Verksamhetsrapport för Regionala beredningen 2004

23 NOVEMBER 2004

Verksamhetsrapport för Regionala beredningen

2004

Uppdraget

Regionala beredningen ansvarar för att bidra med kunskap till landstings- fullmäktige om medborgarnas behov kopplat till det övergripande målet om regional utveckling.

Under åren 2004-2005 ska regionala beredningen utifrån det regionala till- växtprogrammet för Norrbotten föra en dialog med medborgarna om regio- nal mångfald dvs att bevara och skapa attraktiva livsmiljöer i Norrbotten.

Särskilt ska följande perspektiv belysas:

• Ett jämställt samhälle, hur ska villkoren utvecklas för att både kvinnor och män ska ha samma förutsättningar att bo kvar eller att flytta till regi- onen?

• Tillväxt, hur skapas förutsättningar för branscher som uppfattas som framgångsrika eller har potential till att bli det?

Beredningens uppdrag omfattar hela länet. Eftersom fyrkantsområdet (Luleå- Boden-Älvsbyn-Piteå) ofta nämns som ett framtida område för befolknings- ökning i länet ska beredningen särskilt undersöka uppfattningarna i de övriga kommunerna.

Avgränsning av uppdraget

Årets verksamhetsrapport är en del i det tvååriga uppdraget som beredningen har. Berednings arbete har avgränsats till upplevelseindustri och skogsnäring som en del av uppdraget. Den del inom beredningens uppdrag som handlar om hur villkoren ska utvecklas för att kvinnor och män ska ha samma förut- sättningar, har under detta år till största delen handlat om kunskaps-

inhämtning och beredningen kommer att arbeta vidare med detta under det kommande året. Ledamöterna avser också att föra dialog med representanter för gruvindustri och testverksamhet under det kommande året, för att de är utpekade tillväxtbranscher och det sker förändringar av stor vikt inom gruv- industrin.

Beredningens uppdrag år 2006

Beredningen avser att återkomma till landstingsfullmäktige i februari 2005 med förslag till beredningens uppdrag 2006.

Beredningen lämnar följande synpunkter med anledning av uppdraget i landstingsplanen 2004

Från de synpunkter som framförts till ledamöterna har en analys och tolk- ning genomförts där följande tendenser framträder:

• Regionala tillväxtprogrammet - förefaller att inte vara förankrad i de

23 NOVEMBER 2004

kommuner beredningen besökt. Processen med att ta fram RTP upplevs ha kommit uppifrån i samhällsstrukturen. För att få genomslag och för- ankring behövs arbetet underifrån.

• Samverkan - är ett ledord. Insikten om samverkans betydelse är tydlig både lokalt mellan entreprenörer och över kommungränser. När samver- kan sker utifrån sakfrågor, når samverkansparterna resultat.

• Attityder - visar att förändringar behövs kring attityder mot företagande, människor från andra länder och kulturer, kvinnor och mäns villkor för att försörja sig själv och att de ungdomar som väljer att stanna kvar i sin hembygd ges stöd att bo kvar. Att förändra attityder är en process som aldrig får avstanna. För att genomföra det behövs en medveten plan för att få en ökad acceptans till personer och företeelser som upplevs som annorlunda. Bl a genom landstingets engagemang i RTPs Regional at- traktionskraft, finns möjlighet att påverka dessa attityder.

• Regler - som berör småföretagare inom upplevelseindustri behöver för- enklas och förändras för att de ska kunna samverka eller konkurrera på lika villkor mellan länderna. Företagare vill ha förenklade regelverk kring bidragsansökningar och mindre byråkrati.

Årets verksamhet i beredningen

Kunskapsuppbyggnad

Under det första halvåret har ledamöterna byggt upp sin kunskap genom att få redovisningar av föreläsare inom uppdragets ämnesområden

. Regionala beredningen har Norrbottens län som arbetsområde och ledamöterna har un- der juni -september besökt Haparanda, Kalix, Pajala, Överkalix och Över- torneå. I augusti var delar av beredningen och träffade företagare på Nolia- mässan i Piteå.

