Regionala beredningens verksamhetsrapport 2012

Regionala beredningens

verksamhetsrapport 2012

Innehåll

Uppdraget och avgränsningar 2012 1

Metod och utvärdering 1

IT i Norrbotten 2

Telekom i Norrbotten 3

Flyget i Norrbotten 6

Slutsatser om morgondagens kommunikationer 7 Debattfrågor till fullmäktige 8

Förslag 9

Tack till 9

Ledamöter i beredningen 9 Återkoppling 9

Ekonomisk redovisning 9

Ledamöternas aktiviteter 10

Källor 10

Regionala beredningens verksamhetsrapport 2012

Regionala beredningens uppdrag är att öka fullmäktiges kunskaper inom det regionala utvecklingsområdet.

Disposition

På följande sätt är innehållet i rapporten disponerat:

 Uppdrag och avgränsningar

 Metod och utvärdering

 IT i Norrbotten

 Telekom i Norrbotten

 Flyget i Norrbotten

 Slutsatser om morgondagens kommunikationer

 Debattfrågor till landstingsfullmäktige

 Förslag

 Tack till

 Återkoppling

 Ekonomisk redovisning

 Ledamöternas aktiviteter

 Källor

Uppdrag och avgränsningar

Under 2012 har regionala beredningen arbetat med uppdraget morgondagens kommunikationer: Fokus ska ligga på vilken betydelse kommunikationerna har för tillväxten i länet samt för förverkligandet av landstingets vision om att ”norrbottningarna ska leva ett rikt och utvecklande liv i en region med livskraft och tillväxt”. I uppdraget ingår också att belysa vad konsumenter och producenter anser om befintliga och framtida behov av kommunikatio- ner samt hur frågan kan kopplas till miljöaspekten och landstingsplanens mål om en attraktiv region.

För att göra uppdraget hanterbart både för ledamöterna i beredningen och för de producenter och konsumenter som man träffat i dialogen har uppdraget avgränsats av beredningen. Avgränsningen innebär att fokus för årets upp- drag har varit IT/Telekom och flyget i länet.

Metod och utvärdering

Beredningen har haft som ambition att ägna den största delen av de tilldela- de 15 dagarna åt dialog runt om i länet precis som tidigare år, vilket man lyckats med.

Under beredningens första möte beslutades hur uppdraget skulle avgränsas

för att bli hanterbart att arbeta med samt vilka som skulle besökas och samti-

digt fördela besöken runt om i länet. Beredningen hade en omfattande kun-

skapsintroduktion av olika aktörer inom kommunikationsproduktionen i lä-

net tillsammans med landstingets regionala enhet. Regionala enheten har också stöttat beredningen på olika sätt genom hela uppdraget.

Dialogen har innefattat besök hos olika aktörer, producenter och konsumen- ter av kommunikation, med fokus på IT/Telekom och flyget (se tacklista i slutet). Dialogtillfällena har i några fall kombinerats med interna bered- ningsmöten, andra gånger har ledamöterna bjudit in gäster från olika verk- samheter till beredningsmötet eller själva åkt runt i länet för be-

sök. Beredningens arbetssätt innebär att kunskapsuppbyggnaden skett löpan- de genom hela uppdraget.

Regionala beredningen har i år haft ett särskilt uppdrag att även belysa kon- sumenternas aspekt. Beredningen har därför genomfört ett dialogtillfälle där man intervjuat resenärer med en enklare enkät på Luleå Airport med frågor som berört det aktuella ämnet.

Beredningen kan konstatera att det har varit ett lärorikt uppdrag och att det fortfarande finns mycket att lära och upptäcka inom kommunikationen i Norrbotten.Vad gäller arbetet i beredningen finns fortfarande en del småde- taljer i arbetet som går att utveckla och arbeta vidare med inför kommande uppdrag. Beredningen har som ambition att bli ännu bättre på att täcka in hela länet med dialogtillfällen . Beredningen ser också en möjlighet att utveckla och höja kvalitén av sin dokumentation vid de olika dialogtillfällerna.

