Delårsrapport
April 2011
Delårsrapport per april 2011
Vision
Norrbottningen ska leva ett rikt och utvecklande liv i en region med livskraft och tillväxt.
Verksamhetsidé
Landstinget arbetar för norrbottningarnas välfärd och styrs ytterst av norrbottning- arna, genom allmänna politiska val.
Landstinget ska, genom att bedriva hälso- och sjukvård och folktandvård, verka för en rättvis välfärd fördelad efter behov och i allt väsentligt finansierad genom skat- ter.
Som folkvalt regionalt organ, ska landstinget medverka till Norrbottens utveckling och skapa förutsättningar för ett hållbart samhälle. Genom en aktiv kultur- och re- gionalpolitik, ekonomiskt och annat stöd till kollektivtrafik och de mindre företa- gens utveckling ska förutsättningar skapas för en god livsmiljö.
Av kommunallagen framgår bl a att finansiella mål samt mål och riktlinjer för verksamheten ska fastställas i budgeten och att de efterlevs, följs upp och utvärde- ras. I Landstingsplan 2011-2013 finns finansiella mål samt mål för verksamheten.
Dessa mål utgör utgångspunkten för denna delårsrapports struktur.
1
Omvärlden
Samhällsekonomin
Exporten och tillverkningsindustrin har en förhållandevis stor betydelse för den svenska ekonomin. Därför drabbades Sverige hårdare än andra länder av den finansiella oron och nedgången i världshandeln 2008-2009. När konjunkturen sedan stärktes och världshan- deln svängde upp igen växte den svenska ekonomin snabbare än ekonomin i andra länder.
De offentliga finanserna var i god ordning, hushållens ekonomi stark, banksektorn hade relativt stabil ekonomi och bostadsbyggandet var inte så högt. Sverige delade med andra ord inte de problem som många andra länder hade.
Den svenska ekonomin är nu inne i en stark tillväxtfas. BNP växte förra året med 5,5 pro- cent och i år beräknas tillväxten bli nästan lika hög 4,8 procent. Trots den snabba åter- hämtningen är resursutnyttjandet i ekonomin som helhet fortfarande lågt. Därmed finns förutsättningar för fortsatt höga tillväxttal och en positiv utveckling på arbetsmarknaden också under kommande år. Antalet arbetade timmar ökar och arbetslösheten sjunker. Den höga arbetslösheten har pressat ned timlöneökningarna till låga nivåer och Sveriges Kommuner och Landsting (SKL) bedömer att löneökningarna successivt ökar till en nivå upp mot fyra procent per år, i takt med att jämvikt uppnås på arbetsmarknaden.
Det goda utgångsläget i den offentliga sektorns ekonomi har gjort det möjligt att bedriva en expansiv finanspolitik utan att underskotten skenat som i andra länder. Underskotten i den offentliga sektorns finansiella sparande stannade på 0,9 procent av BNP 2009 och 0,3 procent 2010. Den kraftiga ekonomiska återhämtningen som ses innebär att den offentliga sektorn kommer att uppvisa ett mindre överskott redan 2011. Förbättringen begränsas av skattesänkningar, både i år och nästa år. År 2015 då ekonomin förväntas befinna sig i jämvikt, beräknas överskotten uppgå till 1,7 procent. Regeringens mål för den offentliga sektorns finansiella sparande är 1 procent av BNP över en konjunkturcykel.
Riksbanken höjer styrräntan för att ekonomin i landet inte ska bli överhettad, men det är i framförallt tre storstadsområden den risken finns. Men det betyder att räntan även ökar för norrbottningen och de norrbottniska företagen.
Landstingens ekonomi
Trots att svensk ekonomi var på väg upp ur en djup svacka blev 2009 och 2010 två av de resultatmässigt bästa åren någonsin för kommuner och landsting. Förklaringen är främst tillfälligt höjda statsbidrag, sänkta arbetsgivaravgifter och en återhållsam kostnadsutveck- ling.
År 2011 ser ut att bli ännu ett år då kommuner och landstingen lever upp till målen för god ekonomisk hushållning enligt SKL. Förklaringen är att prognosen för skattintäkterna reviderats upp och att landstingen varit försiktiga med att öka sina kostnader.
Nästa år vänder utvecklingen om beslutade statsbidragsramar inte förändras. Landstingen är inne i en period där de demografiskt betingade behoven ökar kraftigt vilket gör det svårt att klara en ekonomi i balans fram till 2015 utan att se över verksamhet och finansi- ering.
Befolkningsutvecklingen
Under årets första kvartal har antalet invånare i länet minskat med 188 personer. Antalet invånare per mars uppgick till 248 421 personer. Det är endast kommunerna Arvidsjaur, Boden och Gällivare som visar positiva befolkningssiffror.
Aktuella utredningar och andra påverkansfaktorer
På nationell nivå finns avslutade och pågående utredningar som på såväl kort som lång sikt påverkar och kan komma att påverka landstinget. Främst kan nämnas:
Utjämningskommitténs översyn av skatteutjämningssystemet kan få stor betydelse för landstingets ekonomi.
Utredningen om översyn av den statliga regionala förvaltningen, som även inkluderar landets indelning i regioner, kommer att få betydelse för landstingets framtid.
Utredningsdirektiv har lämnats till särskild utredare med uppdrag att lämna förslag till hur kommuner och landsting kan ges stabilare planeringsförutsättningar med hän- syn till konjunkturvariationer.
Den 1 juli 2010 blev vårdgarantin lagstiftad och utvecklingen går generellt mot att patientens ställning inom hälso- och sjukvården stärks på en rad områden. Diskussio- ner förs om att införa tillgänglighetsgaranti inom den akuta sjukvården, värdighetsga- ranti inom äldrevården och om att vårdgarantin även ska omfatta vissa undersökning- ar inom bild och funktion. I framtiden är patientens väg genom hela vårdkedjan i fo- kus.
Genomförandet av den nationella cancerstrategin kommer att påverka landstinget, bland annat genom ett gemensamt åtagande med övriga landsting i norra sjukvårdsre- gionen att bilda och bygga upp ett regionalt cancercentrum (RCC).
En nationell översyn av missbruks- och beroendevården kan komma att förändra an- svarsfördelningen mellan landsting och kommuner. Utredaren lämnade sina förslag den 27 april.
En fråga som är aktuell under de närmaste åren är införlivandet av EU:s patientrör- lighetsdirektiv i svensk rätt, vilket kommer att ge patienterna ökade möjligheter att söka vård i ett annat EU-land. Detta ökar kraven på landstingen, inte minst ekono- miskt. Direktivet har nyligen godkänts inom EU och ska implementeras i medlems- länderna senast hösten 2013.
