Verksamhetsrapport för Regionala beredningen 2003

(1)

VERKSAMHETSRAPPORT 2003

Verksamhetsrapport för Regionala beredningen

2003

Årets uppdrag

Regionala beredningen ansvarar för att bidra med kunskap till landstings- fullmäktige om medborgarnas behov kopplat till det övergripande målet om regional utveckling.

Regionala beredningens tilläggsuppdrag är att med utgångspunkt i landstingsplanen och tillväxtavtalet ska arbetet 2003 inriktas mot:

• Nyföretagandets villkor. Särskilt ska förutsättningarna för ett livskraftigt företagande och behov av arbetskraft belysas.

• Kulturutbudet i länet. Särskilt ska förutsättningarna om det är rikt, varie- rande och tillräckligt spritt belysas.

Slutsatser

I våra samtal med medborgarna på de orter vi besökt har vi funnit, att kulturen är en mycket viktig faktor för människorna tillsammans med en bra sjuk- vård, för att de ska finnas goda förutsättningar för ett starkt näringsliv. Vi har heller inte funnit i de samtal vi fört någon som ifrågasätter samhällets engagemang på kulturområdet. Däremot torde det råda en stor okunskap om landstingets engagemang utanför hälso- och sjukvården bland Norrbottning- arna och dess skattebetalare, om våra iakttagelser skulle överensstämma för hela länet.

Med uppdraget i landstingsplanen för år 2003 och med det material som le- damöterna har analyserat av det medborgarna framfört, har beredningen valt att lyfta följande frågor till landstingsfullmäktige:

• Företagare säger att samarbete och samverkan mellan arbetsförmedling- en, företagarföreningar, företagsutbildning m m har stor betydelse för att företagen ska få det stöd de behöver för sin utveckling.

⎯ Beredningen föreslår fullmäktige att ge styrelsen i uppdrag att åter- komma med ett förslag till hur en förbättrad samordning mellan sam- hällets aktörer och företagare skulle kunna se ut.

• En viktig faktor för de som startar eget och de företagare som är etablerade sägs vara ett fungerande kontaktnät.

⎯ Beredningen föreslår fullmäktige att ge styrelsen i uppdrag att utreda om landstinget kan bidra med att stärka den funktionen för företagare.

(2)

• De som startar företag framhåller att det finns för många olika aktörer som de kan vända sig till vilket medför att det är svårt att veta vem de ska vända sig till med sina olika frågeställningar.

⎯ Beredningen föreslår fullmäktige att ge styrelsen i uppdrag att verka för att de olika aktörernas roller blir tydliga för medborgare.

• När det gäller nyföretagandets villkor och förutsättningar för ett livskraftigt företagande samt deras behov av framtida arbetskraft, finns speciella iakttagelser som behöver diskuteras. Bland de företagare ledamöterna träffat finns på flera håll förutsättningar för att expandera och en viss op- timism tycks råda. Däremot nämner de allra flesta över huvud taget inga som helst svårigheter med att hitta kompetent arbetskraft när frågan har ställts. Frågan är om detta är en uppfattning som finns på andra orter i lä- net, förutom de orter ledamöterna besökt. I prognoser varnas ofta för ar- betskraftsbrist. Finns det, för de Norrbottniska företagarna, inga skäl till oro för hur allt färre i arbetsför ålder ska räcka till i konkurrensen med andra attraktiva regioner i vår omvärld, eller finns det en tickande bomb som snart briserar?

⎯ Beredningen föreslår fullmäktige att ge styrelsen i uppdrag att belysa och se över hur den framtida arbetskraften ska rekryteras.

• Beredningen har tidigare år lyft frågan till fullmäktige om företagares tveksamhet kring ALMIs uppgift och vilken effekt satsade medel får för utvecklingen av näringslivet. Ledamöterna har detta år på nytt fått klara signaler från småföretagarna om att de inte ser ALMI som en resurs som finns för dem. Därför vill beredningen på nytt att

⎯ Landstingsfullmäktige ger styrelsen i uppdrag att beakta dessa synpunkter i ägardirektivet.