Beredningen har bjudit in forskare som beskrivit hur det sociala kapitalet

på olika sätt kan påverka företagandets villkor och att varje kommun har sin sociala kultur. Dessa olika kulturer är varken bra/dålig eller bättre/sämre utan de är olika beroende på historiska faktorer. Ledamöterna har också lyssnat till sakkunniga inom regionala tillväxtprogrammet som beskrivit ar- betet med framtagningen av programmet och de övergripande målen, stati- stik om jämställdhet som visar förhållandet i Norrbottens län kring vissa fak- torer, ansvarig för e-hälsa, information om landstingets ”verktyg” för regio- nal utveckling, deltagit i seminariet Krafttag Östra Norrbotten som hölls i Överkalix och landstingsfullmäktiges utbildningsdag som hade ett avsnitt med en kunskapsresa kring jämställdhet. Några ledamöter har också deltagit i seminarium om skogsnäringen, EuropaForum VII Norra Sverige, en ung- domskonferens inom regionala tillväxtprogrammet (RTP) som arrangerades av länsstyrelsen i Norrbotten och ett kulturmöte i Överkalix.

1

I beredningens delrapport 2004, redovisas kunskapsuppbyggnaden.

2

Lokal identitet, gemensamt värdesystem, internalisering via sociala institutioner och social

kontroll.

23 NOVEMBER 2004

Metoder och arbetssätt

Ledamöterna i regionala beredningen har arbetat i mindre grupper och delat ansvaret för kommunbesöken där ledamöterna kontaktat personer och grup- per för dialog.

Resultat av dialogen

Tillväxt, hur skapas förutsättningar för branscher som uppfattas som fram- gångsrika eller har potential till att bli det?

Regionala tillväxtprogrammet

I den information som ledamöterna tidigare fått kring framtagandet av regio- nala tillväxtprogrammet (RTP) framhölls att det funnits ett stort utrymme för samarbete och att kommunerna skulle komma med egna synpunkter. RTP ska ses som ett levande dokument som kommer att förändras och anpassas efter hur utvecklingen går, där varje kommun ska avgöra vilka branscher som de ser som möjliga tillväxtbranscher. De handlingsprogram som finns framtagna ska fungera som stöd till att förverkliga innehållet i RTP.

Det råder delade meningar om vad det regionala tillväxtprogrammet har för funktion i de kommuner som beredningen besökt. En del beskriver RTP som en ”hyllvärmare”. Det visar sig att företagare som ledamöterna mött inte känner till att RTP finns eller vad det innebär och inte heller vad respektive kommun har pekat ut för tillväxtbranscher.

Det finns uppfattningar om att de 14 kommunerna ibland konkurrerar med varandra i tron om att på så sätt trygga sin egen överlevnad. Trots det finns frivilligt samarbete mellan kommuner.

Luleå skulle kunna ha större betydelse för länets utveckling än den upplevs ha, eftersom det är länets residensstad, universitetsstad, har stora industrier och ……….

Slutsats

Regionala tillväxtprogrammet är tänkt att fungera som styrdokument och stöd i utvecklingsarbetet för länet. För att öka genomslagskraften behövs fortsatt arbete för att förankra det.

Upplevelseindustri

Samverkan

Förut försökte små upplevelseföretag att sköta allt själv - men nu är fler spe- cialister på vissa områden och samverkar mellan varandra och arbetar över ett större geografiskt område. Marknadsföring och utvecklingsfrågor vinner på att skötas genom samarbete. Kulturutbud och kulturaktiviteter i länet har ofta bidragit till att företag inom upplevelseindustin har startat.

För att hotellnäringen ska kunna erbjuda hotellgäster aktiviteter, bildar små aktivitetsentreprenörer nätverk i närområden.

