För att det ska bli så bra som möjligt måste vi forma tillgänglig- het, vård och service efter dem som faktiskt ska använda det

Tam metin

(1)

PERSONALTIDNING FÖR

REGION NORRBOTTEN 4|19

”Jag dras till organisationer som ska ställa om”

ANNA-STINA NORDMARK NILSSON, NYGAMMAL REGIONDIREKTÖR:

TEMA DIGITALA MÖTEN I HÄLSO- OCH SJUKVÅRDEN 20 PROCENT MER – NU VÄXER SUNDERBY SJUKHUS TAL- OCH SPRÅKTRÄNING FÖR STORA OCH SMÅ

KRÖNIKÖREN TOMAS JOSEFSSON

”Du har mer makt och verktyg än du vill erkänna för dig själv.”

(2)

synpunkter från någon som är rull- stolsburen eller synskadad, för att få med tillgänglighetsaspekten.

Utformning av utskick är ett annat område där vi vet att användarnas respons kan leda till förbättringar, säger hon och berättar om en hälsocentral i Luleå som lät patien- ter komma med synpunkter på kal- lelsen.

– Genom att lägga till en mening blev den tydligare, vilket gjorde att personalen slapp en del telefon- samtal med frågor.

Kristina Larsson anser att Levande bibliotek är en angelägen satsning.

– För att det ska bli så bra som möjligt måste vi forma tillgänglig- het, vård och service efter dem som faktiskt ska använda det.

Hur anmäler sig patienter och när- stående som vill medverka?

– Vi har en digital anmälnings- blankett som nås via norrbotten.

se/levandebibliotek. På webbsidan finns också telefonnummer till oss och mejladress till en funktions-

brevlåda. Vi vill fånga upp alla intresserade, säger Kristina

Larsson.

ULRIKA ENGLUND

höra av sig med sina behov och lägga in en beställning, så försöker vi matcha ihop dem med lämpliga personer, säger Kristina Larsson, som arbetar på avdelningen för lednings- och verksamhetsstöd.

BIBLIOTEKET ÄR under uppbygg- nad och fylls på med fler männis- kor allt eftersom.

– Vår förhoppning är att det ska gå att börja låna dem i januari 2020. För att vi ska nå ut är det viktigt att medarbetarna känner till vad det handlar om och kan tipsa patienter och närstående att de kan anmäla sig. Vi kommer även att ha informationsmaterial i vänt- rum på hälsocentraler och sjukhus.

Satsningen sker i enlighet med strategin Vägen till framtidens hälsa och vård 2035, där en av mål- bilderna är att patienten ska vara

”en aktiv och självklar partner i vården”. Enligt Kristina Larsson finns det många tillfällen när hälso- och sjukvår- den skulle vinna på att ta del av erfarenheter och tankar som pa- tienter och närståen- de har.

– När man ska bygga om ett väntrum kan det till exem- pel vara värde- fullt med

INSIKT är en personaltidning producerad vid kommunikations- avdelningen, Region Norrbotten.

Den utkommer med fem nummer per år och har en upplaga på 10 500 exemplar.

Insikt på webben:

norrbotten.se/insikt Innehållet i Insikt får gärna citeras om källan anges.

POSTADRESS: Insikt Norrbotten Kommunikationsavdelningen Region Norrbotten, 971 89 Luleå BESÖKSADRESS: Regionhuset, Robertsviksgatan 7, Luleå ANSVARIG UTGIVARE:

Anna Rosendahl, kommunikationsdirektör REDAKTÖR: Ulrika Englund 0920–28 43 64, 070–325 57 50 ulrika.englund@norrbotten.se

GRAFISK FORM: Tor-Arne Moe OMSLAGSFOTO: Maria Fäldt PRESSLÄGGNING:

8 oktober 2019 NÄSTA NUMMER:

13 december 2019 TRYCK: V-TAB

ADRESSÄNDRING: Region Norr- bottens anställda ändrar adress- och personuppgifter via HR-por-

talen på Insidan, den interna webbplatsen. Övriga mejlar nya adresser, uppsägning av tidningen och andra prenumerationsären- den till insikt@norrbotten.se.

... FÖR 25 ÅR SEDAN

Rökförbud gäller på Gällivare sjukhus, utom för inneliggande patienter som får röka i speci- ella rökrum. Personal, besö- kare och anhöriga får i stället bege sig till de så kallade rök- svamparna utanför sjukhuset, inglasade kurer med infra- värme som ritats av arkitekter på NAB. Ett liknande rökförbud gäller för Luleå sjukhus, men där får rökarna i stället gå ut till ett sexkantigt litet hus ut- anför huvudbyggnaden.

Ur Landstingstidningen nr 7 1994

... OCH FÖR 10 ÅR SEDAN

För 20 år sedan, den 1 september 1999, invigdes Sunderby sjukhus. Landstings- tidningen uppmärk- sammade tioårsjubi- leet 2009 med en bildkavalkad från byggtiden och invig- ningen. På den stora

bilden syns utsikten från en kran vid försörjningsbyggnaden, den del av sjukhuset som först påbörjades. Rakt fram i mitten kommer den blivande Inlandsgatan att ligga, i riktning söderut.

Bilden är tagen den 2 oktober 1995 av fotografen Anders Alm.

Ur Landstingstidningen nr 5 2009 TILLSAMMANS MED EN fotograf har jag

startat resan från Luleå, svängt av från E 4 och in på väg 94. Vi har passerat Älvsbyn, Lauker, Vuotner och Deppis på vår färd till Arvidsjaur i ett vintrigt landskap. Drygt två timmar senare parkerar vi vid hälso- centralen. ”Det knytnävsstora hjärtat pulserar rytmiskt och klaffarna arbetar energiskt. De fyra hålrummen framträder tydligt. Bilderna på ultraljudsskärmen i Arvidsjaur är desamma som syns på sjuk- huset i Skellefteå”, står det i artikeln som senare publicerades i Landstingstidning- en.Undersökningen vi fick vara med om den där decemberdagen 2006 skedde med hjälp av en robotarm som dirigerades med en styrspak från sjukhuset vid kusten.

