Brand- och skalskydd vid landstingets fastigheter
Norrbottens läns landsting
Revisionsrapport
Januari 2011
Hans Rinander, Certifierad kommunal revisor
Carina Olausson, Certifierad kommunal revisor
Innehållsförteckning
1 Bakgrund ... 4
2 Uppdrag, revisionsfråga och kontrollmål ... 4
3 Metod och avgränsning ... 5
4 Landstingets regler och riktlinjer för säkerhet ... 5
5 Resultat ... 7
5.1 Brandskydd ... 7
5.1.1 Regler och riktlinjer ... 7
5.1.1.1 Nationella ... 7
5.1.1.2 Landstingsgemensamma ... 8
5.1.2 Inventering och kontroll av brandskyddet inom landstinget ... 10
5.1.3 Utbildning i brandskydd inom landstinget ... 11
5.1.4 Rapportering av tillbud inom landstinget ... 12
5.1.5 Rapportering till landstingsstyrelsen ... 12
5.1.6 Iakttagelser från arbetsplatsbesök ... 12
5.1.6.1 Allmänt ... 13
5.1.6.2 Sunderby sjukhus ... 15
5.1.6.3 Gällivare sjukhus ... 15
5.1.6.4 Landstingshuset ... 16
5.2 Skalskydd ... 16
5.2.1 Regler och riktlinjer ... 16
5.2.1.1 Landstingsgemensamma ... 16
5.2.1.2 Inventering och kontroller av skalskyddet inom landstinget ... 17
5.2.1.3 Rapportering av tillbud inom landstinget ... 18
5.2.2 Iakttagelser från arbetsplatsbesök ... 18
5.2.2.1 Allmänt ... 18
5.2.2.2 Sunderby sjukhus ... 19
5.2.2.3 Gällivare sjukhus ... 20
5.2.2.4 Landstingshuset ... 20
6 Vår bedömning, besvarande av revisionsfrågan... 21
6.1 Vår bedömning ... 21
6.2 Besvarande av revisionsfrågan... 24
Bilagor
1 Riktlinjer för landstingets säkerhet
2 Skriftlig redogörelse för brandskyddet, Luleå kommun 3 Checklista - Systematisk brandskyddskontroll för nyttjare 4 Checklista - Årlig redogörelse för nyttjare
5 Händelserapport
1 Bakgrund
Landstinget har ett betydande antal fastigheter med stora lokalytor där ett stort antal patienter passerar och vårdas, ett stort antal andra personer/anhöriga passerar och ett stort antal anställda arbetar. Utöver fastigheternas värden finns inom lokalerna ofta dyra inventarier i form av
medicinteknisk utrustning, IT-utrustning mm. Det är division Service med enheten Landstings- fastigheter som förvaltar landstingets fastigheter. Förvaltad bruttoarea uppgår i dagsläget till c a 606 000 m2. Landstingsfastigheter hyr ut c a 61 000 m2 till externa hyresgäster och hyr in c a 43 000 m2.
Brandskyddet vid framför allt sjukhusen är komplext och dess ändamålsenlighet beror främst på personalens kompetens att handla rätt vid brand och att de byggnadstekniska brandskydden och de säkerhetstekniska anläggningarna är funktionsdugliga.
Brand bedöms av expertis vara en av den svåraste händelse som kan drabba ett landsting och då framför allt dess patienter, anhöriga och personal.
Fr o m 2004 gäller Lag om skydd mot olyckor (LSO 2003:778). Enligt LSO har den som äger en byggnad och den som bedriver verksamhet där ansvaret för brandskyddet. Ägaren ska också inventera och rapportera statusen på brandskyddet till kommunens räddningstjänst.
Ett skalskydd ska ge skydd mot obehörig tillgång till områden och lokaler. I detta skydd innefattas främst lås- och passersystem och olika tekniska och administrativa system med syften att förhindra obehörigt tillträde till byggnader och dess lokaler.
Risken för brandtillbud finns alltid i landstingets lokaler, med större sannolikhet inom vissa verksamheter (ex vis psykiatri, hög andel medicinsk teknik) samt allmänna utrymmen. Att många människor verkar i/passerar vissa lokaler medför större risk till otillbörligt tillträde. Samtidigt finns det många lokaler med skrymslen och fastigheter med kulvertar där det går att vara obemärkt.
2 Uppdrag, revisionsfråga och kontrollmål
Komrev, inom PwC, har fått i uppdrag av landstingets revisorer att granska brand- och skalskyddet vid landstingets fastigheter. Den övergripande revisionsfrågan är: Är landstingets styrning och kontroll av brand- och skalskydd för landstingets fastigheter ändamålsenlig och tillfredsställande?
Följande kontrollmål har varit grunden för granskningen:
Det finns landstingsgemensamma och sjukhuslokala riktlinjer och rutiner för införande och upprätthållande av brand- och skalskydd.
Dessa riktlinjer och rutiner tillämpas.
Ansvarsfördelningen mellan
o division Medicin/Opererande samt dess sjukhusverksamheter o landstingsfastigheter (division Service)
o landstingsdirektörens stab (funktionen Säkerhet) o sjukhusens platschefer (division Diagnostik), samt
o landstingshusets enhetschef för reception (division Service) är tydlig och dokumenterad.
Det sker en tillfredsställande rapportering till landstingsstyrelsen om riktlinjer och rutiner samt händelser/tillbud inom området brand- och skalskydd.
3 Metod och avgränsning
Vi har inventerat lagar, nationella föreskrifter och rekommendationer samt landstingslokala styrdokument, riktlinjer m fl för området väsentlig dokumentation.
Vi har utarbetat en intervjuguide. Utifrån denna har vi intervjuat företrädare för landstings- fastigheter (4 st), landstingets funktion för säkerhet (2 st), divisionscheferna för division Medicin, Opererande och Diagnostik , platscheferna vid Sunderby och Gällivare sjukhus, enhetscheferna vid de granskade vårdenheterna (4 st). Vi har även telefonintervjuat de verksamhetsansvariga
(verksamhetschefer) vid de granskade vårdenheterna (4 st). Totalt har 20 personer intervjuats.
Vidare har en dialog förts med den brandskyddsinspektör vid Räddningstjänsten, Luleå kommun, som svarar för brandskyddsinspektioner vid Sunderby sjukhus.
Vi har genomfört platsbesök vid Sunderby och Gällivare sjukhus samt landstingshuset i Luleå med ett utarbetat granskningsprotokoll som underlag.
Nämnda enhetschefer, platscheferna vid de två sjukhusen, företrädare för landstingsfastigheter, landstingets säkerhetschef samt nämnda brandskyddsinspektör har getts tillfälle att
faktakontrollera ett utkast av rapporten.
4 Landstingets regler och riktlinjer för säkerhet
I landstingets Gemensamma regler och riktlinjer, fastställda av landstingsstyrelsen för 2010, anges syftet med landstingets säkerhetsarbete under rubriken Säkerhet:
Säkerhetsarbetet syftar ytterst till att skapa en säkerhet för människor, verksamhet, miljö, egendom och ekonomi och ska bidra till att
skapa en trygg och säker miljö för patienter, besökare och medarbetare
upprätthålla medborgarnas förtroende för landstinget
säkerställa den dagliga driften
patienter ska känna trygghet i kontakten med sjukvården.