Samarbete tycks också vara honnörsordet från kommunala representanter

som framhåller att små kommuner kan ha behov av att samarbeta kring vissa

kommunala funktioner. Istället för att betrakta Norrbotten som bestående av

fjorton kommuner, ska det ses som ett geografiskt område. För att uppnå

samarbete måste initiativet komma underifrån.

23 NOVEMBER 2004

Överkalix, Övertorneå och Pajala är exempel där praktiskt samarbete finns inom vissa områden för att kunna klara den kommunala servicen. Andra ex- empel på samarbete mellan kommuner finns inom biltestverksamheten där Arjeplog, Arvidsjaur, Jokkmokk, Kiruna och Gällivare samarbetar för att bl a underlätta kommunikationen för biltestföretagen. Inom utbildningsom- rådet finns samverkan genom Lapplands kommunalförbund och Högskole- förbundet östra Norrbotten.

Samverkan över landsgränser

För företag inom upplevelseindustrin framhålls att de olika regelverken i Sverige och i Finland lägger hinder i vägen för ett effektivt samarbete och utnyttjande av de resurser som finns i området i Östra Norrbotten. Regelver- ken är dessutom krångliga att sätta sig in i och att tillämpa i praktiken.

Sportfiske

Sportfiske framhålls som en viktig gren inom upplevelseindustrin. Behovet av tydliga regler och hänsynstagande till miljöpåverkan understryks inom branscher som har sin utkomst från fisk. Om inte fisken kan föröka sig krymper branschens möjligheter snabbt. Det finns särintressen med olika krav på vilka mängder som ska få fiskas, vilka människor som ska ha möj- lighet att fiska och med vilka metoder. Miljöpåverkan är i dag det största hotet mot sportfisket. Det finns höga dioxinhalter i laxen. Miljöförstörning är ett problem för länderna runt Östersjön och det handlar till allra störta delen om att lösa dem på politisk väg. De nya Baltiska staternas inträde i EU ses av fiskare som en stor möjlighet att börja förändra deras miljöpolitik.

Kapital och regelverk

Ledamöterna har mött synpunkter om att det förut fanns tjänstemän inom låneinstitut och banker på lokala nivå med både kunskap om branscherna och beslutanderätt över långivning. Bilden är att idag tas beslut av personer som fysiskt sitter i andra delar av regionen eller landet och inte har den loka- la kännedomen och kanske inte heller förståelsen för några av de branscher som finns lokalt. Bankerna har så höga krav på säkerhet att det dels är svårt att få lån och gamla krediter kan vara i farozonen. Det är svårt att få nytt ka- pital till expansion.

Många företagare har inte tid att sätta sig in i bestämmelser för att söka bi- drag eftersom regelverk kring bidrag är alltför komplicerad och byråkratisk.

Upplevelseföretag som arbetar vid landsgränsen påpekar att de olika regel- verken som finns i respektive land medför att det är svårt att samverka eller konkurrera på lika villkor.

För verksamheter som arrenderar fastigheter eller markområden kan se det som ett hinder till att expandera. I besöksnäringen är det relativt vanligt att arrendera anläggningar, exempelvis campinganläggning som ofta ägs av kommunen. Problemet uppstår när verksamheten behöver låna pengar för sin utbyggnad och säkerhet krävs av banken eller låneinstitutet. I de fallen utgör ett arrendeavtal som löper på några år, ingen säkerhet.

Många aktörer

Frågan framförs om vem som sköter den regionala ”röran”. Det sägs att i

vissa sammanhang kan länsövergripande aktörer ha större förmåga att se på

branschers möjligheter och svårigheter genom sitt övergripande perspektiv

jämfört med vad som är möjligt på den lokala, kommunala nivån.

23 NOVEMBER 2004

Vissa frågor är så komplexa att kommuner kan behöva samverka för att till- sammans få god kompetens i frågor. Om det finns brister i kompetens kan det leda till felaktiga beslut. Små företagare uttrycker att det är för många aktörer inom regionala området vilket medför att de många gånger inte vet vart de ska vända sig.