• I våra samtal har det framkommit åsikter om att det saknas verksamhet beträffande kulturutbudet för ungdomar (tonåren–tjugoårsåldern). Med- borgarna föreslår relativt enkla saker som skulle få de små kommunerna att kunna starta upp verksamheter där ungdomar kan engagera sig. De fö- reslår att resurser eller omprioriteringar görs så man bland annat kan engagera producenter, regissörer och koreografer som reser runt i företrä- desvis de mindre kommunerna för att stödja ungdomarna i att starta upp verksamheter med teater, musikgrupper och dans.

⎯ Beredningen föreslår därför fullmäktige att ge styrelsen i uppdrag att undersöka om detta behov finns på fler ställen i länet utöver de ställen som beredningen besökt denna gång, och återkomma i så fall med för- slag till lösning

(3)

• Som ett komplement till kulturutbudet i inlandskommunerna, föreslås att länstrafiken medverkar till bussförbindelser till kustens evenemang med rimliga villkor. Beredningen ser även att landstingets länsinstitutioner ska medverka till att ordna transporter från inlandet som underlättar besök till dessa institutioner.

⎯ Beredningen föreslår fullmäktige att ge styrelsen i uppdrag att se över förutsättningarna för att möjliggöra att detta skulle kunna bli verklig- het.

• Utifrån att regionala beredningen, i sitt uppdrag, ska ansvara för att bidra med kunskap till landstingsfullmäktige om medborgarnas behov kopplat till det övergripande målet om regional utveckling, vill beredningen lyfta frågan om näringslivets koppling till sjukvård. Det klara budskap som Arjeplogsborna som beredningen träffat vill skicka med ledamöterna som besökte kommunen att sjukvårdens kvalité och resurser kan vara avgö- rande för biltestindustrins och övrig testverksamhets fortsatta invester- ingar i Arjeplog. Oron finns hos människor oavsett vad de sysslar med.

På vilket sätt bemöter landstinget den aspekten?

⎯ Beredningen föreslår fullmäktige att ge styrelsen i uppdrag att göra fortlöpande omvärldsanalyser av utvecklingen av befintliga och framtida etableringar inom testverksamhetsnäringen. Detta för att det ska finnas en beredskap för att anpassa sjukvården för att säkra en god sjukvård på aktuella orter.

Beredningens svar på uppdraget i landstingsplanen 2003

Synen på landstinget

I möten med medborgare har de två inledande frågorna gällt personens syn på landstinget och om de känner till vad landstinget sysslar med förutom sjukvård. Medborgarna uttrycker stor variation över vad de tänker när Norr- bottens läns landsting nämns. Alltifrån att de anser att det fungerar ganska bra och att landstinget förutom sjukvården är mån om kulturen till att de tän- ker på sjukvård, sjukhus, nedskärningar, dåliga konsekvensanalyser före be- slut, låga löner för kvinnor och att det ger negativa tankar.

Flera säger att de inte känner till vad landstinget sysslar med förutom sjuk- vård. Samtidigt finns också många som uttrycker att landstinget förutom sjukvård även sysslar med diverse bidrag till kulturverksamhet, skolor, läns- trafik och näringslivsutveckling.

Nyföretagandets villkor

Möjligheten att starta och driva företag i Norrbotten Fördelarna med att vara företagare i Norrbotten beskrivs med att här finns enastående natur, lediga lokaler, låg hyra, trovärdighet hos kunder, gott om arbetskraft, seriösa kollegor och affärspartners, liten konkurrens, oerhört sti- mulerande miljö och i Pajala nämns förmånliga möjligheter till tjänstledighet upp till 1 000 dagar för personer som är kommunalt anställda, som vill starta eget. Några ser inte att det finns några hinder.

