Landstingsdirektörens rapport Dnr 17-11

(1)

LANDSTINGSSTYRELSEN DEN 27 OKTOBER 2011

Landstingsdirektörens rapport

Dnr 17-11

Muntlig information...2

Bilagor ...2

Tillgänglighet och vårdgaranti ...2

Patientsäkerhetsdag ...7

Nationella Kvalitetsregisterkonferensen 2011 ...7

Förbättrings- och utvecklingsdag för administrativ personal ...8

Regionalt Cancercentrum (RCC) Norr är inrättat...8

En vecka med psykisk (o)hälsa i fokus ...9

Utvärdering av Visare Norr ...9

Professorstitel till överläkare ...10

Uppsägning av avtalet om Risklinjen ...10

Avtal om gränssamverkan inom prehospital akutsjukvård ...11

Nordkalottmöte...12

Tillgänglighet till flygplatser ...12

Lägesrapport för mammografiverksamheten...12

Landstingets deltagande i Barents Rescue 2011 ...14

Webbrekrytering av personal ...14

Kultur...15

Utbildning ...17

Möten i Assembly of Eoropean Regions (AER)...18

Det regionala utvecklingsprogrammet ses över...18

Länets arbete för att påverka kommande strukturfondsperiod ...19

På väg mot regioner 2015...20

Premiär på två filmer från Norrbotten ...21

Grönboken Vård av idéer stimulerade till debatt och diskussioner...21

Två välbesökta och engagerande Morgonrockar ...22

Förordnande av divisionschef ...23

(2)

Muntlig information

• Närsjukvårdsutredningen.

• Landstingets FoU-arbete.

Bilagor

• Månadsrapport per september.

Tillgänglighet och vårdgaranti

Nationellt

Måluppfyllelse för Kömiljarden 2011

Regeringen och Sveriges kommuner och landsting (SKL) har genom över- enskommelse enats om villkoren för de prestationsbaserade ersättningarna avseende tillgänglighetsarbetet i hälso- och sjukvården som ska gälla för 2011.

Kraven har skärpts i årets överenskommelse och förutsättningarna för att få ta del av medlen är att minst 70 procent av patienterna i landstinget har vän- tat 60 dagar eller kortare på besök hos specialist respektive på behandling inom planerad specialiserad vård. Till de landsting som klarar minst 70 procents måluppfyllelse fördelas 800 miljoner kr i förhållande till landstingens storlek. Medel fördelas i två lika delar för besök respektive behandling inom den planerade specialiserade vården.

Återstående 200 miljoner kr fördelas till de landsting/regioner som når målet att minst 80 procents av patienterna i landstinget har väntat 60 dagar eller kortare på besök respektive behandling.

Utfallet för perioden januari–april samt maj-augusti 2011 för besök ser pre- liminärt ut på följande sätt:

Januari Februari Mars April

Antal landsting som

klarat minst 70 % 6 av 21 17 av 21 21 av 21 21 av 21 Antal landsting som

klarat minst 80 % 2 av 21 3 av 21 10 av 21 8 av 21 Norrbottens resultat 68,1 % 76,1 % 84,3 % 85,2 % Pengar för 70 % 0 kr 997 000 kr 880 000 kr 880 000 kr Pengar för 80 % 0 kr 0 kr 433 000 kr 606 000 kr Pengar totalt 0 kr 997 000 kr 1 313 000 kr 1 486 000 kr

Maj Juni Juli Augusti*

Antal landsting som klarat minst 70 %

20 av 21 17 av 21 4 av 21 4 av 21 Antal landsting som

klarat minst 80 % 8 av 21 6 av 21 0 av 21 1 av 21 Norrbottens resultat 87 % 85 % 66,4 % 62,0 % Pengar för 70 % 907 000 kr 991 000 kr 0 kr 0 kr Pengar för 80 % 606 000 kr 734 000 kr 0 kr 0 kr Pengar totalt 1 513 000 kr 1 725 000 kr 0 kr 0 kr

* Resultatet för augusti finns ännu inte tillgängligt.

(3)

Utfallet för perioden januari–april samt maj–augusti 2011 för operation/behandling ser preliminärt ut på följande sätt:

Januari Februari Mars April

Antal landsting som

klarat minst 80 % 1 av 21 2 av 21 5 av 21 6 av 21 Norrbottens resultat 63,5 % 80,1 % 89,1 % 87,6 % Pengar för 70 % 0 kr 2 621 000 kr 1 649 000 kr 1 546 000 kr Pengar för 80 % 0 kr 3 780 000 kr 1 556 000 kr 1 492 000 kr Pengar totalt 0 kr 6 401 000 kr 3 205 000 kr 3 038 000 kr

Maj Juni Juli Augusti*

Antal landsting som

klarat minst 80 % 6 av 21 3 av 21 0 av 21 0 av 21-

Norrbottens resultat 88 % 85 % 60 % 65 %

Pengar för 70 % 1 458 000 kr 1 665 000 kr 0 kr 0 kr Pengar för 80 % 1 492 000 kr 3 422 000 kr 0 kr 0 kr Pengar totalt 2 950 000 kr 5 087 000 kr 0 kr 0 kr

* Resultatet för augusti finns ännu inte tillgängligt.

Avstämningar görs månadsvis hela året och medlen kommer att fördelas ut- ifrån resultaten vid varje månadsavstämning, d v s landstingen tävlar om 1/12 varje månad. Medel kommer att utbetalas efter regeringens beslut under januari 2012.

De landsting som når 70 procent, för besök respektive operation/behandling, får dela på 33,3 mkr per månad och de som når 80 procent får dela på 8,3 mkr per månad.

Månadsbeloppet fördelas efter befolkningsandel. Detta innebär att befolkningen för alla landsting som klarar nivån summeras, sedan får dessa landsting ersättning utifrån hur stor andel befolkning de har av totalen. Om t ex tio landsting, varav Norrbotten är ett, klarar målet om 70 procent för besök och dessa har en total befolkning av 2,5 miljoner blir Norrbottens andel 10 procent, eftersom antal invånare i Norrbotten är 250 000.

Kömiljarden 2012

Överenskommelsen för nästa år är ännu inte klar, men enligt SKL finns det inget som talar för att den kommer att utökas med att omfatta även väntetider på akutmottagningarna eller röntgen som tidigare diskuterats, inte heller att överenskommelsen kommer att utökas att omfatta ”hela vårdkedjan”.

SKL har dock fått projektpengar av regeringen för att starta ett projekt ”Led i helheten”, där målet är att finna en nationell modell för uppföljning av ledtider för röntgen och klinisk fysiologi. Projektet kommer att beskriva flöden och strategiska mätpunkter under ”patientens väg genom vården”, där syftet är att skapa förutsättningar för diskussion om en utvidgad vårdgaranti för en större del av patientens väg genom vården och eventuella behov av riktade stimulansmedel för en ytterligare förbättrad tillgänglighet.

(4)

Stimulansmedel, barn och unga med psykisk ohälsa

Enligt villkoren för stimulansmedlen 2011 för den förstärkta vårdgarantin gällande insatser till barn och unga med psykisk ohälsa så ska den faktiska väntetiden redovisas i den nationella databasen senast fr o m den 1 augusti 2011. Fördelningen av stimulansmedel för 2011 kommer att göras utifrån det genomsnittliga värdet 1 september–31 oktober.

Måluppfyllelsen för dessa medel innebär att väntetiden till fördjupad utredning/behandling inte får överstiga 30 dagar (för år 2010 gällde 60 dagar) för minst 80 procent av patienterna. För tid till första besök gäller det som tidigare att minst 90 procent av patienterna har fått en första bedömning inom 30 dagar.

Norrbotten

Primärvården – telefontillgänglighet (0:an)

Nästa nationella mätning av primärvårdens telefontillgänglighet genomförs under oktober 2011.

Primärvården – läkarbesök inom 7 dagar (7:an)

Nästa nationella mätning läkarbesök inom primärvården genomförs 17–28 oktober.

Besök inom den specialiserade vården (90)

I september fanns det totalt 5 443 väntande patienter till ett första besök, vilket är en liten minskning från föregående månad. Av dessa hade 158 patienter själva valt att vänta längre än 90 dagar, vilket också är en minskning jäm- fört med föregående månad.

Fler patienter, jämfört med föregående månad, fick sitt första besök inom vårdgarantins 90 dagar (89,5 procent i september jämfört med 83,4 procent i augusti). Andelen som väntat kortare än 60 dagar var i september 78,7 procent, vilket är en klar förbättring från föregående månad (61,9 procent).

