Årsredovisning 2010

Årsredovisning 2010

Landstingets vision

Norrbottningen ska leva ett rikt och utvecklande liv i en region med livskraft och tillväxt.

Landstingets verksamhetsidé

Landstinget arbetar för norrbottningarnas välfärd och styrs yt- terst av norrbottningarna, genom allmänna politiska val.

Landstinget ska, genom att bedriva hälso- och sjukvård och folktandvård, verka för en rättvis välfärd fördelad efter behov och i allt väsentligt finansierad genom skatter.

Som folkvalt regionalt organ, ska landstinget medverka till Norrbottens utveckling och skapa förutsättningar för ett hållbart samhälle. Genom en aktiv kultur- och regionalpolitik, ekonomiskt och annat stöd till kollektivtrafik och de mindre företagens ut- veckling ska förutsättningar skapas för en god livsmiljö.

Landstingets måL

Landstinget ska genom ett hälsofrämjande synsätt, aktivt bidra till en god folkhälsa. Medborgarna i Norrbotten ska erbjudas till- gänglighet, kontinuitet och valmöjlighet i sin kontakt med vården.

Hälso- och sjukvård och tandvård ska ges i rätt omfattning, på rätt nivå, vid rätt tid och prioriteringsprinciperna ska vara väg- ledande. All vård ska bedrivas på evidensbaserad grund med kunskap om nya metoder, tekniker och läkemedel. Landsting- et ska medverka till att Norrbotten blir en attraktiv region att leva i, med goda arbets- och utvecklingsmöjligheter, ett rikt kultur- liv samt goda möjligheter till utbildning och väl fungerande kom- munikationer.

Av kommunallagen framgår bland annat att finansiella mål samt mål och riktlinjer för verksamheten fastställs i budgeten, att de efterlevs, följs upp och utvärderas. I Landstingsplan 2010-2012 finns finansiella mål samt mål för verksamheten. Dessa mål utgör utgångspunkten för denna årsredovisnings struktur.

Verksamhetsidé ...

Landstingsstyrelsens ordförande har ordet ....4

Landstingsdirektören har ordet ...5

Förvaltningsberättelse...6-33 Stiftelser och bolag ...34-35 Mål 2010 ...36-37 Divisioner Primärvård ...38

Opererande specialiteter ...40-41 Medicinska specialiteter ...42-43 Vuxenpsykiatri ...44

Diagnostik ...45

Folktandvård ...46

Kultur och utbildning ...47

Service ...48

Länsteknik ...49

Ekonomisk årsredovisning Landstinget i siffror ...50

Redovisningsprinciper ...51

Resultaträkning och kassaflödesanalys ...52

Balansräkning ...53

Driftredovisning, översikt ...54-55 Investeringsredovisning ...56

Noter ...58-63 Revisionsberättelse ...64

Organisation ...65

Bilaga Miljöredovisning

Bilaga Jämställdhetsredovisning

Innehåll

År 2010 har för landstingets del präglats av stora framgångar inom många områden, men också av stora utmaningar. Vi har stärkt vår ekonomi, vi har förbättrat tillgängligheten till våra tjäns- ter, kortat väntetiderna och varit framgångsrika med våra sats- ningar inom regional utveckling och kultur.

I denna årsredovisning kan vi uppvisa ett positivt resultat med 193 miljoner kronor. Det är bättre än budget och även lite bättre än bokslutet för 2009. En orsak till det goda resultatet är Norrbottens och Sveriges snabba återhämtning efter finanskri- sen, vilket resulterat i högre skatteintäkter. Andra orsaker är sta- tens tillfälliga konjunkturstöd på 104 miljoner kronor och bidrag från den så kallade kömiljarden – stimulanspengar vi fått för att vi minskat väntetiderna. Men också det interna arbetet med att minska kostnaderna har verksamt bidra-

git till att vi kan visa upp ett resultat som är det bästa på flera år. Det är glädjande.

Samtidigt vet vi att kommande år blir betydligt kärvare, inte bara för Norrbot- tens läns landsting utan för hela sektorn.

Därför måste vi fortsätta att effektivisera verksamheten. Det innefattar både ökad specialisering och koncentration av en- heter och verksamhet. En stark ekonomi är en förutsättning för att upprätthålla en god vård för länets invånare – och en för- utsättning också för nödvändiga nysats- ningar inom alla områden.

Det har väl knappast undgått någon att 2010 var ett valår. För landstingets del innebar valresultatet att socialdemo- kraterna, vänstern och miljöpartiet stärk- te sin majoritetsställning i landstingsfull- mäktige och bygger därmed vidare på den valplattform som partierna enades om inför förra valet.

Det är inte lätt att med några få ord sammanfatta ett verksam- hetsår. Landstingets verksamhet griper in i och påverkar varje länsbo på många olika sätt. Vi är alla beroende av en positiv ut- veckling i länet med inflyttning istället för utflyttning, där gamla näringar förstärks och nya kommer till. Vi vill se ett mångkulturellt län som sjuder av liv och utveckling, där kulturen spelar en posi- tiv roll både för människors välbefinnande och som en viktig nä- ringsgren. Vi vill ha en väl utbyggd kollektivtrafik och hälso- och sjukvård och tandvård i toppklass.

I alla dessa frågor är landstinget en viktig regional aktör i fram- tidsbygget, vilket också avspeglas i den Årsredovisning du håller i din hand. Våra framåtsyftande insatser inom alla våra verksam- hetsområden gör skillnad. Utan dessa satsningar skulle tillväxten i Norrbotten vara lägre och befolkningstappet större.

Torsdagen 25 november 2010 var en smått historisk dag för häl- so- och sjukvården i Norrbotten. Då invigdes nämligen det ny- byggda utbildningscentrat vid Sunderby sjukhus. Det innebär att länssjukhuset i Norrbotten fullt ut blir ett utbildningssjukhus inklu- derande läkarutbildning och klinisk forskning. Det är en fantastisk utveckling som betyder mycket för Norrbotten, för kompetensför- sörjningen och för hälso- och sjukvården. Förhoppningen är na- turligtvis att många studenter efter avslutade studier ska stanna kvar och verka i Norrbotten.

För mig personligen och för många andra politiker känns det också oerhört bra att vi efter år av politiska påtryckningar äntli- gen fått en rejäl utökning av antalet platser vid läkarutbildningen i Norrland. När sedan chansen uppstod att få en del av utbild-

ningen förlagd till Sunderby sjukhus var landstinget inte sen att på ett bra sett ta tillvara detta.

Den 1 januari 2010 infördes en vård- valsmodell i Norrbotten. Detta efter att en ny lag om valfrihet inom vården har trätt i kraft. Vårdval Norrbotten, som mo- dellen heter i Norrbotten, ställer samma krav på offentliga som på privata vård- centraler. De ska erbjuda en trygg och säker vård och uppfylla samma krav på kvalitet, kompetens och tillgänglighet.

Vid årets slut hade tre privata vårdcen- traler etablerats, samtliga vid kusten.

Av länets cirka 250 000 invånare hade 14 279 valt någon av de privata aktörer- na.

Under året har landstinget fortsatt att förbättra vården inom de stora diagnos- grupperna: diabetes, stroke, hjärt- och kärlsjukdomar. Ett exempel på detta är självdialysen som ger en högre livskva- litet för patienterna.

Norrbottningen blir allt friskare och lever allt längre. Allt färre röker och alkoholkonsumtionen minskar. Men fortfarande finns mycket att göra för att påverka människor till en bättre livsfö- ring. Trots en nedgång de senaste åren är alkoholkonsumtio- nen högre i dag än på 1990-talet. Till detta kommer problem med fetma, övervikt och psykisk ohälsa. Grunden i landstinget arbete med folkhälsa är den hälsopolitiska strategin som slogs fast 2007. En mängd åtgärder har satts in, ofta i samarbete med kommuner och andra aktörer, för att förbättra folkhälsan. Målet är att vi ska ha Sveriges bästa självskattade hälsa.

Tills sist vill jag tacka alla medarbetare och förtroendevalda i landstinget för en god insats under 2010 och ett gott samarbe- te. Utan ert hängivna arbete hade inte landstinget kunnat nå det goda ekonomiska resultat och de fina verksamhetsframgångar som Årsredovisning 2010 visar.