(4)

De flesta har gått någon ”starta eget kurs” som de anser är mycket viktigt att göra. När de startat sin verksamhet har ett viktigt stöd varit arbetsförmed- lingen, näringslivskontoret i kommunen, olika företagarföreningar såväl lo- kalt som regionalt, nyföretagarcentrum, någon nämner att fackförbundet eller försäkringskassan haft en funktion vid start. Andra nämner att ALMI Fö- retagspartner Norrbotten AB utgjort ett stöd. Ibland är det enskilda personer från någon företagarförening eller näringslivskontor som haft en avgörande betydelse vid start eller under många år där de fungerat som stöd. Några nämner också att samverkan mellan arbetsförmedlingen, företagarföreningar, företagsutbildning m fl har stor betydelse, när den fungerar.

De företagare som fått stöd från ALMI genom att de beviljats låna pengar eller stöd i sin verksamhet, säger sig vara nöjd med den kontakten. Andra uttrycker att de inte känner till vad ALMI är. Flertalet som ledamöterna pratat med uttrycker att ALMI är för dyra och att de har färdiga koncept som inte passar dem. De uppfattar också att ALMI är i en annan ”division” dvs de är till för större företag än den storlek de själv har eller tänker starta. På så sätt är det inte naturligt att de vänder sig dit. Flera som kontaktat dem har fått avslag på sin ansökan om deras stöd.

Större delen av de tillfrågade, startade eget för att de ville vara sin egen chef eller för att ordna sin egen försörjning. Det är också ett sätt att tjäna pengar på och att nå ett självförverkligande. Att starta eget sägs vara ett av få sätt att kunna stanna kvar i bygden. Det är också ett sätt att slippa arbetslöshet. Som drivkraft att starta eget nämns att de hade en god idé och det var ett sätt att utvecklas på. De allra flesta som ledamöterna träffat, ser en utvecklingspo- tential i sina företag.

Ett bra kontaktnät är särskilt viktigt vid start av nytt företag, både för att hitta någon att samverka med, någon att diskutera med, kunna få goda råd från och ibland kan det vara ett sätt att eventuellt hitta arbetskraft.

Företagare beskriver att samarbete och samverkan mellan arbetsförmedling- en, företagarföreningen, företagsutbildning m m har stor betydelse när det fungerar.

Svårigheter med att starta och driva företag i Norrbotten Nackdelar med att vara företagare i Norrbotten är avstånden till: kunder, marknaden och vidareutbildningar. De anser att det är bristfälliga och dyra kommunikationer för data, flyg och vägar. Det framhålls att personalen på banken har hög kompetens men det är trots det svårt, intill omöjligt, att få lån från bankerna. En kvinna förmedlar att hon blivit dåligt bemött av personalen när hon sökte lån till att starta sitt företag. Någon uttrycker att de måste ha kontakter och inflytande för att kunna lyckas. Det är en liten närmarknad på ett stort geografiskt område och att beslutande personer finns långt borta.

För Arjeplogs del sägs att där finns svårigheter att hitta bostäder för de som vill flytta dit. På så sätt ser de en begränsning för de som önskar etablera sig med företag på orten. De uttrycker också att en förutsättning för att biltestin- dustrin ska fortsätta med sin utbyggnad av verksamheten, måste vara garan- terade en god sjukvård. De känner en oro kring de utredningar som landstinget gör och på vilket sätt dessa kan påverka sjukvården.

Att starta eget har för flera beskrivits som en otrygg (ekonomiskt) period.

Det har varit svårt med allt administrativt arbete och försäkringar som måste

(5)

tecknas. Det har varit ett hinder vid nystart både kring rutiner och kunskaper kring administrativt arbete samt vilka myndighetskontakter de ska ta.

Medborgarna framhåller att det finns för många aktörer som de kan eller ska vända sig till. På så sätt upplever de att det är svårt att veta vem de ska vända sig till i de olika frågorna.