Under året har ett par av beredningens ledamöter lämnat sina uppdrag av olika anledningar och därigenom skapat ett visst tomrum innan ersättare har valts in igen . Aktiviteten bland ledamöterna vid dialogtillfällen kan höjas yt- terligare inför de framtida uppdragen.

IT ¹ i Norrbotten

Nio av tio svenska hushåll har idag uppkoppling till Internet

. I vårt glest befolkade län är avstånden mellan orterna stora och resvägen lång till skolor, tjänster, vård etcetera. Det gör bredband särskilt betydelsefullt, för att en- skilda och företag ska kunna delta och utvecklas i samhället. Ett rundare Norrbotten innebär att avstånden minskar, inte bara inom regionen utan även nationellt och internationellt.

Det nationella målet är att 90 procent av alla hushåll och fasta verksamhets- ställen bör ha tillgång till 100 Mbit/s senast 2020. Senast 2013 ska alla i Sve- rige ha tillgång till grundläggande bredband 1 Mbit/s (LEK)

. Som bredband räknas här en internetuppkoppling med en bithastighet på 1 Mbit/sekund.

Uppkopplingen kan vara antingen fast (via exempelvis teleuttaget eller fiber) eller mobil (via mobilnätet). Ibland kan det behövas en antenn på utsidan av huset för att få bredbandstäckning

.

1IT,informationsteknik, (engelska information technology), samlingsbegrepp för de tekniska möjligheter som skapats genom framsteg inom datorteknik och telekommunikation (www.ne.se)

2Internet, världsomspännande datornät bestående av hopkopplade regionala och lokala nät där alla anslutna datorer kommunicerar enligt fastställda regler, kommunikationsprotokollen inom TCP/IP-familjen (transmission controlprotocol/Internet protocol). I slutet av 2010 var 5 miljarder datorer runt världen anslutna till Internet. Tillväxttakten är enorm, inte minst sedan genombrottet utanför universitets- och forskningsvärlden i mitten av 1990-talet (www.ne.se)

3 LEK = 1 Mbit/s.

4 www.pts.se

Idag har 99,48 procent av befolkningen i Norrbotten tillgång till bredband med minst 1 Mbit/s.

I den regionala utvecklingsstrategin för 2020 har det regionala partnerskapet fastställt målet att alla i länet ska ha tillgång till bredband med hög kapacitet, med strävan mot 100 Mbit/s senast 2020.

Framtiden för IT

Det analoga nätet är nedlagt och de digitala näten (bredbandsnäten) har tagit över. Målet för IT-politiken i Sverige är att vara bäst i världen på att använda digitaliserade möjligheter och att IT-tjänsterna ska skapa nytta. Det finns ambitiösa mål för bredbandsutvecklingen i Europa och många stora invester- ingar genomförs för att förverkliga målen. Även i Norrbotten genomförs sto- ra investeringar för att utveckla och upprätthålla en bra bredbandstäckning för invånarna i länet.

Telekom ⁶ i Norrbotten

Det finns i dag över elva miljoner mobilabonnemang och över fem miljoner fasta teleabonnemang i Sverige.

Länets bredbandsinfrastruktur via fiber ska- par nya förutsättningar även för ökad trådlös kommunikation både avseende mobiltelefoni och bredband. Bredband med hög överföringshastighet är en förutsättning för ett utvecklat informationssamhälle och för att möta utma- ningar i form av globalisering, klimatförändringar och demografiska utma- ningar i ett glest befolkat område.

För att ytterligare förstärka och förbättra mobiltelefoni- och bredbandstäck- ningen i Norrbotten så undersöker It Norrbotten även möjligheten att even- tuellt erbjuda så kallade samhällsmaster. Detta blir en ny modell där olika operatörer erbjuds tillgång till en konkurrensneutral grundläggande infra- struktur för att nå områden som inte är av ekonomiska skäl intressanta för operatörerna. I detta arbete kommer vi även att pröva om utbyggnaden av vindkraft i länet kan användas det vill säga om vindkraftspelarna kan nyttjas som master för mobil telefoni och bredband.

