Landstingsfullmäktiges beredningar
Verksamhetsrapport 2016
Medborgardialog
Innehållsförteckning
Landstingsfullmäktiges beredningar ... 2
Fakta om medborgardialog ... 3
Hälso- och sjukvårdsberedningarnas verksamhetsrapport ... 7
Hälso- och sjukvårdsberedningarnas analys ... 8
Hälso- och sjukvårdsberedningarnas slutsatser ... 11
Programberedningens verksamhetsrapport... 11
Programberedningens analys ... 12
Programberedningens slutsatser ... 14
Regionala beredningens verksamhetsrapport ... 15
Regionala beredningens analys ... 16
Regionala beredningens slutsatser ... 17
Beredningarnas förslag till beslut ... 18
Beredningarnas tidigare uppdrag ... 19
Bilaga: Beredningarnas ledamöter ... 20
Landstingsfullmäktiges beredningar
Landstingsfullmäktige har sex beredningar. Fyra hälso- och sjukvårdsberedningar (öst, nord, syd och mitt), en programberedning samt en regional beredning.
Beredningarnas arbete syftar till att förse fullmäkti- ges ledamöter med kunskaper som bidrar till bättre beslutsunderlag och i förlängningen en mer effektiv och behovsanpassad hälso- och sjukvård samt regional utveckling.
Beredningarnas uppdrag 2016:
Medborgardialog
Det är landstingsfullmäktige som beslutar om be- redningarnas uppdrag. Under sammanträdet den 18-19 november 2015 tilldelades beredningarna följande uppdrag:
Vilket behov har norrbottningarna av dialog med landstingspolitikerna?
• Hälso- och sjukvårdsberedningarna ska inrikta sig på frågan om hur norrbottningarna idag och i framtiden vill ha sin medborgardialog med förtroendevalda vad gäller hälso- och sjukvård samt tandvård. I uppdraget ingår även att samtala om människors behov av invånartjänster och på vilket sätt tjänsterna möter norrbottningarnas behov av information och kommunikation med hälso- och sjukvården? Denna del av uppdraget redovisas i en separat rapport.
• Programberedningen ska ur ett patient- och närståendeperspektiv inrikta sig på frågan om medborgardialog gentemot patientgrupper, verksamhet, och andra samarbetsparter.
• Regionala beredningen ska inrikta sig på frågan om medborgardialog med aktörer inom det regi- onala utvecklingsområdet. Regionbildningen och behov av medborgardialog i samverkansformer och politiskt beslutande organ ska ligga i fokus.
Beredningen lämnar en separat rapport med fokus på regionbildningen.
Beredningarnas rapporter ska redovisa utveck- lingsområden för landstingets medborgar- och patientdialog.
Norrbottens läns landsting ska även medverka i SKL:s (Sveriges kommuner och landsting) utveck- lingsprojekt Masterclass–medborgardialog i styrning.
Arbetsmoment
Beredningsledamöternas arbetsår består av följande moment:
• Fastställande av verksamhetsplan
• Kunskapsuppbyggnad
• Medborgardialog
• Beredningarnas analys
• Verksamhetsrapport
Reglemente för landstingsfullmäktiges beredningar redovisas i rapportens faktadel.
Kunskapsuppbyggnad
Beredningarna har tagit del av fakta om befolkningen och det aktuella uppdragsområdet vid en inledande kunskapsuppbyggnad samt löpande under arbetets gång.
Under året har landstinget deltagit i SKL:s utbild- ningsprojekt Masterclass - medborgardialog i styr- ning. Utbildningen har getts till beredningarna i flera delar: dialog, analys och kommunikation.
Medborgardialog
Beredningarna har använt sig av olika dialogmeto- der utifrån de frågor som ställdes i uppdragen och anpassat till sina målgrupper. Detta redovisas under beredningarnas respektive del längre fram i rapporten.
Analys
Under analysarbetet har beredningarna utgått ifrån sin kunskapsuppbyggnad, fakta och det som fram- kommit vid medborgardialogerna. Med detta som grund redovisar beredningarna medborgarnas behov.
För hälso- och sjukvårdsberedningarna har analysen utförts i flera led. Varje beredning har gjort en egen analys för sitt beredningsområde och i syfte att stärka länsperspektivet har alla beredningsledamöter där- efter samlats för att i tvärgrupper analysera behovs- skillnader och likheter mellan beredningsområdena.
Programberedningen och regionala beredningen har hela länet som uppdragsområde.
Verksamhetsrapport
Landstingsfullmäktiges beredningar lämnar en ge- mensam verksamhetsrapport.
2
Disposition av
verksamhetsrapporten
Fakta
Verksamhetsrapporten inleds med fakta om med- borgardialog och några av landstingets kanaler för dialog.
Verksamhetsrapport
Verksamhetsrapporten är uppdelad i tre kapitel:
hälso- och sjukvårdsberedningarna, programbe- redningen och regionala beredningen. I varje kapitel redovisar beredningarna hur man arbetat, sin analys och slutsatser om medborgarnas behov.
Ekonomisk redovisning
Beredningarnas
årsbudget Utfall (-) Resultat (+) 6 354 000 kronor 2 832 000 kronor 3 522 000 kronor
Redovisningen avser perioden november 2015 - au- gusti 2016. Beredningarnas verksamhetsår innefattar även september och oktober 2016.
I årsbudgeten finns det utrymme för 17 arvoden och 17 dagars ersättning för förlorad arbetsinkomst till
varje ledamot. Tabellen redovisar hur många arvoden och ersätt-
ningar för förlorad arbetsinkomst (0-17) som har använts av antalet beredningsledamöter (staplarna).
Av tabellen framgår bland annat att 39 ledamöter inte har använt någon ersättning för förlorad ar- betsinkomst (0) och att 5 ledamöter har använt hela beredningsuppdragets utrymme på 17 arvoden.
Redovisningen avser perioden november 2015 - au- gusti 2016. Beredningarnas verksamhetsår innefattar även september och oktober 2016.
Fakta om medborgardialog
1Vad är medborgardialog?
Ordet dialog kommer från grekiskan och betyder samtal. Medborgardialog är ett systematiskt samtal där medborgare och förtroendevalda är delaktiga.
När dialogen genomförs växlar deltagarna mellan att lyssna och att tala. Systematiken innebär också att resultatet av dialogen utgör en del av kommande beslutsunderlag och återkopplas till medborgarna.