Behovet av arbetskraft

Flertalet av de små företagare som ledamöterna pratat med, tror att de om fem år har ökat sin omsättning och ofta även sin personalstyrka. Några tror att de fortsätter att vara ensamma i företaget eller med samma personalantal som de har i dagsläget. Beroende på vilken bransch det var frågan om och vilken kommun, kunde svaret variera med att de trodde att det fanns kompetent personal om de ville anställa fler till att de såg vissa svårigheter med att hitta utbildad arbetskraft i sin bransch. De allra flesta nämner över huvud taget inget om svårigheter med att hitta kompetent arbetskraft.

I ledamöternas träff med en företrädare på arbetsförmedlingen i Pajala framkommer att AF generellt sett försöker arbeta flexibelt, hitta individuella lös- ningar på behov och problem. De samarbetar och försöker aktivt förbätt- ra/utöka samarbetet med kommunens näringsverksamhet, skogvårdsstyrel- sen, etablerade företag i ”gröna jobben” projekt. De har inget eller mycket lite kontakt med Almi och länsstyrelsen. Företrädaren sa att det är kommunen som sköter kontakten med dessa.

De allra flesta som söker starta-eget-bidrag får det beviljat. AF har även som företagarna uppmärksammat, lagt fram ett förslag om att förlänga tiden för hur länge man kan beviljas starta-eget-bidrag. Det sträcker sig från 6 måna- der med möjlighet till 6 månaders förlängning till t ex sammanlagt 2 år.

Det medborgarna önskat tillägga

För att främja infrastruktur och leveranser till Pajala föreslås att Länstrafiken utvecklas. Landstinget skall lyssna på medborgarna. Landstinget kan avskaf- fas och så länge det består, enbart ägna sig åt sjukvård. Det vore bra med en försäljningsorganisation som samordnar företag i Norrbotten. Hur den skall arrangeras har personen ingen uppfattning om.

Elever från Grans naturbruksskola

Eleverna säger att utbildningen motsvarar förväntningarna. De kommer att fortsätta med högre studier antingen direkt efter Grans eller när de praktise- rat och/eller rest i världen först. De är inte främmande för att starta eget före- tag. De kan tänka sig att flytta från länet, om de måste, men vill gärna komma tillbaka igen om det är möjligt. Uppmaningen de ger är att det ska satsas på att locka ungdomar, som flyttat, att komma tillbaka. De säger att det är hos dessa det kan finnas stora möjligheter att finna framtida entreprenörer.

Bussresenärer

Synpunkterna från bussresenärerna ingår i stort i de övriga svaren. De säger att resandet med buss fungerar bra för dem. Däremot framförs en synpunkt om att busstationen i Haparanda och Töre har stängt tidigt på morgonen och personen önskar att den ska flyttas till något ställe där det finns personal eller en butik.

(6)

Kulturutbudet i länet

Många företagare uttrycker spontant att de ser en stark koppling mellan när- ingslivets möjligheter och kulturens roll. De säger att kulturen behövs för att bidra till att göra en region attraktiv att etablera nya företag i. Kopplingen mellan kultur och näringsliv är särskilt uttalad i Piteå där de kuggar in i varandra och ger entusiasm och positiva ringar och kraft. I Piteå har de struktu- rerat sitt arbete mellan näringslivet och kulturen.

Medborgarna uttrycker på olika sätt vad kultur är för dem. De säger att kultur är: teater, musik, litteratur, dans, sång, konst, historia, mestadels något som värmer i själen, sevärdheter, utställningar, museum, ”friskvård”, jakt, fiske, gå på puben. Den är ett livselixir och den ger livskvalité eller som nå- gon kort och gott sa: kultur är allt.

I en fråga kring vilka av följande förslag till kulturarrangemang¹ som den tillfrågade kände till och besökt, ses en tendens av att Norrbottensteatern och kategorin ”någon annan amatörteater” är mest känd och också mest besökt.

Någon ger en kommentar till frågorna med att de många gånger inte tänker på vem som är arrangör utan mer på innehållet.