Riktlinjerna är uppdelade i sju säkerhetsområden/delprocesser:
Allmän säkerhet
Brandskydd
Informationssäkerhet
Patient säkerhet
Driftsäkerhet
Kris- och katastrofberedskap
Miljösäkerhet
Huvudprincipen enligt riktlinjerna är att:
Säkerhetsansvaret följer verksamhetsansvaret på alla nivåer i alla verksamheter.
Säkerhetsarbetet bedrivs som en integrerad del i det dagliga arbetet. Det förutsätter att personalen är väl informerad och att chefer på alla nivåer har och förmedlar den kunskap som behövs för att kunna hantera säkerhetsfrågorna och säkerställer att tillämpliga styrdokument följs inom eget ansvarsområde. Samtliga divisioner ansvarar för
riskinventering, riskanalys, slutsatser, åtgärder och uppföljning inom eget ansvarsområde.
Nödvändiga åtgärder ska genomföras av berörd chef.
Enligt landstingets Gemensamma regler och riktlinjer har landstingsdirektören uppdraget att fastställa inriktning och besluta om prioriteringar inom området Säkerhet. Landstingsdirektörens stabs säkerhetsfunktion har därför, utifrån landstingets Gemensamma regler och riktlinjer enligt ovan, reviderat landstingets tidigare ”Riktlinjer för säkerhet”(landstingsdirektörens riktlinjer), där de övergripande principerna fastställts av landstingsdirektören 2010-08-25, bilaga 1. I dessa principer återfinns de sju delprocesserna enligt ovan. Dessa säkerhetsprocesser ska bidra till att
Skapa en säker vård för patienter
Skapa en trygg och säker miljö för patienter, besökare, förtroendevalda, anställda och studerande
Säkerställa den dagliga och vid oförutsedda händelser möjliggöra en situationsanpassad optimal verksamhet inom alla ansvarsområden
Skydda landstingets verksamhet, information, egendom och ekonomi
Vidta åtgärder som bygger på risk-, händelse- och sårbarhetsanalyser samt uppföljning av en sammanhållen avvikelse- och händelserapportering
Interutredningar ska skapa beslutsunderlag i landstinget och kunna stödja andra
utredningar vid t ex försäkringsbolag, arbetsmiljöverket, socialstyrelsen och rättsväsendet
Säkerhetschefen i landstingsdirektörens stab samordnar landstingets säkerhetsprocess på regional/landstingsnivå och upprättar landstingets säkerhetsplan. Ansvariga för delprocesserna leder arbetet inom eget ansvarsområde, upprättar regional lägesbild för egen delprocess samt företräder delprocessen i det regionala säkerhetsrådet.
För beredning av säkerhetsärenden på regional/landstingsnivå finns ett regionalt säkerhetsråd där säkerhetschefen är ordförande. För beredning av sådana frågor på lokal nivå finns lokala
säkerhetsråd där platscheferna är ordförande. Rapportering och förslag på åtgärder från det lokala säkerhetsrådet ska redovisas till det regionala säkerhetsrådet.
Bilagor till landstingsdirektörens riktlinjer för delprocesserna är f n under omarbetning. En ny utgåva av dessa är på remiss till landstingets divisionschefer och till cheferna inom
landstingsdirektörens stab. Målsättningen är att landstingsdirektören genom direktörens ledningsgrupp – Säkerhet tar beslut om de nya bilagorna under maj, 2011. I samband med detta arbete pågår också en utveckling av landstingets system för avvikelsehantering, Synergi.
Målsättningen är att avvikelser eller tillbud inom alla delprocesser ska kunna registreras i Synergi.
Idag finns bara en modul i systemet och den gäller för registrering av avvikelser kring patientsäkerheten.
Nuvarande riktlinjer för delprocesserna Brandskydd och Allmän säkerhet (där skalskydd ingår) återges inom respektive rubrik nedan.
5 Resultat
5.1 Brandskydd
5.1.1 Regler och riktlinjer 5.1.1.1 Nationella
I Lagen om skydd mot olyckor, (LSO 2003:778) anges angående skyldigheter för ägare eller nyttjanderättshavare till byggnader och andra anläggningar:
2 § Ägare eller nyttjanderättshavare till byggnader eller andra anläggningar skall i skälig omfattning hålla utrustning för släckning av brand och för livräddning vid brand eller annan olycka och i övrigt vidta de åtgärder som behövs för att förebygga brand och för att hindra eller begränsa skador till följd av brand.
3 § Ägare av byggnader eller andra anläggningar, där det med hänsyn till risken för brand eller konsekvenser av brand bör ställas särskilda krav på en kontroll av brandskyddet, skall i skriftlig form lämna en redogörelse för brandskyddet. En nyttjanderättshavare skall ge ägaren de uppgifter som behövs för att denne skall kunna fullgöra sin skyldighet.
4 § Vid en anläggning där verksamheten innebär fara för en olycka skall orsaka allvarliga skador på människor eller miljön, är anläggningens ägare eller den som utövar verksamheten på anläggningen skyldig att i skälig omfattning hålla eller bekosta beredskap med personal och egendom och i övrigt vidta nödvändiga åtgärder för att förhindra eller begränsa sådana skador.
Den som utövar verksamhet är skyldig att analysera riskerna för sådana olyckor som anges i första stycket.
Första och andra stycket gäller även flygplatser som har godkänts enligt 6 kap 9§ första stycket i luftfartslagen (1957:297).
Redogörelsen enligt 3 § ovan ska delges kommunen (brandmyndigheten) som använder den som underlag för att bedöma behovet av tillsyn. Syftet med detta krav är att en fortlöpande egenkontroll ska ske av att en jämn och skälig brandskyddsnivå upprätthålls. Redogörelsen ska dels beskriva det byggnadstekniska brandskyddet, dels det organisatoriska brandskyddet (se under avsnitt 5.1.1.2).
Detta kräver att fastighetsägare och hyresgäst/nyttjare samverkar kring brandskyddsfrågorna, då båda parterna har ansvar och kunskap som ska delges kommunen.
Med utgångspunkt från LSO har Statens räddningsverk utfärdat Allmänna råd och kommentarer om systematiskt brandskyddsarbete (SRVFS 2004:3). I råden och kommentarerna beskriver Statens räddningsverk
Behovet av ett systematiskt brandskyddsarbete
Dokumentation av brandskyddet (checklista över vad som bör dokumenteras)
Tillsyn och kontroll
Statens räddningsverk har också i det allmänna rådet tolkat att ett skäligt brandskydd som
omnämns i LSO innebär att man även bör bedriva ett systematiskt brandskyddsarbete. Med detta menas att arbeta förebyggande för att så långt det går hindra att brand uppstår, men också att olika komponenter måste fungera vid en eventuell brand. I detta arbete ingår att både arbeta med byggnadstekniska och organisatoriska delar. För vissa byggnader eller verksamheter bör också det systematiska brandskyddsarbetet dokumenteras. Denna dokumentation är inte samma sak som den dokumentation av brandskyddet som ska lämnas till kommunen enligt LSO.
Enligt det Allmänna rådet bör det inom verksamheten finnas en brandskyddsansvarig med särskilt ansvar för brandskydd och dokumentation. Det är också lämpligt att ägare till byggnaden och den som bedriver verksamheten där reder ut vem som ansvarar för olika delar i brandskyddet och gärna reglerar detta i avtal. Finns det redan någon annan form av lednings- och kvalitetssystem inom verksamheten kan det systematiska brandskyddsarbetet med fördel integreras i det, enligt det Allmänna rådet.
