20 JANUARI 2005
Verksamhetsrapport Programberedningen
2004
Programberedningen ska utifrån ett patient- och närståendeperspektiv på verksamhetens innehåll;
• Öka kunskapen om patienters/närståendes behov.
• Verka för bättre förståelse och ökad samverkan mellan verksamhets- ansvariga och förtroendevalda.
• I samverkan med verksamhetsföreträdare belysa ett programområde.
• Programberedningen har ett särskilt ansvar för att i sitt arbete bevaka och belysa aktuella etik och prioriteringsfrågor.
Uppdrag
Programberedningen ansvarar för att bidra med kunskap till landstingsfull- mäktige om patienters och närståendes behov kopplat till det aktuella pro- gramområdet. År 2004 ska programområdet hjärt-/kärlsjukdomar; kärlkramp och hjärtinfarkt belysas.
Bakgrundsfakta
Var femte patient som söker vård vid akutmottagningarna i Sverige har sym- tom på kranskärlssjukdom (ca 150 000 årligen). Av dessa läggs 90 000 in på hjärtintensivavdelning varav en tredjedel har hjärtinfarkt och en tredjedel hotande hjärtinfarkt. Två tredjedelar av patienterna är män. Kvinnor som drabbas är i genomsnitt tio år äldre än männen.
Hjärtinfarkt är den vanligaste enskilda dödsorsaken i vårt land och svarar för 30 procent av alla dödsfall.
MONICA -data 1985-1998 visar att insjuknandet i akut hjärtinfarkt har minskat med 50 procent hos män i Norra Sverige (Norr- och Västerbotten).
Hos kvinnor ses också ett minskat insjuknande dock i lägre omfattning än hos männen.
I Norrbotten uppskattas ca 5000 personer lida av kärlkramp dvs 2 procent av befolkningen.
Slutsatser
Verksamhetsgruppen har genom intervjuer med företrädare för både sluten-
och primärvården kartlagt vårdprocessen för patienter med kärlkramp och
hjärtinfarkt. De förtroendevalda har träffat patienter och närstående i fokus-
grupper för att få deras syn på hur vården möter deras förväntningar.
20 JANUARI 2005
Hjärtinfarktvården håller hög kvalitet och det akuta omhändertagandet fun- gerar bra är en av verksamhetens synpunkter vilket även bekräftas av patien- terna.
Sammanfattningsvis konstateras att det finns områden där både verksamhe- ten och patienterna tycker att förbättringar kan göras.
Beredningens svar på uppdragen i Landstingsplanen 2004
Som underlag har vi utgått från Slutrapporten hjärt kärlsjukdomar (bilaga1) samt Socialstyrelsens riktlinjer för hjärtsjukvård 2004; Beslutsstöd för prio- riteringar. Programberedningen har valt att lyfta frågor inom de områden där det finns möjlighet att göra vården ännu bättre.
• Prevention
• Utredning och behandling
• Rehabilitering
• Information
• Transporter
• Kvalitetssäkring
Prevention
Hjärt- kärlsjukdomar orsakar en mycket stor del av dödligheten och sjuklig- heten i vårt land. Miljö och livsbetingade riskfaktorer är viktiga för dessa sjukdomars uppkomst och utveckling. Förebyggande insatser är framgångs- rika och kostnadseffektiva men dessa används inte fullt ut. Mycket kan göras inom denna sektor genom förbättrad kunskapsförmedling, väl utvecklade behandlingsstrategier och samarbete mellan olika instanser inom hälso- och sjukvården. De individinriktade insatserna är hälso- och sjukvårdens ansvar, till skillnad från åtgärder som riktas mot hela befolkningen.
1Verksamhetsgruppen rapporterar att det förebyggande folkhälsoarbetet i form av kostråd, fysisk aktivitet, rökstopp mm bedrivs olika i länets kommu- ner. Från att på vissa håll saknas helt finns goda exempel på sådant arbete från Boden, Jokkmokk, Pajala Haparanda, Kalix, där många av projekten vänder sig till skolorna där fysisk aktivitet och kostens betydelse för hälsan betonas.
Patienterna beskriver i sina möten med de förtroendevalda att vissa har fått råd som att minska i vikt och att röra mer på sig, men de säger att det är svårt att ta till sig sådan råd innan sjukdomen var ett faktum. Detta är ett pedago- giskt problem att få individen att förstå och ta till sig sambandet mellan livs- tilsfaktorernas betydelse för att bevara sin hälsa.
Verksamhetsgruppen kan inte nog betona vikten av primär och sekundär pre- vention (när sjukdom redan är konstaterad) för att motverka sjukdomen åder- förkalkning. Att arbeta preventivt på olika nivåer är något som även pro- gramberedningens ledamöter anser har stor betydelse.
• Vilka satsningar görs inom området sekundär prevention av hjärtsjukdom i landstingets verksamheter?
1
Socialstyrelsens riktlinjer för hjärtsjukvård 2004;beslutsstöd för prioriteringar
20 JANUARI 2005
• På vilket sätt samarbetar landstinget med kommunerna för att påverka folkhälsan ?
• På vilket sätt är tandvården involverad i folkhälsoarbetet ?
