Landstingsdirektörens rapport

(1)

LANDSTINGSSTYRELSEN DEN 31 MAJ 2011

Landstingsdirektörens rapport

Muntlig information...2

Bilagor ...2

Vårdval ...2

Tillgänglighet och vårdgaranti ...2

FOKUS NORR ...6

Patient- och brukarmedverkan...7

Regionaliserad läkarutbildning...7

REHSAM...8

Överenskommelse om hjälpmedel i skolan ...8

Upphandling av HPV-vaccin ...8

Screening för kolorektal cancer ...8

Luftburen ambulanssjukvård...9

Stärka barns rättigheter ...10

Samverkan mot våld ...11

Sjukskrivningsmiljarden ...12

EKG-tolkning ...13

Winternet...13

Beredskap för cryptosporidier ...13

Vulkanutbrottet på Island ...14

Om- och tillbyggnad Sunderby sjukhus ...14

Ombyggnationerna i Landstingshuset ...17

Solsidan invigd ...18

Årets kvinnliga ledare...18

Pris till Landstingstidningen ...18

Öka användningen av betalkort ...18

SKTF:s landstingskonferens ...19

Kultur och hälsa ...19

Kultursamverkan ...19

Insynsrådet vid Myndigheten för kulturanalys...20

Norrbottensmusiken...20

Norrbottens museum ...21

Norrbottens länsbibliotek ...21

Kalix Naturbruksgymnasium och Grans Naturbruksskola ...22

Det regionala utvecklingsprogrammet ses över...22

En mineralstrategi för Norrbotten och Västerbotten är under framtagande .23 Representant till Reglabs styrgrupp...23

Genomförda årsstämmor i av landstinget ägda bolag ...23

(2)

Landstingsdirektörens rapport

Dnr 17-11

Muntlig information

• Avhandlingen ”Symptoms, prehospital delay and long-term survival in men vs. women with myocardial infarction”.

• Styrelsens roll i verksamhetsutvecklingen.

Bilagor

• Månadsrapport per april.

Vårdval

En ny ansökan om etablering inom primärvården har kommit från företaget Adviva Hälsocentral AB som vill öppna en vårdcentral i Gällivare med planerad driftstart hösten 2011. Ansökan kommer att granskas enligt de krav som ställs inom ramen för Vårdval Norrbotten. Beslut fattas senast 4 juni.

Tillgänglighet och vårdgaranti

Måluppfyllelse 2011 för Kömiljarden

Regeringen och Sveriges kommuner och landsting (SKL) har genom över- enskommelse enats om villkoren för de prestationsbaserade ersättningarna avseende tillgänglighetsarbetet i hälso- och sjukvården som ska gälla för 2011.

Kraven har skärpts i årets överenskommelse och förutsättningarna för att få ta del av medlen är att minst 70 procent av patienterna i landstinget har vän- tat 60 dagar eller kortare på besök hos specialist respektive på behandling inom planerad specialiserad vård. Till de landsting som klarar minst 70 procents måluppfyllelse fördelas 800 miljoner kr i förhållande till landstingens storlek. Medel fördelas i två lika delar för besök respektive behandling inom den planerade specialiserade vården.

Återstående 200 miljoner kr fördelas till de landsting/regioner som når målet att minst 80 procents av patienterna i landstinget har väntat 60 dagar eller kortare på besök respektive behandling.

Utfallet för perioden januari–april 2011 för besök ser preliminärt ut på föl- jande sätt:

Januari Februari Mars April

Antal landsting som

klarat minst 70 % 6 av 21 17 av 21 21 av 21 21 av 21 Antal landsting som

klarat minst 80 % 2 av 21 3 av 21 10 av 21 8 av 21 Norrbottens resultat 68,1 % 76,1 % 84,3 % 85,2 % Pengar för 70 % 0 kr 997 000 kr 880 000 kr 880 000 kr Pengar för 80 % 0 kr 0 kr 433 000 kr 606 000 kr Utfallet för perioden januari–april 2011 för operation/behandling ser preli- minärt ut på följande sätt:

(3)

Januari Februari Mars April

Antal landsting som

klarat minst 70 % 4 av 21 8 av 21 12 av 21 13 av 21 Antal landsting som

klarat minst 80 %

1 av 21 2 av 21 5 av 21 6 av 21 Norrbottens resultat 63,5 % 80,1 % 89,1 % 87,6 % Pengar för 70 % 0 kr 2 621 000 kr 1 649 000 kr 1 546 000 kr Pengar för 80 % 0 kr 3 780 000 kr 1 556 000 kr 1 492 000 kr Avstämningar görs månadsvis hela året och medlen kommer att fördelas ut- ifrån resultaten vid varje månadsavstämning, d v s landstingen tävlar om 1/12 varje månad. Medel kommer att utbetalas efter regeringens beslut under januari 2012.

De landsting som når 70 procent, för besök respektive operation/behandling, får dela på 33,3 mkr per månad och de som når 80 procent får dela på 8,3 mkr per månad.

Månadsbeloppet fördelas efter befolkningsandel. Detta innebär att befolk- ningen för alla landsting som klarar nivån summeras, sedan får dessa landsting ersättning utifrån hur stor andel befolkning de har av totalen. Om t ex tio landsting, varav Norrbotten är ett, klarar målet om 70 procent för besök och dessa har en total befolkning av 2,5 miljoner blir Norrbottens andel 10 procent, eftersom antal invånare i Norrbotten är 250 000.

Primärvården – telefontillgänglighet

Primärvården ska erbjuda kontakta per telefon eller på plats samma dag.

Mätningen av primärvårdens telefontillgänglighet i mars 2011 visade att vårdcentralerna i länet tog emot 58 445 telefonsamtal, varav 96 procent be- svarades. Detta är en förbättring jämfört med mätningen hösten 2010 då motsvarande siffra låg på 91 procent. Siffran för vårens mätning gällande riket var 89,9 procent.

Telefontillgänglighet i primärvården (0:an)

60%

65%

70%

75%

80%

85%

90%

95%

100%

Våren 2006 Hösten 2006

Våren 2011 Mättillfälle

Procent

Riket Norrbotten

Primärvården – läkarbesök inom 7 dagar

Andelen patienter som får komma på läkarbesök inom sju dagar i Norrbotten har ökat jämfört med föregående mätning hösten 2010, från 85,1 procent till 88,4 procent. Resultatet är dock fortfarande under riksgenomsnittet på drygt 93 procent. Vårens mätning 2011 visar också att 63,6 procent av de patienter som hade kontaktat sin vårdcentral fick träffa en läkare samma dag. För hela riket var motsvarande siffra 69 procent.

(4)

Läkarbesök i primärvården inom 7 dgr (7:an)

80%

82%

84%

86%

88%

90%

92%

94%

Våren 20

06

Hösten 200 6

Våren 2007 Hö

sten 200

7

Våren 20 08

Hösten 200 8

Våren 2009 Hö

sten 200

9

Våren 20

10

Hösten 201 0

Våren 2011 Mättillfälle

Procent

Riket Norrbotten

Besök inom specialiserade vården

I april 2011 fanns det totalt 5 475 väntande patienter till ett första besök. Av dessa hade 99 patienter själva valt att vänta längre än 90 dagar.

94,5 procent av patienterna fick sitt första besök inom vårdgarantins 90 dagar. Andelen som väntat kortare än 60 dagar var för samma månad 85,2 procent, vilket är en stor förbättring från januari i år.

Besök i Norrbotten, specialiserad vård, januari-april 2011 Månad Totalt antal

väntande exkl PvV och

MoV*

Andel väntat 90 dgr och

kortare (måluppfyllel- se vårdgaran-

ti)

Totalt antal väntande inkl PvV, exkl

MoV*

kortare (måluppfyllel-

se kömiljard, minst 70 %)

Januari 5 564 89,8 % 5 689 68,1 %

Februari 5 323 91,8 % 5 466 76,1 %

Mars 5 446 94,2 % 5 563 84,3 %

April 5 376 94,5 % 5 475 85,2 %

* PvV = Patientvald väntan, MoV = Medicinskt orsakad väntan

I tabellen nedan redovisas tillgängligheten för besök per den 30 april 2011 uppdelat på olika verksamhetsområden och specialiteter (föregående månads resultat inom parentes).