Framtiden för telekom

Alla kommuner i Norrbotten har berörts av neddragningen avfast telefoni då vissa delar av det så kallade kopparnätet rivs och i stället får abonnenterna trådlös fast mobiltelefoni. Ungefär 50 000 abonnenter i olika delar av landet berörs när Telia ersätter delar av kopparnätet med mobil teknik. Telia starta- de teknikskiftet under 2010 och beräknar att det ska pågå i fem år.

Beredningens analys

Beredningen anser generellt att Norrbotten verkligen ”finns på kartan” vad gäller utvecklingen av IT. Länet är beroende av både IT och telekom med tanke på de stora avstånden. Länet ligger långt fram i utvecklingen med en av landets bästa förbindelser via bredband. Satsningen på It Norrbotten

är en av orsakerna till att förbindelsen är så bra och utvecklad, då man tidigt började arbetet med att samordna bredbandsutbyggnaden.

5 Källa: It Norrbotten (www.itnorrbotten.se)

6telekommunikation, sammanfattande term för kommunikation över stora avstånd som avser text, ljud, bild, data och liknande (www.ne.se)

7 www.pts.se

8 www.itnorrbotten.se

9Det öppna regionala bredbandsnätet drivs av det kommun och landstingsägda företaget IT – Norrbotten

Beredningen anser att det inte finns något hinder för utvecklingen av IT- frågor och teknik i Norrbotten, alla är intresserade av att denna utveckling ska fungera både regionalt, nationellt och internationellt för länets tillväxt.

Trots att länet ligger i spetsen av IT-utvecklingen är det fortfarande tätorter- na som ligger bäst till, glesbygden och inlandet hänger fortfarande inte med i utvecklingen på samma sätt. Utvecklingen inom detta område sker snabbt men det finns stora skillnader i satsningar mellan de olika kommunerna i länet.

Näten byggs med offentliga medel och stora investeringar kommer att behö- vas fortlöpande för att hänga med i teknikutvecklingen.

Lika villkor och konkurrens

Regionala beredningen befarar att resultatet av att kommunerna satsar så olika kan innebära att aktörer stängs ute från marknaden, då man inte är sta- tionerad i ”rätt” kommun. Beredningen vill särskilt trycka på vikten av att länet bör göra stora, grundläggande satsningar på både IT och telekom då dessa kommer att bli än viktigare i framtiden.

Svårigheten för utvecklingen av IT och telekom ligger också i att det inte finns tillräckligt många konkurrenter som kan förse länet med exempelvis bredband, därav en risk för mindre konkurrens om priser och prestanda för konsumenterna. Ett exempel kan vara gruvan i Kiruna, där beredningen gjort ett studiebesök. Gruvan har ett eget nät under jorden för att säkerställa kom- munikationen mellan de olika funktionerna inom gruvbrytningen. I gruvan sker nästan all kommunikation via detta nät och det är därför väsentligt för både driften och säkerheten i gruvan att denna fungerar. För att nätet i gru- van i Kiruna och Malmberget ska ha den höga kvalitén som krävs finns ing- en annan operatör än Telia. Att öppna upp för nationell roaming

kunde vara en lösning uppgav företagare i inlandet. De andra aktörer som finns på marknaden satsar inte i tillräcklig utsträckning på utvecklingen av sitt nät i norra Sverige av ekonomiska skäl. Därför finns heller ingen direkt konkur- rens vad gäller priser och prestanda.

Hög belastning

Allt ifrån länets företagare, både stora och mindre företag, till skolelever kommer att använda sig av tekniken allt mer i framtiden. Idag ska de flesta elever ha datorer i skolan, det finns också ett allt större utbud av så kallade smarta telefoner och allt fler applikationer för dessa.

Nätet har redan idag en hög belastning, det är trångt i datatrafiken och risken finns att leverantörerna av datatrafik inte klarar av att leverera den produkt man betalar för som konsument.

Samma svårigheter står även telekom inför. När det blir trångt i datatrafiken finns det risk för att samtal bryts eller att det inte går att ringa i vissa delar av länet där antalet master inte är utbyggt på samma sätt som i tätbebyggda om- råden.