Besök i Norrbotten, specialiserad vård, januari–september 2011 Månad Totalt antal

väntande (exkl PvV och

MoV*)

Andel väntat 90 dgr och

kortare (måluppfyllel- se vårdgaran-

ti)

Totalt antal väntande (inkl PvV, exkl

MoV*)

kortare (måluppfyllel-

se kömiljard, minst 70 %)

Januari 5 564 89,8 % 5 689 68,1 %

Februari 5 323 91,8 % 5 466 76,1 %

Mars 5 446 94,2 % 5 563 84,3 %

April 5 376 94,5 % 5 475 85,2 %

Maj 5 004 95,9 % 5 065 87,1 %

Juni 5 218 95,2 % 5 289 85,2 %

Juli 5 764 91,8 % 5 884 66,4 %

Augusti 5 658 83,4 % 5 865 61,9 %

September 5 264 89,5 % 5 422 78,7 %

*PvV = Patientvald väntan, MoV = Medicinskt orsakad väntan

I tabellen nedan redovisas tillgängligheten för besök per den 30 september 2011 uppdelat på olika verksamhetsområden och specialiteter (föregående månads resultat inom parentes).

(5)

Verksamhets- område:

- Specialitet

Totalt antal väntande exkl PvV*och

MoV*

Andel väntat 90 dgr och kortare (måluppfyllelse

vårdgaranti)

Totalt antal väntande inkl PvV*, exkl

MoV*

kömiljard, minst 70 %) Kirurgi totalt 3 951 (4 198) 90,4 % (83,9 %) 4 063 (4 335) 79,2 % (61,3 %) - Allmän kirurgi 892 (952) 93,0 % (89,8 %) 917 (978) 85,1 % (67,3 %) - Kvinnosjukvård 487 (451) 97,9 % (94 %) 492 (459) 94,9 % (80,6 %) - Ortopedi 1 196 (1 268) 83,3 % (73,8 %) 1 227 (1 314) 66,3 % (46,4 %) - Urologi 270 (280) 93,0 % (90,4 %) 277 (286) 78,7 % (65,4 %) - Ögonsjukvård 671 (690) 91,1 % (91,2 %) 697 (717) 78,9 % (70,9 %) - Öron-näsa-

hals 435 (557) 93,6 % (76,3 %) 453 (581) 86,1 % (55,6 %) Medicin totalt 1 154 (1 335) 85,4 % (78,4 %) 1 198 (1 403) 74,6 % (61,9 %) - Allmän intern-

medicin

273 (306) 93,8 % (92,2 %) 286 (321) 83,6 % (72 %) -Barn- och ung-

domsmedicin 180 (228) 93,3 % (86,8 %) 181 (236) 92,3 % (67,8 %) - Endokrinologi 13 (14) 100 % (100 %) 13 (14) 84,6 % (85,7 %) - Hematologi 5 (10) 100 % (100 %) 5 (10) 100 % (70 %) - Hjärtsjukvård 53 (73) 67,9 % (41,1 %) 53 (73) 58,5 % (23,3 %) - Hudsjukvård 167 (199) 97,6 % (97,5 %) 170 (201) 87,6 % (84,1 %) - Lungsjukvård 206 (225) 51,9 % (45,3 %) 229 (260) 37,1 % (27,3 %) - Mag- och tarm-

sjukvård 69 (80) 89,9 % (91,3 %) 70 (81) 78,6 % (69,1 %) - Neurologi 75 (65) 98,7 % (93,8 %) 77 (71) 84,4 % (76,1 %) - Njurmedicin 27 (32) 74,1 % (65,6 %) 27 (33) 33,3 % (45,5 %) - Reumatisk

sjukvård 67 (81) 95,5 % (93,8 %) 68 (81) 91,2 % (80,2 %) - Spec smärt-

mottagning 19 (22) 94,7 % (68,2 %) 19 (22) 84,2 % (50 %) Psykiatri - barn 53 (41) 96,2 % (100 %) 54 (42) 94,4 % (90,5 %) Psykiatri - vux-

na 106 (84) 98,1 % (95,2 %) 107 (85) 96,3 % (77,6 %) Totalt 5 264 (5 658) 89,5 % (83,4 %) 5 422 (5 865) 78,7 % (61,9 %)

* PvV = Patientvald väntan, MoV = Medicinskt orsakad väntan

Så gott som samtliga mottagningar har förbättrat sitt tillgänglighetsresultat från föregående månad. Det är dock enbart endokrinologin och hematologin som i september klarar av att erbjuda alla sina patienter ett första besök inom vårdgarantins tidsgräns.

I september månad klarar alla mottagningar utom ortopedin, hjärt- och lung- sjukvården samt njurmedicin kömiljardens mål om att minst 70 procent av patienterna får ett besök inom 60 dagar eller kortare.

Hjärtsjukvården och lungsjukvården är de som fortfarande har störst problem att klara tillgängligheten, även om dessa verksamheter förbättrat sitt resultat från föregående månad.

Operationer/behandling inom den specialiserade vården (90) Även när det gäller behandling minskade antalet väntande patienter från augusti (2 050) till september (2 014). I september var det totalt 49 patienter som själva hade valt att vänta längre än 90 dagar.

Fler patienter, jämfört med föregående månad, fick också sin behandling inom vårdgarantins 90 dagar (90,6 procent i september jämfört med 82 pro- cent i augusti).

(6)

Andelen patienter som väntat 60 dagar eller kortare på behandling var för september 83,6 procent vilket är en stor förbättring mot föregående månads 64,9 procent.

Operation/åtgärd, inklusive övriga, i Norrbotten januari–september 2011 Månad Totalt antal

väntande (exkl PvV och

MoV*)

kortare (måluppfyllel- se vårdgaran-

ti)

Totalt antal väntande (inkl PvV*, exkl

MoV)

kortare (måluppfyllel-

se kömiljard, minst 70 %)

Januari 2 284 94,1 % 2 345 63,5 %

Februari 1 953 94,4 % 1 993 80,1 %

Mars 1 912 98,0 % 1 948 89,1 %

April 1 872 97,6 % 1 920 87,6 %

Maj 1 503 98,1 % 1 525 88,3 %

Juni 1 545 94,9 % 1 557 85,2 %

Juli 1 715 88,6 % 1 738 60 %

Augusti 1 977 82,0 % 2 032 64,9 %

September 1 946 90,6 % 1 995 83,6 %

*PvV = Patientvald väntan, MoV = Medicinskt orsakad väntan

I tabellen nedan redovisas tillgängligheten för behandlingar per den 30 september 2011 uppdelat på olika verksamhetsområden och specialiteter (före- gående månads resultat inom parentes).

Verksamhets-

område Totalt antal väntande (exkl PvV och

MoV*)

vårdgaranti)

Totalt antal väntande (inkl PvV*, exkl

MoV)

kömiljard, minst 70 %) Gynekologi 191 (217) 92,7 % (84,8 %) 208 (227) 80,3 % (56,8 %) Handkirurgi 71 (73) 91,5 % (74,7 %) 71 (74) 88,7 % (67,6 %) Kirurgi 310 (340) 87,4 % (82,9 %) 318 (346) 78,6 % (64,7 %) Ortopedi 534 (527) 89,5 % (72,7 %) 543 (542) 81,4 % (54,8 %) Plastikkirurgi 43 (31) 58,1 % (77,4 %) 45 (33) 46,7 % (27,3 %) Ryggkirurgi 29 (40) 69,0 % (57,5 %) 29 (40) 51,7 % (45 %) Thoraxkirurgi 14 (18) 85,7 % (77,8 %) 14 (18) 85,7 % (88,9 %) Urologi 135 (137) 86,7 % (80,3 %) 139 (142) 77,7 % (61,3 %) Ögonsjukvård 310 (334) 98,4 % (96,7 %) 311 (336) 96,5 % (91,4 %) Öron-näsa-hals 309 (260) 94,8 % (83,1 %) 317 (274) 91,5 % (66,1 %) Totalt 1 946 (1 977) 90,6 % (82,0 %) 1 995 (2 032) 83,6 % (64,9 %)

* PvV = Patientvald väntan, MoV = Medicinskt orsakad väntan

Även när det gäller behandling uppvisar så gott som samtliga verksamheter bättre tillgänglighetsresultat i september jämfört med sommarmånaderna.

I september var det inte någon verksamhet som klarade av att erbjuda alla sina patienter behandling inom vårdgarantins tidsgräns. Ögonsjukvården är dock den verksamhet som även denna månad uppvisade bäst resultat med sina 98,4 procent inom 90 dagar.

