innovation.

• Näringspolitik.

Mer information om Europaforum XVI Norra Sverige, Europaforum Norra Sveriges nya strategi och handlingsplan samt antaget positionsdokument om Östersjöstrategin och uttalande om framtida TEN-T finns på:

www.europaforum.nu

EU:s långtidsbudget och framtida sammanhållningspolitik

I EU-budgetförslaget som presenterades i juni föreslås 336 miljarder euro till den framtida sammanhållningspolitiken, vilket är en minskning jämfört med dagens 348 miljarder. Stödet till det gränsöverskridande samarbetet föreslås öka. En särskild budgetpost (926 miljoner euro) för de ultraperifera och de glesbefolkade regionerna (omfattar Norrbotten) föreslås. Beloppet är dock lägre än dagens s k gleshetsbonus.

Den 5 oktober presenterade Europeiska kommissionen sitt förslag på struk- turfondsförordningar för perioden 2014–2020. Förordningar ska ange inrikt-

(17)

ningen och principerna för genomförandet av sammanhållningspolitiken 2014–2020.

Strukturfondsförordningarna omfattar ett regelverk bestående av sex olika förordningar som reglerar: Europeiska regionalfonden, Europeiska socialfonden, Sammanhållningsfonden, det territoriella samarbetet, europeiska grupperingar för territoriellt samarbete allmänna och gemensamma bestäm- melser för regionalfonden, socialfonden och sammanhållningsfonden. Den senare föreslås även omfatta jordbruksfonden för landsbygdsutveckling och fiskefonden.

Regionalpolitiken och EU:s strukturfonder i Sverige

EU:s sammanhållningspolitik för innevarande tidsperiod 2007–2013 omfattar 347 miljarder euro. Prioriteringar nuvarande period (Mål 2) är innovation och förnyelse, kompetensförsörjning och ökat arbetskraftsutbud, tillgänglig- het och strategiskt gränsöverskridande samarbete.

F n pågår dialog mellan regioner och näringsdepartementet om vilka prioriteringar som Sverige och regioner kommer att arbeta för inom kommande strukturfondsprogram 2014–2020.

Samordnande i Norrbotten, för arbetet som sker nationellt och regionalt för att ta fram regionala prioriteringar och de operativa programmen, är länssty- relsen. Den 15 december ska regioner lämna in prioriteringar till näringsde- partementet.

Landstinget deltar i revideringen av det Regionala utvecklingsprogrammet (RUP) i Norrbotten och ger därigenom inspel i denna nationella process om vilka prioriteringar som övre Norrland ska förmedla till näringsdepartemen- tet.

Landstinget arbetar och deltar aktivt i dialogen om den framtida samman- hållningspolitiken via olika nätverk och europeiska organisationer. Struktur- fonderna är också ett viktigt instrument för genomförandet av RUP.

Den 12 oktober hölls en hearing i riksdagen under titeln: På väg mot en mo- dern regionalpolitik? Landstingsstyrelseledamot Agneta Lipkin deltog som representant för landstinget. Hearingen arrangerades av Sveriges kommuner och landsting (SKL) tillsammans med de socialdemokratiska och centerpar- tistiska riksdagsgrupperna. Frågan var uppe för diskussion vid Nationellt forum, Näringsdepartementets forum med politiska företrädare för varje län med syfte att diskutera regional konkurrenskraft, entreprenörskap och syssel- sättning.

Nätverket NSPA (Northern Sparsely Populated Areas) träffades den 22 september i Kuopio, Finland för att diskutera och yttra sig angående EU-kommissionens förslag på EU:s framtida budget vad gäller dess beskrivningar kring regionalpolitikens utformning. NSPA-forumet samlade ett 100-tal representanter från de 14 nordligaste regionerna i Norge, Sverige och Finland.

Från Norrbotten deltog Mattias Carlsson, rapportör i Europaforum Norra Sverige.