Inom ramen för EU-projektet Cardista kunde ett 30-tal patienter få sitt hjärta kontrollerat av hjärtspecialist på distans.

Roland, som just den här patienten heter, berättade att han tog sin sparkstötting till hälsocentralen i stället för att transportera sig med bil de 13 milen till Skellefteå. Efter att själva ha halkat oss fram på vintervägar mellan Luleå och Arvidsjaur var det enkelt att förstå hans tacksamhet.

DEN HÄR HJÄRTUNDERSÖKNINGEN gjor- des för snart 13 år sedan. Sedan dess har vi då och då i personaltidningen berättat om olika digitala satsningar i vårt geografiskt så vidsträckta län. På något sätt har jag

inbillat mig att till exempel uppföljningar med hjälp av distansteknik vid det här laget skulle ha blivit en naturlig del av hälso- och sjukvården. Därför blir jag upp- riktigt förvånad när jag får reda på att enbart 0,2 procent av besöken i öppenvår- den enligt den senaste mätningen sker via video eller webb. Men det finns också arbetsplatser där nya rutiner införts.

I temat i detta nummer får du möta dietis- ten som gör uppföljningssamtal på distans med gastric bypass-patienter. Vi berättar även om den digitala ingången, som ska förändra hur patienter framöver kommer i kontakt med hälso- och sjukvården.

Samtidigt pågår ett arbete med att ta fram en samordnad plan för den digitala vården i Norrbotten. Är det äntligen dags för digi- talisering på bred front nu?

TILL SIST: Regionens ekonomi gör att stora förändringar är att vänta, men allt börjar med en genomlysning. Det säger regiondirektören Anna-Stina Nordmark Nilsson i en intervju på sidorna 16-17.

Vi får även veta att hon både är ener- gisk och bra på att koppla av. Det låter som ett utmärkt sätt att hantera till- varon i höst, tycker jag.

ULRIKA ENGLUND Redaktör för Insikt

Sparktur i stället för 13 mil i bil

Minskad kostnad för inhyrd personal

I en jämförelse mellan årets första sex månader med samma period förra året minskar Region Norrbottens kostnader för inhyrd personal både inom primärvården och psykiatrin, med 3,9 respektive 5 pro- cent. Kostnaderna inom den somatiska vården ökar något vilket gör att den totala minskningen blir 1,4 procent.

– Det här är ett steg i rätt riktning.

Att hyra in personal är väldigt dyrt för Norrbotten, säger Anna-Stina Nordmark Nilsson, regiondirektör.

Region Norrbotten försöker med olika åtgärder minska beroendet av inhyrd personal, ett arbete som har pågått sedan 2016.

Kiruna och Gällivare högt i AT-ranking

Kiruna sjukhus hamnar på fjärde och Gällivare sjukhus på nionde plats när AT- läkarna har lämnat sitt om- döme. Det visar den årliga undersökningen som görs av Sveriges yngre läkares förening, SYLF. Sunderby

sjukhus och Piteå sjukhus återfinns unge- fär i mitten av rankinglistan medan Kalix sjukhus ligger längre ner. Hela rapporten finns att läsa på webben: slf.se/sylf

Larsson ny HR-direktör

Karin Larsson är utsedd till HR-direktör i Region Norrbotten, efter Ulrika Sundquist. Karin Larsson har jobbat i Region Norr-

botten i ungefär tio år och kommer när- mast från division Länssjukvård, där hon arbetat som HR-chef sedan divisionen bildades 2013.

Restriktivt vid nyanställningar

Region Norrbotten har stora ekonomiska utmaningar. Som ett led i att minska kost- naderna infördes anställningsstopp i början av september.

– Vi behöver skyndsamt förbättra det ekonomiska läget. Vi kommer att vara restriktiva med vilka nyanställningar som får göras. Beslut om rekryteringar centrali- seras, säger regiondirektören Anna-Stina Nordmark Nilsson.

VÄLKOMMEN SEN SIST ...

REGION NORRBOTTEN ...

NUMMER 4 • 2019

DESSUTOM:

Krönikören ...13

På gång ...14

Krysset ...18

Doktor Warg kåserar ...19

Ur museets samlingar ...19

12

Foto: MICHAEL TÖRNKVIST

Stöd till länets nya föräldrar 5

Vägledande samspel lärs ut till anställda inom mödra- och barnhälsovården, som i sin tur stöttar föräldrar i att utveckla sin relation med barnet. Psyko- loger vid länsenheten Föräldra- och barnhälsan ansvarar för ut- bildningsinsatsen.

Kontakt med

vården via webb 7

Ingången till vården i Region Norrbotten kommer att vara digital framöver, som ett kom- plement till en telefonkontakt med hälsocentral eller vårdmot- tagning. Konceptet är tänkt att lanseras före årets slut.

Logopeden – en samtalscoach 10

Region Norrbottens 22 logo- peder möter människor som av olika anledningar har svårig- heter att kommunicera, allt från nyfödda till äldre.

Senaste nytt

om arkeologi 14

Norrbottens museums årsbok 2018-2019 innehåller den se- naste forskningen om länets förhistoria, beskriven i text, illustrationer och fotografier.

Rehabilitering

på hemmaplan 20

Deras hemrehabilitering av strokepatienter utsågs till årets bästa förbättringsarbete i vår- den. Insikt har hälsat på hos det engagerade teamet på Kalix sjukhus.

Sunderbyn byggs ut

Karin Larsson

Låna och lyssna på en patient

Efterlyses: Patienter och anhö- riga som vill medverka i utvecklingen av hälso- och sjukvården i Norrbotten.

– Avsikten är att skapa en bank med människor som är intresserade av att dela med sig av sina erfarenheter, säger Kristina Larsson, handläggare för satsningen Levande biblio- tek.

LEVANDE BIBLIOTEK går ut på att människor ”lånas ut” för att bidra med sina upplevelser och tankar i en fråga eller inom ett område.

