• Sonuç bulunamadı

Fokus på flöden och flaskhalsar

N/A
N/A
Protected

Academic year: 2021

Share "Fokus på flöden och flaskhalsar"

Copied!
11
0
0

Yükleniyor.... (view fulltext now)

Tam metin

(1)

PERSONALTIDNING FÖR

REGION NORRBOTTEN 2|19

KRÖNIKÖREN ANNA ROSENDAHL

Lyssnande ledde till nya lösningar

ÖRNÄSETS HÄLSOCENTRAL UTVECKLAR VÅRDEN MED HJÄLP AV TJÄNSTEDESIGN

TEMA NYA ARBETSSÄTT SKA GE BÄTTRE FLÖDEN SNABBARE ANALYSER MED NY TEKNIK PÅ LABBET MAJ SATSAR PÅ EGEN DESIGN TILL CATWALKEN

”Att vara ny på jobbet är som att lägga ett pussel”

(2)

2 insikt 2|2019 2|2019 insikt 3

INSIKT är en personaltidning producerad vid kommunikations- avdelningen, Region Norrbotten.

Den utkommer med fem nummer per år och har en upplaga på 10 500 exemplar.

Insikt på webben:

norrbotten.se/insikt Innehållet i Insikt får gärna citeras om källan anges.

POSTADRESS: Insikt Norrbotten Kommunikationsavdelningen Region Norrbotten, 971 89 Luleå BESÖKSADRESS: Regionhuset, Robertsviksgatan 7, Luleå ANSVARIG UTGIVARE:

Anna Rosendahl, kommunika- tionsdirektör

REDAKTÖR: Ulrika Englund 0920–28 43 64, 070–325 57 50 ulrika.englund@norrbotten.se

GRAFISK FORM: Tor-Arne Moe OMSLAGSFOTO: Petra Älvstrand PRESSLÄGGNING:

9 april 2019 NÄSTA NUMMER:

7 juni 2019 TRYCK: V-TAB

ADRESSÄNDRING: Region Norr- bottens anställda ändrar adress- och personuppgifter via HR-por-

talen på Insidan, den interna webbplatsen. Övriga mejlar nya adresser, uppsägning av tidningen och andra prenumerationsären- den till

insikt@norrbotten.se.

... FÖR 25 ÅR SEDAN

Tack vare konstnärerna Marianne Öqvist, Margit Schiött och Kerstin Hedström ska rehabiliteringsavdelningen på Gällivare sjukhus ändra utseende. Detta som en del i förändringsprojektet Harmo- nica. Tillsammans med en arkitekt tar de fram ritningar på hur avdelningen kan se ut vad gäller planlösning, mate- rial och färgsättning. Tanken är att skapa en miljö som är både vacker och funktionell.

Ur Landstingstidningen nr 7 1994

... OCH FÖR 10 ÅR SEDAN

Mammografin i Norrbotten fyller 20 år. Två nya vagnar, rosa till färgen, står redo att ta emot kvinnor som ska få sina bröst undersökta. Vagnarna har utrustats med ett digitalt system. Nu kan röntgensjuk- sköterskorna se bilderna direkt i datorn, vilket gör det enkelt att ta nya om så behövs. Den nya tekniken gör också att de slipper den tunga hanteringen av filmkassetter.

Ur Landstingstidningen nr 5 2009 NÄR MAN TITTAR i backspegeln är det lätt

att raljera över felbedömningar och män- niskors oförmåga att ta in den nya tiden.

Ni har säkert hört talas om räknemaskins- tillverkaren Facit som inte förstod vidden av teknikskiftet och därför inte bemödade sig om att möta konkurrensen från den elektroniska miniräknaren. Eller hur Kodak aldrig lyckades vinna mark i den digitala fotovärlden. Samtidigt sägs det att organisationer mår bra av en viss tröghet – med idel ja-sägare som hakar på det mesta kan det gå åt skogen.

Det svåra är väl att få syn på den egna samtiden och kunna fatta kloka beslut; vår sikt är dessvärre begränsad. ”Vi blir som fiskarna i vattnet som inte riktigt ser det vatten vi simmar i eftersom det finns just överallt och vi inte har något att kontraste- ra det mot”, skriver filosofen Jonna Bor- nemark i boken Det omätbaras renässans.