Samtliga verksamheter, förutom plastikkirurgin och ryggkirurgin, klarar kö- miljardens mål om minst 70 procent av patienterna inom 60 dagar eller kortare.

(7)

Barn och unga med psykisk ohälsa

I tabellen nedan redovisas tillgängligheten barn- och ungdomspsykiatrin när det gäller första besök samt fördjupad utredning/behandling.

Barn- och ungdomspsykiatri i Norrbotten, Faktisk väntetid, september 2011 Norrbotten Besök

(måluppfyllelse stimulansmedel, minst 90 % inom 30 dgr)⁾

Fördjupad utredn/behandl (måluppfyllelse, minst 80 % inom 30 dgr)

Totalt antal

genomförda 86 10

Andel genomförda 0–30 dgr

93,9 % 100 %

För september klarar Norrbotten gränsen för stimulansmedel, både gällande besök och åtgärder.

Patientsäkerhetsdag

Den 5 september arrangerade Patientsäkerhetsrådet och Synergiförvaltning- en en patientsäkerhetsdag i aulan på Sunderby sjukhus. Där presenterades hur avvikelsehanteringsprocessen kan användas som ett verktyg i patientsä- kerhetsarbetet.

Målgruppen var samtliga avvikelseansvariga, chefläkare, chefer och ledare.

Cirka 120 medarbetare deltog med stort engagemang.

Speciellt inbjudna var Landstinget Dalarna och landstinget i Östergötland.

Dalarna företräddes av patientsäkerhetssamordnare Åsa Hansson och verksamhetsutvecklare Ulrika Nilsson. De presenterade Dalarnas patientsäker- hetsresa, avvikelsehanteringsprocess och hur de implementerat IT-stödet Synergi samt arbetets framgångsfaktorer, men även vedermödor.

Verksamhetsutvecklare Eva-Lena Ahlberg, Östergötland, presenterade det nationella IT-stödet för händelseanalyser (NITHA). Syftet med NITHA är att underlätta händelseanalysarbetet men också lärandet, d v s att ta tillvara på erfarenheter som finns i analyserade negativa händelser vars resultat kan an- vändas för att liknande händelser inte ska upprepas.

Nationella Kvalitetsregisterkonferensen 2011

Nationella Kvalitetsregisterkonferensen hölls i år i Stockholm den 4–5 oktober. Det var den 16:e Nationella Kvalitetsregisterkonferensen med 760 deltagare, vilket är rekord under de år som konferensen funnits. I år var det ex- tra fokus på patienten och tanken var att inspirera deltagarna att förbättra vården ur patientens perspektiv med hjälp av kvalitetsregister.

Nationella Kvalitetsregister innehåller personbundna uppgifter om problem/diagnos, behandling och resultat. När ett register är fullt utbyggt blir det möjligt att följa upp vad som åstadkoms i hälso- och sjukvården för alla patienter i landet på det område registret omfattar. Det är också möjligt att följa upp vad enskilda landsting, sjukhus eller kliniker åstadkommer. Kvali- tetsregistren möjliggör lärande och ständigt förbättringsarbete. F n finns ett 90-tal Nationella Kvalitetsregister i drift. Sveriges Kommuner och Landsting (SKL) samverkar med Socialstyrelsen och stöder ekonomiskt och på andra sätt registerutvecklingen.

(8)

Roger Molin, biträdande avdelningschef på SKL, inledde konferensen. Där- efter höll socialminister Göran Hägglund ett tal med patienten som utgångs- punkt. Patientföreträdare från en europeisk patientförening talade om patientens röst i kvalitetsregister. Registerrepresentanter berättade om sitt arbete med att förbättra vården.

Moderatorerna ledde publiken genom två dagar som var fyllda med föreläs- ningar, sessioner, workshops och postrar. Sammanlagt hade 155 abstracts lämnats in. Av dessa valdes de mest spännande för att presenteras muntligt (70 st) och 24 st som presenterades som posters. Två av postrarna represen- terade landstinget, palliativ vård samt direktöverföring av patientuppgifter från journal till kvalitetsregister, nationella diabetesregistret.

Hans Rosling, professor i internationell hälsa, avslutade dagarna med ett mycket uppskattad föredrag som gav oss många nya tankar och funderingar.

Förbättrings- och utvecklingsdag för administrativ personal

En utbildningsdag om förbättrings- och utvecklingsarbete för administrativ personal har anordnats för åttonde året i rad. Syftet är att visa hur divisions- staberna och landstingsdirektörens stab driver och stödjer systematiskt för- bättringsarbete inom sina divisioner och enheter och i samverkan med vård- grannar och andra. Dagen handlade om hur man kan lära, få tips och inspireras av varandra men också från ny kunskap, för att stödja och driva förbätt- ringsarbete på sina respektive enheter och divisioner. Vårdens mål att vara tillgänglig, säker, evidensbaserad, likvärdig, jämlik och effektiv ska vara grunden i allt arbete. Fokus på ständiga förbättringar ska resultera i att det blir bättre för slutkunden, i detta fall patienten.

Dagen inleddes med att årets stipendiater, ortopedkliniken vid Piteå Älvdals sjukhus, som fick pris för bästa förbättringsarbete 2011, presenterade sitt arbete. Utvecklingschef Mats Brännström presenterade den nya utvecklings- enheten och talade om aktuella utvecklingsområden. Vi fick även höra om det pågående arbetet för att minska övervikt och fetma bland befolkningen i Norrbotten. Division Opererande specialiteter visade hur KPP-analyser leder till förbättringar i verksamheten. Elisabeth Lax berättade om kultursamver- kan i Norrbotten.

Eftermiddagen inleddes med en presentation av säkerhetsarbetet i landstinget. Vi fick också höra om division Diagnostiks LEAN-resa. Björknäs vård- central och hudmottagningen på Sunderby sjukhus visade hur man med hjälp av distansöverbryggande teknik kan underlätta för patienten. Dagen avsluta- des med en inspirationföreläsning av Robert Lindberg under rubriken ”Mod, Passion och Action.”

Programmet genomfördes under två dagar med samma program. Totala antalet deltagare var ca 400. .

Regionalt Cancercentrum (RCC) Norr är inrättat

Direktionen för Norrlandstingens regionförbund har tidigare beslutat god- känna införandeprojektet för RCC Norr, samt struktur och arbetsformer. Vid sammanträdet den 21 september beslutades att RCC Norr nu är inrättat. Chef blir professor Beatrice Melin, som tillträder den 15 november Regionalt on- kologiskt centrum och cancerpreventionsmottagning Norr ingår i RCC Norr.

(9)

En vecka med psykisk (o)hälsa i fokus

Den 10–16 oktober hålls Psykiatrins vecka i Norrbotten. Syftet är att sprida kunskap om och förändra attityder till psykisk ohälsa. Arrangemangets första dag, den 10 oktober, är passande nog Världsdagen för mental hälsa.

Veckan inleds med en föreläsning i Landstingshuset av Ann Heberlein, lek- tor i etik vid Lunds Universitet, talar om föreställningar och fördomar i rela- tion till psykisk sjukdom. Hon skrev 2009 den uppmärksammade boken ”Jag vill inte dö, jag vill bara inte leva” som utgår ifrån hennes egen erfarenhet av att leva med diagnosen bipolär. I höst är hon aktuell med uppföljaren ”Ett gott liv” som handlar om att vara frisk, om att hoppas och om att inte ge upp.

Övriga arrangemang i länet under veckan sker i följande kommuner: Arvids- jaur, Boden, Gällivare, Kalix, Luleå, Piteå och Älvsbyn.

Programmen består av filmvisningar, öppet hus, föreläsningar, information om olika verksamheter, musikunderhållning samt konst-, litteratur- och foto- utställningar.

Alla arrangemang under veckan har fri entré.

Utvärdering av Visare Norr

De fyra norrlandstingen ställer för närvarande 2,4 miljoner kr per år till för- fogande för forskning inom hälso- och sjukvården för norra sjukvårdsregio- nen. Visare Norr administreras av regionförbundets sekretariat och region- landstingens FoU-enheter eller motsvarande. Till detta kommer 100 000 kr för klinisk diabetesforskning vilka anvisats från Folke Lithners fond.

Huvudsyftet med norrlandstingens gemensamma forskningsanslag är att stimulera till forskning i samverkan mellan anställda i norrlandstingen och uni- versiteten i norra sjukvårdsregionen och härigenom bidra till:

• Utvecklingen av en effektiv hälso- och sjukvård genom spridning och tillämpning av vetenskapliga rön.