Konceptet har nyttjats i bibliotek och på skolor, men används nume- ra också inom hälso- och sjukvår- den. På en del håll är verksam- heten etablerad, däribland i Region Jönköpings län som har ett 50-tal personer som ställer upp i olika sammanhang. Nu ska även Region Norrbotten bygga upp ett levande bibliotek. Tanken är att patienter och närstående ska kunna vara bollplank vid förbättringsarbeten, delta som föreläsare eller på andra sätt tillföra synpunkter som kan utveckla vården.

– Det har förekommit tidigare, men nu systematiserar vi deras medverkan. Det ska vara enkelt för vårdpersonalen att få in patient- och brukarperspektivet i sitt arbe- te. Regionens anställda ska kunna

”Det ska bli enklare att involvera patienter och närstående i ut- vecklingen av vården”, säger Kristina Larsson, handläggare för Levande bibliotek.

FAKTA

Levande bibliotek

O Patienter och anhöriga bestämmer själva omfattningen av sin medverkan.

O Arvode och reseersättning utgår enligt regionens beslutade nivåer.

För en heldag handlar det om 900 kronor.

O Även anställda i Region Norrbotten kan anmäla sig, om man vill dela med sig av sina personliga erfaren- heter som patient eller anhörig.

Jetplan ersätter propellerflyg

En ny flygplansmodell ska i framtiden använ- das för ambulanstransporter i Norrbotten och övriga landet.

Modell PC-24 är en modern jetmaskin med specialanpassad medicinsk inredning i kabinen och avancerad navigations- och kommunikationsutrustning.

– Förutom det medicinska innehållet är en

stor fördel med de nya planen är att de kom- Jetplan av modell PC-24.

mer att kunna ha ström och värme påslagna hela tiden, även om planets motorer är avstängda. I nuläget lastar man patienter utan att kunna påverka ljus och tempera- tur i planet, säger Bengt Jakobsson, projektledare inom Region Norrbotten.

Den svenska ambulansflygflottan be- står idag av propellerplan. Den nya model- len har jetmotor vilket innebär att framtidens

transporter kommer att gå snabbare.

Det är kommunalförbundet Svenskt Ambulansflyg som sköter upphandlingen av en nationell ambulansflygflotta. De sex nya flygplanen levereras till Sverige under 2021 och efter sommaren samma år räk- nar man med att de ska vara i bruk.

(3)

Det vakuum som funnits för norrbottniska barn och ungdomar mellan 6 och 17 år med psykisk ohälsa har fyllts. Detta tack vare den nya barn- och ungdomshälsomottag- ningen som ska fungera som en resurs för länets hälsocentraler.

I NULÄGET ARBETAR tolv psykologer på Region Norrbottens länsenhet Föräldra- och barnhälsan.

Sju av dem arbetar inom mödra- och barnhälso- vården och fem på den nystartade barn- och ung- domshälsomottagningen.

– Vi har verksamhet i Luleå, Boden och Piteå, men eftersom vi ska vara en resurs för hela Norr- botten behöver vi vara minst 15 psykologer inom barn- och ungdomshälsan på sikt, säger verksam- hetschefen Annika Selberg Lundberg.

Hon är inte orolig över rekryteringssvårigheter.

– Nej, psykologer som söker sig hit känner sig uppskattade av familjerna. Vi har även uppfattat att hälsocentralerna ser det som värdefullt att kunna erbjuda barn och ungdomar psykologisk hjälp.

Barn- och ungdomshälsan startade 2017, först som ett projekt. Men sedan hösten 2018 – redan innan projekttiden var över – är det en permanen- tad verksamhet. Innan dess har regionens stöd för barn upp till och med fem år med psykisk ohälsa funnits inom mödra- och barnhälsovården. Från sex års ålder har de hänvisats till barn- och ung- domspsykiatrin, bup, vid svårare psykisk ohälsa, och till hälsocentralerna vid lättare och medelsvår psykisk ohälsa.

– Nu finns vi som en resurs för hälsocentraler- na, vilket innebär att det vakuum som funnits för

Det hälsofrämjande föräldra- stödsprogrammet Vägledande samspel lärs ut till anställda inom mödra- och barnhälso- vården i länet.

– De i sin tur förmedlar för- hållningssättet vidare till för- äldrar och blivande föräldrar, säger Marie Fredriksson, psy- kolog och utbildare.

ATT HA KONTAKT med mödra- hälsovården, MHV, och barnhälso- vården, BHV, är frivilligt. Trots det söker sig 99 procent av blivande och nyblivna föräldrar till en hälsocentral för att få råd och stöd.

Nu kan anställda inom barn- och mödrahälsovården i Norrbotten förkovra sig inom Vägledande sam- spel, även kallat ICDP (Internatio- nal Child Development Program- me).– Vår förhoppning är att så många barnmorskor och BHV- sjuksköterskor som möjligt ska utbilda sig och sedan använda sig av förhållningssättet, till exempel i föräldragrupper. På så sätt kan vi nå nästan alla föräldrar i länet, säger psykologen Kajsa Innala, som även hon är diplomerad utbil- dare.

I korthet handlar Vägledande samspel/ICDP om att föräldrar ska utveckla sin förmåga att förstå och respektera barnet. Genom lyhörd- het och empati kan relationen för- bättras (se faktaruta).

KAJSA INNALA och hennes kollega Marie Fredriksson tillhör länsen- heten Föräldra- och barnhälsan på Björkskatan i Luleå. De är två av totalt sju psykologer som har i uppdrag att arbeta med mödra- och barnhälsovården i Norrbotten, vars målgrupp är barn i åldrarna 0 till 5 år. På enheten finns även fem psykologer som arbetar med de

äldre barnen och deras familjer, från 6 till 17 år (se föregående sida).

– För fyra år sedan fick Kajsa och jag möjlighet att börja utbilda oss inom Vägledande samspel. Det skedde som en del av SAM-projek- tet i Region Norrbotten, som står för Samverka, Agera och Motivera.

Som certifierade utbildare och handledare kan vi nu sprida kun- skapen vidare till hälsocentralerna i Norrbotten, säger Marie Fred- riksson.