LaNDStINgSStyRELSENS ORDFöRaNDE haR ORDEt

kent Ögren Landstingsstyrelsens ordförande

”Genom ett systematiskt, uthålligt och långsiktigt förbättrings-/ut- vecklingsarbete har kliniken på ett imponerande sätt förbättrat till- gängligheten, patientsäkerheten och kvaliteten i vården…Syftet är att patienterna ska erhålla en vård av samma goda kvalitet oavsett var i länet de bor eller söker vården.”

Det står att läsa i juryns motivering till att Länskliniken Öron- Näsa-Hals (ÖNH) fick landstingets stipendium för bästa förbätt- ringsarbete i vården 2010.

Orden sammanfattar på ett utmärkt sätt vårt arbete med att systematiskt förbättra verksamheten. Arbetet är uthålligt och långsiktigt med fokus på det övergripande målet att förbättra och visa toppklass för patienter och kunder. Vi ska också er- bjuda samma kvalitet på de tjänster vi tillhandahåller oavsett var man bor i länet.

För varje år når allt fler verksamheter upp till den nivå som stipendiet förutsät- ter. Det är mycket glädjande och visar att vi är på rätt väg.

Utan detta engagerade, systematis- ka och långsiktiga arbete inom hela vårt verksamhetsområde hade det inte varit möjligt att nå årets fina resultat. Det gäl- ler inte minst inom områdena tillgänglig- het och patientsäkerhet. Där har vi nått stora framgångar, vilket också uppmärk- sammats både inom och utom landets gränser. Våra verksamheter har fått möj- lighet att för en större krets dela med sig av sina erfarenheter. Genom att sätta upp mål, mäta våra resultat och genom- föra förbättringsarbeten inom de områ- den vi inte når upp till målen eller för att nå ännu bättre resultat, tar vi oss steg för steg framåt.

En grundförutsättning är en stark

ekonomi. För år 2010 kan vi redovisa ett plusresultat på 193 miljoner kronor. Det är bra, men på sikt måste vi göra mer, vil- ket också innefattar strukturella förändringar, för att långsiktigt åstadkomma en ekonomi i balans. Vi vet att det blir kärvare un- der kommande år.

Landstinget är en kunskapsintensiv verksamhet med hög kompetens inom alla verksamhetsområden. Här är satsningen på forskning och utveckling viktig, där kunskaperna tas tillvara både i den långsiktiga utvecklingen av verksamheten och i det dagliga arbetet. OLIN-studierna, som firade 25-årsjubileum un- der hösten, är ett exempel på framgångsrik forskning som gett norrbottningarna en bättre astmavård. Inom forskningen har vi ett nära samarbete med Luleå tekniska universitet. Antalet dis- puterande blir allt fler och 2010 kunde vi räkna in fem medarbe- tare som disputerat under året.

I november invigdes det nybyggda utbildningscentrat vid Sun- derby sjukhus. Centrat inrymmer lokaler för den regionaliserade läkarutbildningen som startar vårterminen 2011 samt för andra studentgrupper som finns vid sjukhuset. Det gäller exempelvis sjuksköterskor, specialistsjuksköterskor, sjukgymnaster, och ar- betsterapeuter. Även AT-läkarna ska kunna nyttja utbildningscen- trat. Tanken är att skapa en röd tråd genom hela utbildningsverk- samheten från student till forskarnivån. Läkarutbildningen och bildandet av utbildningscentrat är en del i stärkandet av landsting- et som en attraktiv arbetsgivare med nya arbetsuppgifter och bre- dare karriärmöjligheter för medarbetarna.

När man sammanfattar ett verksamhetsår kan man se hur historia, nutid och framtid hänger samman. Ett exempel på det-

ta är folktandvårdens verksamhet. Un- der året har division Folktandvård firat sitt 70-årsjubileum, men många olika aktiviteter. Bland annat har en festskrift utgivits. I boken framgår tydligt den fan- tastiska utveckling som skett inom tand- vården i vårt län sedan starten för 70 år sedan. Idag har allt fler av länets invå- nare egna tänder och allt fler har tänder utan skador. Det är en utveckling som fortsätter.

”Norrbottningen ska leva ett rikt och utvecklande liv i en region med livskraft och tillväxt.” Så lyder landstingets vision.

Det är många aktörer i länet, enskilda personer såväl som företag och organi- sationer, som i samverkan och handling skapar livskraft och tillväxt. Landsting- et är en viktig part i detta arbete, som initiativtagare, bollplank, bidragsgiva- re, utbildare och samlande kraft. Om vi ska lyckas att bryta den negativa befolk- ningsutvecklingen fordras att vi alla drar åt samma håll och sam- lar resurserna mot några strategiskt viktiga områden. Vi kan se att våra satsningar ger nya arbetstillfällen.

Kulturen i alla dess former är, förutom att vara en nödvändig ingrediens för ett rikt liv, också en faktor som skapar hälsa för den enskilde och tillväxt i samhället. Norrbottensmusiken och Norrbottensmuseet är exempel på verksamheter som visat bra resultat. Så bra att det har resulterat i utmärkelser. Landstingets mångåriga och framgångsrika arbete med kulturfrågorna, inte minst det utvecklade samarbetet med länets kommuner, gjorde att länet 2010 blev mottagare av den nya kultursamverkansmo- dellen. Till grund för länets arbete ligger den kulturplan som an- togs av landstingsstyrelsen i oktober.

Till sist ett tack till alla medarbetare för de framgångsrika in- satserna under 2010 och lycka till med det fortsatta utvecklings- arbetet under kommande år.

LaNDStINgSDIREKtöREN haR ORDEt

eLisabeth hoLmgren Landstingsdirektör

Omvärlden – landstinget – framtiden

häLsoutveckLing

Hälsan i Sverige mätt som medellivslängd har förbättrats under många årtionden. Många hälsoproblem har minskat över tid. Det hänger generellt samman med ökade ekonomiska resurser, höjd utbildningsnivå, bättre sjukvård och ökade kunskaper om hur man kan främja hälsa och förebygga ohälsa.

Medellivslängden bland svenskarna fortsätter att öka och ökar idag mer bland män än bland kvinnor. I Norrbotten lever kvinnorna till 82,5 år och männen till 78 år, vilket är något kortare än landet som helhet. Den ökande livslängden beror till stor del på att dödlighet i hjärt- och kärlsjukdomar minskat. Bättre be- handlingsmetoder har bidragit till att risken att dö i hjärtinfarkt el- ler stroke har minskat kraftigt. Minskad rökning, lägre blodfetter och blodtryck bland befolkningen gör att färre insjuknar eller att insjuknandet sker vid allt högre ålder.

Utvecklingen av insjuknande i cancer har ökat långsamt un- der flera decennier medan dödligheten varit oförändrad. Att in- sjuknande ökar men dödligheten blir oförändrad eller minskar be- ror på att cancerdiagnoser ställs på ett tidigare stadium. Det ger bättre förutsättningar för behandling. Samtidigt har mer effekti- va behandlingsmetoder blivit tillgängliga inom sjukvården. Bland kvinnor är bröstcancer den vanligaste formen, en tredjedel av alla nya fall. Prostatacancer står också för en tredjedel av alla nydiag- nostiserade cancerformer bland männen. Nyinsjuknande i prosta- tacancer har efter en kraftig ökning på 1990-talet och framåt nu börjat minska något. Utvecklingen av andra cancerformer varie- rar. Exempelvis ökar hudcancer medan cancer i mag-tarmkana- len minskar.

Den psykiska ohälsan bland svenskar i form av självupplevt välbefinnande hade under 1990-talet en ogynnsam utveckling, bortsett bland de äldsta. Under 2000-talet tycks denna utveck- ling ha brutits. Det gäller dock inte bland ungdomar, där särskilt flickor och yngre kvinnor uppger att de ofta mår dåligt.

Rapporter från nationella myndigheter under året uppmärk- sammar särskilt att folkhälsan inte är jämnt fördelad i befolkning- en. Personer med låg utbildning eller låg inkomst har kortare medellivslängd och uppger en sämre hälsa än den övriga befolk- ningen. Kvinnors självrapporterade hälsa är generellt sämre än mäns, medan män har kortare medellivslängd än kvinnor. Per- soner med funktionsnedsättning, utländsk bakgrund eller hbt- identitet rapporterar också en sämre hälsa än den övriga befolk- ningen. Skillnaderna i hälsa mellan grupperna har inte förbättrats under senaste årtiondet.