10roaming [ro^u´miŋ] (engelska, av roam 'ströva (omkring)'), teleteknisk term för möjligheten för en mobil terminal (t.ex. en mobiltelefon) att förflytta sig inom täckningsområdet för ett eller flera cellbaserade radionät. Källa: www.ne.se

Outnyttjad kapacitet och samverkan

Inom datatrafiken, både vad gäller IT och telekom, så finns mycket kapacitet som ”ligger och vilar”, alltså outnyttjad kapacitet. Även här är det ofta en fråga om pengar och investeringar, då utvecklingen måste vara lukrativ.

Småföretagare är ofta alldeles för små för att exempelvis ha möjlighet att koppla in sig på nät som ägs av större företag. Större företag har ofta egna nät som används uteslutande för den egna verksamheten, exempelvis Vattenfall och Trafikverket . Här anser beredningen att politiken har chans att påverka då man för att nå de uppsatta, lagstiftade målen, bör få igång ett samarbete för att nyttja bredbandsnätet på ett bättre sätt.

Idag driver kommunerna själva utvecklingen och investeringarna inom data- trafiken i sina egna kommuner, det finns ingen samordning mellan länets kommuner, vilket beredningen ser som ett stort problem både idag och för framtiden. Det finns också många aktörer inom branschen som behöver samordnas.

Renspårningsteknik

Beredningen har under uppdraget exempelvis besökt företaget Tannak som utvecklat en renspårningsteknik för att fungera i områden där vanlig GSM- täckning helt eller delvis saknas. Du kan identifiera och spåra enskilda renar och grupper av renar med modern teknologi. Med hjälp av några enkla bas- stationer skickas signalerna säkert och heltäckande och tas emot på en mo- biltelefon eller en dator som är ansluten till Internet.

Genom direktanslutning till en basstation kan man också ladda hem renarnas positioner till en dator i områden där GSM-täckning helt saknas. Informatio- nen redovisas på en karta. Hjorden övervakas på distans och du kan snabbt se om renarna uppehåller sig i farliga eller olämpliga områden så att åtgärder behöver sättas in. Du slipper alltså leta renarna över stora arealer utan kan snabbt se på en mobiltelefon eller dator exakt var de befinner sig.

Tids- och kostnadskrävande arbete med bil, skoter, motorcykel eller helikop- ter kan minskas. I stället kan du sitta hemma och följa renarnas rörelser via Internet. Den egna arbetsinsatsen i fält kan optimeras och ensidiga arbets- uppgifter med risk för arbetsskador minskas

.

Utveckling

Regionala beredningen ser många fördelar och utvecklingsmöjligheter med datatrafiken. Det är ett relativt miljövänligt sätt att kommunicera med om- världen.

Gällivare och Jokkmokk är exempelvis de två kommuner där befolkningen handlar mest via nätet (näthandeln) i Sverige. Länet har också unika miljö- tillgångar (bra energitillgång och klimat) för att locka hit aktörer i datakom- munikationsbranschen, inte minst Facebook-projektet, vilket genererar ar- betstillfällen och tillväxt för länet.

Beredningen ser också andra påverkansfaktorer med datatrafikens utbred- ning. Den allt snabbare tekniken har gjort det möjligt att exempelvis konfe- rera på distans via videokonferens, detta innebär i sin tur att man kanske slipper onödiga och tidsödande resor. Även distansutbildningar följer med i utvecklingen och kan göras möjlig för fler studenter i länet.

11 www.tannak.se

Den tekniska utvecklingen möjliggör också fortsatta satsningar för e-hälsa och därigenom en ökad kvalité inom hälso- och sjukvården i hela länet.

Flyget i Norrbotten

I Norrbotten finns fem flygplatser: Luleå Airport och Kiruna Airport (statligt ägda) Gällivare, Pajala och Arvidsjaur flygplatser (kommunala). Det finns även ett antal mindre flygfält runt om i länet. Av länets flygtrafik finns ett 50 tal mindre flygplan och helikoptrar som möjliggör exempelvis fjäll- och fis- keturism, som är privata eller ägs av mindre flygbolag.