Enligt det Allmänna rådet bör kommunens (Räddningstjänstens) tillsyn och kontroll av brandskyddsarbetet göra en bedömning av om ägaren eller nyttjanderättsinnehavaren har tillräcklig kunskap om objektets risker och dess brandskydd samt om det finns förutsättningar för nödvändigt underhåll av brandskyddsåtgärderna. Om det finns skriftlig dokumentation av
brandskyddet bör även dess innehåll, omfattning och efterlevnad kontrolleras vid en tillsyn. Ägaren och nyttjanderättsinnehavaren och andra berörda bör också själva kunna redogöra för sitt
brandskydd med stöd av sin dokumentation, vilket också prövas vid tillsynen.
5.1.1.2 Landstingsgemensamma
I landstingstingets nuvarande säkerhetsriktlinjer för delprocessen Brandskydd anges som mål:
Brandskyddsverksamheten ska förebygga att brand uppstår och begränsa skador till följd av brand samt säkerställa en ändamålsenlig och kontinuerlig brandskyddsnivå.
Brandskyddsutbildning för personalen skapar trygghet och god handlingsförmåga avseende brand- och utrymningssäkerhet.
Ansvaret för delprocessen Brandskydd följer enligt riktlinjerna huvudprincipen – linjens
verksamhetsansvar på alla nivåer. Fastighetschefen inom division Services (landstingsfastigheter) leder delprocessen på landstingsövergripande nivå.
Division Service ( d v s fastighetschefen) ansvarar, i de fall landstinget är ägare, för det tekniska brandskyddet, t ex för fasta installationer, sektioneringar, utrymningsplaner mm samt
information till verksamhetsägaren vid förändringar som rör brandskyddet.
Respektive verksamhetsägare/verksamhetschef ansvarar för det organisatoriska
brandskyddet, d v s att en aktuell plan för åtgärder vid brand finns framtagen. I ansvaret ingår även att utbilda och öva den egna personalen i grundläggande brandskydd, utrymning och hantering av brandsläckningsutrustning.
Respektive platschef (sorterar under division Diagnostik) har enligt riktlinjerna
samordningsansvar för det lokala systematiska brandskyddet för verksamheter på respektive sjukhus samt vårdcentralerna inom upptagningsområdet. Platschefen har rätt att besluta om stängning och/eller utrymning i samband med brand eller bristande brandskydd. Den operativa ledningen vid brand på sjukhus utövas av platschefen vad gäller evakuering och utrymning.
Det som inte ingår i nuvarande riktlinjer är att enhetschefen för reception/vaktmästeri vid landstingshuset har samordningsansvaret för brandskyddet inom landstingshuset. Enhetschefen sorterar under Gemensam service inom division Service.
Landstingsfastigheter har utarbetat en intern brandskyddspolicy med definitionen:
Med brandskydd avses det samlade arbetet inom NLL Fastigheter med att förhindra och förebygga skador på person, egendom och miljön samt de åtgärder som krävs för att uppfylla krav från myndigheter samt uppfylla den egna ambitionsnivån.
Policyn anger också syftet, målet och omfattningen med landstingsfastigheters brandsskyddsarbete.
Landstingsfastigheter har tre interna riktlinjer för sitt arbete med brandskyddet:
Riktlinjer för byggnadstekniskt brandskydd
Riktlinjer för organisatoriskt brandskydd
Riktlinjer för brandskydd vid projektering och byggnation
Här återges i sammanfattning riktlinjerna för byggnadstekniskt- och organisatoriskt brandskydd.
Riktlinjer för det byggnadstekniska brandskyddet Syftet med riktlinjerna är att:
Redovisa hur byggnadernas brandskydd ska säkerställas i enlighet med de lagar, föreskrifter och rekommendationer som reglerar det byggnadstekniska brandskyddet.
Redovisa den brandskyddsnivå som gäller enligt verksamhetens egen ambition.
Utgöra ett projekteringsstöd vid om- och nybyggnad för att få en enhetlig nivå på det byggnadstekniska brandskyddet.
Utgöra en bedömningsgrund vid inventering av det byggnadstekniska brandskyddet.
Utgöra ett kunskapsunderlag vid brandskyddsfrågor i samband med systematiskt arbetsmiljöarbete, myndighetsbesiktningar mm.
Målet med riktlinjerna är att:
Säkerställa en ändamålsenlig och enhetlig brandskyddsnivå inom de byggnader som tillhör landstinget.
Brandskyddsarbetet i samband med projektering, inventering, interkontroll, utbildningar och besiktningar ska kunna utföras effektivt.
Det finns flera myndighetskrav i lagar och förordningar som påverkar utformningen av det
byggnadstekniska brandskyddet. Riktlinjerna beskriver vilka myndigheter och vilka krav det gäller.
Dessutom har landstinget i vissa fall skyddsnivåer över myndighetskraven, vilket i riktlinjerna benämns ”egen ambition”.
Riktlinjerna redovisar också vilka byggnadsklasser, vilken verksamhet (byggnads- och
lokalkategorier) samt vilken dimensionerad brandbelastning som gäller inom landstingets olika byggnader. Den informationen utgör utgångspunkten för nivån på de brandskyddstekniska krav som anges i riktlinjerna.
Riktlinjer för det organisatoriska brandskyddet
Landstingsfastigheters interna riktlinjer för landstingsfastigheters organisatoriska brandskydd gäller gentemot de driftentrepenörer som förvaltar landstingets fastigheter och ska inte kopplas samman med verksamhets/linjeansvaret för det organisatoriska brandskyddet enligt tidigare beskrivning av landstingets riktlinjer för området Säkerhet.
Syftet med riktlinjerna är att:
Redovisa hur ett systematiskt brandskyddsarbete avseende organisation, drift och
underhåll samt utbildning ska bedrivas i enlighet med gällande regelverk och föreskrifter.
Redovisa hur byggnadernas brandskydd kontinuerligt ska underhållas i enlighet med de kravnivåer som anges i riktlinjerna för det byggnadstekniska brandskyddet.
Redovisa nivån på drift- och underhållsarbetet avseende tidsintervaller,
kontrollinstruktioner samt funktioner för registrering, återkoppling och uppföljning av brandskyddsrelaterat underhåll.
Utgöra ett underlag för redovisning vid brandskyddsfrågor i samband med externa kontroller som kvalitetsrevision, myndighetsbesiktningar mm.
Målet med riktlinjerna är att:
Säkerställa en ändamålsenlig och kontinuerlig brandskyddsnivå inom de byggnader som tillhör landstinget och förvaltas genom NLL Fastigheter.
Säkerställa en ändamålsenlig och enhetlig kunskapsnivå hos NLL Fastigheters personal samt trygghet och god handlingsförmåga i samband med frågor och händelser som berör brand- och utrymningssäkerheten.
Systematiskt brandskyddsarbete i samband med drift och underhåll kan bedrivas så effektivt som möjligt.
Landstingsfastigheter har upprättat en s k gränsdragningslista, som reglerar vad landstings- fastigheter ansvarar för och som ingår i hyran för nyttjaren och vad som hyresgästen ska ansvara för och bekosta vad gäller brandskyddet. Denna lista definierar därför i viss mån ansvars-
förhållandena mellan landstingsfastigheter och nyttjaren/hyresgästen för brandskyddet.