Socialstyrelsen avser att ersätta nu gällande föreskrift avseende patientsäkerhet och kvalitet i hälso- och sjukvården. Den nya föreskriften kan komma att leda till ett om- fattande arbete för att implementera nya krav.
Attraktiv region
Mål
Norrbottningarna ska känna stolthet och en stark samhörighet med sitt län samt vara delaktiga i den regionala utvecklingen. Den enskilde norrbottningen och dennes engage- mang har avgörande betydelse för länets utveckling.
Norrbotten ska vara känt som en dynamisk region.
Norrbottningarna ska ha en positiv självkänsla.
Norrbotten ska vara ett gott län att leva i.
3
Mått Mål 2010-2012 Nuläge
Befolkningsutveckling Positiv Befolkningen har minskat med 188 perso- ner under första kvartalet år 2011.
Försörjningskvot Oförändrad Försörjningskvoten för 2010 är 0,74 och densamma som för åren 2008-2009.
Sysselsättning (16-64 år), Norr- botten
Förändring öppet arbetslösa
Förändring sökande i program med aktivitetsstöd
Minskning
Minskning
2010/2009: -17,7 % (k), -24,2 % (m) 2009/2008: 20,1 % (k), 11,5 % (m) 2010/2009: 20,8 % (k), 9,3 % (m) 2009/2008: 68,2 % (k), 75,0 % (m) Ungdomsarbetslöshet
(18-24 år) Minskande Utveckling andel arbetslösa mellan två år och antal öppet arbetslösa vid senaste årsskifte:
2010/2009: (k) -18,0 % och 493 st (m)-25,4 % och 756 st 2009/2008: (k) +9,3 % och 601 st (m)-8,3 % och 1 013 st 2008/2007: (k) +6,2 % och 550 st (m)+32 % och 1 105 st Eftergymnasialutbildning 3 år
eller längre
Ökande Norrbotten 2009: (k) 23 %, (m) 14 % Riket
2009: (k) 26 %, (m) 18 % Nystartade företag i Norrbotten Ökande 1 168 år 2009, dvs 2,0 % av riket
Arbetet med att bilda en regional kollektivtrafikmyndighet fortgår Ett intensivt arbete pågår just nu i länet med att bilda en regional kollektivtrafikmyndig- het. Riksdagen beslutade i juni 2010 om en ny lagstiftning om kollektivtrafiken. Lagen som träder i kraft den 1 januari 2012, innebär att kommunerna och landstinget inom re- spektive län gemensamt är ansvariga för den regionala kollektivtrafiken. Kommunerna och landstinget kan inom lagens ram sinsemellan komma överens om vem som ska vara regional kollektivtrafikansvarig myndighet.
I den nya lagen anges att den regionala kollektivtrafikmyndigheten ska upprätta och fast- ställa ett trafikförsörjningsprogram som anger målen för den regionala kollektivtrafiken.
Inför det kommunikationspolitiska rådets sammanträde i januari 2011 tog landstinget ini- tiativ till att bilda en politisk styrgrupp bestående av ledamöter från Kommunförbundet och landstinget. Styrgruppen ska ta fram faktaunderlag för bildande av den nya kollektiv- trafikmyndigheten.
En politisk styrgrupp bestående av representanter från Kommunförbundet samt landsting- et har bildats. Utöver den politiska styrgruppen finns en tjänstemannagrupp med repre- sentanter från landstinget, Kommunförbundet och Länstrafiken. Tjänstemannagruppen har bland annat haft ett dialogseminarium med ansvariga tjänstemän hos kommunerna om lagen och genomfört ett seminarium för kunskapsuppbyggnad kring de förändringar kol- lektivtrafiklagen medför.
Ett förslag på hur myndigheten ska utformas och hur ansvaret ska fördelas mellan kom- munerna och landstinget väntas innan halvårsskiftet och för beslut under hösten.
Grönbok om innovationer och verksamhetsutveckling i hälso- och sjukvården Landstinget har startat ett utvecklingsarbete om hur idéer inom hälso- och sjukvård samt omsorg ska kunna tas om hand och bli till kommersiella tjänster och produkter. Hälsa är
en tillväxtbransch som kan skapa både arbetstillfällen och nya företag. Genom att vårda idéer inom hälso- och sjukvården skapas tillväxt som bidrar till regional utveckling.
För att lyfta innovationsfrågor och hälsa som en tillväxtbransch har en grönbok om inno- vationer tagits fram. Genom att stimulera till debatt och diskussion lyfts innovationsfrå- gor på agendan.
Norrbottens läns landsting är en av flera aktiva deltagare i ett samspel mellan regionala aktörer inom forskning, samhälle och näringsliv. Landstingets interna utvecklingsarbete är en komponent i ett regionalt innovationssystem med ett aktivt deltagande och samspel mellan regionala aktörer inom forskning, samhälle och näringsliv.
Grönboken – Vård av idéer – kommer att vara ute på öppet samråd under våren 2011.
Öppet samråd innebär att alla som är intresserade ges möjlighet att lämna synpunkter.
Under tiden för det öppna samrådet kommer seminarier att arrangeras på sjukhusen i Gäl- livare, Kalix och Sunderbyn. Seminarierna anordnas tillsammans med lokala aktörer som kommun, näringsliv och intresseföreningar.
Enligt planen ska grönboken i nästa fas utvecklas till en vitbok. Grönböcker och vitböck- er är en flitigt använd metod inom EU. Grönböckerna presenterar bakgrunder och tänkba- ra lösningar - en rad idéer som förs fram till offentlig diskussion och debatt. Vitböckerna är en konkretisering av diskussionen och innehåller oftast konkreta förslag till lösningar.
Resultatet av en vitbok kan ibland bli ett handlingsprogram inom det berörda området eller förslag som kan leda till förändringar i olika styrdokument och handlingsplaner.
Europaforum Norra Sverige
Den 31 mars och 1 april hölls Europaforum Norra Sverige i Lycksele. Europaforum Nor- ra Sverige arbetar för närvarande med att ta fram en ny strategi och handlingsplan för på- verkansarbetet. De första tankarna kring hur den skall utformas och vad den bör innehålla presenterades. Europaforum har ett väl utvecklat arbete på vissa prioriterade områden med påverkansarbete sedan 10 år tillbaka och tiden är nu mogen att utveckla detta arbete i samklang med EU:s nya tillväxtstrategi; Europa 2020 ”Smart, hållbar tillväxt för alla”.
Plenarsessionen tog ett inriktningsbeslut att arbeta i den riktningen och ytterligare stärka Europaforums påverkansarbete för att synliggöra och kommunicera norra Sveriges möj- ligheter och utvecklingsbehov till EU.