Medborgardialoger stärker kontakten mellan med- borgare och förtroendevalda samt ökar deras kun-
0
0 1 2 3 4 5 6 7 8 9 10 11 12 13 14 15 16
5 10 15 20 25 30 35 40
Ersättning Arvoden
17
1Fakta är hämtat från Svenska akademiens ordlista, Sveriges kommuner och landsting, strategier för medborgardialog från Jönköping och Luleå samt lands- tingets styrande dokument.
skaper och bidrar till bättre beslutsunderlag. Med- borgarnas delaktighet växer och dialogerna blir en del av samhällsutvecklingen.
Olika nivåer av medborgarnas delaktighet
Definitionen av ordet medborgardialog innebär att det ska ske ett samtal. Begreppet medborgardialog har vidgats med tiden och används ofta för att beskriva allt ifrån enkelriktad information till medbeslutande.
Resultatet av en medborgardialog består ofta av en skriftlig dokumentation som redovisar vad som framkommit under samtalet. Resultatet är kvalitativt och ger en bild av deltagarnas uppfattning. Det är ytterst sällan som medborgardialoger sker i så- dan omfattning att det är möjligt att sammanställa kvantitativa resultat. Om målet är ett sådant resultat bör en statistisk undersökning göras istället för en medborgardialog.
Medborgardialog är inte en förhandling där någon ska få igenom sina egna åsikter.
Delaktighetstrappan med fem steg används ofta för att förklara de olika graderna av delaktighet i kommunikationen med medborgare. Beroende på frågans karaktär och vilket syfte som ska uppnås med kommunikationen är det viktigt att välja rätt metod. Ingen delaktighetsform är alltså bättre än en annan. Det är mycket viktigt att redan inledningsvis vara tydlig med vilken grad av inflytande som del- tagarna kan förvänta sig.
Typ av delaktighet Kännetecken Medborgaren
får Metodexempel
Information
Grunden för att kunna vara delaktig är att man som medborgare har tillgång till eller får information.
Envägs-kommunikation Veta Informations-möte, webb, trycksak, annons
Konsultation
Medborgarna ges möjligheter att lämna sina åsikter i förutbestämda frågor eller ta ställning till mer eller mindre färdiga alternativ.
Insamling av synpunkter
och åsikter Tycka Enkäter, webbpaneler, fokusgrupper
Dialog
Ömsesidigt utbyte av tankar, åsikter och idéer. Dialogen syftar till ett ge- mensamt lärande och utgångspunkten är att konsensus inte behöver nås.
Samtal med utbyte av
tankar och åsikter Resonera Dialogsamtal, diskussionscafé, webbforum
Inflytande
Medborgarna medverkar från idé till färdigt förslag vilket bidrar till underlag inför ett politiskt beslut.
Aktiviteter planeras och genomförs tillsammans
Planera, genom- föra
Samråd, framtidsverkstad, gemen- samma projekt
Medbeslutande
Medborgarna medverkar i viss mån i beslutsfattandet.
Gemensamt beslutsfat-
tande Bestämma
Rådslag med omröstning, med- borgarbudget (medborgarna ges mandat att själva bestämma över en del av budgeten)
Delaktighetstrappan2
Förklaring av delaktighetstrappans fem steg:
2 SKLs variant av modellen från Sherry Arnstein, (1969). ”A ladder of citizen participation.” i Journal of the American Institute of planners 35 (4): 216–224.
4
Styrande dokument
Nedan listas ett antal styrande dokument som alla berör landstingets medborgardialog.
Landstingets strategiska plan
3Landstingsfullmäktige tar i juni varje år ett beslut om en strategisk plan. Planen innehåller vision, verksam- hetsidé samt strategiska mål och framgångsfaktorer kopplade till dessa. Den lagstadgade treårsbudgeten med beslut om skattesats och ekonomiska ramar ingår också i planen.
Landstingsstyrelsens plan
4Landstingsstyrelsen utvecklar och preciserar lands- tingets strategiska plan i sin egen plan. I planen ska styrelsen ta fram mål och framgångsfaktorer för att uppnå fullmäktiges strategiska mål, fördela anslag till respektive verksamhetsområde, redovisa plan för uppföljning samt ange direktiv till landstingsdirektören.
Reglemente för fullmäktiges beredningar
5Regeldokument som fastställer beredningarnas sam- mansättning, uppdrag, befogenheter och arbetsgång.
Strategi för patient- och brukarmedverkan i Norrbottens län 2015-2018
6Strategiskt dokument med syfte att stärka patient- och brukarmedverkan i vården och omsorgen i Norrbottens län.
Patientlagen
7Patientlagen syftar till att inom hälso- och sjuk- vårdsverksamhet stärka och tydliggöra patientens ställning samt till att främja patientens integritet, självbestämmande och delaktighet.
Landstingsfullmäktiges bered- ningar
Norrbottens läns landsting införde sina sex be- redningar 2001. Varje beredning är parlamentarisk sammansatt med 11 till 17 ledamöter.
Beredningarnas arbete ska leda till ett förbättrat medborgarinflytande och en kontinuerlig dialog med
de som lever och verkar i Norrbotten. Samtidigt ökar landstingsfullmäktiges kunskaper och beslutsun- derlagen breddas.
Från uppdrag till rapport
Landstingsfullmäktige beslutar om årliga uppdrag för beredningarna. Beredningarnas ledamöter ge- nomför medborgardialoger, analyserar det som har framkommit under dialogerna tillsammans med fakta samt skriver verksamhetsrapporter som beskriver medborgarnas behov.
Beredningsrapporterna i landstingsfullmäktige
Beredningarnas verksamhetsrapporter debatteras i landstingsfullmäktige. Därefter svarar landstings- styrelsen på rapporterna med förslag på åtgärder utifrån de behov som beredningarnas rapporter uppmärksammat. Beslut om åtgärder tas av lands- tingsfullmäktige.
Uppföljning
Drygt ett år efter beslutade åtgärder kallar lands- tingsstyrelsen och representanter från landstingets verksamheter till en återföringsdag för att informera beredningsledamöterna om genomförda aktiviteter med anledning av landstingsstyrelsens svar på be- redningarnas rapporter.
Om beredningarna
8De år då val av landstingsfullmäktige har ägt rum i hela landet, väljer fullmäktige sex fullmäktigebered- ningar för mandatperioden. Fullmäktige fastställer årligen uppdrag för beredningarna.
Hälso- och sjukvårdsberedningarna
Hälso- och sjukvårdsberedningarnas uppgifter om- fattar följande geografiska områden:
• Hälso- och sjukvårdsberedning Nord: Kiruna, Pajala, Gällivare och Jokkmokks kommuner.
• Hälso- och sjukvårdsberedning Öst: Övertorneå, Haparanda, Överkalix och Kalix kommuner.
• Hälso- och sjukvårdsberedning Mitt: Bodens och Luleå kommuner.