Det framkommer att det finns en brist på kunskap kring vilka bidrag som landstingets kan ge till olika kulturaktiviteter, föreningar osv. Några frågar hur de kan söka pengar för att ordna kulturaktiviteter.

De flesta som besöker kulturarrangemang gör det på lokal nivå. De lokala arrangemangen sägs vara minst lika viktiga som de etablerade arrangemangen. De framhåller att det är viktigt med de lokala grupperna och det som människor gör runt omkring i både tätorten och i byarna eftersom det enga- gerar väldigt många människor under tiden och ger sysselsättning. I Arjeplog framförs att i deras mångkulturella miljö med bl a biltestare från olika länder är det viktigt att det i omgivningen finns en levande kultur. Det anses viktig för såväl medborgare, säsongsarbetare som för besökande turister.

Många är nöjda med det nuvarande kulturutbudet i sin kommun och i länet och uttrycker att det trots det inte skadar med mer. Några anser att kulturutbudet har ökat de senaste två åren. En kommentar är att de önskar att fler människor kommer som publik när det är något arrangemang som ordnas.

De saknar musikarrangemang för ungdomar. Det uttrycks en oro över att danskulturen snart försvinner om inget görs för att bevara den.

Tornedalsteatern har stor betydelse och högt värde för många som svarat på frågorna. De tror att skolbarnen i Pajala har mer i utbud än på andra ställen tack vare Tornedalsteatern verksamhet.

Medborgarna hävdar att barnen får stor del av arrangemangen medan ungdomar har lite eller inget att välja på. Från både Kiruna och Arjeplog uttrycks att ungdomarna borde få ett större utbud av kulturevenemang. I Arje- plog sägs att nu är det sådan håglöshet och att man sitter mest hemma hos varandra och ser på DVD och super.

För de små kommunerna föreslås att någon reser runt för att få igång och starta upp verksamheter där ungdomar kan engagera sig. Det ska vara pro-

1 Norrbottensteatern, Riksteatern, Samiska teatern, någon annan amatörteater, Norrbottens kammarorkester, Norrbotten big band, Norrbottens museum, Piteå kammaropera, länskonst- närerna: Bengt Pohjanen (litteratur) och Florian Kynman (konst) samt Jonas Jarl, länsregissör.

(7)

fessionella personer som kan starta teater, musikgrupper, dans eller skrivar- verksamhet för ungdomarna. Ungdomarna i Arjeplog uppskattar bildspelet på Silvermuseet men i övrigt är det ”öken” att gå på museum. Intresset för museet och kulturhistoren kommer tillbaka när de blir äldre. Silvermuseets föreläsningar är välbesökta. Från Kiruna framförs önskemål om stöd för att alla åldrar ska kunna få hjälp med konstnärlig verksamhet.

Det framförs att det är bättre att samverka kring kulturutbudet och de arenor som behövs för att många människor ska kunna se, höra, uppleva arrangemang, istället för att varje kommun ska bygga egna anläggningar.

Som ett komplement till inlandsorters kulturutbud, ges förslaget att länstrafi- ken ordnar bussturer så att det är möjligt att besöka evenemang vid kusten och åka tillbaka samma dag eller på kvällen.

Biblioteket och bildningsförbundens betydelse

Biblioteket sägs vara mycket viktig för flertalet av de personer som ledamö- terna träffat. Det fyller många funktioner. Dit kan de gå för att ta det lugnt, det fungerar som träffpunkt, de kan göra informationssökning, de hittar det de söker där. För de som studerar har biblioteket också stor betydelse. Några säger att det ger dem tillgång till god litteratur och att de slipper resa till nå- gon stor bokhandel på så sätt. Man besöker biblioteket för att barnen ska få större tillgång till böcker och för någon är det drömjobbet. En person arbetar där och för ytterligare en person sägs biblioteket betyda allt.

Det finns även de som varken har tid eller intresse av att besöka biblioteket.

De säger också att utbudet försämrats, att fjärrlånen ökat och att biblioteket har öppet på tider som inte passar dem.