Best Agers
Landstinget deltar i Interreg-projektet Best Agers där kompetens- och generationsväxling och den demografiska utvecklingen är den gemensamma utmaningen. Det handlar om att integrera 55-plussarna i det ekonomiska livet för att stärka Östersjöområdets och därige- nom Norrbottens konkurrenskraft. Landstinget är en av nitton parter från åtta länder som tillsammans ska driva projektet under perioden mars 2010–december 2012.
Best Agers-projektet ska bland annat resultera i kunskap och erfarenheter om metoder och angreppssätt för att få fler att arbeta längre samt möjliggöra kompetens- och genera- tionsväxling så att kunskap och erfarenheter säkras i länet. I projektet ingår även lärande kring hur andra organisationer/regioner hanterar liknande utmaningar.
God hälsa
Mål
Norrbottningarna ska ha Sveriges bästa självskattade hälsa.
Självskattad hälsa utgår från hur individen själv bedömer eller uppfattar sin hälsa. En allmän fråga om självskattad hälsa är hur varje individ bedömer sitt hälsotillstånd. Det är en vanlig fråga som mått på det allmänna hälsotillståndet inom olika befolkningsgrup-
5
per. Svaren speglar individens föreställning om vilken hälsa hon eller han tänker sig kunna uppnå eller har i jämförelse med jämnåriga. En person kan trots långvarig sjuk- dom tycka sig ha ett bra hälsotillstånd. För att nå målet ska Norrbotten i jämförelse med övriga landet ha högsta andelen bland vuxna män och kvinnor som tycker att de har ett bra eller ganska bra hälsotillstånd.
I linje med att norrbottningarna ska ha Sveriges bästa självskattade hälsa, ska landsting- et bidra till att andelen barn och ungdomar, särskilt flickor, med psykisk ohälsa minskar i länet.
Mål följs upp i samband med delårsrapporten per augusti samt i årsredovisningen för 2011.
Hälsokoordinatorer vid vårdcentraler
Satsningen Livsviktigt har gått in i en ny fas. På landstingets inbjudan har de första 30- åringarna under april 2011 besökt vårdcentraler i Piteå och Gällivare för ett hälsosamtal med hälsokoordinatorer. Dessa ska ge befolkningen stöd till bättre levnadsvanor.
Satsningen Livsviktigt startade år 2010 med kommunerna Piteå och Gällivare som pilot- kommuner. Målet är att minska andelen norrbottningar med övervikt och fetma och att på sikt bromsa utvecklingen av hjärt-/kärlsjukdom och diabetes. Hälsokoordinatorerna som arbetar med stöd för hälsa i ett helhetsperspektiv är en del i denna satsning. Livsviktigt kommer att följas fortlöpande för att se om insatserna leder till förväntat resultat i befolk- ningen, ger individuella hälsovinster och är kostnadseffektiva.
Lustverket – seriös sexualupplysning till ungdomar
Genom kunskapsnätverk hiv/STI norr, som arbetar hälsofrämjande och förebyggande inom området sexuell hälsa och med stöd av medel från Smittskyddsinstitutet kommer en grupp särskilt utbildade universitetsstudenter att verka som sexualupplysare för ungdomar i högstadium och gymnasium. Kunskapsnätverket utgörs av landstingen i Jämtland, Norr- botten, Västerbotten och Västernorrland.
Lustverket är ett komplement till skolans sexualupplysning men besök kommer också att göras hos fritidsgårdar. Lustverket ska förmedla fakta och leda värderingsövningar där ungdomarna ges möjlighet att bearbeta sina attityder och normer. Respekt för mångfald och alla ungdomars åsikter är en viktig del i lustvisiten. Under ett besök berörs områdena:
vad är sex, vad händer i kroppen, säkrare sex - vad är det? värderingsövningar och frågor.
Tandhälsa hos äldre
Folktandvården rapporterar att 90 procent av de personer som varit berättigade till mun- hälsobedömning och fått hembesök under år 2009 och år 2010 kan äta köttbullar och po- tatis utan hinder. Detta innebär att målet under god livskvalitet i handlingsplan för äldre (85 procent) varit uppnått båda åren. Där det fortfarande fanns svårigheter låg orsaken i munnen hos var tredje år 2009 och hos var fjärde år 2010. Resterande berodde på andra problem. Närmare åtta av tio personer som bor i särskilda boenden uppsöktes.
Uppföljning av mödrars rökvanor
I landstingsplanen finns ett mål om att högst fem av hundra barn vid åtta månaders ålder har någon förälder som röker. Redovisningarna har därmed fokuserat på ett sammantaget värde för både mammors och pappors rökvanor. En särskild uppföljning bland mödrarna visar att mammor ligger nära målet med sex procent. Samtidigt är rökning bland gravida i tidig graviditet knappt sju procent. Det ger antydan om att rökstopp under graviditeten och efter födelsen inte alltid blir bestående. Rökning i samband med inskrivning till möd- rahälsovården har minskat kraftigt; från närmare 28 procent år 1990 till under sju procent år 2009.
Andel rökare vid tidig graviditet samt när barnen är 8 månader.
Variabeln 8 månader avser barnens födelseår. Norrbotten år 1998-2009 i procent.
0 5 10 15 20
1998 1999 2000 2001 2002 2003 2004 2005 2006 2007 2008 2009
Procent Tidig graviditet 8 månader
Medelfödelsevikten bland barn födda i Norrbotten har de senaste tjugo åren legat över 3 500 gram och varit stigande. Minskningen av rökning bland gravida anses ha haft en positiv betydelse. Länet har under samma period haft en högre medelfödelsevikt än riks- genomsnittet. Födelsevikten är i genomsnitt högre bland pojkar än flickor. Den viktned- gång som ses de senaste åren i riket är inte helt klarlagd men en del av förklaringen anses vara att det blivit vanligare att ”sätta igång” förlossningen (Socialstyrelsen, 2009-09-08, Har barnens födelsevikt ökat eller minskat?).
3400 3450 3500 3550 3600
1990 1992
1994 1996
1998 2000
2002 2004
2006 2008
Gram Riket Norrbotten
Västerbotten
Medelfödelsevikten i gram, Norrbotten, Västerbotten och riket, flickor o
Källa: Socialstyrelsen, förlossningsstatist ch pojkar, 1990 - 2008.
ik.
Övervikt bland 4-åringar
Den uppföljning av vikt som görs vid landstingets barnhälsovård bland 4-åringar i länet visar att den totala övervikten är något vanligare bland flickor (16,9 procent) än bland pojkar (13,6 procent). Flickorna visar samtidigt tecken på en minskning av andelen med övervikt under de senaste fem åren. Sammantaget är landstingets mål om att andelen fy- raåringar med övervikt/fetma ska understiga tio procent, inte uppfyllt.