FLERA AV TEXTERNA i detta nummer av Insikt handlar just om förändringar.

I temat berättar vi om det patient- och flödesorienterade arbetssätt som ska in- föras i hela Region Norrbotten. Strategen beskriver det som en kursändring – efter att i 100 år ha organiserats på ett visst sätt ska vården styras om. Division Folktand- vård ligger långt fram och har nu bestämt att alla verksamheter ska jobba med team-

tandvård och flödespass. Ska klinikerna klara de prioriterade uppdragen (bland annat tandvård för barn, äldre och funk- tionshindrade) måste arbetet läggas upp på ett nytt sätt. Folktandvården Porsudden har hunnit långt på området och får ta emot studiebesök från när och fjärran.

Örnäsets hälsocentral använder tjänste- design för att förbättra för patienterna och spara på resurserna. Kåsören Patrik Warg lyfter fram förändringar sett ur barnens perspektiv. Och på nästa sida berättar vi om informationsfilmen som visats nära 111 000 gånger. I filmen åskådliggörs olika känslostadier som man kan gå igenom när något nytt ska införas. Troligen är det många som känner igen sig.

TILL SIST: För handen på hjärtat, när det är frågan om förändringar är det inte alltid lätt att se något positivt i det som händer.

Men med tanke på de utmaningar som Norrbotten står inför måste vi ändå för- söka. Ingen vill ju att Region Norr- botten ska bli det nya Facitexemplet.

ULRIKA ENGLUND Redaktör för Insikt

Att förhålla sig till förändringar

Nya akuten har öppnat

Under natten mellan 3 och 4 april flyttade akuten på Gällivare sjukhus tillbaka till sina nyrenoverade lokaler. Akutmottag- ningen har byggts om sedan januari 2018.

Bland annat har säkerheten och sekretes- sen förbättrats. Väntrummet har placerats så att personalen kan ha uppsikt över dem som befinner sig där. En tillbyggnad på ut- sidan av huset rymmer en saneringshall, vilket gör det möjligt att på ett säkert sätt ta hand om patienter som fått ett giftigt ämne på sig.

Regiondirektör rekryteras

Den nya politiska ledningen har beslutat att en ny regiondirektör ska rekryteras.

Veronika Sundström avslutar därmed sin anställning i Region Norrbotten. Hon har arbetat i olika roller inom Region Norrbot- ten i drygt 22 år och tillträdde som region- direktör i november 2015.

– Hon har gjort ett mycket bra jobb men med tanke på kommande utmaningar vill vi se en ny kraft i ledningen, säger region- styrelsens ordförande Kenneth Backgård, Sjukvårdspartiet.

En tillförordnad regiondirektör som ska hålla ställningarna under rekryteringen tar över uppdraget från 1 maj.

Chans till utmärkelse

Ulrika Åström, Sunderby sjukhus, har nominerats till utmärkelsen Årets Reu- masjuksköterska. Vinna- ren utses av Föreningen Reumasjuksköterskor i Sverige, FRS, vid de årliga utbildningsdagarna i Stock- holm i april.

Ur nomineringen: ”Ulrika Åström har en lång och gedigen erfarenhet då hon arbetat på reumatologen i cirka 25 år. De senaste åren har hon fått uppdraget som utveck- lingssjuksköterska vilket innebär att hon driver förbättringar och verksamhets- utveckling. Hon brinner för patienten och tar sig alltid tid för att ge ett gott möte med varje individ. Ulrika ansvarar för och driver dessutom alla våra olika rutiner samt ansvarar för registrering i kvalitets- registret SRQ.”

Åtta av tio nöjda

Nära åtta av tio norrbottningar anser att de har tillgång till den sjukvård de behöver, men färre är nöjda med väntetider. Ungefär sex av tio har ganska eller mycket stort förtroende för sjukhusen och aningen färre har det för hälsocentralerna. Det fram- kommer av den senaste Hälso- och sjuk- vårdsbarometern, en årlig nationell under- sökning. Hur nöjd man är och vilket förtro- ende man har för hälso- och sjukvården varierar i länet. Vad gäller tillgång, vänteti- der och förtroende är generellt sett upp- fattningen mer positiv i det södra närsjuk- vårdsområdet Piteå (Piteå, Älvsbyn, Arvid- sjaur och Arjeplog) liksom området Luleå och Boden.