Gränsdragningslistan biläggs respektive hyresavtal.
5.1.2 Inventering och kontroll av brandskyddet inom landstinget
Det finns två sidoordnade rutiner för inventering och kontroll av brandskyddet inom landstinget;
dels den som ska utföras genom landstingsfastigheters ansvar, dels den som ska utföras utifrån verksamhetsansvaret.
Landstingsfastigheters inventering och kontroll utgår från moment i det beskrivna Riktlinjer för det organisatoriska brandskyddet ovan. Här nyttjas i huvudsak olika upphandlade entrepenörer för ändamålet. Som verktyg för planering, registrering och samordning av kontrollen inom olika byggnader används ett speciellt dokument- och pärmbaserat ledningssystem. Tidsintervaller för utförande av de olika kontrollerna registreras och följs upp genom checklistor. Genom kodning av de olika kontrollerna möjliggörs återkoppling och redovisning av kontrollutförande, felfrekvens
samt utförd felavhjälpning på detaljnivå inom anläggningarna. Signerade checklistor arkiveras inom landstingsfastigheter, där respektive kommuns räddningstjänst har tillgång till dem vid eventuella tillsyner och inspektioner. En sammanfattande redogörelse för brandskyddet per fastighet lämnas även med viss regelbundenhet av landstingsfastigheter till kommunens
räddningstjänst enligt en blankett, utformad av respektive kommuns räddningstjänst (exempel från Luleå kommun, bilaga 2).
Inventering och kontroll utifrån verksamhetsansvaret (linjeorganisationen) har som stöd två checklistor.
Checklista ”Systematisk brandskyddskontroll för nyttjare” (bilaga 3). Denna kontroll ska genomföras årligen, eller mer ofta om omständigheterna så kräver. Den ifyllda checklistan ska förvaras inom respektive vårdenhet.
Checklista ”Brandskyddskontroll – årlig redogörelse för nyttjare” (bilaga 4) som översiktligt sammanfattar aktiviteterna inom respektive vårdenhets brandskyddsarbete under rubrikerna Organisation, Egenkontroll, Handlingsplan samt Utbildning och introduktion. Enligt beskrivna landstingsgemensamma riktlinjer för brandskydd ska checklistan sändas till respektive
platschef eller divisionschef för att sedan sändas till division Service.
Vid våra platsbesök vid sjukhusen har vi funnit olika rutiner för hur vårdenheterna hanterar dessa checklistor, hur platscheferna är inblandade samt att det finns en osäkerhet över hur dessa rutiner ska tillämpas. Mer om detta under avsnittet 5.1.6 Iakttagelser från arbetsplatsbesök.
Inom landstingshuset används inte dessa två sistnämnda checklistorna.
5.1.3 Utbildning i brandskydd inom landstinget
Landstinget har lagt mycket kraft på att ge alla anställda utbildning i förebyggande brandskydd och hur man ska agera då brand uppstår.
Landstinget har länge haft som krav att all personal ska genomgå utbildning i grundläggande brandskydd. En första omgång påbörjades 2002 och slutfördes 2007 av Svenska
brandskyddsföreningen i samarbete med den lokala räddningstjänsten. Under 2009 påbörjades en ny utbildningsomgång, nu med företaget Firetech som leverantör. Det är platschefen vid respektive sjukhus som samordar utbildningarna. Platschefen vid Sunderby sjukhus samordnar även
utbildning vid övriga landstingets fastigheter i Luleå-Boden området.
Målsättningen med utbildningen är
Kännedom om Lagen om skydd mot olyckor
Förstå och planera för systematiskt brandskyddsarbete
Förebygga och handla rätt vid brand
Känna till lokal brandinstruktion
Förstå konsekvens av brand
Cheferna inom landstinget har en speciell, mer genomgripande utbildning än övrig personal, utifrån sitt arbetsmiljöansvar.
Hittills har över 50 procent av all personal i landstinget deltagit i utbildningarna som fortsätter enligt ett rullande planeringsschema vid sjukhusen och övriga landstingsägda fastigheter.
5.1.4 Rapportering av tillbud inom landstinget
Det är respektive verksamhetsägare (verksamhetschef) som ansvarar för att det finns systematiska och dokumenterade rutiner för tillbudsrapportering vid risk för brand eller då brand uppstått.
Säkerhetsfunktionen vid landstingsdirektörens stab har utformat en blankett ”Händelserapport, Norrbottens läns landsting” (bilaga 5), på vilken negativa händelser ska rapporteras, bl a brandtillbud (gäller även för tillbud kring skalskyddet enligt nästa huvudavsnitt). Som rutin ska den ifyllda blanketten sändas till aktuell platschef. Detta sker inte alltid. Vid en vårdavdelning vi besökt kände personalen inte heller till blanketten. De blanketter som ändå sänds till respektive platschef arkiveras i en pärm inom platschefens kansli.
Inom landstingshuset används inte denna blankett, men utveckling av rutiner för tillbudsrapportering pågår.
Rapportering av tillbud till landstingsfastigheter sker både från verksamheten och från de entrepenörer som enligt avtal svarar för fastighetsskötsel inom landstinget. Anmälan från entrepenörerna sker via en speciellt utformad blankett som sänds från entrepenören till
landstingsfastigheter. Landstingsfastigheter registrerar uppgifterna från blanketten i landstingets avvikelsesystem Synergi.
Som nämnts finns idag i Synergi endast en modul för rapportering inom området Patientsäkerhet.
Detta medför att landstingsfastigheter är tvungen att registrera sina avvikelser/händelserapporter i den modulen.
5.1.5 Rapportering till landstingsstyrelsen
Landstingsstyrelsen är övergripande ansvarig för landstingets säkerhet enligt landstingets Gemensamma regler och riktlinjer och då även för brandskyddet. Vi har därför gått igenom samtliga styrelseprotokoll från 2007 fram till idag. Ingen information om vilka rutiner och ansvarsförhållanden mm som gäller kring det förebyggande brandskyddsarbetet har lämnats till landstingsstyrelsen under denna studerade period.
Vid ett tillfälle (2007-02-01) redovisades två brandtillbud till styrelsens i landstingsdirektörens rapport. Ett gällde tillbud vid vuxenpsykiatrin i Öjebyn och ett gällde tillbud vid vuxenpsykiatrin i Gällivare sjukhus. Slutsatserna från dessa tillbud var att ingen patient eller personal kom till skada av tillbuden.
Vid ett annat tillfälle (2010-10-27) redovisades ett ärende i landstingsdirektörens rapport om en händelse som har beröring med brandtillbud. Det var vid en testkörning av reservkraften vid Sunderby sjukhus då en s k UPS kraft, ett batteri som ska försörja känslig utrustning de sekunder det tar för reservkraften att starta, som överbelastades. Delar av sjukhuset blev strömlösa, bl a serverhallen där majoriteten av serverutrustningen och datalagringen för landstinget finns.