Luleå Airport är Sveriges sjätte största flygplats sett till antalet passagerare.

Totalt sysselsätter flygplatsen 1 100 personer tillsammans med Försvarsmak- ten. Sju reguljära flygbolag och nio charterbolag trafikerar flygplatsen. Det planeras också att återuppta de nedlagda fraktflygningarna mellan Asien och Luleå Airport.

Beredningens analys

Beredningen anser generellt att flygtrafiken i länet är en viktig del av kom- munikationen som måste fungera, inte minst med tanke på avstånden. Det är viktigt för tillväxten i länet att stora som små aktörer blir kvar i Norrbotten.

Mindre flygbolag

Ledamöterna anser att mindre flygbolag skulle kunna göras mer bärkraftiga och deras kapacitet skulle kunna marknadsföras på ett bättre sätt än de gör idag. De mindre flygbolagen skulle kunna användas i exempelvis fjällrädd- ningen, transport av varor, turister och inom rennäringen i större utsträck- ning än idag. Flygbolagen är också viktiga för den lokala infrastrukturen och exempelvis bättre täckning för datatrafiken skulle underlätta deras expansion och möjligheterna till bättre marknadsföring för att kunna nå fler turister.

Flygplatserna i Arjeplog och Arvidsjaur bärs till stor del upp av testverk- samheten i kommunerna, vilket är livsviktigt för näringslivet på orterna, ett ömsesidigt beroende mellan flygplatsen och kommunen.

Koncentrerad satsning

I framtiden tror beredningen att järnvägen, och satsningarna som görs på person- och godstrafik kommer att vara viktiga. Vidare anser ledamöterna att tågen skulle kunna fungera som ett komplement till flygtrafiken och trans- portera resanden mellan bostadsorten och flygplatsen.

Tåget ska också komplettera flygtrafiken på ett bättre och effektivare sätt än den gör idag (tåganslutning till flygplatserna), dessa transportsätt skulle komplettera varandra för länets bästa. I Kiruna planerar man för ett framtida resecenter på flygplatsen där tåget från Narvik i norr och från kusten i söder stannar upp och släpper av passagerare. Samma tanke drivs från Swedavia vid Luleå Airport om en framtida stäckning av Norrbottniabanan förbi flyg- platsen. Någon större expansion för flyget är inte planerad i närtid då under- laget av resenärer är begränsat.

De mindre flygplatserna löper stor risk för exempelvis färre avgångar eller

osäkra avgångar. Beredningen villväcka tanken om en koncentration av flyg-

trafiken i Norrbotten till Luleå- och Kiruna flygplats för att få ett ökat passa-

gerantalet och förstärka bra avgångar för boende i länet. Även samordningen

mellan drift och trafik samt kostnader (mer kommersiellt lukrativt) för flyg-

platserna skulle gynnas genom att koncentrera trafiken. En bättre kommuni-

kation till och från de större flygplatserna innebär ett bättre underlag av människor som reser.

Chartertrafik

En del av uppdraget har inneburit att beredningen haft en dialog med char- tertrafiken (flyget) till och från länet. Charterbolagen kämpar ständigt med att hitta nya destinationer för att locka resenärer i länet. Norrbotten är det enda länet i landet där charterverksamheten går på sparlåga under sommaren, vilken i andra delar av landet räknas som högsäsong. Länsborna stannar allt- så gärna hemma under sommarmånaderna. Charterbolagen anser att markna- den i länet är ganska mättad för närvarande och ser inte någon utökning sommartid av destinationer, då de flesta resenärer åker på charterresor under vinterhalvåret.

Beredningen anser att en satsning på turismen i länet och charterresor till länet istället för från, skulle innebära tillväxt och stora möjligheter för regio- nala och lokala aktörer. Beredningen anser att turismens betydelse för länet kommer att stärkas i framtiden.