3Norrbottens läns landsting, Strategisk plan 2015-2017, https://vis.nll.se/process/administrativ/Dokument/strategiskplanochstyrelseplan/Styrande/Måldokument/
Strategisk%20plan%202016-2018.pdf
4 Norrbottens läns landsting, Landstingsstyrelsens plan 2016-2018, https://vis.nll.se/process/administrativ/Dokument/strategiskplanochstyrelseplan/Styrande/Mål- dokument/Landstingsstyrelsens%20plan%202016-2018.pdf
5 Norrbottens läns landsting, Reglemente för fullmäktiges beredningar, https://vis.nll.se/process/administrativ/Dokument/div-lg-bas-verk/Styrande/Regeldokument/
Reglemente%20för%20fullmäktiges%20beredningar.pdf
6 Norrbottens läns landsting, Strategi för patient- och brukarmedverkan 2015-2018, https://vis.nll.se/process/administrativ/Dokument/div-lg-bas-verk/Styrande/
Måldokument/Strategi%20för%20patient-%20och%20brukarmedverkan.pdf 7 Svensk författningssamling 2014:821, Patientlag (2014:821),
http://www.riksdagen.se/sv/dokument-lagar/dokument/svensk-forfattningssamling/patientlag-2014821_sfs-2014-821
8 Reglemente för fullmäktiges beredningar 2016. https://vis.nll.se/process/administrativ/Dokument/div-lg-bas-verk/Styrande/Regeldokument/Reglemente%20 för%20fullmäktiges%20beredningar.pdf
• Hälso- och sjukvårdsberedning Syd: Arjeplogs, Arvidsjaurs, Piteå och Älvsbyns kommuner.
Hälso- och sjukvårdsberedningarnas uppgift är att inom sina geografiska områden och utifrån ett med- borgarperspektiv på utbudet av hälso- och sjukvård:
• Öka kunskapen om medborgarnas behov, till- gång till och konsumtion av vård i respektive geografiska område.
• Verka för bättre kontakter mellan medborgare och förtroendevalda.
• Lämna rapporter om genomförd verksamhet.
Hälso- och sjukvårdsberedningarna ska i sitt arbete söka samverkan med länets kommuner.
Programberedningen
Programberedningens uppgift, som omfattar hela länet, är att utifrån ett patient- och närståendeper- spektiv på verksamhetens innehåll:
• Öka kunskapen om patienters och närståendes behov
• Verka för bättre förståelse och ökad samverkan mellan verksamhetsansvariga och förtroende- valda.
• Lämna rapporter om genomförd verksamhet.
Programberedningen har ett särskilt ansvar för att i sitt arbete bevaka och belysa aktuella etik- och prioriteringsfrågor inom det aktuella uppdraget.
Regionala beredningen
Regionala beredningens uppgift, som omfattar hela länet, är att inom det regionala utvecklingsområdet:
• Öka kunskapen om medborgarnas behov.
• Verka för bättre kontakter mellan medborgare och förtroendevalda.
• Lämna rapporter om genomförd verksamhet.
Landstingets övriga dialogkanaler
Frågor om delaktighet och inflytande har under senare år uppmärksammats som en viktig och avgörande faktor för att vårdinsatserna ska bli av god kvalitet och ge avsedd effekt för den enskilde. Landstinget och samtliga kommuner i Norrbotten har fastställt en gemensam Strategi för patient- och brukarmedverkan i Norrbottens län 2015-2018. Det långsiktiga målet med strategin är att patienter och brukare aktivt ska medverka på system-, verksamhets- och individnivå.
I dagsläget finns ingen samlad bild över landstingets arbete med patient- och brukarmedverkan. Följande stycken beskriver det som är känt idag.
Patientråd i landstingets verksamheter
Det finns ett patientråd knutet till varje sjukhus.
Representanterna i råden har utsetts av patient-, närstående- och pensionärsorganisationer.
Vissa vårdenheter har egna patientråd som behandlar mer specifika frågor.
Inget gemensamt uppdrag finns beskrivet för dessa patientråd i dagsläget.
Brukarrepresentation i styrgrupper
Landstinget har som ambition att använda brukar- representation i styrgrupperna för två stora projekt:
Framtidens primärvård samt Tillgängliga samordnade individuella planer (T-SIP).
Länshandikappråd och länspensionärsråd
Det finns två landstingsövergripande patientråd:
Länshandikapprådet och Länspensionärsrådet. Råden består av valda ledamöter från patient- respektive pensionärsorganisationer.
Handlingsplan för patient- och brukarmed- verkan
En arbetsgrupp som består av fem patient/brukarre- presentanter samt tjänstemän från landstinget och Norrbottens Kommuner har uppdraget att under 2016 utforma en länsgemensam Handlingsplan för patient- och brukarmedverkan i Norrbottens län.
Handlingsplanen ska vara ett stöd för verksamheterna i sitt arbete med att hitta former för patientmedver- kan. Planen ska även presentera en modell över hur patient- och brukarmedverkan ska knytas till den befintliga samverkansorganisationen för att få pa- tienters och brukares synpunkter i samverkansfrågor.
Patientnämnden
Patientnämnden är en myndighet inom kommun och landsting som är fristående och opartisk. Patient- nämnden, som också är en politisk nämnd med sju ordinarie ledamöter och sju ersättare, har till uppgift att stödja och hjälpa medborgare i deras kontakt med vården samt att bidra till kvalitetsutvecklingen inom hälso- och sjukvård.
6
Hälso- och sjukvårdsberedningarnas verksamhetsrapport
Uppdrag 2016
Uppdrag från landstingsfullmäktige
Hälso- och sjukvårdsberedningarna ska inrikta sig på frågan om hur norrbottningarna idag och i framtiden vill ha sin medborgardialog med förtroendevalda vad gäller hälso- och sjukvård samt tandvård.
Frågeställningar
Beredningarna har använt två huvudfrågor med underfrågor som stöd vid medborgardialogen.
Vilka frågor har du?
• Behöver du dialog/kontakt med landstingspo- litiken?
• Vilka områden är viktiga för dig att ha dialog om?
• Vilka områden/ämnen är viktiga att landstinget har dialog om?
Hur ska dialogen gå till?
• På vilket sätt kommer du i kontakt med lands- tingspolitiken i dag?
• På vilket sätt tycker du att dialogen ska gå till?
• På vilket sätt vill du ha information om vad som har hänt efter dialogen?
Urval för dialoger
I hälso- och sjukvårdsberedningarnas uppdrag innefattar begreppet medborgarna de norrbottniska medborgarna i allmänhet. De övriga beredningarna har i sina uppdrag ett fokus på patienter och när- stående (programberedningen) samt näringsliv och organisationer (regionala beredningen).