VÄLKOMMEN SEN SIST ...

REGION NORRBOTTEN ...

NUMMER 2 • 2019

DESSUTOM:

Krönikören ...13

På gång ...14

Dagens ros ...17

Krysset ...18

Doktor Warg kåserar ...19

Ur museets samlingar ...19

8

Foto: PETRA ÄLVSTRAND

Legitimation

för kuratorer 4

Efter många års väntan är det äntligen dags – legitimation införs för kuratorer inom hälso- och sjukvården.

Högteknologi

på laboratoriet 10

En ny analysbana har invigts på det kliniskt kemiska laboratoriet i Sunderbyn. ”Det är en enorm teknikutveckling vi genomgår just nu”, säger Karin Jones, verksamhetschef.

Patienterna

fick tycka till 12

Örnäsets hälsocentral i Luleå har med hjälp av intervjuer,

”kundresor” och en enkät tagit reda på hur patienterna egent- ligen vill ha det. Det har lett till flera förändringar, bland annat vad gäller återkoppling.

Galleri Foajé

har öppnat 14

Resurscentrum för konst tar över ansvaret för utställning- arna i Regionhuset. Nytt är också Månadens konstinköp, där verk ur regionens konst- samling visas upp.

Modevisning

på muséet 16

Till vardags jobbar Maj Englund som lokalvårdare på Norrbot- tens museum. Men så snart hon hinner syr hon – nu senast en hel kollektion i form av 70 plagg tillverkade av återbrukat mate- rial.

Flödespass på Porsudden

Ulrika Åström Videon var tänkt att användas

internt för personalen, men letade sig ut och spreds över landet. Nu har Jeanette om journal via nätet visats nära 111 000 gånger.

– Den används i alla möjliga sammanhang, inte bara i vår- den, säger Charlotte Lind- mark, skådespelare och manusförfattare.

E-TJÄNSTEN JOURNALEN innebär att medborgarna själva kan logga in på 1177.se och ta del av vad som står i journalen. Samtliga anteck- ningar från 1 september 2015 och framåt finns tillgängliga. Föränd- ringen föregicks av en hel del oro från personalens håll – nu gällde det att börja skriva på ett mer begripligt sätt, så att även patien- ten skulle förstå innehållet. I sam- band med införandet väcktes idén att med hjälp av en film berätta om tjänsten. Luleåbaserade skådespe- laren Charlotte Lindmark, som med sin karaktär Jeanette tidigare varit med i en utbildningsfilm om patientsekretess, fick uppdraget.

Nu har Jeanette om journal via nätet blivit en viral framgång;

sedan den lades ut på Youtube har den visats 110 820 gånger.

Det är inte bara andra regioner och landsting som använt sig av den.

Även kommuner, företag och olika myndigheter, däribland Skolver- ket, har spelat upp filmen som ingång till diskussioner på arbets- platser.

För Charlotte Lindmarks del har den lett till förfrågningar om fler filmer och olika typer av fram- trädanden.

– Det har varit ett stort intresse och det håller i sig. Men det är ingen slump att innehållet funge- rar, som en del tycks tro.

När jag skrev manuset utgick jag från de olika faserna vid sorge- arbete som psyki- atrikern Elisabeth

Kübler-Ross identifierade, en teori som används i många förändrings- sammanhang, berättar hon.

DE FEM STADIERNA i Kübler- Ross-modellen består av förnekel- se, ilska, förhandling, depression och acceptans. I filmen går Jeanet- te från att vara starkt ifrågasättan- de: ”Vi får inte använda fackspråk och förkortningar, vi ska använda talspråk. Jag får alltså inte längre skriva ´gastroskopi´, utan ´Vi ska gå in med en liten kamera i magen´”

och vidare till sorg: ”Jag utbildade mig faktiskt till att få hjälpa människor. Inte sitta och vara för- fattare”. I slutet har hon förlikat sig med förändringen: ”Allt nytt som kommer är inte dåligt”.

För att nå fram använder sig Charlotte Lindmark av igenkän- ning och humor.

– Jag tror verkligen på att få människor att

skratta, för att sedan få något allvarligt av värde mitt i allt.