SEDAN DE BLEV klara förra hösten har de hållit i två basutbildningar där programmets innehåll, filosofi och teori presenterats, under totalt fyra dagar. Därefter har de genom- fört en nivå 2-kurs där kunskapen fördjupats under fyra dagar.

Mellan träffarna har deltagarna haft litteratur att läsa.

– I februari i år blev 14 barn- morskor och BHV-sjuksköterskor diplomerade Vägledare, vilket man blir efter att ha klarat nivå 2, berät- tar Marie Fredriksson.

I november anordnar de en ny nivå 1-utbildning. Målet är att få ihop en grupp på 15 till 20 perso- ner från mödra- och barnhälso- vården.

– Vi kommer även att anordna en ”boosterträff” för alla som redan deltagit i en kurs, för att följa upp hur det går.

Kommer den som gått utbild- ningen att börja arbeta på ett annorlunda sätt?

– Tidigare har det varit mycket fokus på praktiska råd, till exempel vad gäller mat, amning och sömn.

Vägledande samspel gör att man fokuserar mer på barnets emotio- nella utveckling än på konkreta, praktiska saker, säger Kajsa Innala.

I STÄLLET FÖR information, sådant som man kan googla eller på annat sätt läsa sig till, ska barnmorskorna och BHV-sjuksköterskorna lägga mer tid på att få föräldrarna att förstå hur man skapar en god rela- tion med sitt barn.

– Utbildningen kan bli en aha- upplevelser för en del inom barn- och mödrahälsovården. Andra har kanske jobbat så här tidigare, men får nu en teoretisk grund att utgå från. Allt i programmet är baserat på vetenskap, däribland anknyt- ningsteori, utvecklingspsykologi och inlärnings- och affektteori, säger Marie Fredriksson.

Tanken är att nå ut brett, till alla nya föräldrar i länet.

– Det är en styrka att det hand- lar om en generell insats. Vi vacci- nerar alla barn mot mässling, utan att veta vilka som kommer att exponeras för smittan. På samma sätt kan ett positivt samspel vara förebyggande vad gäller bekymmer som ännu inte uppstått, till exem- pel psykisk ohälsa, säger Kajsa Innala.

ULRIKA ENGLUND

ENKÄT

I februari blev 14 barnmorskor och BHV- sjuksköterskor, verksamma vid hälso- centraler i Norrbotten, diplomerade Väg- ledare.

Vad är din uppfattning om föräldra- stödsprogrammet?

Susann Instedt, distrikts- sköterska, Björknäs – Jag jobbar på flykting- medicinska enheten och sköter om barnhälsovår- den där. Jag har provat Väg-

ledande samspel i en föräldragrupp med afrikanska mammor, från olika länder. De var jättenöjda och jag kunde också se en skillnad jämfört med tidigare grupper.

Maria Halldin Olsson, distriktssköterskebarn- morska, Arvidsjaur

– Jag kommer att ha stor nytta av program- met, som jag kan använda

mig av både vid individuella besök och i föräldragruppen som alla nyblivna första- gångsföräldrar bjuds in till. En del av det vi har gått igenom är självklara saker, så- dant jag redan använder mig av. Men det känns ändå skönt att få det bekräftat.

Sofia Lindahl, barn- morska, Örnäset

– Det är ett jättebra program som vi barn- morskor kan använda oss av både i föräldragrupper

och vid dagliga möten, till exempel med den gravida kvinnan och partnern. Jag kommer absolut att ha nytta av det jag lärt mig; det här är ett förhållningssätt som kan göra stor skillnad för familjerna.

Anna Parfa, distrikts- sköterska, barnhälso- vården, Laponia

– Den gamla sortens föräldrautbildning består mer av praktiska råd som

numera är enkla att hitta, till exempel på 1177.se och bebisinorr.se. Vägledande samspel fokuserar i stället på känslor och det psykosociala, till exempel inter- aktion, kommunikation och hur man byg- ger en god relation på både kort och lång sikt. Sådant är betydligt svårare att googla sig fram till.

Maria Lindgren, distrikts- sköterska, barnhälso- vården, Hällan

– Jag kommer att väva in förhållningssättet i alla föräldragrupper och

även använda det i mötet med enskilda föräldrar. Det är bra för oss inom barn- hälsovården att kunna sätta ord på

”mjukvaran”, det som rör känslor. Visst måste man som förälder ha kunskap om mat, sömn och allt det andra, men här ligger fokus mer på relationen och sam- spelet med barnet. En del föräldrar tror kanske att man måste vara hård och bestämd, men så behöver det absolut inte vara.

FAKTA

Vägledande samspel/ICDP...

... syftar till att skapa och upprätt- hålla goda, tillitsfulla relationer.

Genom att främja de vuxnas psyko- sociala kompetens skapas goda spi- raler, som gagnar barnets utveckling och motverkar konflikter. Det är det mest använda föräldrastödsprogram- met inom barnhälsovården i Sverige och nyttjas även inom skola, förskola, äldreomsorg och socialtjänst.

ICDP vilar på tre ben:

1. Den emotionella dialogen handlar om att skapa en trygg anknytning, till exempel genom att som förälder vara närvarande, lyssnande och följa barnets initiativ. Att kunna sätta sig in i varför barnet agerar eller reage- rar som han eller hon gör.

2. Den meningsskapande dialogen innebär bland annat att ha ett fokus

på barnet och utvidga dess nyfiken- het, ge förklaringar och hjälpa det att hålla kvar sin koncentration på en uppgift.

3. Den reglerande dialogen tar upp positiv gränssättning. Det är något som kan underlättas med planlägg- ning, rutiner samt anpassning av kravnivåer och stöd.

Läs mer: www.icdp.se

Vägledande samspel sprids i Norrbotten

BARN SKA FÅ

EN BÄTTRE START

Kajsa Innala och Marie Fredriksson, psykologer vid Föräldra- och barn- hälsan, leder kurser i Vägledande samspel. Foto: ULRIKA ENGLUND

barn med lättare och medelsvår psykisk ohälsa har fyllts, säger psykolog Linda-Mari Nordsvan, som är sektionsledare för den nya verksamheten.