Verksamhets- område:

- Specialitet

Totalt antal väntande exkl PvV och

MoV*

Andel väntat 90 dgr och kortare (måluppfyllelse

vårdgaranti)

Totalt antal väntande inkl PvV*, exkl

MoV

kömiljard, minst 70 %) Kirurgi totalt 3 681 (3 640) 97,5 % (97,2 %) 3 718 (3 680) 89,4 % (88,8 %) - Allmän kirurgi 904 (939) 96,6 % (95,8 %) 911 (947) 87,4 % (86,8 %) - Kvinnosjukvård 505 (471) 98,2 % (98,5 %) 506 (476) 91,5 % (92,0 %) - Ortopedi 814 (887) 98,2 % (97,9 %) 821 (894) 89,4 % (89,4 %) - Urologi 271 (251) 97,4 % (97,6 %) 277 (258) 88,1 % (86,0 %) - Ögonsjukvård 717 (635) 99,4 % (99,2 %) 726 (640) 93,0 % (91,3 %) - Öron-näsa-

hals 470 (457) 94,5 % (94,1 %) 477 (465) 86,2 % (86,2 %) Medicin totalt 1 526 (1 642) 86,7 % (87,3 %) 1 586 (1 718) 74,3 % (73,6 %) - Allmän intern-

medicin

422 (418) 98,6 % (97,8 %) 427 (426) 90,6 % (85,2 %) -Barn- och ung-

domsmedicin 305 (315) 92,8 % (95,6 %) 310 (322) 81,0 % (84,2 %)

(5)

Verksamhets- område:

- Specialitet

Totalt antal väntande exkl PvV och

MoV*

vårdgaranti)

MoV

kömiljard, minst 70 %) - Endokrinologi 6 (15) 83,3 % (86,7 %) 6 (16) 66,7 % (81,3 %) - Hematologi 10 (3) 100 % (100 %) 10 (3) 100 % (100 %) - Hjärtsjukvård 84 (98) 53,6 % (56,1 %) 84 (98) 35,7 % (44,9 %) - Hudsjukvård 214 (263) 97,2 % (98,5 %) 219 (271) 88,1 % (84,5 %) - Lungsjukvård 222 (218) 48,6 % (52,8 %) 260 (254) 33,1 % (37,0 %) - Mag- och tarm-

sjukvård 71 (72) 98,6 % (93,1 %) 72 (73) 94,4 % (90,4 %) - Neurologi 66 (53) 95,5 % (96,2 %) 66 (53) 86,4 % (88,7 %) - Njurmedicin 22 (20) 95,5 % (100 %) 23 (21) 69,6 % (85,7 %) - Reumatisk

sjukvård 78 (140) 89,7 % (83,6 %) 83 (152) 71,1 % (63,8 %) - Spec smärt-

mottagning 26 (27) 92,3 % (88,9 %) 26 (29) 65,4 % (65,5 %) Psykiatri - barn 49 (51) 100 % (100 %) 50 (51) 98,0 % (100 %) Psykiatri - vux-

na 120 (113) 99,2 % (96,5 %) 121 (114) 92,6 % (93,0 %) Totalt 5 376 (5 446) 94,5 % (94,2 %) 5 475 (5 563) 85,2 % (84,3 %)

De verksamheter som klarar av att erbjuda alla sina patienter ett första besök inom vårdgarantins tidsgräns är hematologin samt barn- och ungdomspsyki- atrin.

När det gäller att klara kömiljardens mål om minst 70 procent av patienterna inom 60 dagar eller kortare klarar samtliga verksamheter detta, utom endo- krinologin (66,7 procent), hjärtsjukvården (35,7 procent) och lungsjukvården (33,1 procent), njurmedicin (69,6 procent) samt specialiserade smärtmottag- ningen (65,4 procent),

Hjärtsjukvården och lungsjukvården är de som fortfarande har störst problem att klara tillgängligheten. Ungefär hälften av patienterna får vård inom vård- garantins 90 dagar och ungefär en tredjedel av patienterna får vård inom kömiljardens 60 dagar, vilket dessutom är en försämring jämfört med före- gående månad.

Operationer/behandling inom specialiserade vården I april 2011 väntade 1 920 patienter i Norrbotten på behandling, inklusive övriga behandlingar. Totalt hade 34 patienter själva valt att vänta längre än 90 dagar.

97,6 procent av patienterna fick sin behandling utförd inom vårdgarantins tidsgräns. Andelen patienter som väntat 60 dagar eller kortare på behandling var för samma månad 87,6 procent, vilket är en stor förbättring mot januari i år, se nedan.

(6)

Operation/åtgärd, inklusive övriga, i Norrbotten januari-april 2011 Månad Totalt antal

väntande exkl PvV och

MoV*

kortare (måluppfyllel- se vårdgaran-

ti)

MoV

kortare (måluppfyllel-

se kömiljard, minst 70 %)

Januari 2 284 94,1 % 2 345 63,5 %

Februari 1 953 94,4 % 1 993 80,1 %

Mars 1 912 98,0 % 1 948 89,1 %

April 1 872 97,6 % 1 920 87,6 %

I tabellen nedan redovisas tillgängligheten för behandlingar (inkl övriga behandlingar) per den 30 april 2011 uppdelat på olika verksamhetsområden och specialiteter (föregående månads resultat inom parentes).

Verksamhets-

område Totalt antal väntande (exkl PvV och

MoV*)

vårdgaranti)

Totalt antal väntande (inkl PvV*, exkl

MoV)

kömiljard, minst 70 %) Gynekologi 144 (141) 97,6 % (100 %) 147 (145) 87,8 % (93,1 %) Handkirurgi 73 (77) 100 % (100 %) 73 (78) 93,2 % (89,7 %) Hjärtsjukvård 6 (8) 83,3 % (87,5 %) 6 (8) 83,3 % (87,5 %) Kirurgi 270 (266) 98,1 % (98,1 %) 273 (271) 89,4 % (91,1 %) Ortopedi 532 (506) 95,9 % (97,4 %) 538 (511) 81,2 % (83,0 %) Plastikkirurgi 25 (27) 88,0 % (88,9 %) 27 (30) 51,9 % (63,3 %) Ryggkirurgi 27 (18) 96,3 % (94,4 %) 27 (18) 96,3 % (77,8 %) Urologi 106 (112) 99,1 % (97,3 %) 108 (115) 84,3 % (93,0 %) Ögonsjukvård 359 (410) 99,7 % (99,5 %) 359 (410) 99,4 % (98,0 %) Öron-näsa-hals 330 (347) 97,6 % (96,8 %) 348 (362) 85,6 % (85,6 %) Totalt 1 872 (1 912) 97,6 % (98,0 %) 1 906 (1 948) 87,6 % (89,1 %)

Den verksamhet som klarar av att erbjuda alla sina patienter behandling inom vårdgarantins tidsgräns är handkirurgin.

När det gäller att klara kömiljardens mål om minst 70 procent av patienterna inom 60 dagar eller kortare klarar samtliga verksamheter detta, utom plastik- kirurgin (51,9 procent) som inte klarar målet och som dessutom försämrat sitt resultat från föregående månad.

FOKUS NORR

Paragon Affärsutveckling genomförde den 5 maj tillsammans med landstinget, Svenska kyrkan, Företagarna Norrbotten, SSAB och LKAB den årli- ga konferensen FOKUS NORR (Forum för Kvalitet, Utveckling och Sam- verkan), vars syfte är att vara en inspirerande och utvecklande mötesplats i och för Norrbotten.

Dagens värld är gränslös, informationsrik och mångkulturell. Samtidigt ökar konkurrensen mellan privat och offentlig verksamhet och en ny generation är på väg in i arbetslivet. Dessa har måhända en del andra värderingar samtidigt som nya möjligheter med mångfald berikar organisationen. Det krävs ett nytt ledarskap samtidigt som vi måste ta vara på personers olikheter och göra dessa till möjligheter i stället för hinder.

(7)

Den yngsta chefen på Volvo lastvagnar, Salomeh Tafaz, är känd för rak kommunikation och är mycket resultatinriktad. Hon tror på ett ledarskap som fokuserar på att ge rätt förutsättningar och verktyg till medarbetarna. Hon fick bl a utmärkelsen "Årets framtida kvinnliga ledare 2010.

Pia Sandvik Viklund, före detta rektor vid Luleå tekniska universitet och numera VD för Länsförsäkringar i Jämtland presenterade sin syn på ledar- skapet och hur kunskap om kvalitetsutveckling påverkar en organisation i positiv bemärkelse.

Ebba Lindsö, författare och företagare vet hur det är att granska och att själv bli granskad. Hennes rubrik var "Den kvinnliga chefen - ett hot eller en möj- lighet". Hon berättade om sin professionella resa i yrkeslivet och att makt kan ha ett högt pris.

David Lega, företagare och kommunalråd i Göteborg talade om motivation och positivt tänkande och hur man kan tänja på gränser för att våga bli bättre men ändå inte bäst, det kan man strunta i.

Glada Hudikteatern och Pär Johansson gav sin syn på ledarskap och att hjäl- pa människor att utvecklas i sina arbeten och uppdrag.