Andel med övervikt och fetma bland 4-åringar i Norrbotten åren 2006 – 2010. Procent.
Övervikt Fetma
Flickor Pojkar Flickor Pojkar
2006 15,0 10,6 4,7 2,7
2007 15,0 10,2 4,0 2,7
2008 15,2 10,3 3,5 1,9
2009 12,1 11,1 4,1 2,1
2010 13,8 10,3 3,1 3,3
7
Inom länet har kommunerna Jokkmokk, Älvsbyn och Gällivare minst andel barn med övervikt medan kommunerna Boden, Övertorneå och Haparanda har flest.
Övervikt eller fetma bland 4-åringar i Norrbottens kommuner, år 2006-2010
Norrbotten i jämförelse avseende levnadsvanor
Vart fjärde år gör landstinget i samarbete med länets kommuner en större befolkningsun- dersökning i Norrbotten utifrån den nationella befolkningsenkäten Hälsa på lika villkor?
Den senaste gjordes under år 2010. Liknande undersökningar görs i andra län eller regio- ner men olika år. Detta gör att Statens Folkhälsoinstituts redovisningar av samma befolk- ningsenkät används för jämförelser mellan länet och andra delar av landet. Dessa redovi- sas för fyraårsperioder och som ett genomsnitt för alla åldrar mellan 16 och 84 år.
För perioden 2007-2010 har Norrbotten det högsta värdet vad gäller andelen i befolk- ningen som har en stillasittande fritid. I övrigt placerar sig länet mer eller mindre i mitten bland länen/regionerna vad avser rök- och snusvanor, övervikt, fetma och fysisk aktivitet.
Levnadsvanor i befolkningen, 16 – 84 år, Norrbotten i jämförelse med övriga landet.
Perioden 2007-2010. Andel i procent. Källa: Statens Folkhälsoinstitut.
Kvinnor Män
Norrbotten Varians i
landet Norrbotten Varians i landet
Röker varje dag 14 9 - 18 12 9 - 15
Snusar varje dag 8 1 - 9 23 14 - 29
Övervikt 29 24 - 34 42 39 - 46
Fetma 14 8 - 17 14 9 - 17
Fysisk aktivitet 30 minuter per dag 65 58 - 70 66 60 - 73
Stillasittande fritid 14 8 - 14 16 8 - 16
God vård
Mål
Norrbottningen ska utifrån behov ges rätt behandling, vid rätt tidpunkt, på rätt nivå.
I förhållande till patienterna innebär god vård att verksamheterna regelmässigt ska mot- svara patienternas förväntningar i mötet med hälso- och sjukvården. Detta gäller såväl det rent professionella yrkesutövandet som andra faktorer som kan vara lättare för pati- enten att bedöma, t ex bemötande och information om vilka möjligheter och begränsning- ar som föreligger med hänsyn till patienten hälsotillstånd. God vård innebär även att landstinget har en effektiv organisation och verksamhetens resurser används på ett för
patienterna och norrbottningarna effektivt sätt och att verksamheten grundar sig på evi- densbaserad kunskap.
Mått Mål 2010-2012 Nuläge
Andel vårdrelaterade infektioner < 5 % 2011-03: 7,8 % 2010-11: 7,8 % 2010-04: 6,2 % Andel högfrekventa besökare på akutmottag-
ningar vid sjukhus 10 % 2011-04: 19,5 %
2010-03: 19,0 % 2009-02: 19,0 % Väntetid vid akutmottagningar, andel besök med
första läkarkontakt inom 30 minuter
90 % 2011-04: 40 %
2010: 40 % Väntetid vid akutmottagningar, andel besök med
total handläggningstid under 180 minuter 90 % 2011-04: 69 % 2010: 70 % Andel vårdrelaterade trycksår 0 % 2011-03: 13,0 %
2010-10: 14,4 % 2010-03: 15,2 % Blodtryck/hjärtsvikt; användning av kostnadsef-
fektiva blodtryckssänkande läkemedel (andel ACE-hämmare)
70 % 2011-01—04: 70,1 %
2010: 69,5 % 2009: 69,4 % Hjärta/kärl, diabetes, stroke; andel användning
av kostnadseffektiva blodfettssänkande läkeme- del (andel simvastatin)
80 % 2011-01—04: 68,6 %
2010: 70,6 % 2009: 71,0 % Primärvård, telefontillgänglighet, andel samtal
som inte besvaras samma dag 0 2011-03: 4 %
2010-12: 9 % 2010-03: 4 %
Patientfokuserad vård
Landstingsgemensam patientenkät om bemötande
Inom hela landstinget används en gemensam patientenkät som är tänkt att spegla patien- ternas upplevelse av bemötandet i vården. Enkäten besvaras av patienter i både öppen och slutenvård enligt sett schema som beslutas inom respektive division. Alla verksamheter med patientkontakter ska genomföras minst en enkät per år. Resultat från enkäten kom- mer att redovisas i delårsrapporten per augusti.
Patientnämndsstatistik
Ärenden fördelade på huvudkategori och kön första tertialen 2011, jämfört med samma period åren 2008-2010
2008 2009 2010 2011 Bemötande/
Kommunikation 31 (22k 9m) 113 (82k 31m) 66 (44k 22m) 69 (39k 30m) Organisation/Regler/
Resurser 43 (25k 18m) 73 (39k 34m) 59 (34k 25m) 40 (25k 15m) Vård/
Behandling
97 (58k 39m) 74 (45k 29m) 76 (47k 25m) 65 (35k 30m) Totalt 171 (105k 66m) 260 (166k 94m) 201 (125k 76m) 174 (99k 75m)
Av tabellen framgår att den totala andelen ärenden under första tertialen 2011 minskade med 13 procent i jämförelse med motsvarande period 2010. Anmälningarna gällde till 57 procent kvinnor vilket kan jämföras med 62 procent under första tertialen 2010.
Andelen ärenden inom kategorierna vård/behandling samt organisation/regler/resurser minskade i jämförelse med samma period 2010. Ärenden inom kategorin bemötan- de/kommunikation ökade både i andel och i antal.
9
Tillgänglig vård
Varje patient ska ha en tillgänglighet till hälso- och sjukvården som är rimlig med ut- gångspunkt i bedömt behov.
Den nationella vårdgarantin, som från den 1 juli 2010 kommer att regleras i lag, handlar om en god tillgänglighet för alla.
Vårdgarantin innebär att
0 – Primärvården ska erbjuda kontakt i telefon eller på plats samma dag.
7 – Om läkarbesök inom primärvården behövs ska det erbjudas inom högst sju dagar.