De viktigaste synpunkter som NSPA framförde var att NSPA ser det gläd- jande att kommissionen föreslår en stark framtida regionalpolitik i budget- förslaget samt att en särskild del av den föreslagna budgeten vigs till infra-

(18)

struktursatsningar och påpekar vikten av infrastruktursatsningar i nord-syd samt öst-västlig riktning för att knyta samman hela EU inklusive de perifera regionerna som norra Sverige.

Om än särskilda medel föreslås till de glest befolkade områdena är NSPA kritisk till att föreslagna medel minskas samt att det saknas beskrivande text i budgetförslaget om varför området bör ha tillgång till mer finansiellt stöd.

NSPA påpekade även vikten av att det är regioner som bör ha inflytande i hur pengar ska investeras regionalt och att detta måste beaktas i kommande strategiska ramverk samt hur samspelet mellan investeringar i regioner via de olika fonderna avgörs och prioriteras regionalt. NSPA understyrker även vikten av att uppföljning av vilken effekt investeringar i våra regioner genom sammanhållningspolitiken ger förstås utifrån vilka förutsättningar som regioner har.

Forumet antog en ståndpunkt om den EU:s framtida långtidsbudget. De synpunkter som NSPA-forumet samlades kring kommer att framföras till EU- kommissionen. NSPA:s synpunkter om EU:s framtida långtidsbudget finns på: http://www.nspa-network.eu/

Botniska korridoren en del i TEN-T

EU-kommissionen presenterade den 19 oktober sitt förslag till det framtida transeuropeiska transportnätet (TEN-T) som kommer att bestå av två olika delar, Core Network och Comprehensive Network. I kommissionens förslag finns Botniska Korridoren samt Malmbanan med i Core Network, vilket är en stor framgång för norra Sverige.

Core Network består av de viktigaste anslutningarna och knutpunkterna i TEN-T och bildar ett stomnät där ett mycket begränsat antal prioriterade transportprojekt finns med. Core Network ska fungera fullt ut 2030. Com- prehensive Network utgör en bas och täcker in stora delar av det europeiska transportsystemet och ska fungera som ett övergripande anslutningsnät till Core Network och har som mål att slutföras år 2050.

Största delen av budgeten inom TEN-T går till uppförandet av Core Net- work. Tillgängliga EU-medel för medlemsstaterna kommer delvis att be- stämmas utifrån de detaljerade förslag som ska lämnas in till EU-kommissionen i början på 2014.

Tillsammans med andra aktörer har landstinget under lång tid arbetat för att Botniska korridoren ska bli ett prioriterat projekt inom TEN-T. Det är en stor framgång att Botniska korridoren tillsammans med Malmbanan nu finns med i Core Network. Att argumentera för Norrbotniabanan som en del i ett större system har visat sig vara en framgångsfaktor. Att Botniska korridoren finns med i förslaget är ett resultatet av ett mångårigt påverkansarbete där Europa- forum Norra Sverige har haft en viktig roll, men ännu återstår politiska för- handlingar kring budget och infrastruktur.

Att Botniska korridoren ingår i kommissionens förslag innebär dock inte att målet är nått eller att arbetet kan avstanna. Förslaget kommer att behandlas i EU-parlamentet och rådet under 2012 och i dessa sammanhang är det viktigt att den svenska regeringen agerar och prioriterar Botniska korridoren.

EU kan medfinansiera förstudier och byggandet till olika procent, men det förutsätter åtaganden från respektive medlemsland. Det positiva med att

(19)

Botniska korridoren ingår i TEN-T är också att det är en signal om att EU förväntar sig att de prioriterade stråken förverkligas under perioden.

Botniska korridoren består av Ostkustbanan, Ådalsbanan, Botniabanan, Norrbotniabanan och Haparandabanan på svensk sida och fortsätter runt Bot- tenviken i Finland ned till Helsingfors. Den är en strategiskt viktig transna- tionell länk i Europas godstransportsystem.