• En hög kvalitet i utbildning av vårdpersonal för norrlandstingen.

I syftet anges att det är forskningsprojekt med klinisk och annan verksam- hetsanknuten inriktning av gemensamt intresse för utvecklingen av den norr- ländska hälso- och sjukvården som ska prioriteras. I detta ligger också ett intresse att satsa på forskningsprojekt inom av norrlandstingen hälso- och sjukvårdspolitiskt prioriterade områden.

Vid sitt sammanträde den 1 december 2010 beslöt förbundsdirektionen att ge förbundsdirektören i uppdrag att presentera ett förslag till uppdrag för utvär- dering av Visare Norr. Förslaget har behandlats av FoUU-rådet den 9 november 2010 och 12 april 2011.

Urban Janlert har genomfört utvärderingen av Visare Norr. Han genomförde också en tidigare utvärdering 1995. Utvärderingen har presenterats för för- bundsdirektionen, som har överlämnat den till FoUU-rådet som ett underlag i dess arbete för fortsatt utveckling av området forskning i norra regionen.

Utredningen omfattar åren 1997–2011. Under dessa år har 498 ansökningar registrerats. Bakom de totalt 498 ansökningarna står 278 unika personer.

Över hälften av alla sökanden har sin bas i Västerbotten - det gäller såväl

(10)

huvud- som medsökande. Norrbotten står för mellan 20 och 25 procent, medan Västernorrland ligger strax över 10 och Jämtland strax under 10 procent Då det gäller hur stor andel av ansökningarna som beviljats pengar framgår att då huvudsökanden kommer från Norrbotten har man fått 70 procent av sina ansökningar beviljade. Härefter kommer Västerbotten med 65 procent.

Betydligt lägre, runt 40 procent ligger Västernorrland och Jämtland.

I jämförelse med den förra utvärderingen som omfattade perioden 1989–

1994) visar denna rapport att:

• Antalet ansökningar i den tidigare utvärderingen låg mellan 150 och 200 per år, vilket ska jämföras med volymerna för åren 1997–2011 som upp- går till 30–40 ansökningar per år.

• Beviljandegraden var något högre tidigare, d v s omkring 60 procent fick pengar medan beviljandegraden nu är cirka 50 procent.

• Den genomsnittliga sökta anslagssumman var tidigare ca 150 000 kr per projekt och den genomsnittliga tilldelade summan 15 000 kronor, att jäm- föra med summorna i denna utvärdering; 385 000 respektive 111 000 kr.

• Andelen kvinnliga sökanden var vid förra utvärderingen 29 procent, nu är den närmare 45 procent.

• Sjuttio procent av ansökningarna kom tidigare från Norrlands universitetssjukhus (NUS) och landstinget i Västerbotten, medan övriga län dela- de på resterande 30 procent. Idag står Västerbotten för cirka 50 procent av ansökningarna, om man går efter den huvudsökandes länstillhörighet.

Rapporten visar att flera syften med de förändringar som genomfördes efter förra utvärderingen har uppnåtts.

Professorstitel till överläkare

Mats Eliasson, överläkare och endokrinolog vid medicinkliniken Sunderby sjukhus, har av rektorn vid Umeå Universitet utnämnts till adjungerad professor i medicin.

Som forskningsledare för MONICA-undersökningen i norra Sverige har hans forskning fokuserat på riskfaktorer för insjuknande i hjärtinfarkt, stroke och diabetes. Mats Eliasson ingår även i forskargruppen kring Björknäspro- jektet i Boden som studerar hälsoeffekter, livskvalitet och hälsoekonomi av ökad fysisk aktivitet.

Nyligen utsågs han även till vetenskapligt råd vid Tandvårds- och läkeme- delsförmånsverket (TLV).

Han kommer att fortsätta sitt kliniska arbete vid Sunderby sjukhus och lä- karutbildningen kombinerat med forskning och stöd till landstingsledningen i FoU-frågor. Den adjungerade professuren finansieras av landstinget.

Uppsägning av avtalet om Risklinjen

Risklinjen introducerades i Norrbotten 1998 som ett treårigt försök i samverkan mellan Kommunförbundet Norrbotten och landstinget. Försöksperio- den har sedan förlängts i omgångar.

Syftet med Risklinjen har varit att förebygga skador och innebär i korthet att allmänheten har kunnat ringa in tips om skaderisker till ett kostnadsfritt 020-

(11)

nummer. SOS Alarm har haft hand om att skicka anmälningarna vidare till berörd kommun för handläggning.

Landstinget har under våren utrett hur Risklinjen idag fungerar i länet. Ut- redningen visar att Risklinjen spelat ut sin roll genom att andra verktyg och kontaktmöjligheter successivt utvecklats som har kommit att ersätta Risklin- jen. Efter samråd med kommunförbundet har därför avtalet med SOS Alarm sagts upp och Risklinjen kommer att upphöra från årsskiftet. Kommunför- bundet ansvarar för att informera kommunerna om ändringen.

Avtal om gränssamverkan inom prehospital akutsjukvård

Landstinget har träffat avtal med Helse Nord RHF i Norge och Laplands sjukvårdsdistrikt, Västerbottens sjukvårds sjukvårdsdistrikt samt Uleåborgs universitetssjukhus i Finland om gränssamverkan inom prehospital akutsjuk- vård. Avtalet gäller fr o m den 1 januari 2012 och tillsvidare med ett års upp- sägningstid.

Syftet med avtalet är att förbättra tillgängligheten av prehospitala akutsjuk- vårdsresurser för befolkningen och besökare i gränsområdena.

De resurser som anges i avtalet är bemannade vägambulanser och ambulanshelikoptrar samt övriga resurser inom prehospital akutsjukvård.

Avtalet omfattar både stora olyckor, där de befintliga resurserna inte räcker till, och livshotande sjukdomstillstånd hos en enskild medborgare, där en resurs på den andra sidan nationsgränsen bedöms ha kortare insatstid.

De medicinska åtgärderna omfattar säkerställande av vitala funktioner samt stabilisering enligt de medicinska direktiv som tillämpas inom den egna nationens organisation.

Gränssamarbetet omfattar det geografiska området mellan Norrbottens län i Sverige, Nordland, Troms och Finnmark i Norge och Lappland och Väster- botten i Finland och berör i första hand resurser i gränsområdet.

Search & Rescue (SAR) och fjällräddning ingår inte i avtalet.

Larmcentralerna, SOS Alarm i Sverige, R-AMK Tromsö, i Norge och Hätä- keskuslaitos (Häke) i Finland, bedömer behovet och begär hjälp hos berörd larmcentral som därefter ansvarar för utalarmering av den egna nationens resurser enligt gällande rutiner.

Vägambulanser och ambulanshelikoptrar ska bemannas med sjukvårdsper- sonal som har den kompetens som den egna organisationen beslutat om.

Detsamma gäller den sjukvårdsutrustning som används vid insatsen.

Patienten ska transporteras till närmaste vårdinrättning i hemlandet. Det kan vid något tillfälle innebära överflyttning mellan två resurser. Beroende på patientens tillstånd kan transporten behöva ske till närmaste akutsjukhus.

Beslut om detta fattas i samråd mellan sjukvårdspersonalen, larmcentralen och ansvarig läkare.

I avtalet regleras också frågor om bl a medicinskt ansvar, organisation på skadeplats och sjukdomsplats, dokumentation, försäkringar och tillstånd.

Beträffande patientförsäkringen ska den gälla även i de fall omhändertagan- det och åtgärder genomförs av sjukvårdspersonal från den andra nationen.

(12)

Parterna ska tillsammans bilda en samverkansgrupp för att bl a följa upp avtalet, utveckla rutiner samt hantera avvikelser. Samverkan ska även ske med berörda larmcentraler.

Nordkalottmöte

Den 22 september hölls ett nytt möte i det regelbundna samarbetet på Nord- kalotten mellan ledningarna för landstinget, Helse Nord samt sjukvårdsdi- strikten i finska Västerbotten och finska Lappland.

Ledningarna samlas två gånger per år för utbyte i gemensamma frågor. Den- na gång var huvudpunkten undertecknande av ett avtal om gränssamverkan inom prehospital akutsjukvård (se separat punkt).

Landstingets smittskyddsläkare Anders Österlund medverkade i mötet och redogjorde för behovet av att inleda ett gränsöverskridande samarbete inom smittskyddsområdet. Ett antal viktiga skäl för detta redovisades. Diskussio- nen resulterade i att ett nätverk kommer att bildas för att inleda ett regelbun- det samarbete. Resultatet kommer att följas upp vid kommande möten.