90 – Efter beslut om remiss/vårdbegäran ska ett besök inom den planerade specialiserade vården erbjudas inom högst 90 dagar efter beslutsdagen.
90 – Efter beslut om behandling ska denna påbörjas inom
högst 90 dagar.
Måluppfyllelse 2011 för Kömiljarden
Regeringen och Sveriges kommuner och landsting (SKL) har genom överenskommelse enats om villkoren för de prestationsbaserade ersättningarna avseende tillgänglighetsarbe- tet i hälso- och sjukvården som ska gälla för 2011.
Kraven har skärpts i årets överenskommelse och förutsättningarna för att få ta del av medlen är att minst 70 procent av patienterna i landstinget har väntat 60 dagar eller korta- re på besök hos specialist respektive på behandling inom planerad specialiserad vård. Till de landsting som klarar minst 70 procents måluppfyllelse fördelas 800 miljoner kr i för- hållande till landstingens storlek. Medel fördelas i två lika delar för besök respektive be- handling inom den planerade specialiserade vården.
Återstående 200 miljoner kr fördelas till de landsting/regioner som når målet att minst 80 procent av patienterna i landstinget har väntat 60 dagar eller kortare på besök respektive behandling. Avstämningar görs månadsvis hela året och medel kommer att fördelas utifrån resultaten vid varje månadsavstämning.
Primärvården – telefontillgänglighet (0:an)
Mätningen av primärvårdens telefontillgänglighet i mars 2011 visade att vårdcentralerna i länet tog emot 58 445 telefonsamtal, varav 96 procent besvarades. Detta är en förbättring jämfört med mätningen hösten 2010 då motsvarande siffra låg på 91 procent. Mätningen inkluderar även de privata vårdcentralerna. Siffran för vårens mätning gällande riket var 89,9 procent.
Telefontillgänglighet i primärvården (0:an)
60%
65%
70%
75%
80%
85%
90%
95%
100%
Våren 2006 Hösten 2006
Våren 2007 Hösten 2007
Våren 2008 Hösten 2008
Våren 2009 Hösten 2009
Våren 2010 Hösten 2010
Våren 2011 Mättillfälle
Procent
Riket Norrbotten
11
Primärvården – läkarbesök inom 7 dagar (7:an)
Andelen patienter som får komma på läkarbesök inom sju dagar i Norrbotten har ökat jämfört med föregående mätning hösten 2010, från 85,1 procent till 88,4 procent. Lands- tinget ligger dock fortfarande under riksgenomsnittet på drygt 93 procent. Vårens mät- ning 2011 visar också att 63,6 procent av de patienter som hade kontaktat sin vårdcentral fick träffa en läkare samma dag. Mätningarna inkluderar även de privata vårdcentralerna.
För hela riket var motsvarande siffra 69 procent.
Läkarbesök i primärvården inom 7 dgr (7:an)
80%
82%
84%
86%
88%
90%
92%
94%
Våren 2006 Hösten
200 6
Våren 2007 Hösten 200
7 Våre
n 2008 Hösten
200 8
Våren 2009 Hösten 200
9 Våre
n 2010 Hösten 201
0
Våren 2011 Mättillfälle
Procent
Riket Norrbotten
Besök inom specialiserade vården (90)
I april 2011 fanns det totalt 5 475 väntande patienter till ett första besök. Av dessa hade 99 patienter själva valt att vänta längre än 90 dagar. 94,5 procent av patienterna fick sitt första besök inom vårdgarantins 90 dagar. Andelen som väntat kortare än 60 dagar var för samma månad 85,2 procent vilken är en stor förbättring från januari i år, se nedan.
Besök i Norrbotten, specialiserad vård, januari-april 2011 Månad Totalt antal
väntande (exkl PvV och MoV*)
Andel väntat 90 dgr och kortare (måluppfyllelse
vårdgaranti)
Totalt antal väntande (inkl PvV, exkl MoV*)
Andel väntat 60 dgr och kortare (måluppfyllelse kömiljard, minst
70 %)
Januari 5 564 89,8 % 5 689 68,1 %
Februari 5 323 91,8 % 5 466 76,1 %
Mars 5 446 94,2 % 5 563 84,3 %
April 5 376 94,5 % 5 475 85,2 %
*PvV = Patientvald väntan, MoV = Medicinskt orsakad väntan
Operationer/behandling inom specialiserade vården (90)
I april 2011 väntade 1 920 patienter i Norrbotten på behandling, inklusive övriga behand- lingar. Totalt hade 34 patienter själva valt att vänta längre än 90 dagar.
97,6 procent av patienterna fick sin behandling utförd inom vårdgarantins tidsgräns. An- delen patienter som väntat 60 dagar eller kortare på behandling var för samma månad 87,6 procent, vilket är en stor förbättring mot januari i år, se nedan.
Operation/åtgärd, inklusive övriga, i Norrbotten januari-april 2011 Månad Totalt antal vän-
tande (exkl PvV och
MoV*)
Andel väntat 90 dgr och kortare (måluppfyllelse
vårdgaranti)
Totalt antal vän- tande (inkl PvV*, exkl
MoV)
Andel väntat 60 dgr och kortare (måluppfyllelse kömiljard, minst
70 %)
Januari 2 284 94,1 % 2 345 63,5 %
Februari 1 953 94,4 % 1 993 80,1 %
Mars 1 912 98,0 % 1 948 89,1 %
April 1 872 97,6 % 1 920 87,6 %
Säker vård
Vårdskador ska förebyggas genom aktivt riskförebyggande arbete. Målet är att eliminera förekomsten av vårdskador d v s de skador som går att förhindra.
Under de första månaderna har arbetet fokuserats på att förankra och nå hög följsamhet till den nya patientsäkerhetslagen.
Staten och Sveriges kommuner och landsting (SKL), träffade december 2010 en överens- kommelse om förbättrad patientsäkerhet. Mätning av landstingets patientsäkerhetskultur genomförs med en validerad nationell enkät enligt överenskommelsen från och med 11 april till och med 7 maj. En preliminär prognos är att landstinget kommer att uppfylla överenskommelsens grundläggande krav och måluppfyllelse för 2011. Detta torde medfö- ra att landstinget kan ta del av överenskommelsens prestationsersättning som baseras bland annat på antalet vårdplatser.
Nationella punktprevalensmätningar som mäter förekomsten av vårdrelaterade infektioner och trycksår samt följsamhet till hygienpolicy och klädregler är genomförda.
Vårdrelaterade infektioner
Andelen vårdrelaterade infektioner mäts sedan 2008 vid två tillfällen per år och ingår i SKL:s nationella punktprevalensmätning.