Attityder

Attityder sägs utgöra grundbulten till det mesta. Att förändra attityder är en löpande process som aldrig får avstanna. Ledamöterna har mött attityder som signalerar en negativ inställning till människor från andra kulturer och natio- naliteter, minoriteter och asylsökande. Det verkar också finnas negativa atti- tyder mot företagande som företeelse. Dessa attityder kan påverka möjlighe- ter och idéer om att starta företag, möjligheten för hur verksamheter kan ut- vecklas och att skapa tillväxt eller nya etableringar.

Ibland förmedlas att entreprenörer känner sig vara själv nog. Det innebär att de inte söker samverkan med andra eftersom den egna kunskapen och för- mågan är tillräcklig för att klara det mesta på egen hand.

Studier visar att våra attityder kan påverka utvecklingen i ett enskilt företag mer än vi tror. Möjligheten att kunna expandera handlar ofta om avsaknaden av tillräckligt med kapital men även människors syn på företagaren eller fö- retaget har sin betydelse. I en by eller mindre samhälle får människors in- ställning till företagande större effekt, vare sig den är negativ eller positiv, än det får för företag på en stor ort. Företagares uppfattning är att besöksnäring- en i de mindre företagen, inte riktigt tas på allvar. Det finns fortfarande en övertro på storskaliga satsningar för att skapa sysselsättning.

Beredningen har mött synpunkter om att ungdomar som stannar kvar i sin hembygd ses som misslyckade för att de inte flyttar som flertalet gör. Om de som stannar kan få tillgång till mentorer skulle det bidra till att stärka dem.

Tillsammans med andra som stannar kan de ge hjälp och stöd åt varandra och med bra gemenskap ökar kreativiteten.

Slutsatser

• Samverkan - För att bli kraftfullare och nå fler kunder behövs konkret samverkan, exempelvis nätverksbyggande, mellan de små upplevelseföre- tagen. Samverkan finns kring speciella områden även mellan kommuner.

Hur skapas förutsättningar för en fungerande samverkan? Kan NLL och andra ge stöd?

• Attityder- Norrbotten har både struktur-, kultur-, och utvecklingspotenti- al. Attityder tar tid att förändra även om viljan finns. För att ändra attity- der behövs en medveten plan. Detta för att både få en mer öppen syn på människor från andra kulturer och inställningen till att både starta företag och även synen på de som redan är företagare.

• Miljöpåverkan - för att fortsättningsvis möjliggöra sportfiske inom upp- levelsebranschen, behövs miljöpolitiska beslut inom EU.

• Enklare regelverk - företagare vill ha förenklade regelverk kring bi-

dragsansökningar och mindre byråkrati. För att underlätta för upplevelse-

företag att samverka eller konkurrera på lika villkor behövs mer likvärdi-

ga regelverk mellan länderna.

23 NOVEMBER 2004

Skogsnäring

Utbildning

Skogen tillhör basindustin som är en av de utpekade tillväxtbranscherna.

Skogen står för stora värden. De senaste åren har avverkningen i de svenska skogarna varit större än tillväxten. Produktionen har ökat och ökar, samtidigt som det blivit färre arbetstillfällen, eftersom det idag är en högt driven ratio- nalisering i skogsnäringen. Skogen har haft stor betydelse för länet.

Landstinget har ansvar för länets naturbruksprogram i gymnasiet. Vid Kalix naturbruks- gymnasium har man två inriktningar för skoglig produktion (skog och såg) samt tre för skogligt mångbruk (vatten, jakt/viltvård/turism).

Till inriktningen skog har tre gånger så många elever sökt sig höstterminen 2004 som höstterminen 2003 och de som utbildas stannar i hög grad kvar i länet eller rent utav i sin egen kommun. Det kan tolkas på det viset att ut- bildningen är anpassad efter den arbetsmarknad som finns inom denna när- ing i länet.