I början av året planerade hälso- och sjukvårdsbered- ningarna sitt arbete och gjorde ett urval med hänsyn till hur man bäst når olika grupper av befolkningen.
Faktorer som beaktades var till exempel ålder, kön, stad eller landsbygd samt etnicitet i de fall det var möjligt.
Ledamöterna har använt sina befintliga kontaktnät och lokalkännedom för att skapa kontakt och dialog med bland annat föreningsliv, skolelever, asylsö- kande och bybor.
För att ytterligare säkerställa en bred representation bland dialogdeltagarna har beredningarna valt att även förlägga dialogtillfällen på exempelvis mark- nader och samlingsplatser där folk i alla åldrar och livssituationer befinner sig.
Den geografiska spridningen av ledamöter i hälso- och sjukvårdsberedningarna har gjort att större delen av länet kunde täckas. Alla medborgare som beredningarna hade som målsättning att träff a har inte haft möjlighet att medverka för dialog.
Metod för dialoger
Personliga möten
Beredningarna har använt sig av en blandning av olika dialogmetoder under arbetsåret, främst olika varianter av det personliga mötet.
Beredningarnas ledamöter har bjudit in till möten eller medverkat vid andras möten i större eller min- dre sammanhang. Ledamöterna har även funnits tillgängliga och sökt upp medborgare på offentliga platser.
Till sin hjälp har ledamöterna haft ett samtalsstöd på papper och som bilder att visa under dialogen.
Detta har även säkerställt att dialogen i de fyra häl- so- och sjukvårdsberedningarna utgått ifrån samma frågeställningar.
Varje dialog har dokumenterats skriftligt av de leda- möter som deltagit. Beredningarnas analyser har utgått ifrån dialogdokumentationerna.
Svarsformulär på papper och webb
Medborgarna har i vissa fall kunnat svara skriftligt på frågorna i samtalsstödet. Denna metod har främst använts vid deltagande på marknader.
Medborgarna har även haft möjlighet att svara på frågorna i samtalsstödet via webben. Beredningarnas
ledamöter har marknadsfört detta genom att dela ut visitkort med länk till frågorna. Ledamöterna har även haft möjlighet att marknadsföra webbfrågorna via delning i sina sociala nätverk. Medborgarnas deltagande via webben har varit lågt (32 svar).
Ett svarsformulär är inte en metod för dialog men har erbjudit ytterligare möjligheter att lämna synpunkter.
Svaren har behandlats på samma sätt som övrig dialogdokumentation.
Vanligaste dialogmetoden
Medborgardialogerna har främst bestått av per- sonliga möten. Eftersom beredningarna inte alltid noterar hur många som deltar vid dialogerna går det inte att redovisa de exakta proportionerna mellan dialogmetoderna.
Hälso- och sjukvårdsbered- ningarnas analys
Det finns en stor samstämmighet i det som framkom- mit under medborgardialogerna i hela Norrbotten.
Beredningarna anser sig därför ha en samlad bild över medborgarnas behov.
Behov av kontakt med landstingspolitiken
Beredningarna konstaterar att medborgarna anser sig ha behov av kontakt med landstingspolitiken.
Samtidigt finns det en del medborgare som inte anser sig behöva kontakt.
De som vill ha kontakt
Det har tydligt framkommit att behovet av dialog med landstingspolitiken finns både bland äldre och yngre i länet, men att frågorna varierar. Medborgare som är engagerade i vissa frågor anser sig ha ett större behov av dialog. Detta gäller såväl dialog med politiken som verksamheten.
De medborgare som beredningarna har fört dialog med har upplevt det som positivt när ledamöterna varit ute i länet för dialog.
De som inte vill ha kontakt
En del norrbottningar anser att det inte är någon idé att engagera sig i dialog med landstingets förtroendevalda. En av anledningarna till detta är uppfattningen om att ingen lyssnar. En annan är uppfattningen om att de förtroendevalda inte har möjlighet att påverka landstingets verksamhet i den utsträckning medborgarna önskar.
Kontakt i dagsläget
Medborgarnas kontakt med landstingspolitiken va- rierar beroende på vilken situation de befinner sig i.
En del medborgare vittnar om att de inte riktigt vet hur de får kontakt med landstingets förtroendevalda.
Vissa menar att de bara ser politiken genom media.
Andra medborgare tar egen kontakt via telefon eller personliga möten. En del deltar i stormöten eller andra politiska sammankomster där det finns möjlighet att samtala med förtroendevalda.
Det finns medborgare som anser att om man inte för tillfället behöver hälso- och sjukvård så har man heller inte så stort behov av dialog med landstingspolitiken.
Ämnen för dialog
Tidigare års erfarenheter visar att medborgarna vill samtala om andra frågor än de som ingår i bered- ningarnas uppdrag från landstingsfullmäktige.
Beredningsledamöterna har ingen möjlighet att vara förberedda och pålästa inför alla ämnen som kan komma på tal under dialogen. Syftet med dialogerna är heller inte att ledamöterna ska svara på medbor- garnas specifika frågeställningar utan att ta frågorna vidare och när möjlighet finns hänvisa medborgare till rätt instans.
Samtidigt är det viktigt att medborgarna får ta upp frågor som berör dem själva och inte bara ha dialog enligt landstingsfullmäktiges uppdrag till beredningar- na. Här finns en stor utmaning för landstingspolitiken att skapa en tydlig och välkänd ingång för dialog.
I de kommande styckena följer en redovisning av några vanliga frågeområden som medborgarna gärna vill diskutera i dialog.
Aktuella frågor
Medborgarna vill gärna samtala om dagsaktuella ämnen. Sjukvården i stort och händelser som upp- märksammas i massmedia är exempel på områden som medborgarna uttrycker ett behov av att ha dialog med landstingets förtroendevalda om. Beredningarnas arbetssätt som i dagsläget innebär att uppdrag ges på årsbasis möter inte dessa behov fullt ut.
Hälso- och sjukvårdsfrågor
I dialogen med hälso- och sjukvårdsberedningarna vill medborgarna gärna samtala om generella hälso- och sjukvårdsfrågor. Långsiktiga landstingsfrågor som exempelvis lokala och länsövergripande organisa- tionsförändringar inom sjukvården och införandet av e-hälsa är viktiga för medborgarna.
8
Även frågor om hur sjukvården fungerar och vart man ska vända sig vid olika sjukdomstillstånd är vanliga i dialogen.
Beredningarna anser att det finns behov av bättre information kring landstingets verksamheter i stort.
Medborgarna vill också ha information om vad deras skattepengar går till samt information om prioriteringar, samverkan och ansvarsfördelning inom landstinget.
Medborgare som har kontakt med sjukvården tycker samtidigt att dialog med verksamheten är viktigare än dialog med politiken.