PunktPrevalensMätning VRI 2008-2011
Procent
Källa: Databasen för SKL:s punktprevalensmätning, VRI, 2011
I landstingets uppföljning ingår samtliga slutenvårdsplatser och primärvårdens obs- platser. Resultatet mars 2011 är preliminärt och visar att 7, 8 procent eller 52 patienter hade en vårdrelaterad infektion vid mättillfället. Rikets resultat redovisas i juni.
Vid Sunderby sjukhus pågick vid mättillfället ett utbrott av vinterkräksjuka vid två enhe- ter med totalt nio patienter. Detta har sannolikt påverkat resultatet.
I arbetet med att bekämpa vårdrelaterade infektioner är 100 procentig följsamhet till basa- la hygienrutiner och klädregler absolut nödvändigt.
Följsamhet till basala hygienrutiner och klädregler 2009-2011 Norrbottens läns landsting
0%
10%
20%
30%
40%
50%
60%
70%
80%
90%
100%
maj 2009
Juni Ju
li Augusti
Septem ber
O ktober
Novem ber
Decem ber januari 2010
Febru ari Mars
AprilMaj Juni
Ju li
20 10 Augusti
Septem ber
Oktobe r Novem
ber Decem
ber 2011 Janua
ri Febru
ari Mars
AprilMaj Juni
Ju li Augusti
Septe mber
O ktober
Novem ber Decem
ber
Andel korrekta BH rutiner Andel korrekta klädregler Målvärde
Resultatet visar en neråtgående trend. Variationen kan till viss del förklaras med att nya enheter tillkommit. Dessa har ofta sämre följsamhet vid de första mätningarna.
0 2 4 6 8 10 12 14
NLL Riket
VT 2008HT 2008VT 2009HT 2009VT 2010 HT 2010 VT 2011
Ledningens engagemang i kampen mot vårdrelaterade infektioner är avgörande. Utbildning och information om basala hygienrutiner och klädregler ska ske kontinuerligt även för veckovikarier och nyanställda. Varje medarbetare ska skriva under kontrakt för följsamhet till basala hygienrutiner och klädregler. För att förebygga vårdskador, i detta vårdrelaterade infektioner, ska alla verksamheter följa obligatoriska åtgärder enlig SKL:s åtgärdspaket.
Trycksår
I den nationella satsningen för ökad patientsäkerhet ingår att bekämpa förekomsten av trycksår. Målet är att ingen patient under vård och behandling ska få trycksår.
Punktprevalensmätningen visar endast förekomst av trycksår vid ett givet tillfälle d v s under en dag och inte när och var det uppstått.
Mätningarna 2010 omfattar alla inskrivna patienter som är 18 år och äldre inom divisio- nerna medicin, opererande och primärvårdens vårdcentraler med OBS-platser. Vuxen- psykiatrin deltog inte 2010 men ingår i mätningen 2011.
Förekomst av trycksår vid mätningarna 2010 och mars 2011 Antal och andel patienter med trycksår Tidpunkt
Kvinnor Män Totalt Mars 2010 15,4 % 14,9 % 15,2 % Oktober 2010 16,0 % 12,4 % 14,4 % Mars 2011 12,1 % 14,1 % 13,0 % Källa: Databasen för SKL:s punktprevalensmätning, trycksår, 2011
Resultatet visar att förekomsten av trycksår har minskat. Om Vuxenpsykiatrin inte hade deltagit 2011 hade snittet för förekomst av trycksår legat på 14,0 procent.
Målet är att alla som har trycksår ska ha fått minst en åtgärd insatt. 75 patienter hade trycksår vid mättillfället, men 84 procent hade fått åtgärder. Vid förra PPM den 20 okto- ber 2010 hade 88,5 procent fått åtgärder vilket innebär en minskning på 4,5 procentenhe- ter.
Fall och fallskador
De första fyra månaderna föll 149 patienter i samband med vård och behandling. Av dessa ådrog sig 24 patienter en vårdskada som troligtvis kunnat förhindras. 117 tillbud har regi- strerats under perioden medan risk för fall verkar vara marginell.
För att förebygga vårdskador relaterat till fall ska alla verksamheter följa obligatoriska åt- gärder enlig SKL:s åtgärdspaket.
Antal fall/fallskada, tillbud och risk för fall fr o m 2009 t o m 30 april 2011
0 100 200 300 400 500 600
Antal fall Antal fallskada
Antal År 2009
År 2010 År 2011
Källa; Landstingets databas för vårdavvikelser, Synergi 2011
Säker läkemedelsanvändning
I den nationella satsningen för ökad patientsäkerhet ingår att förebygga läkemedelsfel i vårdens övergångar. I det nationella förbättringsarbetet deltog Piteå, Kalix och Kiruna sjukhus. I spridningssyfte avsattes resurser för att införa läkemedelsavstämning i fler verksamheter. Infektion avd 35 och IVA, Sunderby sjukhus samt IVA, Gällivare sjukhus deltog i detta förbättringsarbete.
13
Avvikelser i läkemedelsprocessen, 2010-2011, N = 392
0 10 20 30 40 50 60 70 80 90
Läk emedelshantering
Adm inistration
Biverkning Dok
umentation Do
sering
Iordningsställande Ordination
Signer ing
2010 2011
Källa; Landstingets databas för vårdavvikelser, Synergi 2011
Av de 392 avvikelserna har 77 avvikelser registrerats på 2011. De största riskerna inom läkemedelsprocessen finns inom ordination, administration och dokumentation.
De resultat som förbättringsarbetet medfört är att enheterna infört en ordinationsmall, som om den följs, ska öka antalet korrekta ordinationslistor. Regelbundet återkommande utbildning till AT läkarna om säker läkemedelsordination fortsätter 2011.
Förbättringsarbetet med att förebygga läkemedelsfel i vårdens övergångar samt läkeme- delsrelaterade problem, enligt SKL:s åtgärdspaket, ska fortsätta och utökas.
De äldre behöver återkommande uppföljning utifrån ett medicinskt helhetsperspektiv.
Uppföljning och omvärdering av patientens läkemedelsbehandling ska ingå som en viktig del i denna helhet. Många äldre har flera olika sjukdomar och använder därmed många olika läkemedel. När ny läkemedelsbehandling påbörjas måste patientens pågående läke- medelsbehandling omvärderas. Om inte uppföljning och omvärdering sker kan patienten få riskfyllda läkemedelskombinationer.
Kunskapsbaserad vård
Grunden för kunskapsbaserad vård finns i principerna för systematiskt, lärandestyrt för- bättringsarbete där fakta- och evidensbaserade uppgifter tas till vara.