5.1.6 Iakttagelser från arbetsplatsbesök
Här redovisar vi intrycken från våra arbetsplatsbesök vid Sunderby sjukhus, Gällivare sjukhus och landstingshuset. Detta har genomförts enligt följande;
Platscheferna vid sjukhusen, inklusive rundvandring inom sjukhusen
Enhetscheferna för akutmottagningen och avd 43 (allmän geriatrik, palliation), Sunderby sjukhus, inklusive rundvandring i vårdenheternas lokaler
Enhetscheferna för akutmottagningen och avdelning för medicinsk rehabilitering och stroke , Gällivare sjukhus, inklusive rundvandring i lokalerna
Enhetschefen för receptionen/vaktmästeri, landstingshuset i Luleå, inklusive rundvandring i lokalerna
Vi ger först en generell beskrivning av våra intryck. Därefter beskriver vi våra iakttagelser per sjukhus och från landstingshuset.
5.1.6.1 Allmänt
Ansvar
Utifrån våra intervjuer uppfattar vi en allmän otydlighet kring ansvarsförhållandena för brandskydd och systematiskt brandskyddsarbete.
Vi ser en otydlighet i platschefens/enhetschefen landstingshusets ansvar, roll och mandat vad gäller brandskyddsarbetet. För platscheferna förstärks detta då ansvaret för det organisatoriska brandskyddet enligt riktlinjerna ”ligger i linjen”, d v s ett verksamhetsansvar, där platschefen inte har någon position. Vi har inte heller funnit något mer formellt uttalet krav på platschefens uppgift inom området, förutom ett allmänt samordningsansvar och mandat att stänga vissa verksamheter vid brandtillbud. ”Vilka rättigheter och bemyndiganden har platschefen i förhållande till
exempelvis de som är verksamhetsansvariga?” är ungefär en fråga som i princip alla intervjuade ställt i sammanhanget.
Vi märker från verksamheten ofta ett önskemål eller behov av att kommunicera med platschefen i brandskyddsfrågor och sända nämnda egenkontroller (checklistor) till denna funktion. Samtidigt brister ibland informationen från verksamheten till platschefen, så tillvida att verksamheten i vissa fall går direkt till landstingsfastigheter utan några formella rutiner.
Våra iakttagelser kring platschefens roll ligger i linje med de iakttagelser som gjordes i revisionsrapporten Säkerhets- och arbetsmiljöarbetet med inriktning mot hot och våld i verksamheterna (Norrbottens läns landsting, mars 2010):
Platschefens roll när det gäller säkerhetsfrågor avseende hot och våld uppfattas inte som tydlig, vilket negativt påverkar platschefens roll att få tillgång till information om t ex inträffade händelser. Detta i sin tur påverkar platschefens möjligheter att samordna säkerhetsarbetet inom sjukhuset.
Vi ser även en otydlighet kring enhetschefernas ansvar vad gäller brandskyddet. Det tycks som om många enhetschefer informellt fått sig tilldelat ett sådant ansvar utifrån just enhetschefsrollen.
Förutom platschefen verkar inte enhetscheferna ha någon att föra dialog med och ställa frågor till kring brandskyddsfrågor, samtidigt som man är osäker på platschefens mandat. Det kan gälla olika praktiska frågor, men även utarbetande av evakuerings- och utrymningsplanering (se nedan).
Även enhetschefen för reception/vaktmästeri vid landstingshuset uttalar en osäkerhet över den funktionens ansvar för brandskyddet.
Enligt Statens räddningsverks allmänna råd (se sidan 8) bör det inom verksamheten finnas en brandskyddsansvarig. Vi har inte funnit att sådana utsetts inom sjukhusen (fast det ligger nära till hands att detta informellt innehas av enhetscheferna enligt ovan). Vid en sökning inom
landstingets databas interna nätverk har vi funnit att sådana formellt har utsetts vid ett antal vårdcentraler i länet. Vid vår diskussion med en brandinspektör vid Räddningstjänsten i Luleå, som bl a inspekterar Sunderby sjukhus, ”måste Statens räddningsverks bör-krav tolkas som ett skall- krav för brandskyddsansvarig och utnämningen måste därför ske formellt och dokumenterat”.
De verksamhetschefer vi talat med är medvetna om sitt verksamhetsansvar inom området, men kanske inte prioriterat detta nämnvärt. Bl a har inte brandskyddsansvariga enligt ovan utsetts och inga brandskyddsplaner eller riskanalyser genomförts enligt nedan.
Inom verksamheten upplevs även en viss osäkerhet kring landstingsfastigheters ansvar och roll kring det organisatoriska brandskyddet (fast det är inte alla som är medvetna om detta begrepp).
Det gäller frågor kring den praktiska hanteringen kring brandskyddet och vilket ansvar landstingsfastigheter har för detta och vilken hjälp man kan få därifrån. Det finns också en
osäkerhet i verksamheten över vem som har ansvaret i allmänna utrymmen, speciellt kulvertar. Det gäller främst frågor om vem som ansvarar för förvaring av gods i kulvertarna och i allmänhet hålla ordning och reda i dessa utrymmen.
Planer, planering, riskanalyser
Säkerhetsportalens riktlinjer för Brandskydd anger att respektive verksamhetsägare, i egenskap av ansvarig för det organisatoriska brandskyddet, ska se till att det finns en aktuell plan för åtgärder vid brand, en lokal brandskyddsplan.
Även i det OH-material som redovisas i den brandutbildning som fortlöpande pågår nämns att
”Verksamhetsägaren (verksamhetschef/enhetschef) ansvarar för att aktuell plan för åtgärder vid brand finns framtagen”.
Vid de enheter vi besökt har vi inte funnit att sådana planer upprättats. Det gäller också för landstingshuset. De platschefer vi intervjuat känner heller inte till att några sådana planer upprättats inom respektive sjukhus vårdenheter.
Gällivare och Kiruna sjukhus har ett dokument, ”Rutiner för intern brandskyddskontroll och riskhantering” från maj 2005. Dokumentet finns inte på landstingets intranet och är inte känt av vårdpersonalen.
Varje vårdenhet vid sjukhusen ska utarbeta lokala utrymningsplaner i händelse av brand. Dessa ska vara ett komplement till de allmänna evakueringsplaner som är uppsatta på strategiska ställen i olika lokaler. Vid de enheter vi besökt har vi inte funnit några sådana utrymningsplaner.
I Sunderby sjukhus Lokal katastrof- och beredskapsplan finns som bilaga ett mindre dokument Åtgärder vid brand och/eller rökutveckling . I Gällivare sjukhus Lokal katastrof- och
beredskapsplan finns också som bilaga Åtgärder vid brand och/eller rökutveckling som är lite mer omfattande.
Vi har inte funnit att vårdenheterna vid sjukhusen eller vid landstingshuset arbetar med lokala riskanalyser (scenarios) för att förebygga brandtillbud eller för vad som kan hända vid olika typer av brandtillbud och vilka åtgärder som då bör vidtas.
Utbildning
Utbildning av anställda vid de sjukhus vi besökt och landstingshuset har fungerat tillfredsställande.
Utbildningen har dels gällt teoretisk brandutbildning, dels praktisk genomgång vid respektive arbetsplats. Enligt den tjänsteman inom platschefens kansli, Sunderby sjukhus, har en teoretisk brandutbildning genomförts för chefer på alla nivåer vid dessa Sunderby sjukhus och
landstingshuset. Men här har tyvärr divisionschefer och verksamhetschefer visat ett lågt intresse.