Från landstinget deltog Kent Ögren i en paneldebatt som leddes av K-G Bergström. Temat för debatten var "Hur gör vi Norrbotten till ett föredöme när det gäller regional utveckling?" Vi deltog också med poster som spegla- de utveckling av patientsäkerhetsarbetet i Norrbotten och landstingets regionala arbete för 2010. Mellan 35 till 40 medarbetare, både chefer och ledare deltog på konferensen.

Presentationerna kommer att finnas tillgängliga på webben FOKUS NORR

Patient- och brukarmedverkan

Ett seminarium om patient- och brukarmedverkan anordnades av socialde- partementet och Sveriges Kommuner och Landsting (SKL) i början på maj i Stockholm. Syftet var att på nationell nivå skapa en gemensam bild av vad medskapande är eller kan vara. Individen ska stå i centrum för all vård och omsorgs- och välfärdstjänsterna anpassas till individen. Frågan var hur vår- den och omsorgen kan bidra till en utveckling där den enskilde får ökad möj- lighet att vara medskapare av sin egen hälsa och inte bara vara en passiv mottagare av olika insatser och behandlingar. Under seminariet gavs exempel på hur det arbetas med ”medskapande” genom ökad brukar- och patient- medverkan i Sverige och också i andra länder inom ramen för EU-projekt.

”Patienten i fokus” ska inte längre betonas utan istället framhålls ”patientens fokus”. Det är patientens unika situation som ska vara utgångspunkt för våra insatser och patienten ska ses som en jämbördig partner i vårdprocessen.

Detta kommer att kräva kulturförändringar, maktförskjutning, attityd- och beteendeförändringar hos oss alla. Det kommer att ta tid, men är nödvändigt för att utveckla framtidens vård. Så kan budskapet vid seminariet sammanfattas.

Regionaliserad läkarutbildning

Första terminen med den från Umeå universitet regionaliserade läkarutbild- ningen vid Sunderby sjukhus har snart genomförts och allt har fungerat plan- enligt.

(8)

Under hösten anländer ytterligare en kull studenter från Umeå för att påbörja termin 6, medan de som nu läser här påbörjar termin 7. Utbildningslokalerna med tekniklösningar för distansundervisning vid sjukhuset har fungerat mycket bra, liksom den handledning studenterna fått vid de kliniker där man utbildat sig.

Det är nödvändigt och tillika en utmaning för landstinget med fortsatta sats- ningar på forskning samt att värdesätta akademisk kompetens vid nyrekryte- ring av läkare, för att säkerställa framtida utbildningskapacitet vid sjukhuset.

Det måste finnas tillgång på läkare som är disputerade och därmed anställ- ningsbara till universitetslektorat.

REHSAM

I min rapport till styrelsen den 5 maj redovisade jag att det sker en ny utlys- ning inom REHSAM som är ett forskningsprogram för bättre och effektivare rehabilitering inom ramen för rehabiliteringsgarantin.

Landstingets FoU-enhet är huvudsökande av forskningsmedel inom den nya REHSAM-utlysningen. Ansökan som görs tillsammans med Luleå tekniska universitet avser fortsättningsanslag för en studie om smärtrehabilitering inom primärvård som tidigare beviljats 4,8 miljoner kr av REHSAM.

Överenskommelse om hjälpmedel i skolan

Landstinget och Kommunförbundet i Norrbotten har träffat en överenskom- melse om ansvarsfördelningen av hjälpmedel i skolan, vilket är kommunernas ansvar, och personliga hjälpmedel, vilket är landstingets ansvar.

Överenskommelsen, som gäller tills vidare och tills de legala förutsättning- arna ändras, reglerar ansvarsfördelning, kostnadsansvar och kompetens samt hur gränsdragningsproblematik och uppföljning av överenskommelsen ska göras.

Upphandling av HPV-vaccin

Den upphandling av HPV (humant papillomvirus)-vaccin som gjordes 2010 och som vanns av GlaxoSmithKline AB överklagades av Sanofil Pasteur MSD.

Landstingsdirektörerna i Sverige har därför beslutat att landstingen gemensamt göra ett nytt försök till nationell och gemensam upphandling av vaccinet, som kan förhindra livmoderhalscancer.

Vaccinet ska användas för att vaccinera flickor födda efter den 1 januari 1999 i skolan, men även för att gratis erbjuda äldre flickor samma vaccin.

En upphandling har fasta tidsgränser och denna upphandling kan i bästa fall komma fram till ett avtalsförslag i början av hösten 2011. Därefter finns le- gal möjlighet att begära överprövning, vilket kan innebära att tiden innan vaccin kan levereras kan förlängas ytterligare.

Screening för kolorektal cancer

Socialstyrelsen genomförde den 3 maj en hearing inom området screening för kolorektal cancer som ett led i omarbetningen av de nationella riktlinjer- na. Programmet hade följande teman:

• Metoder för screening - dagsläget.

(9)

• Vad pågår nationellt och internationellt?

• Nuläget i regionerna.

• Ska man screena?

• Synpunkter på tillgängliga vetenskapliga bevis.

Från landstinget deltog länschef Michael Dahlberg och jag. Jag var ombedd av Socialstyrelsen att medverka som en av representanterna för huvudmän- nen i ett panelsamtal som var en av programpunkterna under seminarieda- gen. Samtalet fokuserade på bl a följande frågeställningar:

• Pågående diskussioner om kolorektal cancerscreening i regionen - bland sjukvårdspolitiker, professioner, patientorganisationer och allmänhet.

• Förutsättningar för eventuellt införande av screening - ekonomiska och personella (kompetens).

• Eventuellt pågående förberedande arbete.

• Forskningsinitiativ.

• Organisation om det införs.

• Initiativ inom ramen för kommande RCC (regionalt cancercentrum).

Sammanfattningsvis finns det ör norra sjukvårdsregionen ingen etablerad verksamhet inom området. Planering för eventuell forskningsstudie pågår.

Luftburen ambulanssjukvård

Under våren 2010 startade planeringen av ett gemensamt landstingsprojekt i avsikt att föreslå hur den luftburna ambulansverksamheten kan samordnas nationellt. Initiativet till att nationellt samordna den luftburna ambulansverksamheten kom från Västra Götaland, Värmland och Norrbotten.

Med luftburen avses ambulanshelikoptrarna, som används för transporter från skadeplats till vårdcentral eller sjukhus (primäruppdrag) och flygplanen, som används för sekundäruppdrag mellan sjukhus.

Bakgrunden till projektet är en oro för ökande kostnader för helikopterverk- samheten, problematik med överklaganden av upphandlingar, att landstinget i Värmland beslutat om att starta verksamhet med ambulanshelikopter och en önskan om utökad samverkan med Sjöfartsverket.

En utgångspunkt för arbetet är Helikopterutredningen (SOU 2008:129) och den utveckling som har skett och sker i Norden, där bl a Finland nyligen startat en nationell organisation för ambulanshelikoptrar.

I september 2010 beslutade landstingsdirektörerna att Sveriges Kommuner och Landsting (SKL) skulle samordna ett projekt i avsikt att ta fram underlag för beslut om samverkan avseende all luftburen ambulanssjukvård mellan landsting, stat och kommunal räddningstjänst.

Samverkan ska avse:

• Infrastruktur (helikopter, utrustning, landningsplatser, baser etc).

• Operatörsverksamheten.

(10)

• Samarbete mellan landsting, statliga myndigheter och kommunal rädd- ningstjänst.

Slutrapport kommer att överlämnas till landstingsdirektörerna i augusti 2011.

Projektorganisationen består av en arbetsgrupp där divisionschef Hans Rönnkvist ingår och en referensgrupp där Helge Brändström från Norrlands universitetssjukhus representerar norra regionen. Till projektet är en expert- grupp kopplad.

Processen i projektet bygger på dialog med landstingen och är indelad i olika block: Ekonomiska modeller och associationsformer, transportplanering, marknadsöversikt, enkät om helikoptrar och flygplan, deras användning och medicintekniska utrustning, remiss av SOU 2008:129 och kunskapskonfe- rens.

Vad beträffar remissvaren så har alla landsting svarat, alla är positivt inställ- da till ökat samarbete, majoriteten vill ha någon form av nationell organisation.

Den 9–10 maj genomfördes ett kunskapsseminarium i Karlstad där Kent Ög- ren och jag deltog. Målgrupp var politiska och administrativa beslutsfattare och verksamhetsföreträdare inom hälso- och sjukvården. Från landstinget deltog även Hans Rönnkvist samt medarbetare från ambulans- och helikop- tersjukvården.

Dagen inleddes med en redovisning av hur det ser ut i Sverige idag. Därefter redovisade Pål Madsen , specialist i anestesi, erfarenheter från Norge. Hans budskap kan sammanfattas enligt följande: Helikoptrar med läkarkompetens måste integreras i akutkedjan och får aldrig ersatta vägambulans, nationell organisering säkrar en enhetlig tjänst och är kostnadseffektiv, hög medicinsk kompetens är viktig och flygsäkerhet måste ha högsta prioritet.