VERKSAMHETEN BYGGER PÅ de riktlinjer som tagits fram av SKL, Sveriges kommuner och lands- ting, för första linjens vård av barn och unga med psykisk ohälsa. Det är också SKL som står för huvuddelen av finansieringen.

I den nya organisationen, som är i en uppbygg- nadsfas, kan hälsocentralerna remittera vidare till barn- och ungdomshälsan.

– Sedan vi startade har det varit ett stort inflöde av patienter. Vi får cirka 35-40 remisser varje månad och hanterar det utan väntetid, säger Annika Selberg Lundberg.

– Ungefär 90 procent jobbar vi färdigt med och resterande tio procent remitterar vi vidare till bup, säger Linda-Mari Nordsvan, som också konstaterar att det råder en övervikt av flickor inom åldersspannet 13-16 år.

Hon berättar vidare att barn- och ungdoms- hälsan till skillnad mot ungdomsmottagningarna ser det som viktigt att föräldrarna är med på sam- talen, även om undantag görs.

DEN VANLIGASTE ORSAKEN till remisserna är ångestproblematik i olika former, exempelvis kopplat till social fobi. I andra hand kommer ned- stämdhet och därefter neuropsykiatriska funk- tionsnedsättningar.

– Det är samma fördelning som för vuxna patienter, säger Annika Selberg Lundberg och till- lägger:

– Som verksamhetschef måste jag konstatera att det är imponerande att vi i stort sett utan väntetider efter hälsocentralens remisser lyckas hjälpa 90 procent av barnen och ungdomarna på i snitt fem samtal.

Ofta har problemen samband med exempelvis mobbning, koncentrationssvårigheter, stress över att bli vuxen och inlärningssvårigheter. Därför har barn- och ungdomshälsans psykologer också kon- takt med skolan.

Behandlingarna sker individuellt, men planer finns att jobba mer med gruppterapi framöver.

JONAS HANSSON

Ny mottagning för unga med psykisk ohälsa

Psykologerna vid den nystartade barn- och ungdomshälsan stöttar

barn och ungdomar i åldrarna 6 till 17 år. Från

vänster Maria Tiensuu, Helena Nordstrand och

Emma Hermansson.

Foto: PETRA ÄLVSTRAND

”Vi får cirka 35-40 remisser varje månad och hante- rar det utan väntetid”, säger Annika Selberg Lund- berg, verksamhetschef. Till höger Linda-Mari Nord- svan, psykolog och sektionsledare.

(4)

TEMA DIGITALT I VÅRDEN

Det pågår flera parallella satsningar med koppling till digitalisering i Region Norrbotten.

Digital ingång till vården är ett av regionens största utvecklingsprojekt någonsin. Länsteknik har en viktig roll för att stötta utvecklingen – vårdpersonal och patienter måste ha tillgång till användarvänliga lösningar. Att ändra sitt arbetssätt har inte varit några problem för dietisten Anna Skogfält, som möter människor på distans.

Teknik är en förutsättning – men inte den enda – för att få igång digitalise- ringen i en organisation. På senare år har Länstekniks medarbetare märkt en tydlig attitydförändring.

– Förståelsen för möjligheterna med tekniska lösningar i hälso- och sjukvården har ökat dramatiskt, sä- ger Magnus Persson, divisionschef.

DIGITALISERINGEN i Region Norrbotten kan beskrivas i form av fyra pusselbitar, alla lika viktiga. Kultur och kompetens på arbetsplatsen, strategi och ledarskap med mätbara mål samt användarvänlig teknik ger förutsättningar för ett nytt arbetssätt i vården. Det talas också om mognadsnivåer, där digitaliseringen går från enskilda pro- jekt till en utökad digital kompetens till en bred användning i hela verksamheten.

Division Länsteknik ansvarar för utveck- lingen av regionens IT-miljö. Drygt 100 av de 160 medarbetarna håller till i en bygg- nad på Midgårdsvägen i Luleå. På en vägg- hängd skärm i ett av konferensrummen syns systemspecialisten Patrik Rutqvist.

– Vi tyckte att det skulle passa bra att hålla ett digitalt möte när det är distans- teknik vi ska prata om, säger Ann-Sofie Olsson, förvaltningsledare IT, realtids- kommunikation.

Även Marcus Groth, förvaltningsledare IT, invånartjänster, och Jerry Lantto, drift- tekniker, är med på mötet. För att se och höra Patrik Rutqvist, som befinner sig på en annan plats i Luleå, använder de sig av ett traditionellt videokonferenssystem som integrerats med Skype for business.

DE BERÄTTAR ATT regionens anställda nyttjar tjänsten videokonferens – även kallad telebild – över 30 000 timmar varje år. Ett användningsområde är kom- munikation mellan hälsocentraler och sjukhus. I dag har samtliga hälsocentraler förutom de i Luleå och Boden ett rum med teknisk utrustning som möjliggör vård på distans. På sjukhusen finns videoan- läggningar installerade som används för att bedriva distansvård gentemot hälso- centralerna och samverka med specialister, till exempel i Sunderbyn, Umeå och på

samtal. Man brukar säga att 80 procent av all kommunikation består av kroppsspråk, säger Marcus Groth.

Programvaran används också av vård- personal. Vid patientmöten på distans via Skype eller videolösningar behövs ingen legitimering om patienten är känd. Kom- munikationsformen är att likställa med ett telefonsamtal och är godkänd i Region Norrbotten. Samtidigt jobbar Länsteknik för att kunna erbjuda lösningar där det först sker en säker identifiering, antingen med legitimation på hälsocentralen/sjuk- huset eller via mobilt bank-id. Det är där- utöver en fördel om informationen vid patientmöten krypteras samt behandlas enligt dataskyddsförordningen GDPR.

UNGDOMSMOTTAGNINGEN I PITEÅ har en plattform, Ung i norr, som gör det möjligt för ungdomar att samtala med vårdperso- nal via dator och mobil.

– Uppföljningen av piloten visar att upplägget fungerade bra, det var positiva reaktioner. Vi vill nu gå vidare och se om vi kan använda tekniken på andra områden, säger Marcus Groth.