Det är så man får ett budskap att

fastna.

ULRIKA ENGLUND

Varje dag loggar cirka 500 norrbott- ningar in på 1177.se för att ta del av vad som står i deras journal.

I SVERIGE HAR 2,5 MILJONER människor någon gång loggat in och läst i Journalen, som är en nationell tjänst. I Norrbotten har omkring 67 000 personer loggat in vid något tillfälle.

– Vi har cirka 70 förstagångsbesökare per dag, så användandet ökar. Vi ser också att har man loggat in en gång så återvänder man. Patienterna uppskattar tjänsten, säger Susanne Andersson, strateg för invå- nartjänster.

Men hur gick det då med införandet av Journalen? En farhåga var att vården skul- le bli nedringd av oroliga patienter som

Allt fler läser sin journal på nätet

inte förstod innehållet i anteckningarna.

– Jag har inte fått några signaler om att det kom många förfrågningar. Överhuvud- taget har det varit väldigt tyst, både från personalen och från patienthåll, vilket tyder på att det ändå fungerat bra.

Susanne Andersson hoppas att vårdens medarbetare ska införliva det som erbjuds via 1177.se i sitt arbetssätt.

– Det finns ett värde i att patienten själv kan gå in och läsa sin journal och även använda sig av de övriga e-tjänsterna, till exempel förnya recept, ta del av provsvar och se vilka läkemedel som skrivits ut. Vi vill att det ska vara naturligt att hänvisa dit – det förenklar för patienterna och avlastar vården, säger hon.

ULRIKA ENGLUND

”Vi har cirka 70 för- stagångsbesökare per dag”, säger Susanne Andersson, strateg för invånar- tjänster.

Jeanette-film fick oväntad spridning

Charlotte Lind- marks karak- tär Jeanette går från ilska till acceptans i filmen Jea- nette om jour- nal via nätet.

(3)

Inför den stora arméövningen Northern wind öppnades en till- fällig vårdavdelning på Kalix sjukhus.

– För oss var det självklart att ställa upp när vi fick en förfrå- gan från Försvarsmakten, säger Mattias Tjärnström, driftchef på Kalix sjukhus.

I MARS ÖVADE 10 000 soldater strids- försvar i Norrbotten under tio dagar, varav 7 000 var deltagare från Fin- land, Norge, USA och Storbritannien.

För att kunna ta hand om soldater som insjuknade eller skadades inled- de försvaret i november ett samarbe- te med Kalix sjukhus. Ett sjukkvar- ter, som det kallas i försvaret, upp- rättades i en del av sjukhuset som vanligtvis står tom.

När Insikt hälsar på pågår för- beredelserna för fullt – lokaler stä- das, sängar bäddas och utrustning kontrolleras.

– Det är den gamla kirurgiska vårdavdelningen som vi ställt till för- fogande, med 19 bäddar i fem rum, berättar Mattias Tjärnström, som ingår i en arbetsgrupp bestående av säkerhetssamordnare, hygiensköter- ska, FM-chef och verksamhetschef.

Försvarsmakten bemannar avdel- ningen med egen vårdpersonal och står för alla kostnader, däribland städ, tvätt, mat och annan service.

Det är ovanligt att ett sjukkvarter inryms på ett sjukhus – samarbetet benämns som unikt.

– Det är ett viktigt erfarenhetsut- byte mellan regionen och Försvars- makten, där vi får träna våra förmå- gor i ovanliga situationer och även knyta nya kontakter. I samband med Northern wind passar vår lokala krisledning på att ha en egen övning, säger han.

TIMO ERIKOINEN ÄR specialist inom invärtesmedicin och rehabilitering och överläkare på Kalix sjukhus. Han är även regementsläkare vid För- svarshälsan Nord, I 19, med huvud- saklig placering i Arvidsjaur. Hans uppgift under övningen är att tjänst- göra som medicinskt ansvarig läkare.

Vården som ges benämns hemsjuk- vård; det handlar om skador och åkommor som annars belastat hälso- centralen. Soldaterna stannar på avdelningen tills de tillfrisknat eller kan transporteras hem.