EU´s patientrörlighetsdirektiv diskuterades också under mötet. I Sverige och Finland pågår förberedelser för implementering av direktivet och i Norge följer man detta intresserat. Samverkansparterna från Finland och Norge in- bjöds till den konferens på området som hålls i Luleå den 21 november.

Nästa möte kommer att genomföras i mars 2012 som en videokonferens.

Tillgänglighet till flygplatser

I min rapport till styrelsen den 29 september redovisade jag läget i frågan om nattöppna flygplatser för akuta sjuktransporter.

Sedan denna redovisning har uppvaktningen av infrastrukturministern ge- nomförts. Vid uppvaktningen framhölls betydelsen av att även Kiruna flygplats omfattas av det statliga finansierade utbudet av nattöppna flygplatser.

När regeringens förslag i budgeten klubbats av riksdagen kommer Trafik- verket att få regeringens uppdrag att förhandla fram avtal med de flygplatser som ska vara nattöppna i landet.

Landstinget kommer därför att fortsätta arbetet för att även Kiruna flygplats ska ingå i systemet genom direkta kontakter med Trafikverket. Detta arbete kommer att ske i samverkan med sjukvårdsregionen i övrigt.

Lägesrapport för mammografiverksamheten

Deltagandefrekvensen för mammografiscreening i omgång 11 är 84 procent för Norrbotten. Screeningen startade 1989 och varje omgång omfattar två år.

Den första digitala omgången mammografiscreening i Norrbotten blir klar i december–januari 2011/2012. Då har mammografivagnarna under två år ro- terat runt i hela länet. Mammografiscreeningen har i dagsläget ett intervall på 22 månader i Luleå samt ca 28 månader för inlands- och kustvagnen. Det längre intervallet i mammografivagnarna beror till en stor del på införandet av digitaliseringen som tog ca tre månader. När den första digitala omgången är färdigscreenad beräknas intervallet bli två år.

(13)

Mammografi 2011 antal undersökn

0 100 200 300 400 500 600 700 800

v1 v3 v5 v7 v9 v11 v13 v15 v17 v19 v21 v23 v25 v27 v29 v31 v33 ingar

v35 v37 v39 v41 v43 v45 v47 v49 v51 v1 SY 2 Stadsviken Stella Filippa Behov

Under hösten 2011 erbjuds kvinnor boende i Luleå, Kalix, Kiruna och Boden att göra mammografiscreening.

En översyn av kallelseschemat har gjort att kapaciteten för mammografiscreeningen i Boden, som startar i november, kan öka.

Webbokning av mammografiscreening togs i drift under februari månad och sedan start har 3 422 webbombokningar genomförts.

Sedan början av året använder verksamheten Callme. Patienter/kvinnor kan nå verksamheten för rådgivning samt av- och ombokning av kliniska tider samt screeningtider. Callme har inneburit en mycket bättre tillgänglighet för patienterna samt en minskad irritation eftersom telefonkön är borta.

Väntetiderna för kliniska remisser var ca 6–8 veckor under våren 2011 och en årskontroll fick vänta 27 månader. Höstterminen är väntetiden för remisser 2–4 veckor och för årskontroller 25 månader.

Reflekterande samtal genomförs dagligen för att bl a plocka upp etiska di- lemman, vilket i sin tur kan bidra till att korta ned ledtider.

Ett bra samarbete och samsyn med bröstteam (mammografi, kirurgi, onkolog samt patolog) ger korta ledtider för bröstcancer patienter. Sveriges Kommu- ners och Landstings rapport ”Öppna jämförelser av cancersjukvårdens kvalitet och effektivitet” visar att Norrbotten ligger i topp (se t ex den relativa femårsöverlevnaden efter bröstcancerdiagnos).

Mammografiverksamheten deltar i en stor internationell studie - AVON. Se- dan tidigare har material från bröstvävnad på friska kvinnor i Norrbotten analyserats av forskare. Studien har visat på att graviditet lämnar ett gene- tiskt avtryck i bröstets celler - en slags signatur. Denna signatur kan på sikt vara en nyckel till en metod att förebygga bröstcancer. Nu har arbetet gått in i fas två där verksamheten via samma metod samlar in material från en yngre åldersgrupp.

(14)

Landstingets deltagande i Barents Rescue 2011

Bakgrund

Under 2011 har Barents Rescue, en stor internationell samverkansövning genomförts i Norrbotten där länder i Barentsregionen (Sverige, Norge, Fin- land och Ryssland) övade gränsöverskridande krisberedskap. Det är andra gången som denna övning genomförs i Norrbotten, den första Barents Re- scueövningen ägde rum i Norrbotten år 2001. Övning Barents Rescue arran- geras vartannat år av de deltagande nationerna och 2013 är det Norge som är på tur.

Landstingets insats

Scenariot för Barents Rescue 2011 var en situation med mycket nederbörd, höga flöden och översvämningar, vilket orsakade skador och störningar för människor och på egendom och miljö. Detta kulminerade i ett dammbrott i Luleälven, vilket medförde att ett antal olyckor inträffade, bl a en tågurspår- ning utanför Jokkmokk, där en räddningsövning genomfördes den 21 september, samt en tunnelolycka i Letsi den 22 september.

Landstinget deltog med ca 250 personer (totalt medverkade ca 1 500 personer) i övningens olika delmoment. Övningen har bestått av s k table-top- övningar (”skrivbordsövningar”) samt lednings- och fältövningar.

Övningens olika delmoment resulterade för landstingets del bl a i värdefulla erfarenheter, vilka kommer att tas vara på i det fortsatta arbetet med landstingets krisberedskap.

Förberedelse- och genomförandearbetet har lett till att ett antal förändringar genomförts inom landstingets kris- och katastroforganisation vad avser led- ning och samverkan på regional och lokal nivå, t ex:

• Utökad och fördjupad samverkan med främst kommuner och länsstyrelse avseende bl a omhändertagande av evakuerade.

• Ett samverkansavtal gällande sjukvård i gränsområden mot Norge och Finland har undertecknats.

• Regionala och lokala katastrofplaner har uppdaterats.

• Ny organisation för funktionen Tjänsteman i beredskap (TiB).

• Ny organisation för regional och lokal katastrofledning.

• Nya riktlinjer för utrymning/evakuering av vårdinrättning.

• Framtagande av nya riktlinjer för organisation, bemanning och utrustning av sjukvårdsgrupper.

Webbrekrytering av personal

Fr o m 1 september har ett webbrekryteringssystem införts i landstinget. Det är ett IT-system för publicering av lediga jobb och mottagande av ansök- ningshandlingar.

Webbrekrytering stödjer och effektiviserar arbetet med rekrytering och i synnerhet administrationen i rekryteringsärenden. I systemet tar personal- specialister fram och publicerar annonser för webben. Systemet tar emot, bekräftar och listar ansökningar med automatik. I systemet kan nu rekryte-

(15)

rande chefer kommunicera med alla kandidater via automatiska och manuel- la e-postsvar.

Webbrekrytering innebär högre service till sökanden, t ex har sökanden nu möjlighet att logga in och uppdatera sin ansökan fram till sista ansöknings- dag. I och med införandet av webbrekrytering handlägger inte landstingets registratur längre arbetsansökningar. Frågor om ansökningshandlingar hän- visas därför till den chef som rekryterar.

Systemet är i full drift och utbildningar inom organisationen pågår.

Kultur

Kulturplanens utveckling

Under september månad har divisionen genomfört aktiviteter som rör kulturplanens utveckling:

Kommunbesök har genomförts i Arjeplog den 22 september inom ramen för de årliga besöken som divisionens representanter genomför och möter kom- munpolitiker och tjänstemän, civilsamhälle och enskilda kulturutövare.

Dialogmöten har hållits den 6 september med dansrepresentanter i Norrbot- ten och den 8 september med representanter för Norrbottens musikliv.

Den 17 september genomfördes på initiativ från divisionen ett möte med ungdomar från sex av Norrbottens kommuner under namnet ”Kultur på re- miss” gällande ungdomsfrågor för Norrbottens kulturplan.

De tio arbetsgrupperna för arbete med kulturplanens prioriteringar har, tillsammans med divisionsledningen haft en gemensam heldag för att gå ige- nom läget just nu och för att nagelfara direktiven till grupperna och bedöma behov av eventuella förändringar.