Poul Kongstad, specialist i neurokirurgi och intensivvård höll ett föredrag under rubriken ”När helheten blir större än delarna”. Hans sammanfattning var att specialiserad vård är allt mer speciell och allt dyrare, koncentration av sjukvård allt viktigare, kortare vårdtider allt viktigare, Sverige blir mer ett gemensamt sjukvårdssystem, medicinska transporter blir allt viktigare, kom- petenta räddningsteam möjliggör strukturomvandling, sjukvårdsinrättningar- na måste planeras för helikopterverksamhet och kompetens och utrustning måste standardiseras.

Seminariet avslutades med panelsamtal där jag deltog.

Stärka barns rättigheter

Riksdagen godkände den 1 december 2010 en strategi för att stärka barnets rättigheter i Sverige. Strategin består av ett antal principer som uttrycker grundläggande förutsättningar för att stärka barnets rättigheter och vänder sig till riksdag, regering, statliga myndigheter, landsting och kommuner.

Regeringen och Sveriges Kommuner och Landsting (SKL) har träffat en överenskommelse för åren 2010–2013 om att stärka barnets rättigheter i verksamheter inom kommuner och landsting. SKL, tillsammans med Barn- ombudsmannen, ska under våren 2011 utarbeta en handlingsplan som inne- håller konkreta åtgärder som kan stödja och utveckla kommunernas och landstingens arbete med barnets rättigheter.

(11)

Samverkan mot våld

Bakgrund

Landstinget övergripande och personalen inom hälso- och sjukvården har en nyckelroll när det gäller att upptäcka och identifiera kvinnor som utsätts för våld. Många våldsutsatta kvinnor söker vård upprepade gånger både för akuta skador och kroniska symtom utan att den bakomliggande orsaken kommer fram.

I kvinnofridpropositionen (1997/1998:55) gav regeringen uppdrag till myn- dighetsgemensamma åtgärder för att bekämpa mäns våld mot kvinnor. Re- geringen förordade ett Nationellt centrum för kvinnofrid (NCK) med uppdrag att bland annat se över rekommendationer, rutiner och planer för att säkra upp hälso- och sjukvårdens uppdrag.

Regeringen lade 2007 fram sin nationella handlingsplan för att bekämpa mäns våld mot kvinnor, hedersrelaterat våld och förtryck samt våld i samkö- nade relationer.

Landstinget har under många år arbetat med ökad samverkan och förbättrade rutiner för våldsutsatta kvinnor och barn. Under 2011 intensifieras arbetet med samverkan mot våld och under 2012 ska förbättrade rutiner och arbets- sätt implementeras i verksamheterna.

Omvärldsbevakning

Alla kvinnliga patienter som söker hälso- och sjukvård bör tillfrågas om de har varit utsatta för våld. Det menar Nationellt centrum för kvinnofrid (NCK) i en rapport som presenterades den 13 maj.

Kvinnor som utsätts för våld söker inom alla delar av sjukvården med både akuta skador och kroniska symtom. Studier visar att ångest och depression är upp till fyra gånger vanligare bland våldsutsatta kvinnor jämfört med andra, och det är mer än dubbelt så vanligt med kroniska smärttillstånd. Men det är få kvinnor som berättar spontant om våldet.

I NCK:s rapport medverkar experter från ett antal olika delar av hälso- och sjukvården, bl a primärvård, akutvård, äldrevård, kvinnohälsovård och psykiatri. Samtliga är överens om att det finns ett starkt stöd för att frågor om våld ska ställas rutinmässigt till alla kvinnor som söker vård.

Lägesrapport

Statistiken för våldsutsatta kvinnor och barn kvarstår med höga siffror. Ef- fekten av våld visar att 90 personer föll offer för mord 2010, varav 33 var kvinnor och 17 av dessa var offer för män i nära relation som förövare. En av studierna visar att bland utsatta kvinnor fanns uppgift om hot i 40 procent av fallen, i 33 procent fanns historia om fysiskt våld och hela 40 procent hade besökt akutmottagning. Prevalensmätningar i norden och internationellt visar att siffrorna varierar, men är höga överallt. Av svenska skolbarn har 8 procent bevittnat våld i sina hem och forskning visar självklara negativa effekter för dessa barn.

• Landstingets arbete ska systematiskt identifiera och åtgärda våld som en struktur i samhället.

• Gemensamma rutiner ska finnas och används för att identifiera våld mot kvinnor och barn.

(12)

• Arbetet med internutbildning om mäns våld mot kvinnor och barn fortsät- ter.

• Arbetet med förbättring av landstingets webbsida avseende våld i nära relationer förbättras under 2011.

• Under 2011 tas införandet av registrering och uppföljning av våld i nära relationer in i verksamheten.

• Det intensifierade arbetet med samverkan mot våld pågår och slutrappor- teras i februari 2012, varpå förbättrade rutiner och åtgärder implementeras.

Sjukskrivningsmiljarden

Den 6 maj besökte Försäkringskassan Nord landstinget med anledning av den nationella uppföljningen av sjukskrivningsmiljarden.

Mötet inleddes med en kort presentation av landstingets arbete med sjukskrivningsmiljarden och rehabgarantin. Vidare diskuterades frågan om elek- tronisk överföring av läkarintyg (målet är 90 procent till den 31 oktober 2011).

Norrbottens resultat i Försäkringskassans granskning av läkarintygen presenterades. Norrbotten uppnådde 60 procent godkända intyg, vilket resulterade i en utbetalning på 2 miljoner kr av de riktade statsbidragen. Målet var 50 procent godkända intyg. Totalt nådde 12 landsting målet på 50 procent.

Jämtland hade 61 procent godkända intyg och 60 procent uppnådde, förutom Norrbotten, även Blekinge och Jönköping. Riksgenomsnittet blev 49 procent beroende på att Stockholm och Västra Götaland uppnådde en förhållandevis låg andel godkända intyg.

De delar av läkarintygen som behöver förbättras är beskrivningen av aktivi- tetsförmågan och användandet av det nationella beslutstödet. Dessa två delar är viktiga för att Norrbotten ska nå målet för 2011 på 80 procent godkända intyg per den 1 december 2011.

Ett antal viktiga förbättringsområden framkom av diskussionen, bl a kan föl- jande nämnas:

• Det är viktigt hur Försäkringskassan frågar om aktivitetsbegränsningen och när läkarna ringer eller begär kontakt ska de kunna få ett snabbt svar.

• Landstinget ska bygga upp en egen kompetens inom försäkringsmedicin.

• Försäkringsmedicinsk rådgivare bör nyttjas i fler ärenden eftersom inte handläggarna har medicinsk kompetens. Dessa rådgivare kan bidra till att rätt frågor ställs till läkarna vid komplettering av intyg.

• Försäkringskassan ska begära en komplettering i alla fall som behövs. På detta sätt får vården en bättre återkoppling beträffande kvaliteten på intyg.

• Snabba återkopplingar mellan Försäkringskassan och landstinget när nå- got inte fungerar.

• Samarbete i att ha dialog/fortbildning av läkare och annan behandlande personal.

(13)

EKG-tolkning

Tidningen Dagens Medicin anordnar årligen en tävling i EKG-tolkning. Den är indelad i tre klasser, varav en ”elitklass” för kardiologer och kliniska fysi- ologer. Slawomir Liszewski, kardiolog vid Piteå älvdals sjukhus segrade förra året och blev tvåa i årets tävling.

Jag gratulerar honom till framgången.

Winternet

Jag har som landstingets representanter i Winternets styrelse utsett Bo Ves- terlund, chef för beställarsektionen, och Åsa Sjöström, chef för sekretariatet.

Åsa Sjöström ersätter Britta Wallgren.

Beredskap för cryptosporidier

Cryptosporidier är encelliga parasiter som kan ge diarrésjukdom om en per- son ätit/druckit förorenat livsmedel. I de fall då dricksvatten förorenats kan många insjukna samtidigt. Med anledning av de vattenburna utbrott orsakade av cryptosporidier som drabbat bl a Östersund och Skellefteå, har frågor ställts om vi i Norrbotten kan drabbas på motsvarande sätt och vilken beredskap hälso- och sjukvården har för att hantera ett sådant vattenburet utbrott.

Norrbotten kan också drabbas. Flertalet av länets kommuner tar sitt vatten helt eller delvis från ytvattentäkter. Nationella undersökningar har visat att Norrbottens ytvattentäkter kan vara förorenade med cryptosporidier. Som regel elimineras de få parasiter som finns i vattentäkterna genom den rening som vattnet genomgår i vattenverken. Trots rigorös kontroll kan Norrbotten någon enstaka gång drabbas av vatten som förorenats kraftigare av cryptosporidier, eftersom inte alla parasiter avlägsnats genom reningen i vattenverken.