Varje år sker ungefär 68 000 återbesök i Norrbotten. Verksamhetsutvecklare har länge efterfrågat möjligheten att styra om en del av dem till digitala möten.

– Leverantören av Ung i norr-appen har fler produkter i sitt sortiment, tjänster som är säkra för vårdgivarinitierade möten på distans. Vi ska inom kort ha ett möte och se vad de har att erbjuda, säger han.

Vad tror ni om framtiden vad gäller tek- niska lösningar?

– Det finns hur mycket möjligheter som helst. För oss gäller det att vara lyhörda och lyssna in vad verksamheterna vill ha.

Sedan kan vi hjälpa till och realisera det, säger Jerry Lantto.

DET FINNS I DAG ett antal digitala vård- tjänster i Norrbotten (se faktaruta). Den gemensamma nämnaren är att de syftar till att underlätta för patienter och anställda samt – på sikt – effektivisera vården och minska regionens kostnader.

Divisionschefen Magnus Persson beto- nar att det finns en hel del kvar att göra, trots de senaste årens framsteg.

– Vi på Länsteknik är ödmjuka kring de utmaningar vi har med videolösningar. Vi har ännu inte nått den stabilitet och enkel- het som behövs för att verksamheterna ska känna sig trygga med videotekniken.

Det har ju talats om digitalisering i många år. Varför har utvecklingen inte hunnit längre?

– Det är viktigt att komma ihåg att tek- niken enbart är en av pusselbitarna. För att digitaliseringen ska nå sin fulla poten- tial behöver medarbetarna bland annat få möjlighet att utveckla sina arbetssätt så att tekniken kan nytt- jas på bästa möjliga sätt. Denna förändring går inte alltid snabbt och ibland behöver den få ta tid, säger Magnus Persson.

ULRIKA ENGLUND

Med en digital ingång till vården bör- jar Region Norrbottens digitalisering ta fart på allvar.

– Vi gör det i första hand för pa- tienternas skull. Målet är lansering innan årets slut, säger Pia Näsvall, nyutsedd verksamhetschef för den digitala hälsocentralen, som än så länge är arbetsnamnet.

REGION NORRBOTTEN HAR under en tid bedrivit en förstudie kring behovet av en digital vårdkontakt, där patienter enkelt ska kunna komma i kontakt med vården.

Om det finns ett behov av ett fysiskt besök ska patienten kunna få det.

Pia Näsvall berättar att det i nuläget är primärvården som står i fokus för arbetet, men det finns ett stort intresse också från specialistvården att komma med i den nya digitala lösningen.

– Jag ser framför mig att de kommer att inkluderas längre fram, kanske även tand- vården, även om det i nuläget inte finns några sådana beslut. Det är också därför det är lite oklart vad vi ska kalla tjänsten eftersom den på sikt troligtvis inte bara kommer att vara en digital hälsocentral utan så mycket mer.

Arbetet med den digitala ingången kom- mer att gå snabbt och regionen är mån om att lansera konceptet så snart som möjligt – innan årets slut.

– Det brådskar. Vi har inte en tillräckligt god tillgänglighet i vården idag och den här typen av tjänster är efterfrågade. Det kommer också att underlätta för persona- len i våra verksamheter. I flera av länets kommuner står vi redan nu inför det fak- tum att vi blir färre som ska ta hand om fler, säger hon.

DET FINNS LIKNANDE initiativ på andra håll i landet, exempelvis har Region Upp-

sala kommit i gång och Region Gävleborg har stora planer framöver.

– I Norrbotten tar vi nu ett stort och samlat grepp, där hela regionens styrka och kompetens tas tillvara, säger Pia Näs- vall, som samtidigt betonar att verksam- heten ska byggas upp successivt.

– Under 2020 kommer det att vara en projektfas, där vi drar lärdom för att kunna förbättra och utveckla vidare.

Det blir inte en separat organisation för den nya verksamheten. Istället kommer befintlig kompetens att tas till vara, inled- ningsvis i första hand sjuksköterskor, läka- re och fysioterapeuter.

– De organisatoriska lösningarna är inte satta, men målet är att medarbetare på alla hälsocentraler ska kunna ta emot patienter efter att de blivit bedömda av den digitala hälsocentralen.

DET FINNS OCKSÅ ett intresse från Region Västerbotten att samarbeta för att skapa samordningsvinster.

– När det gäller organisationen har vi sneglat lite på Uppsala, där olika team med läkare och sjuksköterskor har avsatt ett antal timmar per vecka för att ta emot de digitala besöken, säger Pia Näsvall.

Hur fungerar den digitala ingången?

– Man loggar in på en webbsida via sin dator eller mobil med mobilt bank-id. På sikt kommer webbsidan troligen också att vara tillgänglig via en app. Beroende på sökorsak får man ett anpassat ”frågebatte- ri” och utifrån vad man svarar får man fram ett beslutsunderlag, en anamnes, innan det går vidare till åtgärd.

Det kan handla om allt från ett automa- tisk genererat svar för enklare åkommor – med tips om egenvård – till en inbjudan att prata, chatta eller ha ett videosamtal med en sjuksköterska eller annan vård- personal.

andra håll i Sverige och världen.

– Det finns även en utrustning i Sunder- byn som används vid multidisciplinära ronder i ett samarbete mellan de fyra regionerna i norr. Den gör det möjligt att

Videokonferensutrustning används dessutom när föredrag och konferenser, exempelvis i aulan på Sunderby sjukhus eller i Sessionssalen i Regionhuset, ska sändas till andra orter.

NÅGOT SOM ALLA medarbetare har till- gång till är Skype. Ann-Sofie Olsson och hennes kollegor tycker att fler borde använda sig av det verktyget till internet- baserade möten, både för att spara tid och minska resandet. Flera personer kan delta, tillsammans i grupper eller var och en från sin dator. Skype finns installerat i samtliga datorer. Alla anställda har en inloggning och kan chatta och dela dokument.

– Den som har behov av att ofta köra enskilda videosamtal kan beställa webb- kamera och headset via Länsteknik. Från en bärbar dator kan man koppla upp sig och nyttja kameran i locket samt den inbyggda mikrofonen och högtalaren, säger hon.