Reglabs lärptojekt

Den 26–27 september deltog utvecklingsledare Annette Kohkoinen och Norrbottensmusikens ekonom Lotta Rova i Reglabs nya nationella lärprojekt för utvärdering av samverkansdialogerna inom kulturområdet. Samverkans- modellen är ny och med bra mät- och utvärderingsmetoder blir det möjligt att urskilja framgångsfaktorer och hinder i dialogprocesserna. Metoderna kan också ha bäring på andra politikområden.

Framtidens kulturpolitik

Divisionschefen deltog 29–30 september vid en nationell konferens initierad av Framtidens kultur och Statens Kulturråd gällande civilsamhället och framtidens kulturpolitik.

Norrbottens länsbibliotek

Ett trendbrott kan ha skett för hemsidan Barnens Polarbibliotek under som- maren 2011 med en ökad aktivitet även under juli. Perioden 8 juli–9 augusti har antalet ökat besök med 45 procent jämfört med samma period 2010. In- skickat material har också ökat från 9 till 35 bidrag under perioden, teck- ningar oräknat.

Hemsidan Bibblo.se sände i samarbete med Utbildningsradion (UR) från Bok & biblioteksmässan i Göteborg. Sammanlagt sändes 33 arrangemang från UR:s monter. Programmen rymde allt från avancerad forskning, nobel- pristagare till punkdrottningen Nina Hagens bekännelser.

(16)

Det har också skett en fördubbling av antal besök på Bibblo.se jämfört med 2010. Antalet besök ökade från 60 000 till 113 000. Mätningen omfattar antal besök t o m 28 september. Tendensen är att besöken ökar för varje månad som går.

Norrbottens länsbibliotek har fått ett nytt statligt uppdrag att tillsammans med Kungliga biblioteket (KB) följa upp de politiskt antagna bibliotekspla- ner som finns i Norrbottens alla kommuner. I september inleddes en dialog mellan länsbiblioteken och KB för att hantera det nya uppdraget. Med uppdraget följer inga nya statliga medel till regionerna.

Norrbottensmusiken

Augusti har framförallt innehållit arbete med att färdigställa programkatalo- gen för 2012 samt planering och förberedelser för programdagen i september.

Programkatalogerna består i år av tre olika delar för att på så sätt kunna an- vända dem under hela året. Norrbottensmusiken kan på detta sätt skicka ut katalogerna till de arrangörer som är intresserade av produktioner inom ex- empelvis vis en viss genre och på så sätt spara kostnaden för att trycka bro- schyrer för varje ensemble.

Norrbotten Big Band har under augusti arbetat med förberedelser inför programdagen och den produktion som turnerar i början av september i samarbete med Outi Tarkiainen och Aili Ikonen

Norrbotten NEO har gästat Kalvfestivalen med ett program som spände från Amerika över mellanöstern till Japan.

Årets bygdegårdsprojekt med Norrbotten NEO och Anna Azcarate har turne- rat i bygdegårdarna i Murjek, Hakkas, Saittarova, Teurajärvi, Mattila och Böle. Norrbotten NEO tog med publiken på en resa där musik och berättelser vävdes samman i en blandning av fantasi och verklighet.

Rekryteringen av projektkoordinator för Kraftcentrum för ny musik har på- börjats. I rekryteringsgruppen deltar Tomas Isacsson, Mirka Siwek, Jan The- lin, Daniel Saur och Kristina Nilsson.

Norrbottens museum

Under augusti har ett flertal fältundersökningar genomförts inne i länet.

Inom det arkeologiska området har en större fältundersökning inletts i Kiru- na kommun, där tre olika områden ska genomsökas efter forn- och kultur- lämningar. Dessa undersökningar är föranledda av det ökade trycket från gruvnäringen.

I samband med grävning av fjärrvärme i Gammelstad, har arkeologerna medverkat vid omfattande schaktkontroller. Detta har rönt stor uppmärk- samhet både i media samt hos privatpersoner.

I samband med detta har museet inlett ett projekt med skolan i Kyrk- byn/Gammelstad, där eleverna får adoptera olika forn-/kulturminnen i Världsarvet Gammelstad. Detta har på ett tydligt sätt satt fokus på kultur- arvsfrågor i undervisningen.

Under augusti månad genomfördes ett flertal visningar inom LAB-11, för gymnasieskolan. Denna gång har LAB utsträckts till att omfatta även augusti, för att ge gymnasieeleverna tillfälle att använda sig av de resurser som

(17)

LAB-11 tillför den konstpedagogiska verksamheten. Även gymnasieelever från andra delar av länet har utnyttjat detta tillfälle.

I september inleddes det omfattande samarbetet med Forum för levande hi- storia, då Norrbottens museum hade invigning av den stora utställningen

”Spelar roll”. Utställningen åtföljs av ett pedagogiskt program, där eleverna får ta ställning till olika val, när det gäller att ingripa i olika situationer där mobbing, utanförskap och rasism förekommer. Utställningen pågår t o m mars månad 2012, och gymnasieskolan har bokat in ett flertal visningar under perioden.

Ett större inventeringsprojekt av Bodens föreningsliv har inletts i september.

Folkrörelsens arkiv genomför tillsammans med museet en övergripande ana- lys av Bodens föreningslivs aktiviteter och verksamhet. En del av syftet är att försöka analysera det förändrade mönstret, där det traditionella förenings- livet har förändrats. Numera är man inte med i en förening med samma kon- tinuitet, som tidigare. Inom ungdomssfären kan man konstatera att över 60 procent av ungdomarna inte är organiserade i föreningslivet i traditionell mening, men de är aktiva ändå. Medel för denna inventering har tilldelats av Riksarkivet.

Projektet har skapat en egen hemsida för arbetet: . http://www.foreningsinventering.n.nu/

Aktiviteten finns även på Facebook:

https://www.facebook.com/foreningsinventering.

Under augusti–september har arbetet med att färdigställa lokaler för sam- lingar inne på Björkskatan pågått med full intensitet. Ett omfattande om- flyttningsarbete har skett för att sprinklersystem ska kunna monteras i lokalerna. En första besiktning av lokalerna ska vara genomförd under november månad.

Norrbottens museum var också engagerat på en rad områden av arrange- manget Kulturnatten i Luleå.

Utbildning

Kalix Naturbruksgymnasium och Grans Naturbruksskola I Kalix har arbetet påbörjats med att ordna en arbetsmarknadsutbildning för maskinförare i skogen. Det är arbetsförmedlingen som betalar för detta och det kommer att innebära ett ganska bra ekonomiskt netto för Kalix.

Arbetsförmedlingen redovisar intresse, ett drygt 20 tal personer har anmält sig. Utbildningsplatserna begränsas till max tolv stycken. Kursen planeras att starta i slutet av oktober och ska pågå under 25 veckor.

Inga avgörande förändringar i elevantalet har skett under månaden. Nästa avstämning av elevantalet sker den 15 oktober då elevernas hemkommuner ska faktureras.

En ny kommunikationsstrategi är på gång och ett första förslag till grafisk profil har presenterats av en konsult.

Skolchefen och rektorerna har deltagit på en träff i Rättvik med skolledare från övriga skolor i Norrland. Syftet med dessa årliga träffar är att utifrån erfarenhetsutbyte mellan skolledningarna få idéer till både pedagogisk och

(18)

organisatorisk utveckling. För vår del visar det sig att vi har nått ganska långt inom dessa områden.

Möten i Assembly of European Regions (AER)

AER kommittéerna 2 Public Health) och 3 (Culture, Education, Youth &

International Cooperation), träffades den 19–21 september i Istanbul, Turki- et. Plenarmötena genomfördes den 19 respektive den 21 september och den 20 september arrangerades i samverkan en internationell konferens på temat Kultur och Hälsa (Culture and its impact on Health).

Plenarmöte, AER-kommitté 3

Landstingsrådet Monica Carlsson, ordförande i AER:s permanenta kommitté för jämlikhetsfrågor, inledde plenarmötet där hon förklarade svårigheterna inte ha något tjänstemannastöd på AER-sekretariatet och yrkade att ett stöd införs.

Tomas Vedestig (S) valdes till ny ordförande för subkommitté ”Education and Training. Vedestig kommer driva arbetet på Europanivå när det gäller utbildningsfrågor, unga och entreprenörskap, ungas möjlighet till traineeplat- ser i medlemsregionerna samt förbättrade utbildningsmöjligheter för migre- rande.

AER beslutade vidare att ytterligare lyfta romernas situation i Europa.