Vid vissa tillfällen finns det behov av en bemannad chatt, i synnerhet när det gäller akuta situationer.
Detta blev bland annat tydligt under sommaren 2016 då allvarliga fel i cellprovstagning på kvinnor upptäcktes.
Kommun eller landsting?
De medborgare som träffar beredningarna för dialog vill också diskutera frågor som rör andra huvudmän än landstinget. Det är svårt för allmänheten att skilja på landstings- och kommunfrågor eller koordina- tionen däremellan.
Beredningarna noterar att det är oklart för medborg- arna vart man ska vända sig om man vill ha svar på frågor där kommun och landsting har delade ansvarsområden. Beredningarna anser att det finns ett behov av tydligare information kring dessa frågor.
Fler frågeområden
Exempel på fler sakfrågor som medborgarna vill ha dialog om (i alfabetisk ordning):
• Ambulanser och ambulanshelikopter
• Distriktssköterskemottagning
• Hälso- och sjukvården i hela Norrbotten
• Hälsocentraler
• Infrastruktur
• Kollektivtrafik
• Kultur
• Långa resor för kortare läkarbesök
• Minoritetsspråk i verksamhetsutbudet
• Möjligheten att ringa 112 och använda webb- tjänster från hela Norrbotten
• Obesvarade kommunikationsförsök med politiken
• Provsvar
• Regionfrågan
• Stafettläkare
• Sjukresor
• Tandvården
• Tillgänglighet inom psykiatrin
• Uppringningssystemet Call me
• Varmvattenbassänger
Hur dialogen ska gå till
Beredningarna anser att dialog i olika former där förtroendevalda möter enskilda medborgare eller grupperingar är rätt väg att gå.
Medborgarnas synpunkter varierar när det handlar om hur dialogen ska gå till. I de kommande styckena utvecklar beredningarna detta resonemang.
Det personliga mötet
I dialogerna framkommer att en del av medborgarna efterfrågar personlig kontakt i olika former. Vissa fö- redrar möten i mindre eller större grupper och andra vill gärna se gemensamma möten med representanter för kommun och landsting, hembesök, besök av förtroendevalda på skola eller en turné som besö- ker olika platser i Norrbotten. Kontinuerliga möten som annonseras i lokala annonsblad är också ett önskemål som syns i dialogen. En annan möjlighet som har uppmärksammats i dialogen är att träffa förtroendevalda via de olika partierna.
Stormöten
Det finns medborgare som efterfrågar stormöten vid aktuella och brännande frågor. Beredningarna noterar att stormöten är en metod som lämpar sig bäst när landstinget behöver informera eller inhäm- ta medborgarnas åsikter och sämre när det gäller möjligheten att föra dialog.
Internet
De flesta som beredningarna har träffat föredrar fysiska möten men anser att digitala möten är ett alternativ. Särskilt unga är öppna för sådana lösningar.
Ungdomar vill ha en större möjlighet till kontakt via sociala medier, webb eller chat.
Andra språk än svenska
Det går ibland inte att genomföra kvalitativa med- borgardialoger på svenska. Här ser beredningarna ett behov av att ledamöternas samtalsstöd finns på flera språk. I den mån det är möjligt kan bered- ningarna använda sig av ledamöternas varierade språkkunskaper. Vid andra tillfällen bör dialog via tolk övervägas som metod.
Påverkansmöjligheter
Ett återkommande påpekande är att medborgarna vill ha möjlighet att träffa förtroendevalda för dialog innan ett beslut som påverkar dem fattas.
I dialogen framkommer vidare att medborgare upp- lever det extra viktigt att träffa förtroendevalda med beslutsrätt. Vissa vill ha direktkontakt med förtroen- devalda i landstingsstyrelsen eftersom medborgarna upplever att de då har möjlighet att påverka de förtroendevalda som bestämmer.
En del medborgare vill inte ha kontakt med lands- tingspolitiken utan direkt med företrädare för verk- samheten av samma orsak.
Det är viktigt att deltagarna vid en dialog får tydlig information om möjligheten att påverka. Detta ska även tas i beaktande vid val av dialogmetod.
Kontinuerlig dialog
Medborgare som har ett behov av dialog med po- litiken efterfrågar mer kontinuitet i den kontakten.
Medborgarna vill träffa förtroendevalda regelbundet, även när det inte är valår.
Ungdomar på landsbygden och skolelever uttrycker önskemål om att förtroendevalda kommer ut regel- bundet för att samtala om landstingspolitik.
Information och kännedom
Medborgarna uttrycker önskemål om att veta vilka som är förtroendevalda i landstinget. Alla har inte kännedom om vilka i den egna kommunen som har förtroendeuppdrag inom landstinget.
Det finns behov av att landstinget har en bättre information kring vilka förtroendevalda som är till- gängliga för dialog och att dessa syns ute i länet mer frekvent. Det finns också ett behov av att informera om att de allra flesta som har förtroendeuppdrag för landstinget är fritidspolitiker.
Det upplevs som svårt för medborgarna att hitta den lämpligaste vägen in till politiken. Medborgare som vill samtala om landstingets politik upplever en brist på information om vart de ska vända sig.
Det är ännu svårare att hitta information för med- borgare som inte använder dator och det finns heller ingen information på hälsocentralerna.
Det finns en okunnighet bland medborgarna när det gäller landstingets ansvarsområden utöver hälso- och sjukvården. Beredningarna anser att det finns ett behov av information till allmänheten om landstingets samtliga ansvarsområden.
Återkoppling efter dialogen
Behov av återkoppling
Återkoppling upplevs som mycket viktigt av såväl medborgare som beredningarna. Medborgare som har deltagit vid dialoger vill veta hur deras medverkan har påverkat beslut.
Metoder för återkoppling
Medborgarna anser att olika frågor kräver olika metoder för återkoppling.
Vissa vill ha återkoppling skriftligt, exempelvis via brev, e-post eller sms med länk till mer information, en kanal via webb samt via sociala och traditionella medier.
Andra föredrar personliga möten eller muntlig åter- koppling i någon form, exempelvis via telefon, personliga möten eller återbesök hos föreningar och grupper.
Medborgarna anser att landstingets hemsida är svår att navigera på när man letar information om återkoppling.
Nuvarande återkoppling
I sin nuvarande form har beredningarna återkopp- lat på olika sätt, bland annat genom att skicka ut verksamhetsrapporten till de som lämnat sina kon- taktuppgifter.
Varje landstingsfullmäktige direktsänds via webb- TV och närradio. TV-sändningarna går dessutom att se i efterhand. Detta ger medborgarna möjlighet att följa debatten om beredningarnas rapporter och behandlingen av landstingsstyrelsens svar på be- redningarnas rapporter. Beredningarna har använt information om denna möjlighet som en form av återkoppling.