På grund av att det inte finns någon bra indikator för parasiter i vatten kan det vara svårt att upptäcka att vattnet är otjänligt. Trots att vatten är det livsmedel som kontrolleras mest, kan det inträffa att det är otjänligt utan att nå- gon har vetskap om det. Den kommun som levererar det förorenade vattnet är ansvarig för att åtgärda problemet och att leverera dricksvatten till invå- narna på ett alternativt sätt, ofta via tankbilar.

Landstingets vårdcentraler och folktandvården har inte tillgång till reservvat- ten. Folktandvården har möjlighet att klorera sitt vatten, men det hjälper inte mot cryptosporidier. Länets fem sjukhus har alla tillgång till eget reservvat- ten. Reservvattnet håller dricksvattenkvalitet på fyra av fem sjukhus, men tillgången är mycket begränsad utifrån de behov hälso- och sjukvården krä- ver. Platschefen och den lokala katastrofledningen har därför uppdrag att samverka med kommunen för att säkerställa hälso- och sjukvårdens behov av tjänligt vatten. I landstingets epidemiplan finns dessutom ett särskilt av- snitt "Epidemi med många sjukdomsfall" med råd om hur landstinget ska agera vid ett vattenburet utbrott.

En god omvärldsbevakning är nödvändig för att möta hotet och minska effekten av smitta. Förutsättningarna att ta fram ett system som möjliggör tidig registrering av lokala utbrott undersöks Vidare kommer landstinget att ytterligare aktualisera frågor om vattentäkterna med länets kommuner.

(14)

Vulkanutbrottet på Island

Socialstyrelsen har inventerat hälso- och sjukvårdens förmåga till luftburna sjuktransporter. I ett brev till landstingens tjänstemän i beredskap (TiB) har Socialstyrelsen ställt följande frågor:

1 Tillgång till luftburna sjuktransporter som kan fungera under förhållan- den med förhöjda partikelhalter samt eventuella åtgärder som krävs för att de ska fungera.

2 Förmåga till omställning till andra former av sjuktransport, omfattande även samverkan med andra landsting.

3 Behov och konsekvenser som kan uppstå i samband med begränsningar av luftburen sjuktransport och som inte kan tillgodoses genom omställ- ningar och samverkan med andra landsting.

Norrbottens svar på frågorna är sammanfattningsvis följande:

1 Landstingets leverantör av ambulansflyg har inte partikelfilter på flygplanen och har meddelat att de inte kommer att flyga i någon zon tills vidare.

2 De fyra nordligaste landstingen har samma ambulansdirigeringsavtal med SOS Alarm. Samarbete sker dagligen mellan landstingens TiB:ar. Om störningarna i flygtrafiken fortsätter kommer beredskapen för markbund- na transporter att höjas.

3 Ett mindre antal operationer, undersökningar och behandlingar kommer att behöva ställas in p g a att personal inte kan ta sig till sin arbetsplats.

Det kan också innebära extra tjänstgöring för personal som inte kan få av- lösning. Laboratorieprover kommer att försenas. Längre ambulanstrans- porter kommer att ske via vägambulans. Rutinerna för patientresor görs tidbegränsat mer flexibla. Rutinerna för tjänsteresor kompletteras och en del sådana kommer att ställas in.

Sammanfattningsvis behöver förhoppningsvis ingen av dessa tillfälliga be- gränsningar och åtgärder innebära några allvarliga konsekvenser för patienter och anställda.

Om ett större skadeutfall sker i samband med en katastrof/stor olycka alternativt sjukdomsfall inom vissa specialistområden såsom brännskador, barn- hjärtan o s v kan självklart en begränsning i ambulansflyget få allvarliga konsekvenser.

Om- och tillbyggnad Sunderby sjukhus

Landstingsstyrelsen fastställde utvecklingsplanen för Sunderby sjukhus den 5 februari 2009 (§ 14)

Nulägesrapport

Jag rapporterade senast om denna fråga i min rapport till styrelsen den 10 mars 2011.

Sedan dess har utöver aktiviteterna flyttning av rehabiliteringsmedicin till hotellet plan 4 och omklädningsrum (klart 2009), utbildningscentrum (klart 2010), parkeringsplatser (tillgängliga 2010, färdigställs 2012), jourrum och kortsiktig lösning för vuxenpsykiatrin (klara 2011) även påbörjats om- och tillbyggnad av produktionskök och soprum m m.

(15)

Etapp F: Hotellet

I samband med framtagandet av utvecklingsplanen gjordes hösten 2008 en inventering av samtliga inneliggande patienter. Syftet var att kartlägga om det fanns patientunderlag för ett bemannat patienthotell med vårdpersonal samt att se om det fanns patienter som skulle kunna vårdas på en akutgeriatrisk avdelning. Resultatet visade på att det finns ett underlag för såväl ett patienthotell som för en akutgeriatrisk enhet. I utvecklingsplanen föreslås därför en utökning av antalet hotellrum samt en ändrad inriktning av hotellets verksamhet.

Arbetsgruppen gjorde i november 2009 en liknande inventering för att se om behovet av hotellrum hade förändrats sedan hösten 2008. Resultatet visade att behovet kvarstod eller snarare har ökat.

Sedan föregående rapport har arbetet därför till stor del koncentrerats på att färdigställa underlaget för hotellet så att en upphandling av projekteringen kan ske. I underlaget ingår delfunktionsprogram (DFP), rumsfunktionsprogram (RFP), rumsskisser och en planskiss över hela hotellet.

Förfrågningsunderlag för upphandlingen av projektering skickades ut i april 2011.

Erfarenheterna från andra hotell visar att hotellet ska dimensioneras något mindre än vad inventeringen pekar på. En orsak är att gästunderlaget föränd- ras över tiden.

Förslaget är därför att ca 65–68 rum och två familjelägenheter samt nödvän- diga övriga lokaler, som behövs för att bedriva den nya vårdverksamheten, tillskapas. Familjelägenheterna riktar sig främst till föräldrar som har sina barn inlagda på sjukhuset under längre tid ibland flera månader. Vidare före- slås att samtliga hotellrum och familjelägenheter handikappanpassas, vilket ger möjlighet till en större flexibilitet och att rum inte måste reserveras för gäster med rörelsehinder. Dessutom föreslås att ett hotellrum och undersök- ningsrummet elsaneras, i likhet med övriga elsanerade rum (tre vårdrum) på sjukhuset.

Under arbetets gång har det tillkommit faktorer som påverkar hotellets loka- lisering. Därför har en analys genomförts av konsekvenserna av en om- och tillbyggnad av nuvarande hotell alternativt en nybyggnad.

Byggprojektgruppen avråder från en om- och tillbyggnad. Orsaken är att en utbyggnad av nuvarande hotell innebär risker i samband med markarbetet då all försörjning av vatten och avlopp till sjukhuset ansluts i det område där utbyggnaden planeras. Risk finns också för omfattande störningar i den nuvarande hotellverksamheten under byggtiden, innefattande dåliga kommuni- kationer till de nybyggda delarna. Hotellet kan inte byggas klart förrän etapp C är genomförd. Den nya vårdverksamheten kan inte tas i drift förrän hela hotellet är utbyggt.

En nybyggnad innebär att hela hotellet kan byggas färdigt i en etapp, vilket leder till en tidigare start av den nya verksamheten med bättre anpassade lokaler. Samtidigt frigörs lokaler i nuvarande hotell vilket gör det möjligt att tidigarelägga en flytt dit av annan medicinsk verksamhet (urologmottag- ning). Därmed löses lokalbehovet vid gynekologimottagningen. En lokalise- ring av det nya hotellet i anslutning till etapp C leder också till bättre samband och logistik med exempelvis rehabiliteringscentrum.

(16)

Hotellet är i första hand avsett för patienter som inte är i behov av sjukhusets specialistresurser, men har behov av en viss omvårdnad, patienter med långa reseavstånd och för närstående/anhörig samt till andra gäster med anknytning till sjukvården.

De patienter som inte behöver de resurser en specialiserad vårdavdelning erbjuder får möjlighet till en mer privat och högre boendekvalitet under be- handlingstiden, i förhållande till traditionell vård på avdelning. Detta ska ske under medicinsk trygga/säkra former. Hotellet är bemannat, dygnet runt, året runt, med vårdpersonal och tydliga rutiner/planer finns för samverkan med vårdverksamheten.

En anpassning av vården efter behoven bidrar till ökad vårdkvalitet för patienten och minskade kostnader för sjukvården. Resurser frigörs för framtida utveckling utan att göra avkall på vårdkvaliteten.