Konferens - Culture and its impact on Health

Konferensen arrangerades av arbetsgruppen för Kultur och Hälsa där bl a Norrbotten ingår. Dryga 100-talet deltagare från regioner runt om i Europa deltog vid konferensen. Föredrag hölls av inbjudna talare från Sverige, Itali- en, Frankrike, Storbritannien och Polen. Konferensen inleddes med en för- klaring om vad kultur och hälsa handlar om samt ett föredrag med koppling till hälsoekonomi. Därefter sattes fokus på hur musik, sång, teater med mera kan fungera som ett verktyg i förebyggande, rehabiliterande och vårdande syfte.

En deklaration antogs med uppmaning till EU att bl a uppmärksamma Kultur och Hälsa som ett viktigt område, att skapa en arbetsgrupp inom området samt avsätta medel för kultur- och hälsainitiativ. Medlemsregionerna i sin tur, uppmanas främja kultur- och hälsainitiativ, att sprida information om goda exempel samt att göra kultur tillgänglig särskilt för personer med funk- tionsnedsättning.

Det regionala utvecklingsprogrammet ses över

Det regionala utvecklingsprogrammet är ett övergripande strategidokument för Norrbottens fortsatta utveckling och en del av de nationella och europeiska strategierna för hållbar utveckling och tillväxt. Det nuvarande programmet antogs 2007 av det Regionala partnerskapet i Norrbotten som är ett for- maliserat samarbete mellan kommuner, landsting, myndigheter och organisationer. Landshövdingen leder arbetet men aktörerna i Regionala partnerskapet tar ett gemensamt ansvar i planerings, besluts- och genomförandeproces- sen. Syftet är att kraftsamla och samordna resurser för att stärka länets posi- tion och attraktivitet.

Regionala partnerskapet har beslutat att genomföra en revidering av regionala utvecklingsprogrammet under 2011. Syftet är att aktualisera programmet

(19)

där det behövs, med anledning av de förändringar som skett de senaste åren.

Bl a har EU tagit fram en ny framtidsstrategi, kallad Europa 2020.

Parallellt med detta pågår i länet ett arbete med att identifiera de viktigaste prioriterade insatserna till och med år 2020 då regeringen vill få ett kun- skapsunderlag inför bland annat förhandlingarna med EU om kommande strukturfondsperiod 2014–2020 och har gett regioner, regionförbund eller länsstyrelse det uppdraget.

Länets arbete för att påverka kommande strukturfondsperiod

Diskussionerna om den framtida sammanhållningspolitiken 2014–2020 intensifieras under hösten då ett antal förslag presenteras av EU-kommissionen som kommer att vara styrande för hur strukturfonderna görs tillgängliga för regional utveckling i EU. EU-kommissionen presenterade ett förslag på EU:s framtida budget under juli månad och under hösten presenteras två strategiska ramverk som ska styra hur EU:s medel ska användas samt förordningar som styr hur medlen fördelas.

Budgetförslaget framhåller vikten av regional utveckling och är den största posten i den föreslagna budgeten. Därtill finns noterat en budgetrad med ex- tra finansiellt stöd till de glest befolkade områdena och de ultraperifera om- rådena. Jämfört med nuvarande budgetperiod så finns oro att förslaget kommer att innebära en minskning av finansiellt stöd som nu allokeras till norra Sverige (övre och mellersta Norrland). Det är viktigt att norra Sverige påpe- kar konsekvenskerna av detta förslag, d v s att möjligheterna att stöda regional utveckling här i de glest befolkade områdena därav minskar. Landstinget fortsätter att följa utvecklingen samt bevaka allt eftersom EU-kommissionen kommer med viktiga styrdokument. Därefter kommer förhandlingar mellan EU:s medlemsländer samt med Europaparlamentet ta vid.

Diskussionerna kommer således att intensifieras under hösten och de kommande åren om vilken regionalpolitik EU ska ha efter 2013 och därmed re- gionernas arbete med att påverka den framtida sammanhållningspolitiken.

EU:s regionalpolitik och tillika sammanhållningspolitik har som mål att minska ekonomiska och sociala skillnader inom EU, vilket bidrar till att stär- ka sammanhållningen mellan EU:s länder och regioner, vilket även samtidigt ska stärka EU:s konkurrenskraft globalt.

§ Dialog och diskussion förs även nationellt om vilka prioriteringar som är viktigast för svenska regioner samt hur organiseringen av hur medel beslutas och fördelas. Landstinget arbetar aktivt med att bevakat och agera. Som sär- skild grund hävdar landstinget Norrbottens geografiska situation med en gles befolkning, långa avstånd och ett kallt klimat samt vilken utvecklingspoten- tial som finns här. De glest befolkade områdena i norra Europa har särskilt stöd.

Landstinget arbetar och deltar aktivt i dialogen om den framtida samman- hållningspolitiken via olika nätverk och europeiska organisationer. Struktur- fonderna är också ett viktigt instrument för genomförandet av det Regionala utvecklingsprogrammet (RUP). Nätverket NSPA (Northern Sparsely Popula- ted Areas) träffades den 22 september i Kuopio, Finland för att diskutera och yttra sig angående EU-kommissionens förslag på EU:s framtida budget vad gäller dess beskrivningar kring regionalpolitikens utformning.

(20)

NSPA-forumet samlade ett 100-tal representanter från 14 nordligaste regionerna i Norge, Sverige och Finland. Från Norrbotten deltog Mattias Carls- son, rapportör i Europaforum Norra Sverige. De synpunkter som NSPA- forumet samlades kring kommer att framföras till EU-kommissionen.

De viktigaste synpunkter som NSPA framförde var att NSPA ser det gläd- jande att kommissionen föreslår en stark framtida regionalpolitik i budget- förslaget samt att en särskild del av föreslagna budget vigs till infrastruktursatsningar och påpekar vikten av infrastruktursatsningar i nord-syd samt öst- västlig riktning för att knyta samman hela EU inklusive de perifera regionerna såsom norra Sverige. Om än särskilda medel föreslås till de glest befolkade områdena är NSPA kritisk till den föreslagna minskningen av medel samt att det saknas beskrivande text i budgetförslaget om varför området bör ha tillgång till mer finansiellt stöd.

NSPA påpekade även vikten av att det är regioner som bör ha inflytande i hur pengar ska investeras regionalt och att detta måste beaktas i kommande strategiska ramverk samt hur samspelet mellan investeringar i regioner via de olika fonderna avgörs och prioriterar regionalt. NSPA understryker även vikten av att uppföljning av vilken effekt investeringar i våra regioner genom sammanhållningspolitiken ger förstås utifrån vilka förutsättningar som regioner har.

En sammanfattning av NSPA:s synpunkter finns på.

http://www.nspa-network.eu/

På väg mot regioner 2015

På Sveriges Kommuners och Landstings (SKL:s) konferens På väg mot regioner 2015 som anordnades 28 september deltog bl a Mats Sjöstrand som utreder den statliga regionala förvaltningen. En utredning som bl a förväntas föreslår hur länsstyrelserna ska vara organiserade framöver och hur läns- gränserna ska dras.

Sjöstrand lägger fram sitt förslag om en tydlig, mer samordnad och ända- målsenlig statlig regional förvaltning i december 2012. För att hänsyn ska kunna tas till eventuellt nya regioner måste inspel komma under de närmsta månaderna.

Idag pågår diskussioner om regionbildningar i flera län. Bl a så avser Väs- ternorrland och Jämtland att komma in med en avsiktsförklaring under de närmsta månaderna. Sjöstrand har tilläggsuppdraget att pröva en möjlig gränsdragning för landstingen i Norrland.

Stefan Attefall, ansvarig minister, deltog i konferensen och påpekade att initiativ till regionbildningar måste komma underifrån och att det inte är aktu- ellt med kriterier som indikerar lämplig storlek på regionerna etc.

Behoven av en effektiv statlig förvaltning och statliga verks samspel med den politiska regionala nivån är stora och hur den regionala samhällsorgani- sationen ska organiseras berör många. Lena Erixon, stf generaldirektör på Trafikverket, vittnade om att besluten blir mer välgrundade när stat och regi- onalnivå planerar tillsammans.

Idag är den regionala nivån organiserad på tre olika sätt. Det är inte hållbart i längden då det i förlängningen inte ger samma förutsättningar för medbor- garna.

(21)

Premiär på två filmer från Norrbotten

Filmpool Nord har nyligen haft två succépremiärer - den första var för filmen Jag saknar dig, med norrbottnisk premiär på Studio Acusticum i Piteå och den andra för Jägarna 2 med världspremiär i Överkalix. Båda filmerna är inspelade i Norrbotten - Piteå och Överkalix.

Filmpool Nord (FPN) är Sveriges näst största regionala produktionscentrum för film- och TV-produktion och pionjärer inom regional filmproduktion.