5.1.6.2 Sunderby sjukhus
Kulvertarna som i källarplan sammanbinder olika huskroppar inom sjukhuset och som via dörrar leder till rum, främst för förvaring av utrustning, gods och textilier, ger ett skräpigt intryck.
Mängder med brandfarligt gods (trä, papper, tyg, plast etc) är placerat kring kulvertarnas sidor.
Flera dörrar till rum som är klassade som brandceller står öppna.
I ett rum där städutrustning förvaras, blandas ett större antal plastflaskor med handsprit med stora pappersrullar (för handtorkning mm) tillsammans med städmaskiner som står på elektrisk
uppladdning. Dörrarna till detta rum är uppkilade med sopskyfflar.
Stora transportvagnar för rena och smutsiga arbetskläder står i kulvertarna i närheten av sjukhusets tre klädautomater.
I ett trapphus källarplan, som leder till en kulvert, står ett vanligt bordtennisbord uppställt. Detta täcker nästan hela ytan av trapphusets golv.
Vid en avdelning vi besökt saknas timer till kökets spis och till andra elektriska
hushållsutrustningar. Vissa vårdsalar inom avdelningen är belägna i ett husskepp på ett sådant sätt att patienter, vid eventuell utrymning p g a brand, måste evakueras via ett smalt trapphus. Att nyttja ”den horisontella evakueringen”, som rekommenderas av Räddningstjänsten, vid brand i detta kök går då inte.
Den avdelningen har dock ett smart kortsystem, s k brandkort i händelse av brand. Om ett brandtillbud inträffar ska personalen ta sig till sköterskeexpeditionen där korten finns och ta ett kort allt eftersom. På varje unikt kort står angivet ett antal åtgärder som måste vidtas vid brand. En katastrofpärm finns vid sköterskeexpeditionen.
Utrymningsvägar och nödutgångar samt släckutrustning är markerade enligt normerna.
Släckutrustningen finns i tillräcklig omfattning och placerade enligt normerna.
5.1.6.3 Gällivare sjukhus
Sjukhusets kulvertar i källarplan är rena och utan gods efter väggarna. Det finns goda
förvaringsutrymmen i rum i anslutning till kulvertarna. En speciell anställd har till uppgift att hålla kulvertarna rena och fria från gods. Branddörrar till brandceller hålls stängda, utan uppkilningar.
Två brandcellsdörrar som är ingång till/från en bred korridor till akutmottagning,
centraloperation, intensivvårdsavdelning, uppvakningsenhet mm står vid vårt besök helt vidöppna, utan möjlighet att stängas (vi försökte med handkraft). Problemet var anmält till den lokala
fastighetsenheten fyra dagar innan vårt besök, men ingen åtgärd. Det finns stora problem med akutmottagningens lokaler, som indirekt kan påverka brandskyddet. Mer om detta under nästa avsnitt (skalskydd).
Katastrofpärmar förvaras vid sköterskeexpeditionerna.
Utrymningsvägar och nödutgångar samt släckutrustning är markerade enligt normerna.
Släckutrustningen finns i tillräcklig omfattning och placerade enligt normerna,
Vid sjukhuset har platschefen berett plats för en praktikant från Myndigheten för samhällsskydd och beredskap (MSB) och dess utbildningsplats i Sandö, Ångermanland. Praktikantens uppgift är att inventera brandskyddsläget vid sjukhuset, genomföra utbildningar i systematiskt brandskydd samt upprätta en brandskyddspärm för vårdpersonalen. Möjligen kommer pärmen att bli gemensam för hela landstinget.
5.1.6.4 Landstingshuset
Landstingshuset står under en omfattande renovering. Vid flera tillfällen har vi uppmärksammat att dörrar till brandceller varit uppkilade av byggnadsarbetare för att underlätta in- och utförsel av byggnadsmaterial- och utrustning.
Under 2009 infördes ett nytt tekniskt brandlarmssystem i fastigheten med nya akustiska och visuella larmsignaler samt en delvis ny släckutrustning. Släckutrustningen är markerad och placerad enligt gällande normer.
5.2 Skalskydd
Med skalskydd menas olika former av tillträdesbegränsningar med syfte att försvåra intrång till eller inom fastigheter, områden och lokaler.
Skalskydd utgörs av en anläggnings ytterväggar, golv och tak, inklusive dörrar, portar, fönster och luckor. Med ett sådant skydd ska det i princip vara omöjligt, eller ta lång tid, vara besvärligt och ibland förenat med buller för eventuella inkräktare att ta sig in i anläggningen.
Skalskydd kan delas upp i yttre skalskydd och inre skalskydd. Yttre skalskydd innebär skydd mot intrång in i en fastighet. Inre skalskydd är ett kompletterande skydd till känsliga områden i inre lokaler som kan behöva ett högre skydd, t ex medicinförråd, sterilförråd, operationssalar, intensivvårdssalar, serverhallar eller utrymmen med radioaktivt material.
Skalskyddet utgörs främst av tekniska system och rutiner för låsning av entrédörrar, tekniska- och administrativa system för hantering av nycklar samt datoriserade system för hantering av in- och utpassering med användande av koder kombinerat med magnetiskt läsbara kort. Till skalskydd räknas också inbrottslarm, ingångsdetektorer, kameraövervakning, tillsyn genom ronderande väktare samt mekaniska skydd (galler, förstärkt materialval för portar, dörrar, fönster, luckor etc).
5.2.1 Regler och riktlinjer 5.2.1.1 Landstingsgemensamma
I landstingstingets nuvarande riktlinjer för delprocessen Allmän säkerhet anges:
Medborgare i olika roller, patienter, besökare och anställda ska känna trygghet och säkerhet då de besöker landstingets verksamheter. Detta nås genom ett systematiskt förebyggande arbete.
Delområden:
Penninghantering/bedrägeri/förskingring
Tillträdesskydd/låsning
Försäkringar – skydd mot hot och våld
Stöldförebyggande åtgärder Riktlinjerna är som nämnts under omarbetning.
Ansvaret för den allmänna säkerheten följer enligt riktlinjerna huvudprincipen – linjens verksamhetsansvar på alla nivåer. Säkerhetschefen i direktörens stab har enligt riktlinjerna det övergripande ansvaret för allmän säkerhet inom landstinget. Säkerhetschefen är därför
processledare för delprocessen. Säkerhetschefen är landstingets formella kontaktperson med polis och rättsväsendet
Platschefen leder delprocessen vid sjukhus och dess upptagningsområde. Platschefen har mandat att stänga samt utrymma del eller hela sjukhus i samband med hot.
Enligt ett speciellt rutindokument har enhetschefen för reception/vaktmästeri eller dennes tillförordnande ett särskilt säkerhetssamordningsansvar för landstingshuset. I detta ingår även ansvar för uppföljning av avvikelser, incidenter och händelser i den fastigheten. Landstingets säkerhetschef och enhetschefen kan enligt dokumentet vidta säkerhetshöjande åtgärder vid en förhöjd hotbild.
Inom landstinget ansvarar landstingsfastigheter för den största delen av det yttre skalskyddet och verksamheterna/vårdenheterna för det inre skalskyddet kring verksamheternas lokaler samt för det yttre skalskyddet utöver landstingsfatigheters ”normerande skydd” (högre ambition än landstingsfastigheters normer). För inre skalskydd till/från eller inom allmänna utrymmen som hissar, entréhallar, allmänna korridorer och kulvertar är landstingsfastigheter ansvarig.