Det finns också geografiska skillnader i hälsa, så till vida att befolkningen i glesbygd har mer problem med den fysiska häl- san (hjärt- och kärlsjukdomar, värk i lederna) men en bättre psy- kisk hälsa i jämförelse med invånarna i tätorter och dess närom- råden.

Förutsättningarna för en god hälsa påverkas av livsvillkoren, så som utbildning, sysselsättning, ekonomiska villkor och till- gång till hälso- och sjukvård. Hälsan påverkas även av de om-

givande livsmiljöerna – den fysiska och psykosociala miljö där vi bor, arbetar och tillbringar vår fritid – och av individens egna val och levnadsvanor.

Svenskarnas levnadsvanor under den senaste femårsperi- oden har förbättrats så till vida att färre röker och att alkohol- konsumtionen inte längre ökar. Den totala alkoholkonsumtionen har minskat men är fortfarande högre än i början av 1990-talet.

Utvecklingen av svenskarnas fysiska aktivitet och matvanor är oförändrad under motsvarande år. En inte obetydlig andel av be- folkningen har övervikt eller fetma, både bland barn, unga och vuxna. Bland vuxna svenskar är hälften av männen och 40 pro- cent av kvinnorna överviktiga eller feta. Personer som är lågutbil- dade och har sämre ekonomi är mindre fysiskt aktiva, äter min- dre frukt och grönsaker och har oftare övervikt och fetma jämfört med befolkningen i övrigt.

befoLkningsutveckLing

Befolkningens åldersstruktur i Norrbotten överensstämmer i stort sett med riket. Befolkningens genomsnittsålder blir hö- gre, vilket innebär att tillgången på arbetskraft kommer att mins- ka markant när de stora årskullarna från 40-talet lämnar arbets- marknaden.

Norrbottningarna blir allt färre. I december 2010 var vi 248 609 innevånare i Norrbotten – vilket är en befolkningsminsk- ning med 410 invånare jämfört med samma månad 2009. En- dast kommunerna Arjeplog, Boden, Luleå och Piteå ökar sin be- folkning.

medicinsk utveckLing

Den medicinska utvecklingen utmärks av snabb kunskapstill- växt, specialisering och global metodspridning. Samtidigt finns förväntningar på genomslag baserade på molekylära tekniker, stamceller och genteknik, framför allt i kombination med nya metoder inom nanoteknik och informationsteknologi. En tänk- bar utveckling är möjligheten att ”skräddarsy” terapin vid en rad sjukdomar. Kunskapen om våra gener väntas också förbättra de diagnostiska möjligheterna.

Betydligt fler läkemedel kan komma att introduceras under de kommande åren med möjlighet att erbjuda behandling mot sjuk- domar som tidigare inte varit behandlingsbara. Som en följd av detta kommer allt större krav att ställas på system för prioritering, värdering och uppföljning.

Utvecklingen går dock långsammare än man tidigare trott.

Hittills har nästan inga genombrott skett inom den egentliga genterapin som bygger på ingrepp i celler och arvsmassa.

På längre sikt kan nya vacciner och utvidgade allmänna vac- cinationsprogram bidra till att minska sjukligheten. Sjukdomspa- noramat under det närmaste decenniet kommer sannolikt inte att påverkas nämnvärt av denna möjlighet.

För ett län som Norrbotten är utvecklingen inom telemedici-

nen av särskilt intresse. Ökade möjligheter till diagnos och kon- sultation på distans kan bidra till att förbättra tillgängligheten till vård, inte minst i glest befolkade områden.

Människors värderingar och krav förändras över tiden. Den generella utvecklingen är att allt fler människor ställer egna per- sonliga krav i mötet med vården. En utveckling under ett antal år är att vårdpersonalen i ökad omfattning måste kunna möta kom- petenta och kravställande individer.

samhäLLsekonomin

I kölvattnet av den ekonomiska kollapsen hösten 2008 följde en snabb försämring av arbetsmarknadsläget, även i Sverige. När prognoserna var som mest negativa under 2009 trodde många bedömare, inklusive Sveriges Kommuner och landsting (SKL), regeringen med flera, att sysselsättningen skulle komma att minska med närmare 300 000 personer och att arbetslösheten skulle närma sig 11 procent.

Det snabba omslaget i konjunkturen och i synen på syssel- sättningsutvecklingen föranledde även SKL att drastiskt revi- dera sina prognoser för den finansiella utvecklingen i kommun- sektorn. Från att förutspå rejäl tillväxt i skatteunderlaget och betydande överskott svängde pendeln snabbt. Under 2009 räk- nade SKL med att sektorn skulle redovisa negativt resultat vid årets slut.

Om raset i ekonomin blev betydligt mer dramatiskt än de all- ra flesta räknat med kan detsamma, lyckligtvis, även sägas om

det senaste årets återhämtning. Istället för en utdragen period med svag ekonomisk aktivitet vände således de flesta ekono- mier uppåt under slutet av 2009, och återhämtningen har fortsatt under 2010. Under det senaste året har svensk BNP återhämtat hela fallet och är nu i nivå med utgångsläget.

Det snabba omslaget har medfört att arbetsmarknaden ut- vecklats betydligt mer positivt än befarat. Sedan vändningen hösten 2009 har sysselsättningen återhämtat mer än halva fal- let och arbetslösheten har minskat från 9 till 8 procent sedan toppnivån under våren 2010. Eftersom sysselsättningen är nyck- eln till skatteunderlaget har den snabba förbättringen på arbets- marknaden och ljusnande utsikter för kommande år medfört att SKL:s prognoser reviderats upp ordentligt sedan förra hösten.

Den starkaste tillväxtkraften finns i länder som Kina, Indien och Brasilien, vilka kommer att ge ett betydande bidrag till den globala tillväxten även kommande år.

I resten av världen går återhämtningen betydligt långsamma- re. Det traditionella loket för världsekonomin, USA och dess pri- vatkonsumtion, sviktar. I Europa plågas många länder av under- skotts- och skuldproblem i finanskrisens spår. Även om en ny finansiell kris är osannolik finns det skäl att räkna med en re- lativt svag återhämtning i många europeiska länder – Sveriges viktigaste handelspartners – eftersom den nödvändiga offentli- ga budgetsaneringen oundvikligen kommer att innebära en svag efterfrågeutveckling.

Under 2010 växer BNP med imponerande dryga 5 procent,

pådrivet av en stark återhämtning i exporten, en kraftig uppgång i lagerinvesteringarna men även av stark expansion bland hus- håll, företag och den offentliga sektorn. SKL bedömer att eko- nomin kommer att växa med 3–4 procent per år fram till 2015.

Med en så pass stark återhämtning i den reala ekonomin blir det även god fart på arbetsmarknaden. SKL räknar nu med att sysselsättningen i antalet personer fortsätter att växa i en takt av cirka 1 procent per år, medan arbetade timmar förväntas öka nå- got långsammare. Det betyder att arbetslösheten gradvis pres- sas ner mot 6 procent de närmaste fem åren.

Även om ekonomin kan förväntas växa de närmaste åren med ökad sysselsättning och skatteunderlag som följd, är läget långt ifrån normaliserat. Med SKL:s prognoser uppnås inte ba- lans i svensk ekonomi förrän 2015. Det går heller inte att bort- se från risken att den pågående internationella skuldkrisen kan förvärras med efterföljande konsekvenser även för Sverige. Det finns därför all anledning att hålla beredskapen uppe.

Landstingens och kommunernas ekonomi

År 2010 är det andra året i rad med stora överskott i sektorn.

År 2009 blev resultatet 13 mdkr och i år ser det ut att bli hela 19 mdkr för kommuner och landsting, trots finanskrisens effek- ter på den svenska ekonomin. Det finns flera skäl till de stora överskotten. Kommuner och landsting lyckades snabbt uppar- beta ett krismedvetande som medförde en återhållsamhet i kon- sumtion och nyanställningar, samtidigt som flera tillfälliga fak- torer bidrog till att stärka resultaten. Premiebefrielse från AFA Försäkring 2009 och 2010, återbetalning från förbundet 2009 och tillfälligt konjunkturstöd från staten har tillsammans stärkt re- sultatet för de två åren med nästan 25 mdkr.