Vården ska bygga på vetenskap och dokumenterad beprövad erfarenhet och utformas för att möta den individuella patientens behov på bästa möjliga sätt. Inom landstinget pågår ett arbete för att skapa strukturer och ta fram rutiner för systematisk kunskapsspridning och implementering av främst nationella riktlinjer, vårdprogram samt andra övergripande styrdokument och riktlinjer för vården.
Inom landstinget har ett flertal vårdprogram och handlingsöverenskommelser (HÖK) fast- ställts, vilka används som underlag till förbättringsarbete. Exempel på detta är den ut- veckling och förbättring av diabetesvården samt strokevården som pågår och där de na- tionella riktlinjerna ligger som grund. Förbättringar i vården av patienterna har uppmärk- sammats inte bara i länet utan nationellt. Andra områden där förbättringsarbeten pågår utifrån nationella riktlinjer är hjärtsjukvård, demensvård samt depression och ångest.
Kvalitativt likvärdig och jämlik vård
Landstinget ska erbjuda likvärdig vård till flickor och pojkar, kvinnor och män. Oavsett var i länet patienten bor ska vården tillhandhållas och fördelas på jämställda villkor.
Sjukvården ska också ges på jämlika villkor oavsett könsöverskridande identitet eller ut- tryck, etnisk tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning, funktionshinder, sexuell läggning eller ålder. Skillnader i hälsoläge och skillnad i tillgång till hälso- och sjukvård mellan kvinnor och män, personer med olika socioekonomiska förhållanden liksom ut- bildningsnivå ska utjämnas. Statistik som nyttjas för jämförelser och utveckling av verk- samheter ska vara ålders- och könsuppdelad. Resultat från Öppna jämförelser ska använ- das i förbättringsarbete för att erbjuda patienterna en likvärdig vård.
De flesta av verksamheterna inom hälso- och sjukvården är med i relevanta kvalitetsregis- ter där data från registren är en värdefull kunskapskälla för förbättringsarbete i vården.
Arbete med att öka registreringsfrekvensen fortgår och intensifieras vid nytillkomna re- gister. Data från kvalitetsregistren används i förbättringsarbetet.
I syfte att sprida kunskap och uppnådda resultat i förbättringsarbete genomförs regelbun- det utbildningsdagar för att engagera ledare och medarbetare i förbättringsarbete.
Effektiv vård
Tillgängliga resurser ska nyttjas på bästa sätt för att uppnå uppsatta mål för verksamhet och ekonomi.
Effektiva vårdprocesser kännetecknas av god medicinsk kvalitet, god produktivitet och kostnadseffektivitet, utvecklad samverkan, hög tillgänglighet och hög patienttillfredsstäl- lelse.
KPP (kostnad per patient) är en metod för beräkning av sjukvårdskostnaden för varje en- skild patient och vårdkontakt. DRG innebär förenklat en viktning av olika åtgär-
der/sjukdomstillstånd för att kunna göra jämförelser mellan olika verksamheter. Tillsam- mans utgör KPP/DRG ett instrument för överskådlig verksamhetsbeskrivning som alltmer används inom sjukvården för att, på ett överskådligt sätt, visa vad man ”producerar” och till vilken kostnad men även visa resursförbrukningen för enskilda patienter, olika pati- entgrupper, diagnosgrupper etc.
Målet i Landstingsplan 2011 är att kostnaden per DRG-poäng i landstinget inte ska överstiga kostnaden i den nationella KPP-databasen för läns- och länsdelssjukhus i riket.
Kostnaderna per DRG poäng för 2010 per sjukhus framgår i nedanstående graf. Samtliga sjukhus har lägre kostnad/DRG-poäng jämfört med 2009 vilket förklaras med att fler vårdtillfällen har producerats till en låg kostnadsökning. I Kalix har kostnad per DRG- poäng minskat 13,5 procent till följd av att antalet vårdtillfällen ökat med 9 procent trots något lägre produktionskostnader. Med en total kostnadsökning i slutenvården på 23 mkr (1,8 procent) har antalet producerade vårdtillfällen ökat med 2,8 procent. Den genom- snittliga vårdtyngden har ökat med 3,8 procent, huvudsakligen på grund av bättre medi- cinsk kodning. Totalt har detta medfört en ökad produktivitet i slutenvården med cirka 50 mkr.
Kostnad per DRG-poäng för slutenvård (exkl ytterfall och psykiatri), genomsnitt per sjukhus
0 5 000 10 000 15 000 20 000 25 000 30 000 35 000 40 000 45 000 50 000
Gäll Kali Kiru SY Pite NLL
kronor/DRG-poäng
2009 2010
Snittkostnad per DRG-poäng för läns- och länsdelssjukhus i den nationella KPP- databasen kommer att presenteras i delårsrapporten per augusti.
Norrbottens Läkemedelskommitté har på uppdrag av verksamheterna sedan år 2007 läm- nat förslag på hur förändring i förskrivning/ordination av läkemedel inom ett antal terapi- områden kan förbättra kostnadseffektiviteten med bibehållen fullgod medicinsk kvalitet.
15
Två av dessa uppföljningsparametrar är användning av kostnadseffektiva blodtrycks- sänkande medel respektive blodfettssänkande läkemedel. Utfallet för årets fyra första må- nader visar på att det behövs ytterligare insatser till förbättringar för att de fastställda må- len ska uppnås. Patentutgångar samt ny kunskap eller dokumentation för läkemedel kan delvis förändra utgångspunkten samt målvärde.
Verksamhetsstatistik per april
Verksamhetsstatistik, antal 2011-04 2010-04
Läkarbesök
Primärvård 106 022 105 255
Specialiserad somatisk vård 75 696 75 701
Vuxenpsykiatri 2 706 2 465
Privata läkare 25 186 *
Övriga besök
Primärvård 204 171 209 516
Specialiserad somatisk vård 56 223 56 503
Vuxenpsykiatri 16 807 18 009
Privata sjukgymnaster 60 650 *
Vårdtillfällen
Primärvård 737 720
Specialiserad somatisk vård 13 527 13 259
Vuxenpsykiatri 793 735
Operationstillfällen öppen vård 76 798 61 819 Operationstillfällen sluten vård 12 653 12 318 I genomsnitt disponibla vård-
platser
Primärvård 30 33
Specialiserad somatisk vård 611 597
Vuxenpsykiatri 130 130
Anm. Specialiserad somatisk vård inkluderar barnpsykiatri
* Uppgift saknas
Vårdval Norrbotten
Bakgrund
Lag om valfrihetssystem inom vården (LOV, 2008:962), trädde i kraft den 1 januari 2009.
Lagen ger privata vårdgivare rätten att etablera verksamhet inom primärvården. Norrbot- tens läns landsting införde valfrihetssystem inom primärvården, Vårdval Norrbotten, den 1 januari 2010. Systemet utgår från invånarnas val av vårdcentral.