Det finns fördelar med att se den eller dem man pratar med.

– Det ger mer än ett vanligt telefon- Driftteknikern Jerry

Lantto med en kon- trollpanel till video- konferensutrust- ningen. På skär- marna syns hans kollegor Marcus Groth, förvaltnings- ledare IT, invånar- tjänster, Ann-Sofie Olsson, förvaltnings- ledare IT, realtids- kommunikation, och, till höger, system- specialisten Patrik Rutqvist.

Foto: ANDERS ALM

Tekniska lösningar för digitala möten

FAKTA

Digitala tjänster

Planering pågår för att bygga upp en digital ingång till vården. Samtidigt fortgår arbetet med att ta fram en sam- ordnad plan för den digitala vården i Norrbotten.

Här är exempel på tjänster som an- vänds i mötet mel- lan vården och pa- tienter i olika verk- samheter och i olika faser av vårdproces- sen:

O Mobil incheckning och betalning O E-tjänster på 1177

Vårdguiden (till exempel webbtid- bokning, recept- förnyelse och Journalen) O Stöd och behand-

ling via nätet (till exempel inter- netbaserad KBT) O Samordnad indivi-

duell plan (SIP) O Folktandvården

Direkt O Ung i norr O Lättakuten O Vård på distans

(till exempel inom psykiatrin, logope- din och hörselvår- den).

Digitaliseringen beskrivs som ett pussel, där tekni- ken är en av flera delar.

Snart kan norrbottningarna kontakta vården via webben

Digital

ingång på gång

KULTUR &KOMPETENS ARBETSSÄTT

STRATEGI &

LEDARSKAP

TEKNIK (IT/MT)

Magnus Persson, divisionschef

Länsteknik.

Ingången till vården i Region Norrbotten kommer att vara digital framöver, som komplement till en telefonkontakt med hälsocentral eller vård- mottagning. Många gånger avslutas ärendet även digitalt i form av exempelvis automatiska egenvårdsråd eller en chattkontakt med vårdpersonal. Om behov finns övergår det till en fysisk kontakt.

titta på flera röntgenbilder samtidigt, berättar Patrik Rutqvist.

Självservice och egenvård

Digital vårdkontakt

Fysisk vårdkontakt

(5)

TEMA DIGITALT I VÅRDEN

Förutom bättre tillgänglighet för patienterna finns det andra förde- lar med satsningen, menar Pia Näsvall.

– När de fysiska besöken minskar kom- mer det att spara tid för både våra medar- betare och för patienter, som idag kan få resa långa sträckor över vårt stora län. En del av det resandet kommer att försvinna och det innebär också miljömässiga förde- lar, samtidigt som det ger ökad trygghet att slippa ge sig ut på mörka vägar vintertid.

Hon tillägger:

– Sedan ska vi inte sticka under stol med att det beräknas spara pengar för regionen, nog så viktigt i det akuta ekonomiska läge vi befinner oss i. Vi har en allt äldre befolk- ning som kräver mycket vårdresurser sam- tidigt som vi har minskande skatteintäkter.

HON MENAR ATT det ska vara enkelt för medborgarna att komma i kontakt med vården och få den hjälp de behöver.

– Det kan vara frustrerande att ägna tid i telefonköer eller vänta på att bli uppringd på tider som kanske inte passar.

Det innebär inte att man alltid får hjälp direkt via den digitala ingången.

– Nej, ibland behöver patienten få en telefontid dagen efter med en läkare, en remiss till specialistvård eller tid på sin hälsocentral. Om du redan har genomgått en operation eller behandling finns också en tanke om att du ska kopplas direkt till den avdelningen för uppföljning, kanske via en videolänk till en sjuksköterska.

UPPBYGGNADEN AV den digitala ingången sker i nära samarbete med 1177-rådgivning- en och på sikt finns också en ambition att kunna diarieföra ärenden i samma system.

En viktig fråga att lösa är kompatibilite- ten med regionens vårdinformationssystem, där ett nytt system är under upphandling.

– Alla system ska hänga ihop så långt det är möjligt, så att det blir lätt för både oss och patienten att följa patientens resa i vården, säger Pia Näsvall.

Vad skiljer Region Norrbottens erbju- dande från privata initiativ, exempelvis olika nätdoktorer?

– Vårt erbjudande är mer komplett. De kan inte på samma sätt erbjuda en kopp- ling mellan digitala och fysiska besök. Vår ambition är en sammanhållen vård där patienterna oavsett hur de kommer i kon- takt med vården ska ges god vård med hög patientsäkerhet. JONAS HANSSON

I många år har det talats om att vård på distans ska erbju- das som ett alternativ till fysiska möten. I verkligheten har det tagit tid att styra om arbetssättet.

ENDAST 0,2 PROCENT av 438 479 besök i öppenvården i Norrbot- ten det senaste året skedde via video eller webb. Det framgår av ledningsrapporten som presenterades för regionstyrelsen i april i år, sammanställd av ekonomi- och planeringsavdelningen.

I antal handlar det om 864 distansbesök mellan april 2018 och april 2019 i öppenvården i Region Norrbotten och hos privata vårdgivare. Siffran avser besök som registrerats i det vårdadminis- trativa systemet VAS med kod 31, vilket innebär ”behandling via video/webb”. Men även om 0,2 procent inte är mycket så har anta- let stigit, sett till de senaste tre åren. Distansbesöken har under den tiden ökat från 236 till 573 och nu senast alltså 864 per år (se nedan).

ANN-CHARLOTTE BERGLUND, verksamhetsutvecklare i närsjuk- vården Luleå/Boden, var projektledare för Vård på distans, ett två- årigt projekt som avslutades i december förra året. Av slutrappor- ten framgår att det under 2018 gjordes totalt 2 530 distansbehand- lingar via video eller webb i närsjukvården och länssjukvården sammantaget, att jämföra med de 1 464 som gjordes under 2017.

– Det går framåt, men för att digitaliseringen ska kunna införas på bred front måste det finnas lösningar som är enkla att använda för både personal och patienter. Det är något som länge efterfrå- gats från verksamhetens sida, säger hon.