En annan viktig faktor är att antalet arbetade timmar inte minskade i den utsträckning som befarades, något som i sin tur innebar att skatteunderlagsprognoserna fick revideras upp un- der loppet av år 2009. Ytterligare en effekt av konjunkturned- gången blev att priser och löner ökade långsammare än beräk- nat, vilket gjorde att kommuner och landsting fick mer för sina pengar.

Det goda utgångsläget gör att sektorn beräknas klara ett över- skott på 7 mdkr 2011, trots att förutsättningarna försämras. År 2011 försvinner det tillfälliga konjunkturstödet samtidigt som skatteintäkterna fortfarande ökar svagt. Detta gör att intäkter från skatter och statbidrag inte kan finansiera pris- och löneökning- ar 2011, än mindre täcka de kostnadsökningar som kommer av förändringar i demografin. Befolkningens ålderssammansättning gör att främst landstingen de kommande åren har ett relativt högt kostnadstryck.

Landstingens överskott beräknas krympa från 4,4 till 1,5 mdkr år 2011, något som innebär att nästan hälften av landsting- en riskerar att få underskott.

Kommunernas ekonomi är starkare och beräknas visserligen resultera i ett överskott på 5,5 mdkr år 2011, men det motsvarar inte nivån för god ekonomisk hushållning.

aktueLLa utredningar

På nationell nivå finns avslutade och pågående utredningar som på såväl kort som lång sikt kan komma att påverka landstinget.

Främst kan nämnas:  

• Utjämningskommitténs översyn av skatteutjämningssystemet kan komma att få stor betydelse för landstingets ekonomi.

• Utredningen om översyn av den statliga regionala förvalt- ningen kommer att få betydelse för landstingets framtid.

Detta eftersom utredningen även har i uppdrag att hantera landets indelning i regioner.

• Utredningsdirektiv har lämnats till särskild utredare med uppdrag att lämna förslag till hur kommuner och landsting kan ges stabilare planeringsförutsättningar med hänsyn till konjunkturvariationer.

• Den 1 juli 2010 blev vårdgarantin lagstiftad och utveckling- en går generellt mot att patientens ställning inom hälso- och sjukvården stärks på en rad områden. Diskussioner förs om att införa tillgänglighetsgaranti inom den akuta sjukvården, värdighetsgaranti inom äldrevården och om att vårdgarantin även ska omfatta vissa undersökningar inom bild och funk- tion. För framtiden kommer fokus också att sättas på patien- tens väg genom hela vårdkedjan.

• Genomförandet av den nationella cancerstrategin kommer också att påverka landstinget, bland annat genom ett ge- mensamt åtagande med övriga landsting i norra sjukvårds- regionen att bilda och bygga upp ett regionalt cancercen- trum (RCC).

• En nationell översyn av missbruks- och beroendevården kan komma att förändra ansvarsfördelningen mellan landsting och kommuner.

• En fråga som är aktuell under de närmaste åren är införlivan- det av EU:s patientrörlighetsdirektiv i svensk rätt, vilket kom- mer att ge patienterna ökade möjligheter att söka vård i ett annat EU-land vilket ökar kraven på landstingen, inte minst ekonomiskt.

• Kultursamverkansutredningens förslag om en ny modell för decentraliserad fördelning av statliga medel till kulturverk- samhet beslutas under hösten 2010. Norrbotten är en av fem regioner/län som ska tillämpa modellen redan från 2011.

region norrLand

Kammarkollegiet som hanterade de tre nordligaste landsting- ens ansökan om att bilda Region Norrland bedömde sent 2009 att frågan behöver utredas ytterligare. Regeringen beslöt våren 2010 om tilläggsdirektiv till Utredningen om översyn av statlig regional förvaltning. Det nya uppdraget är att ge förslag på änd- rad länsindelning i de fall där detta kan bli aktuellt.

Utredaren ska nu pröva om det är möjligt att finna en ny gränsdragning som uppfyller indelningslagens krav för lands- tingen i Norrbotten, Västerbotten, Västernorrland och Jämtland.

Denne ska även ta ställning till eventuella önskemål från berörda kommuner om länsbyte.

Under 2010 gjorde Norrstyrelsen ett halvtidsbokslut där erfa- renheter från det förberedande arbetet har samlats.

regionaLiserad LäkarutbiLdning

Vårterminen 2011 börjar den första gruppen studenter från den av Umeå universitet regionaliserade läkarutbildningen vid Sun- derby sjukhus. Läkarstudenterna har då möjlighet att genomföra de sista tre åren av sin läkarutbildning, termin 6-11, i länet. Den regionaliserade läkarutbildningen är en viktig strategisk satsning för landstinget, inte minst i arbetet med att rekrytera framtida läkare till Norrbotten. En läkarutbildning vid länssjukhuset stäl- ler också ökade krav på satsningar inom forskning och utbild- ning i landstingets verksamheter. Det innebär i sin tur utveck- lingsmöjligheter för befintliga verksamheter och dess personal.

Landstinget kan i och med detta stärka sin profil som en attraktiv arbetsgivare med nya arbetsuppgifter och bredare karriärmöjlig- heter. Det ökar möjligheterna att behålla viktig kompetens och även locka till sig nya medarbetare.

Etableringen av den regionaliserade läkarutbildningen i Sun- derbyn har inneburit startskottet för en rad satsningar och in- vesteringar. Exempel på detta är ett förbättrat IT-stöd i under- visningen, investeringar i ny teknik, ombyggnad av lokaler samt rekrytering av ny personal. Samarbetet mellan Norrlandstingen och Umeå universitet har stärkts, vilket skapar positiva effekter i arbetet med forsknings- och utvecklingsfrågor.

inriktningsmåL

Norrbotten ska vara känt som en dynamisk region.

Norrbottningarna ska ha en positiv självkänsla.

Mått Mål 2010-2012 Nuläge

Befolknings-

utveckling Oförändrad

befolkning Befolkningen minskade med 410 personer under år 2010.

Arbetslöshet

i Norrbotten Minskning jämfört

med föregående år Antalet öppet arbetslösa och sökande i program i Norrbotten var 13 834 personer per 2010-12-31.

Det är en minskning med 5,4 % från 2009-12-31 då motsva- rande siffra var 14 622 per- soner.

Arbetslöshet i Norrbotten jäm- fört med övriga norr- landslän.

Förändring jämfört med föregående år - bättre än övriga norr- landslän

Norrbotten: -5,4 % Västerbotten: -10,2 % Västernorrland: -1,1 % Jämtland: 0,03 % Tillgång till vård

de behöver 80 % 2010: 79 % (riket 82 %)

2009: 78 % (riket 80 %) 2008: 79 % Förtroende

för vården 75 % Vårdcentraler:

2010: 61 % (riket 63 %) 2009: 57 % (riket 59 %) 2008: 56 %

75 % Sjukhus:

2010: 70 % (riket 71 %) 2009: 73 % (riket 73 %) 2008: 75 %

framgångsrikt arbete med e-häLsa

Distansoberoende hälso- och sjukvård är avgörande för att kun- na tillgodose invånarnas behov i ett län med Norrbottens ålder- struktur och geografiska avstånd. För att klara den framtida häl- so- och sjukvården är utvecklingen av e-hälsa nödvändig såväl för Norrbotten som för övriga Europa.

Under året presenterade landstinget sin slutrapport för det e-hälsaprojekt som pågått mellan 2007 och 2010. Rapporten innehåller många viktiga resultat, bland annat följande:

• E-health Innovation Centre (EIC), har etablerats vid Luleå tekniska universitet i samverkan med kommuner, universitet och näringsliv.

• Norrbotten medverkar i ett flertal strategiska utvecklings- projekt i samarbete med europeiska regioner.

• Ett EU-projektkontor har etablerats vid landstinget.

• Norrbotten har fått uppmärksamhet internationellt som en eftertraktad aktör och samarbetspart inom området e-hälsa.

• E-hälsa är i hög grad integrerat i verksamheten. Fortsatt stra- tegisk utveckling med Luleå tekniska universitet, med flera.

I februari 2010 arrangerade Norrbottens läns landsting till- sammans med Assembly of European Regions ALEC 2010 – Arctic Light e-Health Conference. Konferensen fokuserade på innovationsutveckling och tillväxt. Totalt 270 personer från 20 länder deltog. De medverkande var bland andra vårdgivare, re- presentanter från näringsliv och universitet, socialdepartemen- tet, EU-kommissionen, beslutsfattare och experter på e-hälsa från Europas regioner.