I ett landstingsgenerellt hyresavtal, som upprättas mellan landstingsfastigheter och respektive verksamhetsföreträdare (enligt en speciell förteckning), anges att ”Det åligger hyresgästen att utrusta lokalerna med sådana lås- och stöldskyddsanordningar som krävs för giltigheten av hyresgästers affärs- och företagsförsäkring”.
5.2.1.2 Inventering och kontroller av skalskyddet inom landstinget
Mellan åren 2003 och 2006 genomförde säkerhetsfunktionen inom landstingsdirektörens stab med stöd av en extern konsult strukturerade uppföljningar av säkerhetsarbetet inom landstingets fastigheter utifrån ett speciellt protokoll. Vad gäller området Allmän säkerhet ställdes frågor som
Finns rutiner för skydd av personal och patienter mot hot/våld/överfall?
Hur och var förvaras kontanta medel?
Är lokalerna larmade, helt eller delvis?
Har städpersonalen tillträde till ”känsliga utrymmen?
Sker städning under ordinarie arbetstid?
Är städpersonalen anställd av NLL eller extern entreprenör?
Vem har ansvaret att informera städpersonal?
Ett skriftligt protokoll från uppföljningen sändes till säkerhetsfunktionen inom landstingsdirektörens stab.
Fr o m 2007 ska, enligt landstingets säkerhetsfunktion, verksamhetsägaren/verksamhets-chefen svara för denna uppföljning, men tillvägagångssättet och strukturen i uppföljningen ska vara i stort densamma som tidigare. Vi har dock inte funnit att denna rutin är i drift idag.
Landstingshuset har inte omfattats av dessa rutiner.
5.2.1.3 Rapportering av tillbud inom landstinget
Det finns idag ett system/rutin för rapportering av intrång/intrångsförsök.
I likhet med rapportering av brandskydd ska respektive verksamhetsägare (verksamhetschef) ansvara för att det finns systematiska och dokumenterade rutiner för tillbudsrapportering vid risk för otillbörligt tillträde till lokaler eller då ett sådant tillträde uppstått. Säkerhetsfunktionen vid landstingsdirektörens stab har som nämnts utformat en blankett ”Händelserapport, Norrbottens läns landsting” (bilaga 5) där negativa händelser ska rapporteras, bl a brandtillbud och
intrång/intrångsförsök. Som rutin ska den ifyllda blanketten sändas till aktuell platschef.
Inom landstingshuset används inte denna blankett för rapportering av otillåten intrång, men utveckling av denna rutin pågår.
5.2.2 Iakttagelser från arbetsplatsbesök
Här redovisar vi intrycken från våra arbetsplatsbesök vid Sunderby sjukhus, Gällivare sjukhus och landstingshuset. Vi ger först en allmän beskrivning av våra intryck. Därefter beskriver vi våra intryck per sjukhus och landstingshuset.
5.2.2.1 Allmänt
Landstingsfastigheter svarar för det yttre skalskyddet och för det inre skalskyddet i allmänna utrymmen. Men, samtidigt är säkerhetschefen delprocessägare/ansvarig för delprocessen Allmän säkerhet (där skalskydd ingår), vilket ger ett något otydligt intryck, enligt vissa intervjuade.
För det inre skalskyddet för allmänna utrymmen inom sjukhusen som entréer och kulvertar upplevs en osäkerhet från verksamheten över landstingsfastigheters och verksamhetens ansvar.
Landstingsfastigheter uppger att den enheten har ansvaret. Men det finns många verksamheter som verkar i kulvertar, främst personal från division Service (transport, förråd, textilier, arbetskläder), men även vårdpersonal. Här finns alltså en osäkerhet över landstingsfastigheters ansvar och verksamhetsansvaret. En fråga som kan illustrera osäkerheten är vem som har ansvar för allt gods som placeras/förvaras efter kulvertarnas väggar inom Sunderby sjukhus enligt nedan och hur långt det personliga ansvaret går.
I likhet med brandskyddet finns även för skalskyddet en otydlighet över platschefernas ansvar och mandat. Detta är utförligt beskrivet tidigare i rapporten.
Rutiner för utkvittering/tillbakalämning och avaktivering av passagekort är ändamålsenliga, tydliga och dokumenterade vid sjukhusen. Här uppfattar vi också att rutinerna tillämpas. All passage där det krävs tillgång till personliga passagekort loggas.
Det finns ändamålsenliga inre skalskydd till särskilt känsliga utrymmen, som läkemedelsförråd och sterilförråd. Exempelvis har bara sjuksköterskor tillträde (via kort eller nycklar) till
läkemedelsförråden.
Vad gäller passagesystem inom landstingshuset, se under rubrik 5.2.2.4.
Inga riskanalyser/scenarios - vad som kan hända och vad som bör göras – för att motverka otillbörliga intrång sker inom vårdenheterna eller inom landstingshuset.
Vid sjukhusen har städpersonal inte tillträde till, eller står under bevakning, vid städning av särskilt känsliga utrymmen som läkemedelsförråd och sterilförråd eller till utrymmen där
patientinformation är synlig.
Vid landstingshuset har patientnämndens kanslipersonal tillgång till sekretessbelagt
patientinformation. Sådan dokumentation i pappersform förvaras i ett kassaskåp och dokument ligger inte framme vid städning av lokalerna.
5.2.2.2 Sunderby sjukhus
Inom sjukhuset är det lätt för utomstående att obemärkt och utan någon legalt ärende ta sig ner i kulvertarna i källarplan (under kontorstid, därefter är dörrarna till kulvertarna låsta). Det är bara att gå nedför trapporna från entréplan för att komma dit. Sedan nere i kulvertarna finns det många skrymslen, olåsta dörrar till lokaler, och omfattande gods (se ovan) att gömma sig bakom. Det är därför också relativt lätt att dröja sig kvar i kulvertarna och därifrån via hiss och trappor ta sig till andra delar av sjukhuset.
Det finns fem olika vägar att obevakat kunna ta sig till eller från akutmottagningen. Speciellt lätt är detta via korridor från sjukhusets allmänna entré och ett trapphus från en kulvert. Nu diskuteras att uppföra en glasad vägg med låsbar dörr mellan nämnda korridor till akuten och
akutmottagningen.
Allmänt uppges i intervjuer att obehöriga enkelt kan ta sig in på vårdavdelningar ”utan att ha ett ärligt ärende”. Det finns många ställen att gömma sig på. Och personalen är inte så bra på att fråga personer om avsikten med ”besöket” och att be dem legitimera sig.
Det har förekommit ett antal stölder inom sjukhuset. Ett i massmedia uppmärksammat var stöld av ett större antal persondatorer ur ett källarförråd under hösten 2010. Det har även varit stöld av sprutor/kanyler från ett för tillfället olåst sterilförråd samt stölder av patienters kontanter vid ett antal avdelningar.
Ett vaktbolag ”ronderar” i sjukhuset kvälls- och nattetid, framför allt i husets allmänna utrymmen.
Akutmottagningen har en egen vakt (bekostas av division Opererande) kvällar och nätter. I vissa fall ronderar den ”allmänna vakten” även inom akutmottagningen.