Tidsplan

Förfrågningsunderlag för projektering har som tidigare nämnts skickats ut under april med begäran om inlämnade av anbud senast under maj. Upp- handlingen för projektering beräknas vara slutförd innan semesterperioden 2011. Projekteringen kan starta hösten 2011 och beräknas ta ca ett år. Det innebär att byggstart kan ske tidigast hösten 2012. Byggnationen av det nya hotellet beräknas vara klar våren 2014.

Lägesbeskrivning övriga etapper

De flesta arbetsgrupperna har presenterat sina delfunktionsprogram (DFP) och arbetet är nu inne på att ta fram rumsfunktionsprogram (RFP) samt rumsskisser tillsammans med arkitekt.

I DFP:t ska en verksamhetsbeskrivning bestående av nuläge, framtida utveckling, funktion och viktiga samband samt behov av lokaler redovisas.

DFP:na har/kommer att presenteras för respektive divisionsledning för god- kännande innan projektet går vidare med att ta fram detaljerade underlag för projektering.

Arbetet med att samordna och anpassa alla arbetsgruppers program till en helhet är påbörjat. Även arbetet med att ta fram RFP är i full gång. Det inne- bär att i detalj redogöra för varje rum, dess innehåll och funktion. Vidare tas skisser fram för respektive rum och presenteras för verksamheten. Arbetet med att ta fram planskisser har också påbörjats, d v s var de olika verksamheterna ska lokaliseras utifrån logistik och behov av samband.

Huvudentrén eller ”Navet” utreds i en särskild etapp eftersom det har en stor påverkan vid byggande av hotellet och etapp C. Jag återkommer till styrelsen när projektet kommit längre i det arbetet.

Patientorganisationer

Information fortsätter att lämnas till både det lokala patientrådet, länshandi- kapprådet och länspensionärsrådet. Vidare har samtliga verksamheter ett uppdrag att ta in synpunkter från sina respektive patientorganisationer. Pro- jektet deltar även i olika patientorganisationers medlemsmöten. Ett möte är också inplanerat med Organisationen för elallergiker.

Facklig samverkan

Projektet har regelbundna möten med huvudskyddsombuden där det infor- meras och förs en dialog om projektets organisation och arbete. Kontinuer-

(17)

ligt sker samverkan i basenhetens utvecklings- och samverkansgrupp (BUS) och på arbetsplatsträffar. Vidare är utvecklingsplanen en stående punkt vid landstingets centrala fackliga samverkansgrupps sammanträden.

Information till övriga

För att fortlöpande informera all personal har en egen länk inrättats på Sun- derby sjukhus hemsida. Där redovisas fortlöpande information om projektet.

Under maj månad genomförs en serie informationsmöten på sjukhuset om vad som händer i projektet. Vid dessa tillfällen presenteras planerna, vad som gjorts hittills och vad som händer härnäst. Tiderna för mötena är anpassade så att även nattpersonal har möjlighet att närvara. Huvudprojektledaren deltar också i möten med divisionsledningarna och i olika klinikmöten för att informera om projektet samt få in synpunkter.

Sammanfattning

Avslutningsvis kan konstateras att arbetet löper enligt plan, alla arbetsgrup- per är igång med många medarbetare involverade. Det är många delar och detaljer som ska lösas för att slutligen vävas samman till en helhet.

Ombyggnationerna i Landstingshuset

Allmänt

Ombyggnadsprogrammet av landstingshuset är snart genomfört i och med att restaurangen invigts och de utvändiga arbetena färdigställs i höst. Det som återstår att åtgärda i närtid för att ha en helt genomgången fastighet är byte tätskikt ovan parkeringsdäcket på entrésidan samt tilläggsisolering och nytt tätskikt på yttertaket över sessionssalen.

Ombyggnadsarbetena har kunnat genomföras med full verksamhet i fastigheten trots de störningar en så omfattande renovering innebär.

De beslutade investeringsramar har hållits och uppdelningen i etapper säker- ställt att övriga fastighetsinvesteringar kunnat genomföras som planerat.

Ombyggnad av matsal och fasader (etapp 3)

Etappen 3 som innefattar om- och tillbyggnad av restaurang med ny varu- mottagning samt tilläggsisolering och nytt ytskikt på resterande fasader på- går.

Restaurangen invigdes den 5 maj och fasadarbetena utvändigt förväntas vara färdigställda den 1 oktober. Merparten av de utvändiga markarbetena blir färdiga i höst. Det kommer att ske mindre kompletteringar utvändigt av bl a planteringar sommaren 2012.

Den stora förändringen är att köket byggts om från ett mottagningskök till ett produktionskök med möjlighet till lagad mat samt att antalet platser i restaurangen ökas från dagens 150 till närmare 300 platser.

Utvändigt har 46 nya p-platser tillskapats på ytan mot mediahuset.

Ombyggnad invändigt och hissar

Parallellt med fastighetsinvesteringen i etapp 3 har ytskikt i samtliga korri- dorer i flyglarna B-E renoverats, exklusive korridorerna E3 och E4 som åt- gärdats vid ett tidigare tillfälle. Dessa arbeten färdigställdes i april.

(18)

Fem befintliga hissar har, under samma period, byggts om p g a myndig- hetskrav.

Säkerheten och skalskyddet i fastigheten har uppgraderats i och med att ett nytt passagesystem installerats.

Solsidan invigd

Torsdagen den 5 maj invigdes den renoverade restaurangen i Landstingshu- set. Solsidan Kök & Matsalar, som restaurangen har döpts till efter en namn- tävling. Renoveringen innebär en betydande uppgradering både vad gäller energibesparing, miljön inklusive arbetsmiljön och mathanteringen. Solsidan kan också ta emot dubbelt så många besökare som den gamla restaurangen, vilket är en förutsättning för den omfattande konferens- och seminarieverk- samhet som bedrivs i lokalerna.

Ett stort tack till alla medarbetare som arbetat med att få till stånd denna fina restaurang och ett särskilt tack till Doris Brännström och Anne-Maj Larsson, som har upprätthållit en hög servicenivå till gästerna i det provisorium som ordnats i anslutning till foajén.

Årets kvinnliga ledare

Tidningen Dagens Medicin utser den 25 maj, för andra året, Årets kvinnliga ledare i sjukvården. Bland de 46 nominerade kvinnliga ledarna från hela landet återfinns två chefer i landstinget. Det är Pia Byström, verksamhetschef inom vuxenpsykiatrin, Sunderby sjukhus och Meta Wiborgh, verksamhetschef på Bergnäsets vårdcentral.

Jag gratulerar dem till nomineringen.

Pris till Landstingstidningen

Landstingstidningen har av föreningen Redaktörer interna medier (Rim) be- lönats med Språkpriset 2010. Priset går till en tidning med välskrivna texter och en personlig ton. Tidningens redaktör Ulrika Englund mottog priset i Stockholm torsdagen den 5 maj.

Jag gratulerar henne och alla andra som arbetar med tidningen.

Öka användningen av betalkort

Landstinget strävar efter att öka betalningarna med kort för att minska kost- naderna och öka säkerheten för personal och patienter.

Under 2010 startade ett projekt på Administrativ service där syftet var att hitta sätt att öka kortbetalningarna. Metoden för detta blev en tävling bland landstingets kassapersonal där en vinnare, sjukgymnastiken vid Piteå älvdals sjukhus, för landstinget totalt korades.

I år beslutades att utöka tävlingen till två tillfällen och sex olika områden: de fem sjukhusområdena och primärvården i Luleå-Boden. Den första deltäv- lingen, där ökningen i procentenheter mellan 2010 och första kvartalet 2011 mättes, är nu avslutad och följande kassor har vunnit inom sitt respektive område:

• Kiruna: Akutmottagningen, 6,6 procentenheter.

• Gällivare: Malmbergets vårdcentral, 34,1 procentenheter.

(19)

• Kalix: Övertorneå vårdcentral, 8,0 procentenheter.

• Sunderbyn: Garnis Rehabcenter, 17,8 procentenheter.

• Primärvården Luleå-Boden: Mjölkuddens vårdcentral, 7,3 procentenheter.

• Piteå: Specialistmottagningen, 29,1 procentenheter.

De vinnande kassorna uppvaktas med blomstercheckar och smörgåstårta.

SKTF:s landstingskonferens

Den 24–26 maj anordnade SKTF:s landstingsavdelning i Norrbotten en landstingskonferens i Luleå. SKTF är ett partipolitiskt obundet fackförbund för offentligt och privat anställda tjänstemän med anknytning till kommun, landsting eller kyrka.

Agneta Granström och jag har fått förtroendet att inleda konferensen. Ur det varierade programmet kan nämnas följande:

• Landstingets arbete med chefsförordnanden och SKTF:s syn på chefsför- ordnanden.

• Ett antal workshops om erfarenhetsutbyte av yrkesfrågor.

• Rekryteringsfrågor.

• E-hälsarbetet i landstinget.

• Leankonceptet.