Konsumenter av flyg

Regionala beredningen har i år haft ett särskilt uppdrag att även belysa kon- sumenternas aspekt av flyg och IT och telekom frågor. Detta har beredning- en valt att belysa genom att i dialogen samtala med resenärer kring dessa frågor.

Konsumenterna intervjuades med en enkel enkät i samband med två avgång- ar vid Luleå Airport. De som tillfrågadesi beredningens undersökning flyger ganska frekvent, de allra flesta flyger en eller flera gånger per månad. Man flyger både i tjänsten och på fritiden. De flesta efterlyser fler avgångar inri- kes, exempelvis Göteborg och Sundsvall. Resenärerna efterfrågar också fler avgångar inrikes på kvällar och helger. Resenärerna är nöjda med utbudet av flygresor till utlandsdestinationer.

Samtliga intervjuade upplever att flyget är en viktig tillgång för länet. De anser att flyget är viktigt för kommunikationerna både från länet och till lä- net, det ses som en förutsättning för en bra tidsplanering för arbetspendlare och företagare.

De intervjuade resenärerna tycker inte att miljön är en prioritering inom flyg- trafiken. Medvetenheten om miljöpåverkan är stor men man tycker inte att detta ska vara ett hinder för fortsatt utveckling av flygtrafiken i länet.

Samtliga intervjuade använder sig av IT och/eller telekom dagligen. Det är av yttersta vikt för de intervjuade att denna kommunikation fungerar, i stort sätt felfritt, då det påverkar både arbets- och vardagslivet i stor utsträckning.

Det anses likvärdigt viktigt att datatrafiken såväl som telefonkommunikation fungerar för konsumenterna i länet.

Beredningen vill gärna utveckla dialogen med konsumenterna under kom- mande uppdrag.

Slutsatser om morgondagens kommunikationer

Vilken betydelse har kommunikationerna för tillväxten i länet?

Kommunikationerna har en stor betydelse för tillväxten i länet. Beredningen

kan tydligt se att länsborna är väldigt beroende av att kunna kommunicera

med omvärlden genom IT, telekom och flyg, både i sitt yrkesliv och på sin

fritid. Beredningen anser att det dock fortfarande finns mycket att utveckla inom kommunikationen i Norrbotten för att ytterligare förstärka och förbätt- ra förutsättningarna för länsborna, särskilt för de som bor i glesbygd.

Vad anser konsumenter och producenter av kommunikation?

Både producenter och konsumenter av kommunikation i länet är beroende av detta sätt att kommunicera, både regionalt och nationellt.

Producenterna av kommunikation ligger i framkant, särskilt vad gäller ex- empelvis bredband men anser att det fortfarande finns utvecklingspotential för framtiden.

Konsumenterna är likvärdigt beroende av kommunikationerna precis som producenterna och använder dessa på daglig basis. Det finns ett behov av att säkerställa en bättre kapacitet för konsumenterna.

Hur kopplas frågan om kommunikationer till miljöfrågan?

IT och telekom är förhållandevis ganska miljövänliga alternativ till kommu- nikation i länet. Beredningen kan konstatera att miljöaspekten är viktig för producenterna av kommunikation (alla former av kommunikation som upp- draget behandlat). Beredningen kan notera att miljöaspekten är mindre viktig för konsumenterna av flygtrafik (som svarade på enkäten), här är miljöfrågan sekundär till vilka förutsättningar flygtrafiken innebär för konsumenten i arbetet såväl som på fritiden.

Hur ser framtidens behov av kommunikation i länet ut?

Regionala beredningen kan konstatera att framtiden innebär en utveckling av kommunikationen i Norrbotten. Stora investeringar och en hel del samord- ning kring kommunikationerna kommer att krävas av både producenter och konsumenter i framtiden.

Det finns behov av att verka för en bättre kommunikation till och från de större flygplatserna i länet. Det finns också ett behov av att öppna upp för olika aktörer i det befintliga och delvis outnyttjade bredbandsnätet. Länet bör säkerställa att alla medborgare ska nås av bredband med hög kapacitet.