Skogsbranschen har en utvecklingspotential genom en vidareförädling av råvaran inom länet. Det sker en successiv förändring av utbildningarna efter hur teknikutveckling och branschen förändras och de behov och efterfrågan som finns inom näringen. Internationellt samarbete finns idag med skolor i Frankrike, ett projekt där Rovaniemi i Finland ingår (Rovaniemi, skördesi- mulatorer). I samma projekt har även samverkan inletts med Kirkenes i norra Norge. Samverkan finns även genom ett projekt i Baltikum. Skolan är i bör- jan av ett spännande samarbete med norra Finland och norra Norge inom naturbruksutbildningarna. Det finns samverkan för praktikplatser med lokala entreprenörer.

Det kan finnas vissa svårigheter till praktik med tanke på att många entre- prenörer är små företag. Att ta emot praktikanter kan innebära en sänkt pro- duktion under den tiden.

Förädling

Förädling inom skogsnäringen uppges ha hård konkurrens från Baltländerna.

Förädlingskostnaden sägs vara för dyr i Sverige. Som ett led i att öka möj- ligheten till förädling och försäljning skulle företagens produkter behöva en bättre marknadsföring.

Slutsats

En högre grad av vidareförädling skulle bidra till att skapa hållbara arbetstill- fällen i Norrbotten. Utbildning inom skogsnäring kan i vissa fall bidra till att de som studerar stannar inom regionen. Utbildning generellt kan också inne- bära en internationell samverkan och kontakter.

Jämställdhet

Ett jämställt samhälle, hur ska villkoren utvecklas för att både kvinnor och män ska ha samma förutsättningar att bo kvar eller att flytta till regionen?

Det är ett stort och komplext område där beredningens arbete i huvudsak

bestått i kunskapsuppbyggnad. För att få inblick i hur villkoren ser ut för

män och kvinnor i Norrbottens län, har jämställdhetsdirektören vid länssty-

relsen presenterat statistik för beredningen. Beredningen har tillsammans

med andra ledamöter i landstingsfullmäktige tagit del av en kunskapsresa vid

23 NOVEMBER 2004

en utbildningsdag. Där framgick vilka organisationer, rörelser och politiska beslut som påverkat arbetet inom jämställdhetsområdet.

För att få in synpunkter från medborgarna om hur de anser att villkoren för kvinnor och män ska utvecklas, har beredningen inte ännu hittat en funge- rande metod. Därför kommer ledamöterna att fortsätta med den delen under det kommande årets uppdrag. I ledamöternas möten med medborgare har inte uttryckts hur medborgare anser att villkor för kvinnor och män ser ut eller kan utvecklas. Resonemangen visar istället på attityder om vilka arbets- uppgifter som passar beroende på om det är män eller kvinnor som ska utfö- ra arbetet.

Slutsats

För att kunna föra diskussion om hur villkoren ska utvecklas för kvinnor och män behövs en bredare kunskap hos medborgare om hur villkoren ser ut idag.

Återkoppling

Beredningens ledamöter kommer att genomföra återkopplingen genom per- sonligt riktade tack-kort till de personer de träffat under året, med informa- tion om process och innehåll i denna verksamhetsrapport. Ledamöterna pla- nerar även att kontakta dessa personer senare under 2005 för något samtal.

Ekonomisk redovisning

Den regionala beredningen har under 2004 haft en budget på totalt 700 000 kronor.

Konto Budget Utfall 041031 Resultat

Kostnader för förtroendemanna or- ganisationen

550 000 304 400 245 600

Omkostnader 50 000 29 000 21 000

Information och återkoppling till

medborgarna. 100 000 2 000 98 000

Summa 700 000 335 400 364 600

*Planerad återkoppling beräknas kosta < 5 000.

Ledamöternas aktiviteter 2004

Disponibelt ersät-

tings dagar Nyttjade dagar Varav ersatta Nyttjade dagar i procent

195 147 84 75,4

Uppgifterna avser tiden 1 januari - 3 december 2004. Två platser har varit obemannade delar

av året.