Ann-Charlotte Berglund menar att en del tidigare projekt haft fokus på tekniken, när det i själva verket borde handla om att få till ett nytt arbetssätt.

– Vårdpersonalen vill verkligen det här, men ska Region Norr- botten lyckas med ett brett införande får det inte vara krångligt tekniskt sett. Det är min analys.

ULRIKA ENGLUND

Av 61 personer som gjorde en gastric bypass-operation i Norrbot- ten under 2018, valde 31 uppfölj- ningsmöten med dietist på distans.

Även i år har ungefär hälften av de opererade valt det alternativet.

– Patienterna är nöjda som slip- per resa. Samtidigt sparar regionen på att sjukresorna minskar i antal och färre uteblir från sitt besök, säger Anna Skogfält, dietist.

ENDAST 0,2 PROCENT av besöken i öppenvården i Norrbotten sker via video eller webb. Men besöken har trots allt blivit fler de senaste åren (se tabell).

En som hjälpt till att förbättra statisti- ken är Anna Skogfält. Tillsammans med sina kollegor vid länsdietistenheten på Sunderby sjukhus ansvarar hon för upp- följningar av personer som gjort en gastric bypass, ett ingrepp för att åstad- komma viktminskning. Även patienter som opererats för käkställningsfel kan få möta en dietist med hjälp av videoteknik.

Anna Skogfält ser inga nackdelar med att ha besök på distans i stället för att träffa patienten på vanligt sätt.

– Vi ser varandra och har ögonkon- takt. Om jag har dokument som jag vill visa och tala kring kan jag dela det med patienten, som ser materialet på sin skärm, säger hon.

För henne är det alltså just ingen skill- nad. Men det är det för patienten, som slipper långa resor och inte behöver ta ledigt från jobbet.

– Den som bor i exempelvis Kiruna behöver inte åka hela vägen till Sunder- byn för att träffa en av oss dietister i 30 till 45 minuter. Många blir glada när vi berättar om möjligheten till distans- besök, säger hon.

Men allt handlar inte om avståndet.

– Vi har även patienter i Luleå som väljer det alternativet.

Användandet är inte kopplat till ålder och datorvana, som man skulle kunna tro.– Gastric bypass-patienterna är i blan- dade åldrar. Jag har inte sett något möns- ter att yngre oftare väljer vård på distans än vad äldre gör.

DEN HÄR DAGEN talar Anna Skogfält med Pajalabon André Buchheim, 46 år, som gjorde en gastric bypass i slutet av maj.

Hon frågar hur det fungerar med maten, om han upplevt några problem efter ope- rationen och ger tips om sådant som kan vara bra att tänka på. Dialogen är direkt i full gång. Upplägget är exakt detsamma som när patienterna kommer till hennes rum på sjukhuset.

André Buchheim tvekade inte när han fick erbjudandet att göra sina två upp-

Buchheim information om hur det digi- tala mötet skulle gå till. När det var dags drygt tre månader senare fungerade dock inte tekniken.

– Vi fick boka om mötet en vecka, men att det kan krångla när det handlar om teknik är ingenting konstigt. Jag blir ju inte sjukare av att vänta och väl vi fick kontakt fungerade allt perfekt. Det var bra kvalitet på både bilden och ljudet i mobilen, det kändes verkligen som när man sitter i samma rum och talar med någon, säger han och berättar att han själv jobbar inom vården, som sjukskö- terska på Pajala hälsocentral.

ANNA SKOGFÄLT TROR att det är en för- del att hon först träffar patienten fysiskt

vid ett tillfälle och etablerar en kontakt.

– Att sedan ta uppföljningssamtalet på distans är inga problem, så länge tekni- ken fungerar, säger hon och tillägger att distansalternativet enbart är ett erbju- dande.

– Naturligtvis får den som vill träffa oss här i Sunderbyn göra det.

Det finns ytterligare ett argument som talar för ett ökat användande av distans- vård, anser hon.

– Vi dietister har haft en del utebli- vande och sena avbokningar, vilket vi misstänker har koppling till att många har en lång resväg. Möjligheten till dis- tansuppföljning kan innebära att färre uteblir från sitt bokade besök.

ULRIKA ENGLUND Pia Näsvall är

medicinsk råd- givare i region- direktörens stab och numera även verksamhets- chef för Region Norr- bottens nya digitala vård- ingång.

Foto: ANDERS ALM

”Vårdpersonalen vill verkligen det här”

”Det ska vara enkelt att använda digitala lösningar”, säger Ann-Charlotte Berglund, verksam- hetsutvecklare.

Produktion – öppenvård

Siffrorna avser primärvård i Region Norrbotten och i privat regi samt vård inom somatik och psykiatri. Andelen besök i primärvård av totalen är 61,8 procent 201804 och 60,8 procent 201904.

201704-201804 201804-201904

Totalt antal besök 433 249 438 479

Antal distansbesök 573 864 Distansbesök av totala andelen besök i öppenvården mellan april 2018 och april 2019 är 0,2 procent.

Möte med dietist – på distans

”Uppföljningssamtal via webb fungerar lika bra som vid ett vanligt möte”, säger dietisten Anna Skog- fält. Här har hon kontakt med André Buchheim som be- finner sig i Pajala, 23 mil därifrån.

Foto: ANDERS ALM

följningssamtal via en mobilapplikation, det ena tre månader och det andra sex månader efter ingreppet.

– Redan före operationen träffade jag Anna, som frågade om jag ville ta samta- let på distans eller möta henne i Sunder- byn. För mig, som bor och jobbar i Pajala, var det självklart att tacka ja till ett dis- tansbesök, berättar han.

Anledningen är enkel – han sparar både tid, kraft och pengar.

– Det handlar ju inte om någon kroppsundersökning utan bara ett sam- tal. På det här sättet slipper jag både ta ut en semesterdag och resan på 23 mil enkel väg. För mig var det jättepositivt att få erbjudandet.

Dagen efter operationen fick André

Şekil

Updating...

Referanslar

Updating...

Benzer konular :