Vidare finns ett behov av en ökad samordning för att marknadsföra mindre aktörer inom flyget, för exempelvis turism- och besöksnäringen. Detta för att möta den ökade efterfrågan inom besöksnäringen och för att dessa ska bli mer konkurrenskraftiga.

Debattfrågor till LFU

Är IT/ Telekom jämförbart med övrig infrastruktur till exempel vägar och järnvägar? Bör det vara det eller inte?

Hur har utvecklingen inom IT/ Telekom-kommunikationen gynnat Norrbot- ten?

Innebär den nya tekniken att företagen är mer lättrörliga? Är detta positivt eller negativt för Norrbotten?

Behöver vi alla flygplatser? Var ska man satsa? Vem ska satsa?

Bör man satsa mer på andra transportmedel? Kommer flygandet att fortsätta öka eller inte?

Förslag

Regionala beredningen föreslår att landstingsfullmäktige beslutar att uppdra åt landstingsstyrelsen:

 Att föreslå de åtgärder som möter upp mot de behov beredningen uppmärksammat

Ledamöter i beredningen

Beredningen har under verksamhetsåret bestått av följande ledamöter:

Lennart Thörnlund (S), ordförande Mats Dahlberg (MP) Pernilla Lundqvist/ Erkki Haarala (S) Anders Sundström (NS) Jan ÄgeMikalsen (S) Sead Maglic (NS) Bente Moen Åkerholm (S) Bo Hultin (M) Roland Nirlén (S) Anders Josefsson (M) Kristina Yacoub/Lars Renberg (S) Gunnar Selberg (C) Kati Jääskeläinen (V)

Tack till

Trafikverket Radiotjänst Norwegian Länsstyrelsen It Norrbotten Internet Bay

Tulldata Tannaka Facebook projektet

LTU Ving SwedaviaCargo LKAB Nenet PICAB

Luleå Airport Lulnet Fiskeflyg Kiruna Airport PTS

Esrange SSC Swedavia

Återkoppling

Regionala beredningen kommer att delta på återkopplingsdagen som gemen- samt anordnas för samtliga beredningen. Beredningen kommer att via ut- skick av vykort till de aktörer men fört dialog med tacka för deras medver- kan till verksamhetsrapporten 2012.

Ekonomisk redovisning

Beredning öst Budget Utfall Resultat

Arvoden och övriga

personalomkostnader 817 700 275 200 542 500 Omkostnader för möte,

information, återkoppling mm. 150 000 119 900 30 100

Summa 967 700 395 100 572 600

Ledamöternas aktiviteter

Antal dagar som ledamöterna ägnat åt beredningsarbete

Genomsnittligt använda dagar

123,50 dagar 9,5

Källor

www.trafikverket.se www.tulldata.se www.ltu.se www.lkab.se www.luleaairport.se www.ssc.se

www.itnorrbotten.se www.norwegian.se www.tannaka.se www.pts.se www.radiotjanst.se

Tidigare uppdrag

2011: Kultur – hinder och möjligheter samt betydelse för tillväxten 2009-2010: Tillväxtbranscher 2020?

Slutrapport: Hinder och möjligheter för länets test- och övningsverksamhet, 2009

Delrapport: Hinder och möjligheter för länets upplevelsenäring och energi- utveckling, 2009

2008: Norrbotten - en attraktiv region för alla?

Ett arbete om könsidentitet, sexuell läggning, funktionshinder och ålder 2007: Integrationens och mångfaldens betydelse för tillväxten

Ett arbete om nya svenskar i länet 2006: Återkoppling

2004-2005 : Hur skapas förutsättningar för branscher som uppfattas som fram- gångsrika eller har potential att bli det? Hur ska villkoren utvecklas för att både män och kvinnor ska ha samma förutsättningar att bo kvar eller flytta till regionen?

2003: Nyföretagandets villkor samt kulturutbudet i länet

2002: Att kvalitativt utvärdera landstingets satsningar inom näringslivsutveck- ling respektive kultur.

2001: Att ta reda på norrbottningarnas åsikter i regionala utvecklingsfrågor

Anteckningar

www.nll.se