Av de tillfrågade medborgarna säger många att bildningsförbunden inte har någon större betydelse för dem. Många har inte haft någon kontakt alls. Någ- ra har gått enstaka kurser medan andra hävdar att bildningsförbunden har haft stor betydelse för dem. Studieförbunden sägs också betyda ganska mycket för kulturarrangemang.

Det medborgarna önskat tillägga

Det finns för lite för ungdomarna. För lite musik som passar de unga och för få som kan samla ungdomarna och hålla i t ex en amatörteatergrupp. Pengar till kulturen ger mest om det ges till amatörer. Viktigt för barnen att få nya perspektiv utifrån t ex Norrbottens - och Riksteatern. Landstinget ska satsa mer på kultur. Kulturverksamhet skapar ett bättre liv för ALLA! Jag är upp- vuxen i svensk (ej engelskspråkig) miljö. Ju mer den amerikanska kulturen tränger ut det svenska i Sverige, desto otrivsammare blir det. Jag uppskattar stöd till svensk - och finskspråkig kultur. Det vore bedrövligt om det inte fanns någon annan kultur än amerikansk video. Önskar bättre- större utbud av kulturarrangemang för barn och ungdom. Svårt att aktivera de som inte är med i någon idrottsklubb. Vi saknar progressiva kulturpolitiker som har in- sikt och kunskap i kultur- och konstfrågorna.

Årets verksamhet i beredningen

Metoder och arbetssätt

I beredningens verksamhetsrapport för 2002 framgår att beredningen efter-

(8)

dagarna har beredningen delat in sig i grupper om 3-4 ledamöter per grupp.

För att få en spridning mellan olika kommuner har beredningen valt att be- söka kommuner som varierar i storlek mellan stor och liten och mellan in- land och kust. Beredningen valde att koncentrera besöken till dessa fyra kommuner: Arjeplog, Kiruna, Pajala och Piteå.

Beredningens ledamöter har tillsammans utformat ett gemensamt frågefor- mulär som de kunnat använda som underlag i mötet med medborgare och olika företrädare. Delar av frågeformuläret har ibland fungerat som enkät där medborgarna fått en kort presentation av beredningens syfte med frågeställ- ningarna och till vad de skulle användas.

Varje kommungrupp har kontaktat organisationer, föreningar eller företräda- re som representerat olika intressegrupper, för att avtala om besök hos dem.

De har även mött företagsledare, personer i företagsutbildning, personer i anslutning till kulturarrangemang och biblioteksbesökare. Ledamöterna har anpassat besöken efter evenemang som varit i de kommuner de skulle besö- ka.

Utifrån de synpunkter som ledamöterna fått till sig från medborgarna har en sammanställning gjorts där ledamöterna har analyserat materialet för att ge ett svar på årets uppdrag genom att ”lyfta” de områden som de anser varit viktigast för landstingsfullmäktige att ta del av ur ett landstingsperspektiv, dvs ur landstingets roll och uppdrag.

Arbetsmöten under året

Regionala beredningen har genomfört åtta fasta möten under året. Arbetsmö- ten har förlagts till företag/institutioner där landstinget är delägare, huvud- man eller ger ekonomiskt stöd. Syftet med att förlägga arbetsmöten på dessa ställen har dels varit att lämna landstingshuset som den frekvent använda mötesplatsen och dels få en presentation av de verksamheter som besökts.

Året inleddes med planeringsseminarium för ledamöterna i Rosfors under två dagar. Beredningen har besökt Filmpool Nord AB den 5 mars, Norrbot- tens Museum den 5 maj, ALMI Företagspartner Norrbotten AB den 12 augusti. I samband med arbetsmöte den 26 augusti arrangerade beredningen en öppen föreläsning i Landstingshusets sessionssal med professor emeritus Sven Sandström under rubriken ”Kulturen håller dig levande”. Vidare har beredningen besökt Grans naturbrusskola i Öjebyn den 8 oktober, Länstrafi- ken i Norrbotten AB i Överkalix den 5 november samt ett kort möte 19 november för fastställande av verksamhetsrapporten. I anslutning till bered- ningsmötet vid Grans naturbruksskola gavs tillfälle att intervjua elever vid skolan och i samband med att ledamöter åkte buss till beredningsmötet vid Länstrafiken AB i Överkalix, intervjuades några bussresenärer.