Konferensen var en del av landstingets satsning på e-hälsa, en satsning som har placerat länet som en av de främsta ak- törerna inom området. Internationellt lyfts Norrbotten ofta fram som ett gott exempel på framgångsrika satsningar inom e-häl- sa. Landstinget efterfrågas ofta som partner i utvecklingspro- jekt och som deltagare vid konferenser både i Sverige och ut- omlands.

unga entrepenÖrer i europa

Norrbotten deltar som enda svenska region i Erasmus for Young Entrepreneurs, ett internationellt utbytesprogram för unga entre- prenörer i Europa. Genom att lära sig av andra affärskulturer ska unga företagare hitta nya synsätt för att bli framgångsrika före- tagare. Hittills har nio norrbottniska företagare varit ute i Europa hos olika värdföretag. Norrbotten har tagit emot två företagare.

Norrbottens Handelskammare driver Erasmus for Young Entrepreneurs. Programmet för unga entreprenörer kommer att fortsätta i Norrbotten i ytterligare minst tre år. Landstinget med- finansierar verksamheten. Förväntade effekter är att gränsöver- skridande samarbete ska vara en naturlig del i de unga entrepre- nörenas fortsatta företagande.

attraktiv region

finansiering med hjäLp av eu-projekt

Landstingets EU-projektkontor har i uppgift att ge stöd till an- ställda som har en projektidé och som vill veta mer om möjlighe- ten till finansiering via EU:s olika program. I tabellen nedan pre- senteras ett urval av de projekt som har genomförts med hjälp av EU-projektkontoret.

Finansiering

Extern (mkr) NLL (mkr) Genomförda & avslutade projekt

Gränslös Vård Fas I 1,3 72,2% 0,5 27,8%

Innovationssluss

Norrbotten - steg 1 0,1 100,0% 0,0 0,0%

Regionaliserad

läkarutbildning 1,8 100,0% 0,0 0,0%

Summa 3,2 86,5% 0,5 13,5%

Pågående projekt

Invest in Norrbotten 6,3 67,7% 3,0 32,3%

epSOS (Pilot) - - - -

Gränslös Vård Fas II 3,8 73,1% 1,4 26,9%

Regional Telemedicin

forum - RTF 1,6 76,2% 0,5 23,8%

Renewing Health 5,0 100,0% 0,0 0,0%

Best Agers 2,3 74,2% 0,8 25,8%

Summa 19,0 76,9% 5,7 23,1%

Beviljade ansökningar Innovationssluss

Övre Norrland 11,0 65,1% 5,9 34,9%

Summa 11,0 65,1% 5,9 34,9%

Totalt finansiering 33,2 73,3% 12,1 26,7%

best agers

Den demografiska utmaningen är gemensam för hela Östersjö- området. Landstinget deltar som en av två svenska parter i det internationella projektet Best Agers. Projektet fokuserar på de så kallade 55-plussarna – och på möjligheterna att ta tillvara deras värdefulla kunskaper och erfarenheter i arbetslivet.

Projektet ska bland annat ta fram statistik om de demogra- fiska förändringar som pågår i Östersjöområdet. Deltagarna ska även hitta nya sätt att behålla arbetskraft som är 55+ kvar i ar- betslivet. Kunskapen som tas fram i Best Agers ska ställas till regionernas, politikers, företagares, opinionsbildares, samhälls- aktörers och allmänhetens förfogande. Projektet pågår mellan 2010 – 2012. Ett resultat som till viss del kan tillskrivas projek- tet är att frågan om 55-plussarna på arbetsmarknaden har upp- märksammats i större utsträckning än tidigare i det offentliga samtalet.

fortsatt väntan på norrbotniabanan

Norrbotniabanan som projekt omnämndes inte i regeringens na- tionella transportplan. Inget besked lämnades om arbetet med järnvägsplanerna mellan Skellefteå och Piteå, där Norrbotnia- banan AB erbjudit sig att betala en femtedel av kostnaden för järnvägsplanerna, samt att förskottera resten av planeringskost- naden upp till 220 miljoner kronor. Däremot gav regeringen Tra- fikverket i uppdrag att tillsammans med regioner och närings- livsintressenter pröva förutsättningarna för medfinansiering av en järnvägsförbindelse mellan Skellefteå och Piteå.

invest in norrbotten

Genom projektet Invest in Norrbotten gör tolv av länets kommu- ner och landstinget gemensam sak i arbetet med nya etablering- ar och investeringar i länet. Projektet stödjer kommunerna i att lyfta fram sina etableringsfördelar och att identifiera potentiella etablerare och investerare. Invest in Norrbotten är en samord- nande regional funktion som samspelar med nationella och in- ternationella aktörer och fungerar som en första kontakt till Norr- botten.

Projektägare till Invest in Norrbotten är Norrbottens läns landsting. Projektet finansieras av EU:s regionala utvecklings- fond tillsammans med de deltagande kommunerna och lands- tinget. Liknande verksamheter finns i de flesta län i Sverige. Un- der 2010 bidrog Invest Sweden, den nationella motsvarigheten, till 153 utländska investeringar och 1 362 nya arbetstillfällen i Sverige. De står bland annat bakom ett avtal som innebär att in- disk fordonsindustri nu ska göra vintertester i norra Sverige. En effekt av projektets verksamhet detta år är att uppbyggnaden av strukturer för investeringsfrämjande i kommunerna påbörjats.

En god hälsa hos norrbottningarna lägger grunden för en positiv och hållbar utveckling i länet. Det nationella målet för folkhälsa är att skapa samhälleliga förutsätt- ningar för en god hälsa på lika villkor för hela befolk- ningen. Landstingets folkhälsoarbete ska baseras på ett helhetsperspektiv, det vill säga de livsvillkor, miljöer och levnadsvanor som påverkar hälsan. En god folk- hälsa som är jämt fördelad hos befolkningen är ett centralt mål för hälso- och sjukvården i Norrbotten.

Landstinget ska aktivt samverka och samarbeta med andra för att främja en positiv och jämlik hälsoutveck- ling hos befolkningen i länet. Det finns två centrala in- riktningar vad gäller landstingets arbete för en god folkhälsa: hållbar hälsoutveckling i befolkningen och hälsofrämjande verksamhet.

håLLbar häLsoutveckLing i befoLkningen Lägesrapport

Självskattad hälsa. Landstinget har som övergripande mål att länsinvånarna ska ha Sveriges bästa självskattade hälsa. Årets befolkningsundersökning visar att Norrbotten har haft en posi- tiv utveckling i jämförelse med en liknande undersökning för fyra år sedan; en större andel rapporterar bra hälsa och en mindre del dålig hälsa. Det är en tendens som gäller alla, oavsett kön el- ler ålder. Det finns dock skillnader mellan grupper. Exempel på detta är att männen är fler med bra hälsotillstånd än kvinnorna, tjänstemän är fler än arbetare, personer med längre utbildning fler än personer med kortare utbildning osv. Den positiva utveck- lingen återfinns mer eller mindre i alla samhällsgrupper men skill- naderna mellan olika samhällsgrupper kvarstår.

I Folkhälsoinstitutets senaste redovisning med fyraårsmedel- värden av självskattad hälsa återfinns Norrbotten med det 6:e bästa värdet bland kvinnorna (67 procent) och med 5:e bästa värdet bland män (72 procent) i riket.

Andel som angett att de har bra eller mycket bra hälsotillstånd i åldersgrupper, Norrbotten åren 2006 och 2010.*

0 % 20 % 40 % 60 % 80 % 100 %

65–84 år

45–64 år

30–44 år

16–29 år

65–84 år

45–64 år

30–44 år

16–29 år

MänKvinnor

2010 2006

god hälsa

Mål Resultat - nuläge

Vuxna norrbottningar har den bästa självskat- tade hälsan i Sverige år 2020. Högst tre procent av eleverna i gymnasiets första årskurs känner sig nedstämda ofta.

Självskattad hälsa år 2010 är bättre än år 2006. Kvin- nor 66 % Män 70 %; år 2010. Perioden 2006-2009:

Kvinnor 6:e bästa värdet och män 5:e bästa värdet.

bland samtliga län/regioner.

Nedstämdheten bland pojkarna (4 %) ligger strax i nivå med målet medan flickorna fortfarande ligger be- tydligt högre (13 %). Ingen förändring har skett de se- naste tre läsåren.