Syftet med TEN-T är att sammanlänka stora sociala och ekonomiska centra inom EU och inrätta den nyckelinfrastruktur som behövs för att stärka den inre marknaden och främja konkurrenskraften och den ekonomiska utvecklingen.

Förändringar i projektet Luleå Airport -

internationell flygplats för person- och frakttrafiik

Landstingsstyrelsen beslutade den 29 september 2011 (§ 187) att medfinansiera projektet Luleå Airport - internationell flygplats för person- och frakt- trafik med totalt 3,3 miljoner kr. Enligt landstingsstyrelsens beslut skulle medlen fördelas med 1,3 miljoner kr år 2011, 1,6 miljoner kr år 2012 och 400 000 kr för år 2013.

Med anledning av att projektstarten förskjutits beroende på interna besluts- processer inom Swedavia, har projektägaren begärt medfinansiärernas acceptans till senareläggning av medfinansieringen. Projektets syften och mål samt budget och slutdatum är dock fortfarande i enlighet med projektansö- kan.

Förändringarna innebär främst att genomförandet av aktiviteter under projekttiden har flyttats fram ett antal månader, men finansieringsnivåerna under projekttiden som helhet kvarstår oförändrade. Enligt projektägarens revi- derade finansieringsplan ser landstingets medfinansiering ut enligt följande:

0 kr år 2011, 1,6 miljoner kr år 2012 och 1,7 miljoner kr år 2013.

Morgonrock hösten 2011

Landstingets vision är att norrbottningen ska leva ett rikt och utvecklande liv i en region med livskraft och tillväxt.

Morgonrock är ett av landstingets forum för regionala utvecklingsfrågor.

Därför arrangeras seminarieserien Morgonrock som funnits i sex år och är en arena där vi tar upp aktuella och intressanta ämnen om länets utveckling.

Syftet med Morgonrock är att lyfta regionala utvecklingsfrågor och vårt ut- vecklingsarbete, att avdramatisera och göra frågor enkla och tillgängliga, att utbilda och höja kompetensen samt att lära ut nya saker.

Målgruppen är beslutsfattande politiker, chefer och högre tjänstemän, lands- tingsanställda samt övriga aktörer och medborgare som vill påverka den regionala utvecklingen. Morgonrock arrangeras varannan fredag och samman- lagt blir det ca 20-talet seminarier per år. Föreläsningen spelas in och sänder i efterhand på webben vilket ger bra spridning över länet. På det sättet nås 2 000 registrerade tittare per år.

Morgonrock arrangeras på Stadshotellet i Luleå och med ca 1 000 deltagare per år, vilket ger ett snitt på 50-talet personer varje gång. Könsfördelningen är jämn bland deltagarna, vilket speglar intresset för valda ämnesområden.

(20)

Efter varje Morgonrock skrivs en artikel om ämnet och innehållet, som sedan sprids i nästkommande nyhetsbrev.

Läs mer på: www.nll.se/morgonrock Teman hösten 2011 har varit:

• Unga ska in och äldre ska överlämna.

• Umeås arbete med Kulturhuvudstad 2014.

• Rättviseföreningen vill visa rätt

Open Days 2011 - Seminarium om Gränsöverskridande samarbete för hälsa

Landstinget deltog under Open Days i Bryssel den 10–13 oktober och arrangerade tillsammans med tolv andra gränsregioner i EU ett seminarium om gränsöverskridande samarbeten inom området hälsa: 2014 + Will territorial cooperation in health still matter? Syftet med Open Days är att utgöra en mö- tesplats för utbyte av goda exempel, diskutera och nätverka mellan experter och beslutsfattare för regionala och lokala utvecklingsfrågor inom det offentliga, privata och finansiella sektorn

Seminariet arrangerades mot bakgrund av kommande strukturfondsperiod 2014–2020. Seminariet syftade till att lyft hälsa som en viktig faktor för ett välmående och tillväxt inom EU och att kommande EU-program bör tydligt prioritera hälsa. Hälsoaspekten bör finnas med som insatsområde i de operativa programmen. Det är viktigt att arbeta med gränsöverskridande hälsa, vård och omsorg och hitta fungerande strukturer för att få det att fungera för medborgare i regionen som bor eller arbetar i angränsande länder. Agneta Granström deltog på seminariet i en debattpanel tillsammans med andra regionala representanter samt representant från EU-kommissionen.