– Det sjukdomspanorama jag för- väntar mig är diverse infektioner, till

exempel halsfluss, lunginflamma- tion, bihåleinflammation. Dessutom olika stukningar, man vrickar fötter- na och skadar sig. Lägg till det rökex- ponering och akustiska trauman.

Vätskebrist är också något som kan uppstå under fysisk ansträngning som pågår över tid, säger han.

Northern wind är en stor övning

med ett stort antal deltagare, vilket innebär många potentiella patienter.

– Den kan leda till extraordinära påfrestningar på vissa enheter och individer och vi måste vara beredda.

Jag kommer att vara stationerad här, dygnet runt, under hela övningen.

Men allvarliga skador som kräver kirurgisk kompetens kommer om- gående att skickas vidare till Sunder- by sjukhus.

ERFARENHETSUTBYTET mellan För- svarsmakten och Region Norrbotten beskriver Timo Erikoinen som ”obe- skrivligt värdefullt”.

– Regionens och landets katastrof- beredskap bör förstärkas, förbättras och övas. Att det har rustats ner för mycket visade sig inte minst vid skogsbränderna i somras. Här sam- övar Försvarsmakten med det civila samhället. Det är bra att vi har kom- mit igång med det igen.

En hel del planering har krävts för att kunna öppna den tillfälliga vård- avdelningen.

– Det känns bra inför starten av övningen. Vi har koll på läget, säger han.

ULRIKA ENGLUND

Redo att ta emot skadade soldater

Sjukkvarter

på Kalix sjukhus

För första gången i modern tid inrym- mer Försvarsmakten ett så kallat sjuk- kvarter på ett sjukhus. Från vänster Timo Erikoinen, överläkare, Peter Ekman, verksamhetschef för Försvars- hälsan, Bodens garnison, Mattias Tjärnström, driftchef vid Kalix sjukhus, och Moa Bjerner, verksamhetschef vid Kalix sjukhus.

Foto: ULRIKA ENGUND

Yvonne Falk och Karin Wikström är två av tre sjuksköterskor från Försvarshäl- san på den tillfälliga vårdavdelningen i Kalix.

Det har varit fullt upp för lokalvårdarna Malin Åkvist och Monica Sandberg, som bland annat ordnat fram bord och stolar, bäddat sängar och rengjort kyl- skåp.

De ser ju så unga ut där de glada kom- mer gående, kuratorerna på Sunder- byn. Kampen för att yrket skulle bli ett legitimationsyrke började långt innan de var födda. Men nu är målet nått.

FÖR MÅNGA KOMMER det som en överrask- ning. Va? Är inte hälso- och sjukvårdskura- tor redan legitimerade? Men nej, åratal efter att andra yrkeskategorier i vården med mer än tre års akademisk utbildning har fått skyddade titlar, har kuratorerna varit utan.

– Det har varit olika skäl till att det inte tagits beslut om legitimering. På 1980-talet ansågs det att yrket inte var tillräckligt behandlande, säger Josefine Johansson på Akademikerförbundet.

Fackligt har kampen faktiskt drivits ända sedan 1958.

– Det som regeringen nu lyft fram är att man vill öka patientsäkerheten i den privat utförda hälso- och sjukvården där personal utan legitimation inte är skyldiga att föra journal. Det som också lyfts är att kuratorn har en viktig roll i att bidra till att sociala problem inte blir medikaliserade. Det är viktigt att erkänna att sociala och psyko- sociala faktorer är viktiga orsaker till ohälsa, säger hon.

Kuratorer får legitimation

Efter 61 år är det äntligen dags

På väg mot målet – legitimation. Kuratorerna Jessica Ahlgren, Sofia Sundvall, Anna Lindstedt. Sara Svensson, Elin Lundqvist och Maria Sundström arbetar på kuratorsenheten vid Sunderby sjukhus. Foto: ANDERS ALM

Och kuratorerna vid kuratorsenheten vid Sunderby sjukhus håller med:

– Vi har den sociala bredden, vi har ett bredare perspektiv och vi är kanske vana att ställa andra frågor än omvårdnadsper- sonalen, säger Jessica Ahlgren, kurator och socionom som efter 1 juli är en av dem som kan ansöka om att bli legitimerad hälso- och sjukvårdskurator.