90 % av landstingets verksamheter använder metoder som stödjer patientens kraft i arbetet för sin egen hälsa och att särskilt stöd finns för individer med ökad sår- barhet.

Stöd för patientens egen kraft*:

2010: 49 % 2009: 58 %

Stöd för sårbara grupper*:

2010: 59 % 2009: 67 %

* Systemet för mätning och uppföljning är under inar- betning. Målet är att omfatta alla verksamhetområden.

Avvikelsen mellan åren beror på ökad svarsfrekvens.

Goda levnadsvanor Andelen icke-rökare bland gravida är nära målet; 97

% mot önskat 98 %. Trenden är nedåtgående för rök- ning bland småbarnsföräldrar men en bit kvarstår till målet; 88 % mot 95 %.

Rökning bland flickor och pojkar har inte rört sig mot målet om halvering i förhållande till 2008. Idag röker 16 % av flickorna och 13 % av pojkarna i gymnasiets första år. Snusningen i samma åldersgrupp har mins- kat bland pojkarna (19 %) och är oförändrat bland flickorna (7 %). Andelen ungdomar med riskabla alko- holvanor är densamma som för fyra år sedan (kvinnor 27 %, män 28 %).

Sexuell hälsa Målet om att högst 15 fall av klamydiainfektion per 1000 invånare, 15 -29 år, är uppnått år 2010 med värdet 14.

Övervikt eller fetma Andelen 4-åriga flickor med övervikt eller fetma var 16

%, år 2009. Motsvarande för pojkarna 13 %. Målet är högst 10 %.

Andelen med övervikt bland vuxna norrbottningar ef- ter kön och ålder har ökat eller är oförändrat. Kvinnor

inriktningsmåL god häLsa

Övergripande inriktningsmålet för landstingets folkhälsa är att norrbottningarna ska ha Sveriges bästa självskattade hälsa.

Andel med övervikt eller fetma bland norrbottningar, 16 – 84 år, åren 2006 och 2010.*

2010 2006 2010 2006

Män Kvinnor 100

90 80 70 60 50 40 30 20 10 0

Övervikt Fetma

procent

Andel med övervikt eller fetma under de senaste fyra åren bland ungdomar i Norrbotten.*

40 35 30 25 20 15 10 5 0

Pojkar Flickor

2010 2006

Årskurs 4 Gymnasium åk 1*

Årskurs 7 Gymnasium åk 1* 16-24 år Årskurs 4 Årskurs 7 16-24 år

procent

Tobaks- och alkoholvanor. Rökning bland gravida och små- barnsföräldrar har haft en positiv utveckling under 2000-talet.

Idag är det få blivande mammor som röker (knappt tre procent) och Norrbotten fanns med bland länen med minst antal rökare i den senaste redovisningen för år 2008.

Rökning bland norrbottningarna fortsätter att minska. Medel- ålders kvinnor som har flest rökare bland sig har också haft den största minskningen under de senaste fyra åren. I genomsnitt rö- ker idag 12 procent av männen och 14 procent av kvinnorna. Var fjärde man (25 procent) snusar och 6 procent bland kvinnorna är snusare. Detta gör att männen sammantaget är större tobaks- brukare än jämnåriga kvinnor.

En viss minskning kan skönjas det senaste året av dem som har provat röka bland eleverna i grundskolan årskurs sju. Detta har ännu inte gett följdverkan av rökvanorna bland ungdomar- na i gymnasiet. Dessa har inte förändrats till det bättre under de fyra senaste åren, snarare finns en tendens till det sämre. Ande- len som röker minst någon gång i veckan uppgår till en procent i årskurs sju, oavsett kön. I gymnasiet är 16 procent av flickor- na och 13 procent av pojkarna rökare. Under samma tidsperiod har snusning bland pojkarna minskat; från var fjärde till mindre än var femte pojke.

Andel som angett att de har bra eller mycket bra hälsotillstånd efter utbildnings- längd och socioekonomisk tillhörighet, Norrbotten åren 2006 och 2010.*

100 90 80 70 60 50 40 30 20 10 0

Män Kvinnor

2010 2006

Tjänsteman Lång utbArbetare Lång utb Kort utb Tjänsteman Arbetare Kort utb

procent

Psykisk hälsa. Det psykiska välbefinnandet bland vuxna norr- bottningar är detsamma som för fyra år sedan. Undantaget är yngre män som idag rapporterar något fler med sämre välbefin- nande än tidigare. Trots en viss förbättring är unga kvinnor fort- farande den grupp som har flest med nedsatt välbefinnande (23 procent mot jämnåriga män med 15 procent). Samma gäller bland ungdomar i gymnasiets första år. Det är betydligt fler flick- or som brukar känna sig ledsna eller nedstämda än pojkar (13 respektive 4 procent). Utvecklingen har varit oförändrad under de fyra senaste åren.

Män Kvinnor

Andel med nedsatt välbefinnande, Norrbotten åren 2006 och 2010.*

30 25 20 15 10 5 0

2010 2006

16-29 år 30-44 år 45-64 år 65-84 år 16-29 år 30-44 år 45-64 år 65-84 år

procent

Övervikt/fetma fortfarande vanligt bland länsborna. Av de uppgifter norrbottningarna lämnat om sin vikt och längd syns inga förbättringar vad gäller andelen med övervikt eller fetma.

Varannan kvinna och mer än varannan man i länet är överviktig i likhet med för fyra år sedan.

Skolsköterskornas mätningar sedan år 2006 visar inga teck- en på minskning av övervikt eller fetma bland skoleleverna i grundskolan och gymnasiet. Inga förbättringar har skett under de fyra senaste åren vad gäller övervikt bland länets ungdomar.

Bland länets 4-åringar har en viss minskning av fetma skett men andelen med övervikt ligger fortfarande över målet - särskilt bland flickorna - om högst tio procent överviktiga barn.

Alkohol. Undersökningar bland lä- nets elever i årskurs nio visar att fler av ungdomarna idag inte dricker alkohol, och att färre dricker myck- et ofta än jämnåriga för tio år se- dan. Andelen elever i gymnasiets första år som har provat alkohol har minskat stadigt under senare år, till var femte flicka och var fjärde poj- ke. Andelen gymnasieelever som dricker alkohol minst någon gång i månaden har också sjunkit, till un- gefär var femte elev, oavsett kön.

Trots detta är det gruppen yng- re män och kvinnor (16 – 29 år) som har störst andel med riskabla alkoholvanor och som är de största alkoholkonsumenterna. Alkoholvanorna bland länets unga män och kvinnor är oförändrade i jämförelse med fyra år sedan. Näs- tan var tredje man och var fjärde kvinna i den åldersgruppen har riskabla alkoholvanor baserat på hur ofta man dricker, hur myck- et och hur ofta man är berusad. Generellt är inte alkoholvanor- na bland befolkningen i Norrbotten sämre än genomsnittet för Norrland och riket i övrigt.

Nätverk kring alkohol och våldsförebyggande arbete.

Landstinget har gett ekonomiskt stöd för aktiviteten Varannan vatten vid festivaler och andra arrangemang i länet där folk sam- las och alkohol finns till försäljning. Budskapet går ut på att föra fram de positiva effekterna av att dricka måttligt. Ett nätverk har etablerats mellan sommarfestivalsarrangörer, polismyndighe- ten, IOGT, länsstyrelsen och landstinget om att tillsammans ar- beta för att minska och förebygga alkoholrelaterade skador och våld. Detta innefattar ett brett spektrum av aktiviteter som logis- tik och planering av festivalområden, arbetsrutiner för myndighe- ter och arrangörer, hantering av tillstånd och information till dem som har alkoholförsäljning. Koncepten Varannan vatten, Drogfri

Tobaksförebyggande arbete bland ungdom. Tobaksfri Duo är en vetenskapligt utvärderad metod som infördes i Norrbot- ten under våren 2009. Metoden går ut på att elever i årskurs sex skriver kontrakt med en tobaksfri vuxen över 18 år om att de ska vara tobaksfria under resterande år eleven går i grund- skolan. Kommunerna har visat ett stort intresse för metoden. I dag har drygt hälften av länets skolor med berörda årskullar in- fört metoden.