Utredning och behandling
Patienter med stabila kärlkrampsbesvär utreds på alla sjukhus i länet. För vissa undersökningar som ingår i utredningen förekommer fördröjning att få dem utförda. Verksamhetsgruppen pekar på att länets resurser skulle kunna nyttjas bättre genom samordning.
Många av de patienter som de förtroendevalda mött är mycket nöjda med den vård och behandling de fått på sjukhuset. De uttrycker dock att brister i omhändertagandet av den oro och ångest som de upplevt bearbetas på ett dåligt sätt både under sjukhusvården och i eftervården.
Efter utredningen som oftast sker på sjukhus behandlas och följs dessa pati- enter upp i primärvården. Vid överföring från slutenvård till primärvård finns brister i informationen till patienter om hur de fortsatta kontrollerna /uppföljningen ska ske. Här är både verksamhetsgruppen och patienter eniga om att den uppföljningen sker på olika sätt.
En del av patienterna säger sig inte veta vem som har vårdansvaret. På vissa håll kallas patienterna medan andra patienter uppmanas höra av sig om de får problem. Detta upplevs som en otrygghet för många patienter. För att få en delaktig patient med egenansvar är det en förutsättning att patienten vet vem som har vårdansvaret och hur vårdplaneringen ser ut för den enskilde.
Kvinnorna i de flesta grupper de förtroendevalda träffat framhöll att vården inte tog deras besvär på allvar. De fick göra upprepade besök innan de blev utredda.
• Hur säkras omhändertagandet av krisreaktioner vid hjärtsjukdom i slu- tenvård och primärvård ?
• Hur kan länets samlade resurser för utredning och behandling av hjärt- sjukdom användas bättre, för att undvika fördröjningar och köer?
• Hur kan rutiner för överföring av patienter mellan vårdnivåer säkras?
• Hur uppmärksammas att kvinnors och mäns symtom vid hjärtsjukdom ofta skiljer sig åt ?
Rehabilitering
Rehabiliteringen efter genomgången hjärthändelse varierar. På sjukhusorter- na fungerar det bra. På de perifera vårdcentralerna är det enligt verksamhets- gruppen ofta trots ett intresse och kunskap hos personalen, inte möjligt att bedriva rehabilitering på grund av för litet patientunderlag.
Detta stämmer väl överens med vad patienterna som deltagit i fokusgrupper-
na säger. I glesbygden får man vänta på rehabilitering tills det finns en till-
20 JANUARI 2005
räckligt stor grupp för att starta. Kostnader för resor till rehabilitering är för dyra.
Tillgång till lokaler för egenträning / bassäng är något som patienterna tyck- er att de ansvariga för hälso- och sjukvården bör tillhandahålla. Detta som en åtgärd för att förlänga den besvärsfria perioden.
• På vilket sätt kan landstinget uppmuntra till egenvårdsinsatser i rehabili- teringsfasen?
• Hur kan landstingets rehabilitering av dessa patienter säkerställas utan- för sjukhusorterna?
Information
Verksamhetsgruppen beskriver att det kan uppstå informationsbrister i det akuta sjukdomsförloppet med bla helikoptertransport till Umeå. Informatio- nen till patienter och närstående kan vara svår att hinna med eller svår för patienterna att ta till sig i ett kristillstånd. Här framhåller verksamheten vik- ten av funktionen speciell hjärtsjuksköterska, som med sin speciella kunskap skulle vara ett bra stöd för både patienter och närstående.
Socialstyrelsen säger att erfarenheterna av sjuksköterskebaserade mottag- ningar med läkarstöd är mycket goda. Sådana mottagningar garanterar en mer effektiv läkemedelsanvändning än vad som annars brukar vara fallet enligt undersökningar av rådande behandlingspraxis. Sådana mottagningar har också visat sig kostnadseffektiva, bl a genom att de minskar behovet av inläggning på sjukhus
1I de förtroendevaldas samtal med patienterna framkom att många patienter tyckte att de fått bra information när infarkten väl var ett faktum. De var ock- så nöjda med den information och det stöd de fått av hjärt- och lungsjukas förening. Vad de däremot var mindre nöjda med, var information om följdef- fekter och biverkan vid medicinering. Där bristen på kontinuitet var ett fak- tum med ständiga läkarbyten, upplevde patienterna att de inte alls fick någon information och att man var totalt utelämnad. Det framhölls även att de när- stående hade ett behov av att bli informerade.
Programberedningen ser det som angeläget att tillskapa en hjärtsjuksköters- kefunktion i primärvården. Denna uppfattning delas även av verksamhet och socialstyrelsen.
• Kan primärvården tillmötesgå behovet att en kontinuerlig kontakt i form av hjärtsjuksköterska för denna patientkategori ?
Transporter
I dag transporteras en hel del patienter till och från Umeå med komfortbus- sen. För många upplevs det som otryggt, de är påverkade av sin sjukdom och vid framkomsten finns ingen som tar emot på sjukhuset. De får själv leta sig fram till hjärtenheten. Dessa erfarenheter har förts fram både till verksamhe- ten och de förtroendevalda.
• Hur kan en ökad trygghet i transporten och mottagandet vid resor till universitetssjukhuset skapas?
1