Konkurrensneutralt system
Alla aktörer i vårdvalet, oavsett driftsform, har samma uppdrag. De ska leverera en kvali- tativt god primärvård utifrån landstingets beställning. Landstinget ställer samma krav på offentligt och privat drivna vårdcentraler - de ska erbjuda en trygg och säker vård och uppfylla samma krav på kvalitet, kompetens och tillgänglighet.
Nya privata vårdgivare
Landstinget har hittills granskat och godkänt totalt fyra nya privata vårdgivare inom ra- men för LOV och Vårdval Norrbotten. Följande vårdcentraler har öppnat:
Vårdcentralen Hermelinen i Luleå, 28 juni 2010 (Hermelinen Hälsovård AB)
Cederkliniken i Piteå, 9 augusti 2010 (Praktikertjänst AB)
Vårdcentralen Björnen i Piteå, 30 augusti 2010 (Hermelinen Hälsovård AB)
Vårdcentralen Åkerbäret i Boden, 28 februari 2011 (Hermelinen Hälsovård AB)
En ny ansökan inkom till landstinget den 5 april 2011. Den kommer från Adviva Hälso- central AB, som planerar att öppna en privat vårdcentral i Gällivare med driftstart hösten 2011.
Landstinget har ytterligare en vårdcentral i privat drift, upphandlad enligt lagen om of- fentlig upphandling (LOU). Det är Vittangi vårdcentral, som drivs av Praktikertjänst AB.
Per april finns totalt 37 vårdcentraler i Norrbotten.
Vårdval och befolkningen
Sedan vårdvalet infördes har befolkningen möjlighet att göra ett vårdval, det vill säga att aktivt lista sig på valfri vårdcentral. De som inte gör ett aktivt val listas passivt på en landstingsdriven vårdcentral enligt geografisk indelning.
Resultat av listning
Den sista april är läget avseende aktivt och passivt listade följande:
Aktivt val: 68 104 personer (27,4 procent)
Passivt listade: 180 273 personer (72,6 procent)
Av dem som gjort ett aktivt val har 18 542 invånare valt en av de privata aktörerna. Det motsvarar 7,5 procent av befolkningen.
Beställarsektion NLL
En beställarsektion har etablerats med uppgift att ansvara för arbetet med vårdvalsfrågor.
Denna enhet ska utvecklas och förstärkas under 2011. Som helhet fortsätter Vårdval Norrbotten att utvecklas i den riktning som landstingets mål anger.
Engagerade medarbetare Mål
Landstingets medarbetare ska bidra till att verksamheternas mål uppfylls.
Chefen har ett övergripande ansvar för verksamheten och dess resultat. Resultatet upp- nås genom de samlade insatser som alla medarbetare i verksamheten bidrar med. Chefen har ett särskilt ansvar för att skapa förutsättningar för likabehandling, bra hälso- och arbetsmiljö och väl fungerande samverkan på arbetsplatsen.
Landstingets medarbetare ser utvecklingsmöjligheterna och är motiverade och delaktiga i utvecklingen av det dagliga arbetet samt har en helhetssyn och förståelse för hur de bi- drar till verksamhetsmålen genom sitt arbete. Varje medarbetare ska ges förutsättningar för att känna sig sedd och att individens kompetens och erfarenhet ska tas till vara.
Landstinget ska också erbjuda alla medarbetare utvecklingsmöjligheter som bidrar till ökat engagemang och arbetsglädje inom nuvarande arbetsuppgifter, men som också sti- mulerar viljan att ta ansvar för nya områden.
Utvecklingen av verksamheten ska ske i god samverkan. Utvecklings- och samverkansav- talets intentioner ska genomsyra alla verksamheter. Jämställda villkor ska råda mellan
17
kvinnor och män. Inga könsrelaterade löneskillnader ska förekomma inom landstingets verksamheter.
Mått Mål 2011-2013 Nuläge Arbetstillfredsställelse 70/positiv ut-
veckling för samtliga divi- sioner
2011: 70 (k), 68 (m) 2010: 70 (k), 67 (m) 2009: 68 (k), 66 (m) Frisknärvaro 1) 75 procent 2011-04: 69 % (k), 81 % (m)
2010-04: 69 % (k), 81,5 % (m) 2009-04: 70,4 % (k), 81,7 % (m) Sjukfrånvaro 2) 3 procent 2011-04: 5,0 % (k), 2,9 % (m)
2010-04: 4,6 % (k), 2,6 % (m) 2009-04: 5,7 % (k), 3,0 % (m) Ledarskap 70/positiv ut-
veckling för samtliga divi- sioner
2011: 69 (k), 68 (m) 2010: 69 (k), 67 (m) 2009: 67 (k), 65 (m) Kompetens 75/positiv ut-
veckling för samtliga divi- sioner
2011: 74 (k), 73 (m) 2010: 74 (k), 72 (m) 2009: 73 (k), 71 (m) Andel studenter som
sätter gott eller myck- et gott betyg på sin verksamhetsförlagda utbildning
100 procent 2010: 81 %
1) Andel medarbetare som har högst fem dagars sjukfrånvaro under senaste tolvmånadersperioden.
2) Andel sjukfrånvaro i procent av bruttoarbetstiden.
Medarbetare i landstinget
Antalet anställda är 7 102, en ökning med 47 sedan årsskiftet. Antalet tillsvidareanställda har ökat med 3. Andelen kvinnliga medarbetare utgör 80 procent och andelen heltidsarbe- tande är 83 procent, båda oförändrade sedan årsskiftet. Medelsysselsättningsgraden är oförändrat 95 procent jämfört med årsskiftet. Medelåldern är 48 år.
Antal anställda
Huvudgrupper 2011-04-30 2010-12-31 2009-12-31
Läkare 697 699 719
Sjuksköterskor 2 624 2 582 2 597
Undersköterskor m fl 1 178 1 166 1 231
Medicinteknisk personal 6 6 6
Paramedicinsk personal 639 647 645
Tandvårdspersonal 563 562 559
Kultur & utbildning 128 127 122
Driftservice 324 328 328
Administration a) 629 630 629
Läkarsekreterare 314 308 320
Totalt landstinget 7 102 7 055 7 156
a) Avser utredare, ekonomer, personalspecialister, IT-personal, assistenter mm Medarbetarundersökning
Landstinget har för fjärde året i rad genomfört en medarbetarundersökning. Resultatet visar på en ökning av arbetstillfredsställelsen och en positiv trend inom de flesta förbätt- ringsområdena. Norrbottens läns landsting har genomgående högre värden inom alla för-