FPN utvecklar, samproducerar och finansierar långfilm, TV-drama, doku- mentär- och kortfilm. Dessutom är FPN ett resurscentrum för film vilket in- nebär att de aktivt arbetar med barn- och ungdomsverksamheten i regionen samt med visning och spridning av film.

FPN som startades 1992 drivs sedan 1996 som ett aktiebolag och ägs av tolv kommuner i Norrbotten samt av landstinget. Den årliga omsättningen är ca 34 miljoner kr. Företaget har sju heltidsanställda och ett antal projektanställ- da.

FPN är en viktig motor för länets utveckling. En levande filmindustri i länet stärker det kreativa klimatet och erbjuder utvecklingsmöjligheter för skapan- de människor.

Filmindustrin bidrar till ett positivt intresse för Norrbotten, både inom och utanför länets gränser. Genom att inom regionen stimulera filmintresset hos barn och unga, att stödja unga filmare och att sprida den regionalt produce- rade filmen, bidrar bolaget till att skapa en positiv regional identitet, fram- förallt på hur unga människor ser på framtiden i regionen. Genom bolagets långsiktiga relationer med svenska och internationella filmbolag marknads- förs Norrbotten som filmregion med unika tillgångar i natur, kultur, männi- skor, berättelser, kompetens och infrastruktur

Grönboken Vård av idéer

stimulerade till debatt och diskussioner

Landstinget är en av flera aktiva deltagare i ett samspel mellan regionala ak- törer inom forskning, samhälle och näringsliv. I våras startade landstinget ett utvecklingsarbete om hur idéer inom hälso- och sjukvård samt omsorg ska kunna tas om hand och bli till kommersiella tjänster och produkter.

Hur tar vi vara på idéer som föds inom hälso- och sjukvården? Hälsa är en tillväxtbransch som kan skapa både arbetstillfällen och nya företag. Genom att vårda idéer inom hälso- och sjukvården skapas tillväxt och bidrar till den regionala utvecklingen.

Som en del av landstingets interna utvecklingsarbete har en grönbok om innovationer tagits fram. Syftet är att lyfta innovationsfrågor och e-hälsa som en tillväxtbransch. Genom att stimulera till debatt och diskussion lyfts inno- vationsfrågor på agendan.

Grönboken var ute på öppet samråd under perioden 10 februari–31 maj 2011. Öppet samråd innebär att alla som är intresserade ges möjlighet att lämna synpunkter.

Framtidens Sjukvård

På webbplatsen www.framtidenssjukvard.se publicerades grönboken och ett diskussionsforum arrangerades på nätet som var öppet för alla att använda

(22)

genom att diskutera och ställa frågor. Under våren publicerades en artikelse- rie som belyste innovationer ur olika perspektiv.

Webbplatsens besöksstatistik visar att besöken ökat väsentligt under tiden för det öppna samrådet. Artiklar och nyheter publiceras och skickas ut via nyhetsbrevet Framtidens Sjukvård där drygt 5 500 prenumererar. I snitt öpp- nas nyhetsbreven av 18 procent av läsarna, d v s 990 st.

Seminarieserie

Under tiden för det öppna samrådet arrangerade landstinget seminarier på sjukhusen i Gällivare, Kalix, Sunderbyn och Piteå.

Föreläsare och samtalsledare på seminarierna var Olle Hillborg, rådgivare på DS Innovation som berättade om processen av uppbyggnaden av DS Innova- tion. Vid Danderyds sjukhus och DS Innovation arbetar de med att stödja utveckling av innovationer inom vården. De erbjuder rådgivning som kan leda till produktutveckling och så småningom kommersialisering av produkter och tjänster inom hälso- och sjukvård.

Under seminarierna kom det fram att intresset och engagemanget var stort för hur man går till väga för att vårda idéer. Det som framkom tydligt var behovet av att skapa en tydlig process för innovationshantering internt inom landstinget, samt skapandet av en process för att hantera innovationer och förfrågningar från omgivningen (företag, universitet, kunder/patienter). Del- tagarna ansåg också att det är viktigt att låta processen ta tid, starta i liten skala och känna sig fram. Samarbeta med andra och lära sig av företag hur de arbetar med innovationer poängterades också. Expandum i Gällivare in- bjöd till samarbete. Deltagarna funderade också vilket stöd det finns från landstingsledningen för att arbeta med innovationer.

Två välbesökta och engagerande Morgonrockar

Morgonrock är landstingets seminarieserie där frågor som är viktiga för den regionala utvecklingen lyfts fram. Morgonrock filmas och kan ses i efter- hand på webben (www.nll.se/morgonrock).

Lyft fram fler kvinnliga förebilder

Hur skapar vi framtidens ledare? Det var temat för Morgonrock den 16 september på stadshotellet i Luleå. Föreläste gjorde Banar Reza som arbetar med verksamheten United Sisters på Fryshuset.

Fryshuset grundades 1984 av Anders Carlberg, och är en mötesplats för människor i alla åldrar, men främst för unga. United Sisters startades som- maren 1996 av tjejer som ville ha en egen riktad aktivitet inom Fryshuset - bara för tjejer.

En del av Fryshusets värdegrund lyder: uppmuntran, förtroende, ansvar och kunskap bygger självkänsla och lyfter fram människors inneboende kraft.

United Sisters bygger sin verksamhet på denna värdegrund men kompletterar med en egen vision: Varje tjej ska kunna vara den hon själv vill vara och göra just det hon vill. Det är utgångspunkten. Verksamheten jobbar för att hjälpa tjejer att utveckla självkänsla och stärka självförtroendet. Det är grunden för ledarskap, menar Reza.

United Sisters erbjuder två huvudaktiviteter: coachning och tjejgrupper. I tjejgrupperna jobbar man med självkänsla och självförtroende genom att

(23)

samtala tillsammans. Olika ämnen diskuteras och grupperna pratar mycket om värderingar.

Coachningen handlar om samtal för förändring. Här får de unga tjejerna träf- fa kvinnliga förebilder och genom dessa möten stärks tjejerna och deras självförtroende samt självkänsla. Det har lett till att fler tjejer vill och vågar ta plats och bli ledare.

De kommande nio åren kommer många människor i Norrbotten att gå i pen- sion. Det kommer att behövas nya ledare i olika verksamheter. Landstinget kan lära sig av Fryshuset och United Sisters. Genom att lyfta fram norrbott- niska förebilder kan andra människor inspireras att bli förebilder och ledare.

Genom att lyfta fram fler kvinnliga förebilder skapas fler kvinnliga ledare.

Dessa behövs nu och kommer att behövas i framtiden.

Du har makten att förändra världen

Tuttika Sen, idégivare för utställningen PRESENT - makt att förändra bjöd på en intensiv och underhållande föreläsning om hur arbetet bakom utställ- ningen gick till när hon besökte Morgonrock i Haparanda. Det handlar om hur viktigt det är att människor, unga som gamla, tillsammans får skapa idé- er om hur världen kan förändras.

Sammanlagt 60 unga idémakare, 17–25 år, med olika bakgrund har under fyra workshops i Haparanda, Undersåker, Norrköping och Grebbestad, tagit fram 35 ”presenter”. Presenterna är problem och visioner som de unga idé- makarna formulerat. Dessa problem och visioner presenterades för 15 forskare och sakkunniga som tillsammans med ungdomarna resonerade kring hur visionerna kan förverkligas. Ungdomarnas problem och visioner tillsammans med forskarnas resonemang kring förverkligandet resulterade i utställningen Present - makt att förändra.

Utställningen gestaltar kort sagt unga människors åsikter och idéer om möj- liga förändringar i världen.

All förändring, oavsett om den är djupt personlig eller bredare på ett samhäl- leligt plan, börjar när vi bryter isoleringen, sade Tuttika Sen och menade att allt börjar med att vi tar kontakt med andra människor och hjälps åt. Du som individ är ingenting och kan inte åstadkomma någon förändring utan ett sam- hälle eller en kontext som du kan finnas och verka i. Ingenting kommer att hända förrän du tar steget och skakar hand med någon som kan hjälpa dig i ditt förändringsarbete.

En variant av förändring är utveckling, och det är något som landstinget arbetar med varje dag. I landstingets utvecklingsarbete slås det fast att unga är en prioriterad grupp och att Norrbotten måste ta tillvara på ungas idéer, deras syn på framtiden och deras handlingskraft.

Förordnande av divisionschef

Jag har förordnat Richard Lif som t f divisionschef för division Service under tiden 19 september 2011–31 december 2011.