Kultur och hälsa

AER (Assembly of European Regions) kommitté 3, som arbetar med kultur, utbildning och ungdomsfrågor m m träffades den 18–19 april i Orléans, Frankrike. Vid mötet presenterades pågående arbete i de olika subkommit- tégrupperna: Culture, Education & Training, International Cooperation, Yo- uth samt arbetsgruppen Culture and Health.

Programmet för den planerade Kultur och Hälsa-konferensen är i stort sett klart. Upplägget för heldagskonferensen i Turkiet presenterades vid konferensen i Orleans. Forskning och praktiska exempel kommer att varvas och rör barn/unga, vuxna och äldre. Konferensen genomförs i samarbete med AER kommitté 2 och äger rum den 20 september i Istanbul, Turkiet. Konfe- rensen förläggs i anslutning till de båda kommittéernas ordinarie möten. En Kultur och Hälsa-deklaration kommer att tas fram av arbetsgruppen. Dekla- rationen presenteras under konferensen och syftar till att driva arbetet med Kultur och Hälsa vidare, framförallt att få EU-kommissionen att tillsätta en särskild arbetsgrupp och därmed möjliggöra ökat fokus på området.

Kultursamverkan

Ett kommunbesök med företrädare för division Kultur och utbildning har genomförts i Älvsbyn den 12 april. Vid mötet deltog representanter för stu- dieförbund och kulturliv liksom kulturtjänstemän och politiker.

Den 14 april hölls ytterligare ett möte mellan divisionens representanter och kommunernas kulturchefer/kultursekreterare, denna gång i Gällivare. Mötet innehöll förutom arbetsfrågor om utveckling av kulturplanens prioriteringar

(20)

och diskussioner om kommunaktuella ämnen även föreläsningar om kultur och samhällsplanering, dels av Kerstin Lundberg om Cultural planning och dels av Mats Wikström om samhällsomvandlingen i Malmberget.

Den 26 april var divisionschefen inbjuden att berätta om Norrbottens kultur- plan för kommunfullmäktige i Överkalix.

Insynsrådet vid Myndigheten för kulturanalys

Divisionschef Elisabeth Lax har av regeringen utsetts till ledamot i Insynsrå- det vid Myndigheten för kulturanalys. Ledamöterna utses för en period om tre år.

Myndigheten för kulturanalys började sin verksamhet den 1 april. Myndig- heten ska, med utgångspunkt i de nationella kulturpolitiska målen, utvärdera, analysera och redovisa effekter av förslag och genomförda åtgärder inom kulturområdet. I dess uppgifter ingår också att analysera utvecklingen inom kultursfären och inom andra samhällsområden som har betydelse för kultur- livet.

Det är en viktig funktion och det är roligt att regeringen på detta sätt upp- märksammar Elisabeth Lax och det arbete som bedrivs i Norrbotten på kul- turområdet, inte minst arbetet på att tillsammans med kommunerna genom- föra Kulturplanen.

Övriga ledamöter är Elisabeth Alsheimer Evenstedt, verksamhetschef, Dun- kers kulturhus, Tobias Nielsén, verkställande direktör, Volante och Mikael Palo, kultur- och utbildningschef, Landstinget Sörmland.

Norrbottensmusiken

Barn och ungdomsproduktionen Ragadisch har genomfört sin första vecka i Norrbotten med en rytmikföreställning för förskolan och lågstadiet.

Musik Direkts delfinal och regionfinal genomfördes i Överkalix i samarbete med Norrlandsoperan. Vinnare från Norrbotten blev gruppen Strange Ideals från Kiruna.

Norrbotten Big Bands (NBB:s) konserthusturné med Dee Dee Brigdewater fortsatte efter inledningen på Swedish Jazz Celebration till Stockholm, Gävle och Oslo. Trumpetsektionen i NBB har genomfört en utbildning i Frankrike där de bl a har besökt trumpettillverkaren Hub Van Laar. Jan Thelin, Bo Strandberg. Peter Dahlgren och Tapio Maunuvaara, musiker i NBB, har ge- nomfört en tvådagars workshop i Helsingfors. Andra musiker ur bandet har fortsatt sina klassrumsbesök denna gång i samarbete med musiklärare i Ki- runa.

CD-skivor som har getts ut av NBB har fått nationell uppmärksamhet genom Orkesterjournalens omröstning. The Avatar sessions – The Music of Tim Hagans valdes till en av de bästa svenska skivorna 2010 och på tredje plats i läsarnas omröstning kom Dark Thoughts (Dimma) Sigurdur Flosason/Daniel Nolgård/Norrbotten Big Band.

Norrbottens Kammarorkester har genomfört vårens sista turné Inspiratio- nens gåva tillsammans med solister från Norrbotten NEO, Daniel Saur, slagverk och David Gammelgård, cello. Konserterna genomfördes i Luleå, Piteå, Haparanda och Älvsbyn och fick uppmärksamhet i press där mycket fokus låg på Daniel Saurs stora uppsättning slagverk, nämligen 47 olika slagverk.

(21)

Norrbottensmusiken ingår genom Piteå Kammaropera i NMD (Nätverket Norrlands Musikteater och Dans) som driver ett tillgänglighetsprojekt (FUNK) för funktionshindrades tillgång till scenkonsten. En referensgrupp har bildats med representanter för olika handikapporganisationer i länet.

Norrbottensmusiken planerar att inom projektet genomföra ett antal konser- ter/föreställningar som syftar till att riva trösklarna till scenkonsten inte bara för funktionshindrade, utan för nya publikgrupper generellt. Förutom aspek- terna om fysisk tillgänglighet ska också konsertintroduktioner genomföras i syfte att riva ner även mentala hinder. Konsertserien kommer att äga rum under hösten 2011–våren 2012.

Norrbottens museum

Den 8 april anordnades Romernas nationaldag tillsammans med Röda Kor- set. Maria Leissner var en av talarna på detta evenemang med över 80 delta- gare, mestadels ungdomar.

Den 10 april hade Gunnar Kieri filmvisning och berättade om sin kommande bok. Den 13 april höll byggnadsantikvarie Jenny Vestlund en föreläsning med titeln: ”Energieffektivisering i kulturhistoriskt värdefulla hus”.

I övrigt fortsätter verksamheten på den Publika avdelningen enligt planerna.

Arbetet med lekmiljön ”Förr i tiden” fortgår enligt tidsplanen med premiär den 6 juni. Museets pedagoger arbetar med att planera för en verksamhet under Teaterfestivalen på Norrbottens teatern.

Länsmuseet har fått i uppdrag av Länsstyrelsen att utföra en digital genom- gång av fornlämningssituationen i Gammelstad.

Norrbottens länsbibliotek

Webbportalen (Bibblo.se - bibliotekens gemensamma webbportal) har haft mer än en fördubbling av antal besök 2011 jämfört med 2010 (från 5 000 till 13 000). Länsbiblioteket avsätter en 75-procentig tjänst som redaktör som svarar för innehållet och håller ihop lokalredaktörerna på biblioteken. Läns- bibliotekschefen står också som ansvarig utgivare.

För att ge många norrbottningar en positiv bild av biblioteket och för att nå ut till nya målgrupper delar biblioteken i Norrbotten ut 800 upplevelser i form av sex olika boktitlar. Utdelningen skedde i alla kommuner, på en mängd oväntade platser som bussar, torg, gallerior och sportarenor, dock inte på biblioteken eller bokbussarna. Många norrbottningar vet inte om att de även kan låna filmer, spel, e-böcker och ljudböcker på biblioteken. Allt som behövs är ett lånekort. Varje bok är taggad med etiketter, sändlista och information om bl a biblioteken i Norrbottens alla kontaktytor; biblioteken, bokbussarna och webbplatsen www.bibblo.se.

Massmedia har rapporterat flitigt från kampanjen, sammanlagt tolv artiklar i alla länets tidningar under tre dagar, en radiointervju i Sveriges Radio P4 med länsbiblioteket, artikel på Vinterwebb och den prisbelönta och nationellt uppmärksammade litteraturbloggen Bokhora. Norrbottens länsbibliotek fungerar som den sammanhållande länken i kampanjen.

(22)

Kalix Naturbruksgymnasium och Grans Naturbruksskola

Ett förslag till fortsatt samverkansavtal mellan landstinget och länets kommuner har tagits fram. Förlaget är att fortsätta som förut. Skolverkets rikspris ska vara ledande som ekonomiskt styrmedel och landstinget ska fortsätta som huvudman för skolorna till 2016. Skatteväxlingen kommer inte att röras, men kommunerna får själva hantera hur pengarna ska fördelas.

Skolledningen har deltagit i den årliga Naturbrukskonferensen, en träff där nästan alla naturbruksskolors skolledningar i landet möts under tre dagar för att utbyta erfarenheter och fortbildas i aktuella frågor. Träffen anordnas av Naturbruksskolornas förening som har till uppgift att tillvarata skolornas in- tressen.