Tobaksfri dag med ungdomar, 2010

Män Kvinnor

Andel som röker dagligen, Norrbotten åren 2006 och 2010.**

30 25 20 15 10 5 0

2010 2006

16-29 år 30-44 år 45-64 år 65-84 år 16-29 år 30-44 år 45-64 år 65-84 år

procent

Andel med riskabla alkoholvanor, år 2010. Norrbotten, Norrland och riket.**

100 90 80 70 60 50 40 30 20 10 0

procent

Norrbotten Norrland Riket

Män Kvinnor Män Kvinnor Män Kvinnor

Andelen rökare bland gravida i vecka 32, Norrbotten och riket åren 2000- 2008.*

10 9 8 7 6 5 4 3 2 1 0

Norrbotten Riket

2000 2001 2002 2003 2004 2005 2006 2007 2008

procent

exit samt Ansvarsfull alkoholservering ingår som viktiga komple- ment i det förebyggande arbetet. Arbetet har gett positiva effek- ter. Statistiken för våldsbrott vid festivalerna i Norrbotten år 2010 visar en minskning av våldet med 40 procent mot föregående år (från 82 till 49).

samverkan

Den hälsopolitiska strategin är ett verktyg för att få en långsiktig hållbar struktur och uppföljning av folkhälsan. Norrbottens folk- hälsopolitiska råd har ett samarbete med Statens folkhälsoinsti- tut som bygger på att ge kunskapsstöd och rådgivning till folk- hälsoråd och andra i länet via modern IT-teknik.

Folkhälsa är en av tre hörnpelare inom länets regionala utveck- lingsprogram (RUP) med partnerskap mellan länsstyrelsen, landstinget, kommuner och näringsliv. Landstinget har medver- kat i ett nationellt nätverk om folkhälsa och regional utveckling i samarbete (FRUSAM) med syfte att visa hur regionala tillväxtpro- cesser, lokal näringslivsutveckling och folkhälsa ömsesidigt kan stödja varandra. Landstinget har granskat hur folkhälsa integre- ras i ansökningar om ekonomiskt stöd ur regionala tillväxtfonder eller motsvarande.

Under 2010 har norrlandstingen samarbetat kring en ny befolk- ningsundersökning, Hälsa på lika villkor? Det är en enkät med frågor kring levnadsvanor, levnadsvillkor och hälsa som skickats ut till slumpvist utvalda personer. Alla kommuner i Norrbotten har medverkat. Undersökningen är ett hjälpmedel för planering och uppföljning av lokalt och regionalt folkhälsoarbete. En del av re- sultatet presenteras i text och diagram ovan. Landstinget deltar också i olika nationella nätverk till exempel rörande kultur i vår- den, tobak, riskbruk osv.

Internationellt samarbete kring folkhälsa. Landstinget medverkar även i det europeiska regionsamarbetet, Assembly of European Regions (AER). Landstinget är medlem i flera kom- mittéer som behandlar sociala frågor, frågor kring hälso- och sjukvård, folkhälsa, kultur samt hälsa med koppling till kulturen.

En viktig del för utvecklingen av jämlik hälsa är landstingets re- presentation och engagemang kring jämställdhetsfrågor inom europasamarbetet.

Information. Folkhälsa är ett prioriterat område i landsting- ets kommunikation med norrbottningarna. Informationen handlar dels om att förmedla hur hälsan ser ut i länet, men även om att lyfta fram vad man kan göra för att förbättra sin hälsa. Under 2010 publicerades ett antal artiklar om landsting- ets folkhälsoarbete. Kampen mot alkohol, droger, tobak, fetma och sexuellt överförbara infektioner är återkommande teman i landstingets information som sprids i flera olika kanaler; webb, press, radio, och tv. Under året hölls ett flertal presskonferen- ser med syftet att sprida information om aktuella folkhälsoun- dersökningar. 

Stöd till folkhälsoaktiviteter. Landstinget stödjer projekt inom folkhälsa med en folkbildande inriktning. Ett projekt som fått stöd är Hälsokörkortet, där personer med funktionsnedsätt- ning kan få råd och tips om kost och motion bland annat genom läger- och kursverksamhet. Stöd har också beviljats till drogfö- rebyggande projekt som riktat sig till unga i trafiken samt projekt inom hörselvården.

Landstingets strategiska arbete för att tillsammans med an- dra aktörer främja sexuell hälsa och förebygga sexuellt över- förbara infektioner, STI, har intensifierats de senaste åren. Fri- villigorganisationer, kommuner och landsting kan årligen söka statsbidrag för insatser mot hiv/aids och andra STI. Socialsty- relsen beslutar om bidragets storlek till samordnande landsting som beslutar om hur bidragen ska fördelas. Genom projekten förbättras möjligheten att nå vissa särskilt riskutsatta grupper med förebyggande verksamhet och stöd. Under 2010 har lands- tinget använt bidraget för att möjliggöra insatser för grupperna män som har sex med män, asylsökande och anhöriginvand- rare, ungdomar och unga vuxna, samt hiv-infekterade i länet.

Bland annat har studenter utbildats och startat upp en informa- tionsverksamhet riktad till andra studenter, Pass 6, och en ut- bildningssatsning har påbörjats för att utbilda vårdcentralernas personal inom sexuell hälsa och STI.

Från och med 2008 har landstinget med bidrag från Social- styrelsen byggt upp ett regionalt kunskapsnätverk för hiv och andra STI, tillsammans med landstingen i Västerbotten, Jämt- land och Västernorrland. Detta nätverk har beviljats statsbidrag och har under året startat en ny hemsida, gratiskondomer.nu, riktad till ungdomar. De har även utbildat studenter inför en ny informationsverksamhet, Unga möter yngre, där studenter infor- merar skolelever om sex och relationer.

Kultur och hälsa. Det finns i dag en hel del forskning som visar att konsumtion av och deltagande i kulturella aktiviteter främjar god hälsa. Kulturaktiviteter kan också vara ett värdefullt komple- ment till annan vård och rehabilitering. Landstinget har i dag in- ordnat ämnesområdet kultur och hälsa som en del i det syste- matiska arbetet för norrbottningarnas hälsa.

Under 2010 har ett flertal seminarier kring kultur och hälsa ar- rangerats. Ekonomiskt stöd har delats ut till olika projekt som rör området kultur och hälsa, riktat till barn/unga samt vuxna och äldre. Ett av de större projekten som landstinget bidragit till är Skaparkraft som med musik och idrott stödjer asylsökande barn och barn med funktionsnedsättning.

den häLsofrämjande inriktningen stärks

Landstinget arbetar ständigt med att utveckla det förebyggande och hälsofrämjande perspektivet inom sina verksamheter. Det görs bland annat genom en tydligare målinriktning mot förbätt- rad hälsa för patienter, medarbetare och befolkning. Att stärka de hälsofrämjande insatserna och i större utsträckning förebyg- ga ohälsa och sjuklighet är centrala frågor i sjukvårdens arbete för att möta framtida vårdbehov, men också för en mer patient- fokuserad och kunskapsbaserad vård.

Arbetet fokuserar på sjukdomsförebyggande insatser i häl- so- och sjukvården, exempelvis att utveckla stödprogram för tobaksavvänjning, viktminskning, förskriva fysisk aktivitet på recept osv. Den som drabbas av sjukdom ska få stöd att leva ett så bra liv som möjligt, att kanske undvika medicinering men också att förebygga nytt insjuknande eller komplikationer.

Arbetet ska också utveckla hälsofrämjande insatser i hälso- och sjukvården, bland annat genom att stimulera och tillvarata pa- tientens kraft och initiativ i arbetet för sin egen hälsa.

Landstinget följer årligen upp hur verksamheterna arbetar mot ett mer hälsofrämjande perspektiv. Uppföljningen görs en- ligt en metod som utarbetats inom nätverket för Hälsofrämjande sjukhus och vårdorganisationer. Under året har landstinget an- sökt om medlemskap i nätverket för samtliga länets sjukhus och vårdorganisationer. Tidigare var Piteå sjukhus länets enda med- lem. Uppföljningarna som görs av nätverket visar att preventi- va program inom tobak finns i stor utsträckning och att stöd till minskad övervikt/fetma och mer fysisk aktivitet ökar. År 2009 hade närmare 70 procent av verksamheterna stöd för individer eller grupper som är särskilt sårbara.