Återföring från verksamheten
Återkoppling från landstingets verksamheter till beredningarna sker årligen genom en återförings- dag. Landstingsstyrelsen och representanter från landstingets verksamheter bjuder in till återförings- dagen drygt ett år efter att styrelsen gett uppdrag åt verksamheten utifrån beredningarnas slutsatser.
Beredningarna får information om genomförda aktiviteter som har grund i beredningarnas tidigare rapporter.
10
Hälso- och sjukvårdsbered- ningarnas slutsatser
• Det finns ett generellt behov av dialog med för- troendevalda i landstinget som sträcker sig över en stor variation av aktuella frågor.
• Landstinget ska använda medborgardialog i ett skede där resultatet har möjlighet att bli en del av beslutsunderlaget i ett ärende.
• Metoderna för landstingets medborgardialoger måste anpassas efter de aktuella frågorna och dess målgrupper.
• Det finns ett behov av att landstinget upprättar en tydlig ingång för medborgare som vill ha dialog och att den är väl känd.
• Landstinget ska säkerställa att återkoppling sker till de medborgare som medverkat vid dialog.
• Det finns ett behov av att informera om vilka an- svarsområden som ingår i landstingets uppdrag.
Programberedningens verksamhetsrapport
Uppdrag 2016
Uppdrag från landstingsfullmäktige
Programberedningen ska ur ett patient- och närstå- endeperspektiv inrikta sig på frågan om medborgar- dialog gentemot patientgrupper, verksamhet, och andra samarbetsparter.
Definitioner
I denna rapport avser begreppet medborgare pro- gramberedningens målgrupp: patienter och när- stående.
Frågeställningar
Programberedningens dialoger har utgått ifrån tre frågeställningar:
• Vad vill den man träffar föra dialog om?
• Med vem vill man föra dialog?
• Hur vill patienter och närstående föra dialog?
Urval för dialoger
I programberedningens uppdrag innefattar begreppet medborgarna patienter och närstående. De övriga beredningarna har i sina uppdrag ett fokus på den bredare allmänheten (hälso- och sjukvårdsberedning- arna) samt näringsliv och organisationer (regionala beredningen).
Under inledningen av verksamhetsåret planerade programberedningen sitt arbete och fastställde en verksamhetsplan. Urvalet inför dialogerna gjordes
med hänsyn till att få en god spridning inom olika patientgrupper. Andra faktorer som beaktades var exempelvis geografisk spridning, kön och ålder.
Beredningen har haft mycket hjälp att skapa dialog- tillfällen via kontakter med brukarorganisationer. När det gäller att komma i kontakt med patientgrupper har beredningen bland annat samverkat med HSO (Handikappföreningarnas samarbetsorgan), SRF (Synskadades riksförbund) och liknande patient- föreningar. Andra samarbetspartners har bland annat varit PRO (Pensionärernas riksorganisation) och Rädda Barnen. Ledamöterna har även använt sina befintliga kontaktnät och lokalkännedom för att skapa ytterligare kontakt och dialog. I några fall har programberedningen annonserat i lokala annonsblad.
Dialoger har genomförts med representanter från de flesta av länets kommuner samt tre hälsocentraler.
Metod för dialoger
Programberedningen har både bjudit in personer från målgruppen till möten för dialog och bjudit in sig att medverka vid befintliga möten. Detta har skett både via direktkontakt och via samordnande föreningar/organisationer.
Dialogerna har genomförts i olika former. Några exempel är rundabordssamtal med samtalsledare, smågrupper och personliga samtal.
Dialogerna har utgått ifrån uppdragets frågeställningar men även deltagarnas behov har styrt innehållet i samtalen.
Programberedningens analys
Vad man vill föra dialog om
Behovet av ämnen för dialog varierar inom program- beredningens målgrupp. Nedanstående samman- fattning ger en bild av läget.
Patientgrupper som resurs
Brukarorganisationerna ser sig själva som en till- gång för landstingets verksamheter. De tycker det är viktigt att hälso- och sjukvården ser organisatio- nerna som sakkunniga resurser. Den synen menar brukarorganisationerna att landstinget inte har idag. Därför efterfrågas en formaliserad dialog för patientinflytande.
Det finns också ett behov av mer upplysning till patientgrupper om att de har rätt till inflytande.
Landstinget måste underlätta för dessa grupper att förstå vad som är möjligt att föra dialog om.
Behov av information
I dialogen framkommer att medborgarna har ett behov av saklig information direkt från landstinget.
Detta gäller främst rena verksamhetsfrågor men även politik. Medborgarna uttrycker även att de inte bara vill få information via nyheterna.
Beredningen får många frågor om information kring hur landstinget fungerar. Det finns även ett behov av information om landstingets och kommunernas ansvar samt koordinationen däremellan.
Förändringar i hälso- och sjukvården
En vanlig synpunkt är att landstinget har en skyldig- het att informera inför förändringar som påverkar medborgarnas vardag. Patientgrupperna vill få för- klaringar och förstå varför förändringar genomförs och vad det leder till. Beredningen konstaterar att detta görs bäst i dialog med de som berörs.
Implementering av riktlinjer och liknande
Medborgarna upplever att nya lagar och riktlinjer inte införs och tillämpas på ett tillfredsställande sätt inom landstinget. Detta är ett område som både brukare och närstående vill ha mer dialog om.
Andra ämnen utanför uppdraget
Programberedningen har fört dialog med ett flertal intresseorganisationer som alla för talan för sin pa- tientgrupp. De flesta av dialogerna har därför även kommit att handla om många fler frågor är bara de som ingått i beredningens uppdrag. Här listas några exempel (i alfabetisk ordning):
• Bemanning, hälsocentraler, distriktssköterskor, läkemedel, rehabilitering och sjuktransporter
• Buss som sjuktransport
• Effektivisering av sjukresor
• Förbättringsområden som berör både politik och verksamhet i olika grad
• Hemsjukvård och gränssättningen mellan kom- mun och landsting
• Hjälpmedel
• Kontaktproblem med vårdens olika nivåer. Det handlar om allt ifrån att man inte vet vart man ska vända sig till telefontider och liknande.
• Länstrafikens dåliga anpassning efter möjligheten att resa kollektivt till och från sjukbesök
• Många vill prata om sin sjukdom och allting som inte fungerar inom vården kring sjukdomen
• Olika frågor som patientorganisationerna driver
• Sjuktaxi till och från tåg, buss och vård
• Tåg
• Ökad tillgänglighet genom digitalisering av hälso- och sjukvården
Med vem man vill föra dialog
Många patientgrupper som beredningen har träffat vet inte vart eller till vem inom landstinget man ska vända sig till för dialog. Patientgrupperna saknar information på hälsocentralerna om vilka vägar det finns för dialog. Ibland är det också svårt att veta om man ska söka dialog med landstinget eller kommunen.