Skolchefen Bo Wiberg har fått fortsatt förtroende att sitta i styrelsen med ett särskilt uppdrag att ansvara för och utveckla projektverksamhet. I år är fokus på demokratifrågor bland ungdomar samt integration och mångfald.

Skotar-DM och regionfinal i skotarkörning för naturbrukselever i Norrland har genomförts vid Kalix naturbruksgymnasium. En elev från Kalix vann och kommer att delta i riksfinalen under maj månad.

Naturbruksskolorna i Norrbotten har haft ett inledande möte med kollegor från den holländska naturbruksskolan Lentiz. De är intresserade av att utveckla ett gemensamt projekt som i första hand syftar till att ge eleverna möjlighet till internationell praktik. Dessutom ska det ske ett utbyte av kun- skaper mellan lärarna. Planen är att söka medel ur EU:s program för livs- långt lärande, Leonardo. En skola från i Sydtyskland och Senja videregående skole, Troms Fylke, har också inbjudits.

Senja har redan lämnat ett positivt besked och en delegation kommer hit i slutet av maj för fortsatta samtal både om detta projekt samt vårt eget fortsatta samarbete utifrån intentionsavtalet som träffades i januari i år. Detta samarbete har aktiverats genom att två elever från Grans har genomfört sin ar- betsplatsförlagda utbildning under tre veckor i månadsskiftet mars–april.

Det regionala utvecklingsprogrammet ses över

Det regionala utvecklingsprogrammet (RUP) är länets strategi för regionens långsiktiga hållbara utveckling. Det har tagits fram i samverkan med länets aktörer och regionala partnerskap. Syftet med programmet är att regionen ska använda och dra nytta av sina unika förutsättningar.

Programmet visar vilka åtgärder som är viktigast för att öka tillväxten, sys- selsättningen och den inomregionala balansen. Hållbar utveckling är en röd tråd genom hela programmet.

Regionala partnerskapet har beslutat inleda en översyn av RUP under 2011.

Syftet är att aktualisera programmet där det behövs, med anledning av de förändringar som skett de senaste åren. Bl a har EU tagit fram en ny strategi, kallad Europa 2020.

Fyra dialogmöten kommer att genomföras på temana:

• Strategiskt gränsöverskridande samarbete.

• Innovation och förnyelse.

(23)

• Tillgänglighet.

• Kompetensförsörjning och ökat arbetskraftsutbud.

Dessa teman är desamma som de prioriterade områdena i den nationella strategin. Dialogmötena ska ge underlag till regionala mål, strategier och åtgär- der inom respektive område och är viktiga underlag i det fortsatta arbetet.

Landstinget deltar i dialogmötena och arbetet med översynen.

En mineralstrategi för Norrbotten och Västerbotten är under framtagande

En stark global tillväxt har under senare år kraftigt drivit upp efterfrågan på varor från mineralindustrierna, och därigenom har priset för mineraler stigit kraftigt. Den starka efterfrågan kan antas fortsätta i takt med en ökande världsbefolkning, en utvecklad välfärd och att allt fler länder ökar den industriella produktionen.

Sverige har en viktig roll för att tillgodose den växande efterfrågan på pro- dukter baserade på mineraler. Sverige är Europas största producent av järn- malm samt en av de ledande europeiska producenterna av guld, silver, kop- par, bly och zink. I det närmaste all produktion av svensk järnmalm och ädelmetaller produceras i Norrbotten och Västerbotten.

EU:s industriella produktion är beroende av svensk råvara. De tillgångar som finns i norra Norrland bidrar starkt till att minska EU:s importberoende av dessa varor. Naturresurserna i norra Norrland har stor ekonomisk betydelse även för Sverige. De svarar för en mycket hög andel av landets nettoexport samtidigt som de utgör en växande andel av bruttonationalprodukten (BNP).

I dag har Sverige ingen nationell mineralstrategi. Därför har Norrbotten och Västerbotten tagit initiativ till att arbeta fram en mineralstrategi för vårt geo- grafiska område. Detta för att stödja våra affärsmöjligheter, produktionen, forskning, tillverkande industri och leverantörer. Länsstyrelsen i Norrbotten, Region Västerbotten, Luleå tekniska universitet och landstinget tillsammans med olika företag medverkar i arbetet.

Representant till Reglabs styrgrupp

Landstinget har beslutat att delta i Svenska Reglab och får därmed utse en representant till styrgruppen. Reglab är ett samarbetsprojekt mellan 18 av Sveriges regioner/län, Sveriges Kommuner och Landsting (SKL), Tillväxt- verket och Vinnova och syftar till att stärka lärandet om drivkrafter och metoder för att främja hållbar regional utveckling. Den långsiktigt förväntade effekten av Reglabs arbete är en ökad effektivitet i arbetet med regionala tillväxtfrågor genom ökad kunskap och kompetens hos Reglabs medlemmar.

Jag har utsett Anna Lindberg, regionala enheten, att representera landstinget i Reglabs styrgrupp under projekttiden 1 juli 2011–30 juni 2015.

Genomförda årsstämmor i av landstinget ägda bolag

Almi Företagspartner Nord AB

Almi Företagspartner Nord AB höll årsstämma den 13 april. Landstingets ombud på stämman var via fullmakt Johan Sjökvist, regionala enheten. Sty-

(24)

relsen och verkställande direktören beviljades ansvarsfrihet. Styrelsen består efter stämman av Folke Spegel (ordförande), Erik Bergkvist, Lena Rantaky- rö, Majvor Müller, Linda Frohm, Pär Lärkeryd, Yvonne Löfstrand Lif, And- reas Löwenhöök samt moderbolagets representant Christopher Friis och ar- betstagarrepresentanten Ann-Louise Wester.

Genom Almi Nord startades under förra året 646 nya företag i Norrbotten och Västerbotten, 16 innovationer kommersialiserades och det totala antalet rådgivningskunder var totalt 1 947 stycken.

Under 2010 beviljade Almi Nord nya lån och garantier till 157 företag till ett värde av 59 030 000 kr. Låneverksamheten bedrivs i kommission och ingår inte i bolagets resultat- och balansräkning.

Under 2010 gjorde bolaget ett underskott på 5 303 600 kr i verksamheten p g a konjunkturnedgång. Bolagets tidigare upparbetade överskott nyttjades till insatser. Balansräkningen är fortsatt stark med bland annat ett fritt eget kapital som uppgick till 40 823 000 kr.

Landstinget äger 24,5 procent av bolaget, Regionförbundet Västerbotten lika mycket och Almi Företagspartner AB 51 procent.

Filmpool Nord AB

Filmpool Nord AB höll årsstämma den 6 april. Landstingets ombud på stämman var Kent Ögren. Styrelsen och verkställande direktören beviljades ansvarsfrihet. Styrelsen består efter årsstämman av Jan Palo (ordförande), Eva Quist, Ylva Swedenborg, Roger Kempainen och Staffan Ling.

Filmpool Nords filmkonsulent för barn och unga har under året genomfört filmpedagogisk verksamhet samt växthusverksamhet i workshop- och pro- jektform, som syftar till att utveckla ungdomar mellan 18 och 25 år.

Inom området kort- och dokumentärfilm har flera samproduktioner upp- märksammats nationellt och internationellt. Bolaget har samproducerat fem långfilmer som har spelats in i fem olika kommuner. Under 2010 har bolaget, i samråd med ägarna, beslutat att Swedish Lapland Film Commission blir en del av bolagets basverksamhet. Uppdraget är att marknadsföra Norr- bottens län som inspelningsplats för internationella producenter och produk- tionsbolag.

Bolaget har under året genomfört en nyemission och ökat aktiekapitalet med 546 300 kr till 3 miljoner kr. Bolaget gjorde under 2010 en vinst på 112 871 kr och totalsumman för balanserade vinstmedel uppgår till 151 516 kr.

Stämman beslutade att bolagets vinst balanseras i ny räkning, enligt förvalt- ningsberättelsen.

IT Norrbotten AB

IT Norrbotten AB höll årsstämma den 6 april. Landstingets ombud på stäm- man var Kent Ögren. Styrelsen och verkställande direktör beviljades ansvarsfrihet. Styrelsen valdes om och består av Yvonne Stålnacke (ordföran- de), Thomas Nilsson, Anita Lindfors, Inger Eriksson och Göran Wallo.

Under verksamhetsåret har bolaget arbetat med övergången från analog till digital telefoni och hur trygghetslarmen ska hanteras utifrån detta. Styrelsen och verkställande direktören beviljades ansvarsfrihet.

Under verksamhetsåret gjorde bolaget ett nollresultat, vilket också de balanserade vinstmedlen uppgår till.