Återkoppling

Till medborgare

Beredningens ledamöter i de olika kommungrupperna har valt att genomföra återkopplingen på olika sätt. De återkopplingsaktiviteter som planerats i nu- läget är följande:

Arjeplog-gruppen har bokat in en dag när de under ett ”företagsfika” har bju- dit in personer som de tidigare träffat kring de frågeställningar som de haft.

De kommer då att dels berätta vad landstingsstyrelsen svarat på fjolårets frå-

(9)

gor som beredningen lyfte och dels berätta vad ledamöterna valt att framföra i årets verksamhetsrapport.

Kiruna-gruppen planerar dels att skicka ut rapporten till berörda, men även att genomföra ett personligt besök där de berättar om verksamhetsrapporten.

Pajala-gruppen kommer att sätta in en annons i det lokala annonsbladet där de ska framföra ett tack till de personer de mött i olika sammanhang för deras synpunkter och visa vad av detta som beredningen valt att framföra i sin verksamhetsrapport.

Piteå-gruppen kommer i december att under en dag besöka de olika företrä- dare som de tidigare besökt för att berätta vad beredningen kommit fram till är viktigt utifrån medborgarnas synpunkter och fortsätta de resonemang som de tidigare haft.

I Ditt Landsting-annonser kommer beredningarna att gemensamt redovisa årets arbete. I samband med beredningens verksamhetsrapport ges en kort beskrivning av rapportens innehåll med viktiga frågeställningar. De svar landstingsstyrelsen ger på de frågor beredningarna lyft i sina verksamhets- rapporter, kommer också att redovisas. Slutligen planeras en annons om ”vad hände” för att redovisa vad som hänt med resultatet av 2003 års uppdrag.

Återkopplingens vikt

För att göra det möjligt för ledamöterna att genomföra återkoppling om vad som hänt med de frågor som de valt att lyfta i sin verksamhetsrapport, är det viktigt att de svar som landstingsstyrelsen ger går att härleda till att de tagits upp av regionala beredningen. Det gör det enklare att hitta svaren på de enskilda frågorna och på så sätt kan tilltron hos medborgarna öka. Den tid och engagemang de avsätter till att träffa ledamöterna behöver ge något konkret resultat även om den demokratiska processen, av naturliga skäl, tar tid.

(10)

Ekonomisk redovisning

Den regionala beredningen har under 2003 haft en budget på totalt 678 000 kronor.

Konto Budget Utfall 031031 Resultat

Kostnader för förtroendemanna or-

ganisationen 528 000 -342 000 186 000

Omkostnader 50 000 -12 000 38 000

Information och återkoppling till

medborgarna. 100 000 * 100 000

Summa 678 000 - 354 000 324 000

*Planerad återkoppling i form av personliga besök och annonsering beräknas kosta ca 10 000 (ersättning för inkomstbortfall, hotell och resor belastar kontot ”Kostnader för förtroendeman- na organisationen” och finns inte redovisat ännu).

Ledamöternas 15 dagar (nov 2002–nov 2003)

Antal dagar,

totalt Nyttjade

dagar Varav

ersatta Möten/beredn

aktiviteter Andra

aktiviteter Nyttjade dagar i procent

195 128 91 110 17 66 %

Utöver beredningsmöten och möten med medborgarna har ledamöterna an- vänt dagarna till Europaforum, EU i går i dag i morgon, North Sweden (EU- debatt), Barents seminarium, länskonferens om skog, miljö och företagande, landsbygdsutveckling, Sverige i det nya Europa samt seminarium om regional kraftsamling.

Bilagor

Förslag till frågeguide