När landstinget tar initiativ till dialog vill många medborgare att detta görs direkt med de patient- grupper som berörs.
Högt upp på önskelistan för dialog står förtroende- valda med möjlighet att påverka beslut och dialog med personal. Det är viktigt att den vårdpersonal man möter i dialog har kunskap om den aktuella patientgruppen.
Vissa patientföreningar upplever det som en brist
12
när förtroendevalda inte medverkar vid träffar med vårdpersonal. Den generella upplevelsen är att de förtroendevalda ses för sällan ute.
Hur man vill föra dialog
Det finns inte några tydliga och kända kanaler för hur medborgarna ska etablera kontakt med förtro- endevalda eller verksamhetsföreträdare för dialog.
Det framkommer oftast att medborgarna vill ha direktkontakt med personen eller gruppen man för dialog med. Kontinuitet i dialogen är också viktigt.
Vidare understryks vikten av att få i gång en dialog och inte bara utbyta information mellan verksamheten och medborgarna. Enkäter är inget önskat alternativ.
Inför varje dialog är det viktigt med tydlighet. Delta- garna vill veta vad dialogen ska handla om, hur den ska gå till samt på vilket sätt resultatet av dialogen tas omhand och kan påverka.
Medborgarnas syn är att dialogen inte har så högt värde om den inte kan resultera i förändringar enligt deltagarnas önskemål.
Medborgarna upplever det i största allmänhet som mycket positivt när de förtroendevalda ledamöterna kommer ut i länet för dialog.
Hälsocentralernas dialog
Beredningen har noterat en stor skillnad på ambition och genomförande när det gäller hur hälsocentralerna kommunicerar med sina patienter. En god kommuni- kation måste ingå i hälsocentralernas grunduppdrag och inte vara beroende av ledarskapets initiativ.
Återkoppling
Efter en medborgardialog är det viktigt att deltagarna får återkoppling med information om hur det som framkommit under dialogen har använts och vad det har lett till. Detta är lika viktigt när det gäller patientenkäter och liknande informationsinsamlingar.
Många medborgare är kritiska till hur återkopplingen ser ut i dag. Här kan beredningarna förbättra sig och landstinget arbeta för snabbare återkoppling.
Det är viktigt att medborgarna får en bra återkoppling och kan följa en fungerande process hela vägen.
En bra återkoppling bygger också förtroende vil- ket ökar motivationen för medborgarna att delta i ytterligare dialoger. Detta gäller givetvis vid alla landstingets dialoger, enkäter och liknande infor- mationsinsamlingar.
Landstingets länsråd
Landstingets två länsråd (länspensionärsrådet och länshandikapprådet) ska fungera som organ för samråd och informationsutbyte mellan intres- seorganisationerna inom respektive område och landstinget. Vid träffar med länsråden deltar både förtroendevalda och tjänstemän från landstinget.
De deltagare som beredningen har träffat upplever att mötena med länsråden främst består av envägs- kommunikation från landstinget och inte så mycket dialog.
Beredningen ser det samtidigt som omöjligt för landstinget att få ut information till hela den ideella sektorn via representanterna som deltar i länsråden.
Beredningen noterar även att deltagarna i råden representerar många intressegrupper vilket innebär risk för att alla frågor överskuggar varandra.
Det finns ett behov av att utveckla länsrådens ar- betssätt med fokus på dialog och inflytande enligt delaktighetstrappan.
Etik
Programberedningen har ett särskilt ansvar för att i sitt arbete bevaka och belysa aktuella etik- och prioriteringsfrågor inom det aktuella uppdraget.
Årets uppdrag om medborgardialog har varit svårt att angripa ur ett vårdetiskt perspektiv. De etiska diskus- sionerna med medborgarna och inom beredningen har ofta kommit att handla om sekretess gentemot närstående och när de närstående ska involveras.
Det är inte säkert att en brukare med svårigheter att föra sin talan har samma åsikter som de närstående.
Programberedningens egna iakttagelser
Samverkan med verksamheten
Det inte är klarlagt hur representanter från landstingets verksamheter ska bistå beredningarna under deras uppdrag. Detta är ett stort problem när beredningarna ska genomföra ett uppdrag från landstingsfullmäk- tige samtidigt som verksamheten inte anser sig ha möjlighet att bidra med kunskapsuppbyggnad och liknande resurser. Detta måste tas i beaktande redan när förslag på beredningsuppdrag utformas.
Kortare dialogtid och aktuella ämnen
När det gäller vissa frågor skulle medborgardialog som metod fungera bättre om tiden från start till att resultatet används som beslutsunderlag var kortare än i dagsläget. Då skulle även återkopplingen till medborgarna gå snabbare.
Vid andra tillfällen skulle medborgardialog som me- tod fungera bättre om dialogen utgick ifrån aktuella frågor och ämnen.
Målgruppsstyrd dialog
Dialog behöver inte alltid utgå ifrån förutbestämda frågeställningar. Beredningen ser att förutsättnings- lösa dialoger med utvalda patientgrupper kan vara ett annat sätt att fokusera på vissa områden där beslutsunderlag behöver breddas.
Programberedningens slutsatser
• Det finns ett behov av att landstinget i större utsträckning använder sig av medborgardia- log som metod för såväl förtroendevalda som verksamhetsföreträdare.
• Landstinget måste utveckla och informera allmänheten om kanaler för medborgardialog med förtroendevalda och verksamhetsföre- trädare.
• Landstingets två länsråd och liknande sam- verkansforum behöver utveckla sina metoder från utbyte av information till dialog.
• Det finns ett behov av att landstinget gör en översyn av sina samverkansforum för att säkerställa att alla patientgrupper kommer till tals.
• Det finns ett behov av riktlinjer för hur bered- ningarnas ledamöter vidareför information om viktiga frågor som medborgarna uppmärk- sammat vid dialog.
• Landstinget måste säkerställa att återkoppling sker i så stor utsträckning som möjligt till de medborgare som medverkat vid dialog.
14
Regionala beredningens verksamhetsrapport
Uppdrag 2016
Regionala beredningen ska inrikta sig på frågan om medborgardialog med aktörer inom det regionala utvecklingsområdet. Regionbildningen och behov av medborgardialog i samverkansformer och politiskt beslutande organ ska ligga i fokus.
Regionala beredningens rapport
Regionala beredningen har i sin medborgardialog fokuserat på två delar i ovanstående uppdrag. Den- na rapport behandlar behovet av medborgardialog med aktörer inom det regionala utvecklingsområdet.