Rökfri inför operation. Landstinget har infört rekommen- dationer om att patienter som ska opereras inte ska röka åtta veckor innan och lika lång tid efter operation. Bakgrunden är att rökning påverkar operationsresultatet. Personer som röker har fler komplikationer än personer som inte röker, eller slutat röka i god tid före operation. Exempel på komplikationer är ökad risk för infektioner, sämre sårläkning och ökad ärrbildning, men också mer allvarliga komplikationer med hjärta, kärl och lungor.

De som behöver stöd för att sluta röka kan kontakta sin vård- central.

Vårdval. Vårdvalet är nu etablerat i Norrbotten. Hälsofrämjan- de och sjukdomsförebyggande insatser utgör en viktig del i det basuppdrag som samtliga vårdcentraler inom ramen för Vårdval Norrbotten svarar för. I uppdraget ingår bland annat att erbjuda barn- och mödrahälsovård samt att medverka i kommunernas folkhälsoarbete. Landstinget har fastställt ett antal indikatorer som ska ligga till grund för dialog och kommunikation med leve- rantörerna. Flera av dessa avser levnadsvanor av betydelse för folkhälsan såsom kost, motion samt tobaks- och alkoholvanor.

två inriktningar går samman

- kraftsamLing kring Övervikt och fetma

Under året har Norrbottens läns landsting, landstinget i Kalmar län, och landstinget i Jönköpings län påbörjat ett samarbete för att förbättra hälsan hos befolkningen. Konceptet som följs kallas Triple aim, med målsättningen friskare invånare, nöjdare patien- ter och lägre kostnader. Norrbottens satsning kallas Livsviktigt, och syftar till att förebygga övervikt och fetma i länet. Livsviktigt pågår i pilotkommunerna Piteå och Gällivare under 2010-2012 och sker i samarbete med kommunernas folkhälsoråd. I Gälli- vare har kommunen valt att bredda HOPP-projektet (Hälsa och personlig planering) till att omfatta samtliga kommunens skolor.

I Piteå görs en särskild satsning på skolan i Öjebyn. I pilotkom- munerna utbildar landstinget skolsköterskor så att de ska kun- na skriva ut fysisk aktivitet på recept till gymnasieelever där be- hov finns. Samtidigt provar landstinget i samma kommuner en ny funktion vid vårdcentralerna, hälsokoordinatorn. Denna re- surs har fördjupande kunskaper i hälsofrämjande arbetssätt och utgör ett stöd för övrig personal inom levnadsvanor. Under året utbildades personal från åtta av de nio vårdcentralerna i Piteå och Gällivare till hälsokoordinatorer. Efter processtiden ska er- farenheterna sammanställas och användas för breddinförande i hela länet.

god vård

inriktningsmåL

Norrbottningen ska utifrån behov ges rätt behandling, vid rätt tidpunkt, på rätt nivå.

I förhållande till patienterna innebär god vård att verksam- heterna regelmässigt ska motsvara patienternas förväntningar i mötet med hälso- och sjukvården. Detta gäller såväl det rent professionella yrkesutövandet, som andra faktorer som kan vara lättare för patienten att bedöma; exempelvis bemötande och in- formation om vilka möjligheter och begränsningar som förelig- ger med hänsyn till patientens hälsotillstånd. God vård innebär även att landstinget har en effektiv organisation och verksamhe- tens resurser används på ett för patienterna och norrbottningar- na effektivt sätt, och att verksamheten grundar sig på evidens- baserad kunskap.

Mått Mål

2010-

2012 Nuläge Andel vårdrelaterade

infektioner < 5 % 2010-11: 7,8 %

2010-04: 6,2 % 2009-11: 4,5 % Andel högfrekventa

besökare på akutmottag- ningar vid sjukhus

10 % 2010-12: 19 % 2009-02: 19 %

Blodtryck/hjärtsvikt; användning av kostnadseffektiva blodtrycks- sänkande läkemedel (andel ACE- hämmare)

75 % 2010-12: 69 % 2009-12: 69 %

Hjärta/kärl, diabetes, stroke, andel användning av kostnadseffektiva blod fettssänkande läkemedel (andel simvastatin)

80 % 2010-12: 71 % 2009-10: 71 %

Andel patienter med låga sam- manfattande betyg (patientenkät om bemötande)

< 5 % 2010-12: 4,6 % 2009-12: 4,9 %

Återinsjuknande i stroke

inom 365 dagar < 9 % 2010-12: 9,5 % k, 11,5 % m 2010-11: 9,4 % k, 9,9 % m Specialiserad vård, andel

väntande för besök, längre än 90 dagar

0 2010-12: 9 %*

2009-12: 7 %

Specialiserad vård, andel väntande för behandling, längre än 90 dagar

0 2010-12: 7 %*

2009-12: 5 %

Primärvård, telefontillgänglighet, andel samtal som inte besvaras samma dag

0 2010-12: 9 %

2009-12: 7 %

* Från och med april 2010 ingår gruppen patientvald väntan i beräkningen av andel patienter som väntat på besök/behandling längre än 90 dagar. Detta påverkar resultatet och kan ge en högre andel som väntat mer än 90 dagar på besök/behandling. (Från och med april ingår även så kallade övriga be- handlingar i redovisningen av det som benämns behandling.)

God vård innehåller många delmoment som underlag för att utveckla vården. Under rubriken ”Öppna jäm- förelser” bedriver Sveriges Kommuner och Landsting (SKL) och Socialstyrelsen tillsammans ett arbete för att öppet redovisa och jämföra hälso- och sjukvårdens kvalitet och effektivitet. I de fem rapporter som redovi- sats framgår att svensk hälso- och sjukvård har förbätt- rats, liksom det också gjorts i Norrbotten.

Tabellen visar landstingets position i några av de 134 indikatorerna. Öppna jämförelser ger succesivt allt bättre underlag för jämförelse med andra och används i landstingets förbättrings- och utvecklingsarbete.

Öppna Jämförelser, Norrbottens Läns

Landsting i förhållande till andra landsting 2010 2009 2008 Hälsopolitisk åtgärdbar dödlighet

Kvinnor, 2005-2008,2004-2007, 2003-2006

• • •

Hälsopolitisk åtgärdbar dödlighet

Män, 2005-2008,2004-2007,2003-2006

• • •

5-års överlevnad i bröstcancer

2002-2008, 2001-2007, 2000-2006

• • •

Andel diabetiker som når mål för blodtryck

2009, 2008 och 2007

• • •

Dödlighet inom 28 dagar efter stroke

Kvinnor 2006-2008, 2005-2007och 2004-2006

• • •

Dödlighet inom 28 dagar efter stroke

Män 2006-2008, 2005-2007och 2004-2006

• • •

Dödlighet inom 28 dagar efter hjärtinfarkt

Kvinnor 2006-2008, 2005-2007och 2004-2006

• • •

Dödlighet inom 28 dagar efter hjärtinfarkt

Män 2006-2008, 2005-2007och 2004-2006

• • •

Antal självmord och dödsfall med oklart uppsåt per 100 000

invånare, kvinnor 2004-2007, 2003-2006

• • •

Antal självmord och dödsfall med oklart uppsåt per 100 000

invånare, män 2005-2008, 2004-2007, 2003-2006

• • •

Andel med tre eller fler psykofarmaka 80 år och

äldre, kvinnor 2009, 2008 och 2007

• • •

Andel med tre eller fler psykofarmaka 80 år och äldre

män, 2009, 2008 och 2007

• • •

Andel av patienterna som ansåg att väntetiden till ett besök

på vårdcentral/motsvarande var rimlig, 2009, 2008 och 2007

* ^{• •}

Andel av patienter som väntat längre än 90 dagar på besök i

specialicerad vård, mars 2010, mars 2009, mars 2008

• • •

Faktisk hälso- och sjukvårdskostnad

2009, 2008 och 2007

• • •

Kostnad per konsumerad DRG-poäng

Spec. somatisk vård 2008, 2007 och 2006

• • •

Position 1 - 7 (%) 35 39 38

Position 8 - 14(%) 30 27 23

Position 15 - 21(%) 35 33 39

* NLL deltog ej i den nationella patientenkäten.

I NLL´s egen patientenkät finns frågan ”Jag fick min undersökning/behandling ge- nomförd inom acceptabel tid”. 91,2 procent av de svarande 2010 instämmer helt el- ler delvis, motsvarande siffra för 2009 var 90,2 procent.