Seminariet belyste även det nyligt antagna patientrörlighetsdirektivet och reflekterade över vilka konsekvenser för gränsregioner detta direktiv, när implementerat, har för gränsöverskridande hälsa för EU:s invånare.

Information om seminariet: http://www.nll.se/opendays EHTEL seminarium

Under Open Days arrangerade Ethel och Intel konferensen EHTEL - Intel Workshop: eHealth 2020 - What Synergies for Europe? Folkhälsorådet Ag- neta Granström deltog i en panel som belyste det önskvärda läget för vård med hjälp av e-hälsa år 2020, som analyserade åtgärder som krävs för att komma dit. Konferensen arrangerades i Europaparlamentet i Bryssel den 12 oktober 2011 av Ethel och Intel, värd för mötet var Milan Cabrnoch - Tjeck- ien, ledamot av Europaparlamentet.

Konferensen organiserades efter det första offentliga samrådet från Europe- iska kommissionen om den nya handlingsplanen för e-hälsa - eHealth Action Plan (eHAP) 2012–2020. Vid konferensen belystes vad som behövs både på europeisk, nationell och regional nivå för att ta e-hälsotjänster ett stort steg framåt. Utöver utbyggnaden av infrastruktur behövs ett en långsiktig vision för e-hälsa i Europa. EHTEL och Intel beskrev en gemensam bild, där e- hälsa bara är en del av en betydande omvandling av hälso- och sjukvården mot gemensamma vårdmodeller, där medborgare och patienter är en aktiv del i upprätthållandet av sin egen hälsa.

(21)

En viktig komponent som belystes av en panel vid konferensen, var betydel- sen av tillit och acceptans för e-hälsa hos dess användare.

Tillit och acceptans är avgörande för ett breddinförande av e-hälsotjänster.

Förtroende och tillit kan byggas upp om man lyckas säkerställa; ett bra skydd för känsliga uppgifter, ägande och kontroll av sin egen patientjournal, säker överföring av data samt entydig identifiering av hälso- och sjukvårds- personal samt medborgare/patienter. Acceptans kan uppnås om man känner tillit, men det är också viktigt med aktivt deltagande av medborgare, patienter, vårdpersonal i utformningen av tjänster, bland många andra faktorer.

Tillämpningar inom informations- och kommunikationsteknik hjälper redan till att hantera en del av utmaningarna inom EU: s hälsosystem; som en åld- rande befolkning, en ökning av kroniska sjukdomar, en brist på vårdpersonal och begränsningar i budget, detta t ex för att ställa diagnos och behandling och säker delning av patientens journal.

Det finns dock stor potential att utveckla e-hälsa mycket längre i framtiden;

sjukvårdspersonal kan ägna mer tid att vara med patienter, förbättra själv- hjälp och självständighet hos patienter och äldre, samt möjlighet att utveckla nya modellbaserade diagnostiska metoder. Främjande av e-hälsa är ett viktigt mål för den digitala agendan för Europa.

En nyligen genomförd undersökning visar att det finns stora utvecklingsmöj- ligheter med hjälp av e-hälsa, men det krävs att; slutanvändare blir mer in- volverade, regelverk ses över, stöd ges till att lyfta innovationer inom e- hälsa, stöd ges till utvärderingar och implementeringar, en bredare samverkan mellan medlemsländerna i EU och att det sker en utveckling av affärs- modellerna.