Under hösten 2010 arbetade Sunderby sjukhus med en s k Systematisk händelseanalys. Det gällde ett patientfall, där en orolig och dement patient rymde från sin vårdavdelning genom att öppna en dörr i ett trapphus. Efter flera timmar påträffades patienten av vakten i ett oinrett källarrum.
Dörren till det oinredda rummet utgjorde en nödutgång och var rustad med nödlås. Utifrån händelseanalysen framkom ett antal åtgärdsförslag som generellt skulle förhindra att motsvarande händelser kan ske igen.
5.2.2.3 Gällivare sjukhus
Dörrar som leder in i kulvertar i källarplan är låsta. Hiss till det nedersta kulvertplanet är låst och här fordras nyckel för tillträde. Kulvertarna är, som tidigare beskrivits, rena och fria från gods.
Akutmottagningens lokaler är inte ändamålsenliga och tillfredsställande ur skalskyddssynpunkt (men även med tanke på arbetsmiljön och patientsäkerheten). Behovet av ombyggnation och nya lokallösningar är akut. Patienter besöker som rutin akutmottagningen via sjukhusets
ambulansintag. Kvällstid är denna dörr till akutmottagningen låst. Vid påringning kvällstid måste personal bege sig till ambulanshallen för att öppna, vilket för många känns olustigt. Något egentligt väntrum för besökare till akutmottagningen finns inte, utan endast ett antal sittplatser i en
korridor. Personalen har ingen visuell kontakt med de patienter som befinner sig denna korridor.
Receptionen är liten och möjlighet till enskilda samtal med sekretess är i det närmaste obefintlig.
Företrädare för akutsjukvården har p g a lokalernas beskaffenhet i ett brev till landstingsledningen (2010-01-22) föreslagit att en behovsanalys för Projekt ombyggnation av akutmottagningen, Gällivare sjukhus bör påbörjas. Här ställs också ett antal krav på lokalerna och ett antal
funktionskrav så att en dräglig och säker arbetsmiljö kan uppnås. Inget svar har hittills kommit till akutmottagningen med anledning av brevet.
Som beskrivits under avsnittet Brandskydd ovan är en branddörr till akutmottagningen olåst och vid vårt besök var den inte möjlig att stänga. Detta påverkar naturligtvis även skalskyddet.
En ytterligare dörr, närmare akutmottagningens, centraloperations och intensivvårds-avdelningens lokaler är möjlig att öppna av ”vem som helst”. Ändå står det ett anslag på denna dörr ”Ring på klockan och avvakta att personalen kommer och öppnar”. Läget innebär alltså att ”vem som helst”
har tillträde till de lokaler där intensivvårdsbehandling, operationer, akutverksamhet mm bedrivs.
Ett vaktbolag ”ronderar” inom sjukhuset nattetid med slumpmässiga besök. Det finns även ett speciellt avtal med vaktbolaget som innebär att personal därifrån ska inställa sig inom 20 minuter efter det att larm om en negativ situation uppstår.
Sjukhusets vuxenpsykiatriska enhet utarbetade under 2008 ”Hypotetiska risksituation”, d v s negativa situationer som kan inträffa med patienter som vårdas inom enheten. Detta har skett under rubrikerna Rymningsförsök inifrån, Fritagningsförsök, Fysisk skada på avdelningen, Självskada, Kommunikation med omvärlden samt Psykisk skada.
5.2.2.4 Landstingshuset
Vid landstingshuset ska ett nytt passagesystem med nya personliga passagekort införas under våren 2011. Systemet kommer att anslutas till landstingets interna nätverk.
Nya, strikta rutiner kommer också att införas för tilldelning av kort, fler låsta dörrar samt rutiner för hur tillfälliga landstingsanställda, entrepenörer och besökare får tillträde till fastighetens utrymmen. Rutinerna är sammanfattade i ett rutindokument, underskrivet av landstingsdirek- tören. Receptionens personal ämnar att ”bjuda in sig” till landstingshusets olika avdelningar för en information om hur dessa rutiner ska gå till.
Huvud- och underentrepenörerna har under nuvarande ny- och ombyggnation en förteckning över tilldelade kort och nycklar till vissa lokaler i fastigheten.
Från två plan mellan vårdcentralen Stadsviken och landstingshuset går det att enkelt och obemärkt komma in i landstingshusets lokaler fram till kl 17.00. Därefter är Stadsvikens entré stängd och jourbesökare måste ringa på en klocka för att bli insläppta.
Fastighetens huvudentré har två dörrar som automatiskt öppnas samtidigt vid in- och utpassage.
Efter kontorstid måste man vid inpassage använda sitt personliga passagekort och vid utpassage trycka på en speciell knapp för att dörrarna ska öppnas. Dörrarna står då öppna under en längre tid, c a 20 sekunder. Detta medför att personer enkelt och obemärkt kan ta sig in i fastighetens lokaler.
Även garagets automatiska dörrar för in- och utpassage stängs drygt 20 sekunder efter öppning.
Därför är det lätt att även här obemärkt ta sig in i garaget och vidare, i alla fall till vissa lokaler, i bottenplan och därifrån vidare till andra utrymmen i fastigheten.
Som nämnts förekommer det att byggnadsarbetare kilar upp vissa dörrar för att underlätta sitt arbete. Detta påverkar naturligtvis inte bara brandskyddet, utan också det yttre och inre skalskyddet.
6 Vår bedömning, besvarande av revisionsfrågan 6.1 Vår bedömning
Säkerhetsfrågor av den karaktären vi granskat i denna rapport har en central betydelse för landstinget ur patientsäkerhetssynpunkt, arbetsmiljösynpunkt, ekonomisk synpunkt och allmänhetens förtroende för landstinget.
Vad gäller både förebyggande brandskydd och skalskydd anser vi att dessa områden inte är tillräckligt utvecklade inom de fastigheter som ägs av landstinget och den verksamhet som bedrivs där. Styrningen och kontrollen, både på politisk- och tjänstemannanivå bör stärkas. Största risken gäller kring brandskyddet. Riskerna för och konsekvenserna av inträffade bränder, framför allt inom sjukhusen, är alltför stora för att det ska tillåtas råda oklarheter om ansvars- och
samverkansfrågor. Som vi inledningsvis påpekade är en utvecklad brand vid sjukhus den svåraste händelse som kan drabba ett landsting och då framför allt dess patienter, närstående och personal.
I en otydlig organisation är risken att en stor del av säkerhetsarbetet sker utifrån de faktiska situationerna som uppstår. Arbetet kan därför bli av mer akut karaktär än strategiskt och långsiktligt som har ett förebyggande fokus.
Vid samtliga av våra intervjuer med vårdpersonal och övrig personal får vi också uppfattningen att de anser att ansvarsförhållandena idag är otydliga och därför måste förtydligas.
Vi uppfattar att det finns sidoordnade system för ansvarsförhållandena och rapporteringsvägar med aktörer som landstingsfastigheter, linjeorganisationen inom vården (ansvar för
verksamhetschef och enhetschef), platschefer och landstingsstabens säkerhetsfunktion. Därför är det angeläget att utveckla en helhetssyn där säkerhetsarbetet griper över hela organisationen och involverar samtliga verksamheter.
Vi ser en oroväckande otydlighet i platschefens ansvar, mandat och roll, främst i förhållande till linjeorganisationen. Detta innebär bl a att platscheferna inte ges tillgång till en sammanhållen bild