Beredningen identifierade även ett behov av dialog om regionbildningen och har därför även slutfört en separat rapport som behandlar medborgardialog kring frågan om Region Norrbotten. Den separata rappor- ten behandlas på ett senare landstingsfullmäktige.
Definitioner
I regionala beredningens uppdrag anges aktörer inom det regionala utvecklingsområdet som målgrupp.
Beredningen har tolkat begreppet medborgarna som till exempel näringsliv, organisationer och bransch- företrädare. Begreppet medborgardialog innefattar således dialog med representanter för dessa.
I denna rapport avser begreppet region och region- bildning den planerade Region Norrbotten .
Frågeställningar
Regionala beredningen har i början av arbetet tagit fram tre frågeställningar med utgångspunkt i upp- draget. Dessa har legat till grund för beredningens medborgardialog.
Vilket behov av att kommunicera med politiken finns?
Inledningsvis var det viktigt att ta reda på behovet för en dialog med politiken.
Hur ska dialogen se ut?
Beredningen frågade också om hur aktörerna ansåg att dialogen mellan förtroendevalda och medborg-
arna ska se ut och vilka mötesformer som föredras.
Vilka frågor är viktiga för framtiden?
Slutligen frågade beredningen om vilka frågor som är viktiga för framtiden för de regionala aktörerna.
Om dialogen
I början av beredningsåret fick samtliga beredningar ta del av en riktad kunskapsuppbyggnad, och för regionala beredningen har även en kontinuerlig kunskapsinhämtning skett löpande under hela året.
Beredningen deltog också i SKL:s utbildningsprojekt Masterclass- medborgardialog i styrning.
Beredningen har använt den största delen av sitt arbete och sin budget till medborgardialog.
Urval för dialoger
I samband med verksamhetsplaneringen beslutade beredningen vilka aktörer som skulle besökas eller bjudas in till dialog och ett urval gjordes. För att få en bred representation valde beredningen att kontakta företag av olika storlek, branschföreträdare, idéburna organisationer och kommuner i Norrbotten. Besöken fördelades även runt om i länet för att säkerställa en geografisk utbredning.
Metod för dialoger
Medborgardialogen har baserats på det person- liga mötet mellan ledamöterna i beredningen och aktörerna. Frågeställningarna och information om beredningen har skickats ut i förväg till deltagarna för att skapa goda förutsättningar för samtal.
Alla dialogtillfällen har dokumenterats och sam- manställts, och dokumentationen har sedan legat till grund för beredningens analys.
Regionala beredningens analys
Vilket behov av att kommunicera med poli- tiken finns?
Alla aktörer som beredningen har mött har gett ett positivt gensvar på deltagande i dialogen. Bered- ningen kan konstatera att dialogen mellan poli- tiken och de regionala aktörerna i länet är viktig och efterfrågad, här finns ett stort behov.
I de medborgardialoger som har genomförts så varierar deltagarnas erfarenheter av att föra dialog med landstingspolitiken. De allra flesta uppger att det inte finns någon tillfredställande dialog med politiken men att detta är högst önskvärt både idag och i framtiden.
Medborgare har olika perspektiv, förutsättningar och syften med att föra dialog med de förtroendevalda.
Förutsättningar för dialog
Beredningen har noterat att förutsättningar för att delta i medborgardialog ser olika ut för aktörer i in- land/glesbygd i jämförelse med mer tätbebyggda/
centrala områden.
Större företag och organisationer har organisatoriskt bättre möjligheter att använda sig av dialogen som ett verktyg för utveckling, inte minst vid regionbild- ningen då dialogen kan ske på en politisk nivå.
De mindre aktörerna har inte lika goda förutsättningar för att anpassa sig och ta vara på alla möjligheter för dialog med politiken. Därför ser beredningen att det är viktigt att politiken underlättar samordning och samverkan, söker upp och ger möjligheter för dialog även till företag och organisationer med mindre resurser.
Landstingsägda bolag
Under året har regionala beredningen även fört dialog med några av bolagen som landstinget är delägare av. Flera av dem ansåg att dialogen med bolagens ägare eller representanter för dessa inte är tillfredsställande.
Det efterfrågas en mer frekvent personlig dialog med landstinget och övriga ägare. Beredningen konstaterar att politiken generellt har för lite insikt i och kunskap om verksamheten i landstingets bolag.
Landstinget bör i större utsträckning medverka i utvecklingen av former för dialog mellan ägarna och bolagen. Även förtroendevalda bör inkluderas för att öka kunskapen om bolagens verklighet och utvecklingsmöjligheter.
Generellt så saknade bolagen ett tillräckligt stort intresse och engagemang från ägarna.
Till sist efterfrågas tydligare information och kom- munikation kring förändringar och satsningar som landstinget genomför.
Kommunerna
Vid dialogen framkom en önskan om en ökad sam- verkan mellan kommunerna och landstinget, i fram- tiden regionen. De mindre kommunerna är särskilt angelägna om att dialoger åstadkoms för att också deras behov ska uppmärksammas. Dialogen gynnas också av att föras bredare än enbart med kommun- ledningarna.
Ökad tillit
Det är beredningens mening att det behövs en ökad tillit och ett ömsesidigt förtroende mellan näringslivet och politiken. På så sätt skapas förutsättningar för en god dialog och samverkan kring Norrbottens utveckling.
I dialogen har det framkommit att det finns en viss oro hos aktörer i inlandet att de missgynnas i jäm- förelse med de kustnära aktörerna.
Beredningen anser utifrån sin analys att en region- bildning är en möjlighet för en större enighet mellan kommuner och områden i Norrbotten.
Det är av vikt att det finns en öppenhet och en samverkan mellan de olika regionala aktörerna och politiken.
Hur ska dialogen se ut?
Det personliga mötet lyfts fram som av stor vikt för aktörerna som beredningen har mött. Det kan aldrig helt ersättas av digitala möten.
Samverkan och intryck från olika perspektiv framförs som viktiga för aktörerna i dialogen. Det är därför efterfrågat att ha samverkansträffar med både po- litiken och andra regionala aktörer samtidigt.
Näringslivet önskar generellt att politiken är mer konsekvent över tid och träffar dem mer regelbundet för dialog.
Tydlig kommunikation
Beredningen har vid flertalet dialoger uppmärksam- mat behovet av att landstinget bjuder in till öppna, offentliga möten med regionala aktörer. Medborgarna efterfrågar information och dialog, inte spekulation.
Dialog behöver föras innan beslutsförslag är färdiga för att motverka upplevelsen av skendialog.
I dialogen påpekas också vikten av att de förtroen- devalda är tydliga i sina beslut, politiken ska sätta