En nationell innovationsstrategi för innovationskraft i hela Sverige

F n pågår ett intensivt arbete med att forma en innovationsstrategi för Sveri- ge. Det leds av näringsministern och involverar samtliga departement. Även på regional nivå får innovationsförmåga och innovationsklimat allt mer upp- märksamhet som centrala faktorer för tillväxt, sysselsättning och välfärd.

Arbetet med den nationella innovationsstrategin har stark bäring på strategin Europa 2020 för jobb och tillväxt. Det har också stark bäring på det regionala tillväxtarbetet.

Att stärka innovationsförmågan i Sveriges alla regioner är en stark prioritering för regeringen. Detta lyfts fram i bl a förberedelsearbetet inför nästa programperiod för sammanhållningspolitiken inom EU där strukturfonderna är centrala.

Sedan länge har innovation och entreprenörskapsfrågor funnits som en viktig del i det regionala tillväxtarbetet. Över tid har fokus på dessa frågor ökat. En central utmaning för arbetet med den nationella innovationsstrategin är att få ett bättre samspel mellan nationella och regionala processer och prioriteringar för att stärka innovationskraften i hela Sverige.

Under slutet av året och under våren 2012 kommer näringsministern att genomföra regionala dialoger under olika teman kopplat till den nationella innovationsstrategin. Samordnande för arbetet i Norrbotten samt planeringen av kommande regionalt dialogforum i norra Sverige är länsstyrelsen. Den 2 februari sker dialogmötet för Norrbotten och Västerbotten. Under hösten

(22)

2012 ska därmed en innovations och forskningsproposition för Sverige kunna presenteras.

Innovation och innovationsprocesser i den offentliga sektorn, exempelvis e- hälsa, är högst intressant i detta sammanhang. Hur kommer den svenska innovationsstrategin ta fasta på behovet inom offentlig sektor samt vilken möj- lighet till innovation och förnyelse som finns inom exempelvis landstingets verksamhet.

Regeringens webbsida för Nationellt forum:

http://www.sweden.gov.se/sb/d/9322

Kraftsamling 2011–2015

Kraftsamling 2011–2015 är en öppen arena för de som värnar om regionens utveckling. Här hittar deltagarna tillsammans de mest brännande utmaningarna för länet – och bestämmer gemensamt vilka av dem som är viktigast att lösa i en nära framtid eller på lång sikt. Målet är att det ska bli fler som väl- jer att leva i Norrbotten. Kraftsamling 2011–2015 är en process för en bred insamling av värdefulla tankar och idéer - från andra idégivare än de tradi- tionella och med en uttalad ambition att göra verklighet av de förslag som kommer fram under processen.

Efter Kraftsamlingskonferensen den 8 juni bildades ett tillväxtråd med upp- gift att dra slutsatser av rundabordssamtalen och ange inriktningen av nästa konferens. Tillväxtrådet träffades den 5 oktober i Jävre för att diskutera de utmaningar som kom fram vid rundabordssamtalen 8 juni: mångfald, unga, jämställdhet och självbilden.

Tillväxtrådet arbetade med att diskutera frågorna och det resulterade i en omfattande lista över önskvärda åtgärder. Detta har blivit inspel till det regionala utvecklingsprogrammet som håller på att revideras.

Rapportörerna träffades den 11 november för att ta konferensens idéer och tillväxtrådets idéer ett steg närmare verklighet. Det kan handla om att inarbe- ta dem i olika regionala strategier och plandokument, men lika gärna direkta och konkreta beslut i en kommun, ett företag eller en organisation. Under mötet påbörjades arbetet med att se hur vi kan arbeta för ett öppet tillåtande klimat i Norrbotten.

Rapportörerna är Anna Degerman, utvecklingschef Luleå kommun, Linda Frohm, företagare från Kalix, Filip Kuo, företagare från Luleå, Mats Berg, kommunchef Piteå kommun, Eva Qvist, företagare från Arvidsjaur, Maja Mella, verksamhetsledare vid Svenska Tornedalingars Riksförbund Övertor- neå och Birgitta Persson, kommunalråd Överkalix.