– Det är svårt att laga bara kroppen, utan att ta hänsyn till själen. I och med legitimationen blir vårt uppdrag ännu tydligare, inflikar kuratorskollegan Sofia Sundvall.

ÄNNU VET INGEN hur det riktigt blir i prak- tiken efter 1 juli i år, när legitimationen införs och de som har fem års yrkeserfa- renhet kan ansöka om den. Men kuratorer- na på Sunderbyn är eniga om att yrkets sta- tus kommer att höjas och förhoppningsvis även lönen.

– Men framför allt blir det en helt annan säkerhet för patienterna, de vet att de träf- far en person som har rätt utbildning, säger Jessica Ahlgren.

Kollegan Kamilla Hedlund hoppas att man allt mer ska inse vinsterna med kura- torernas arbete inom vården:

– När det till exempel gäller kroniska

sjukdomar så påverkar de ofta en hel familj. Vi träffar familjen och kan stödja dem.

De finns där som någon att lita på i tunga livskriser, men de finns också där för att informera om juridiska rättigheter.

Deras kompetens är minst sagt bred. De är bra på väldigt mycket.

– Vi gör ju redan allt, som Anna Lind- stedt, lite krasst sammanfattar det.

Och nu efter 61 års kamp ska deras kun- skap och erfarenhet få legitimationskvit-

tot. MAGGAN HÄGGLUND

FAKTA

Legitimationen

Totalt har Region Norrbotten 191 anställda kuratorer (januari 2019). Det här gäller efter 1 juli 2019:

O Kuratorslegitimation införs inom hälso- och sjukvården.

O En helt ny vidareutbildning som ger legiti- mationsgrundande hälso- och sjukvårds- kuratorsexamen införs. Utbildningen är två- årig och kräver socionomexamen.

O Under fem år gäller övergångsbestämmel- ser som innebär att den som är utbildad socionom eller har en annan relevant exa- men och har arbetat i minst fem år som hälso- och sjukvårdskurator kan ansöka och bli beviljad legitimation. För den som dess- utom som har en relevant vidareutbildning, till exempel grundläggande psykoterapi- utbildning eller en magisterexamen, räcker det med två års arbetslivserfarenhet. Legi- timationen söks hos Socialstyrelsen.

O Det kommer även i fortsättningen vara möj- ligt att arbeta inom yrket utan legitimation, för den som arbetsgivaren bedömer har kompetens. Men naturligtvis utan titeln legitimerad hälso- och sjukvårdskurator.

”Det blir säkrare för patienterna”, säger Jes- sica Ahlgren, kurator och socionom.

”Vårt uppdrag blir ännu tydli- gare”, konsta- terar Sofia Sundvall, kurator.

» Det är svårt att laga bara kroppen, utan att ta hänsyn till själen.

I och med legitimatio- nen blir vårt upp- drag ännu tydligare. «

Lägst sjukfrånvaro i Region Norrbotten

Sjukfrånvaron för anställda i Region Norrbotten uppgår till fem procent av den samman- lagda ordinarie arbetstiden.

Regionen ligger därmed bäst till av alla regioner av landet.

EN FEMPROCENTIG sjukfrånvaro är knappt en procent- enhet lägre än ge- nomsnittet för rikets regioner. Kvinnor i Region Norrbotten har fortsatt högre sjukfrånvaro än männen, 5,5 procent jämfört med männens 2,9 procent.

Det är Sveriges kommuner och landsting, SKL, som har sammanställt regioner och landstings sjukfrånvaro 2018 i en ny rapport.

– Det är glädjande att sjukfrånvaron minskar. Vi har under många år arbetat med det systematiska arbetsmiljöarbe- tet som ett prioriterat fokusområde, säger Ulrika Sundquist, HR-direktör i Region Norrbotten.

Regionen har under ett års tid drivit ett projekt tillsammans med SKL för att förebygga och förkorta sjukfrånvaro hos regionens medarbetare. Förhopp- ningen är att genom tidiga insatser och stärkt samverkan kunna förebygga sjukskrivning och göra det möjligt för medarbetare att stanna i arbete, vilket är en del i arbetet med att skapa håll- bara och hälsofrämjande arbetsplatser.

– Norrbottens demografiska förut- sättningar medför att det är en utma- ning att klara kompetensförsörjningen, både nu och i framtiden. Förutom att sjukfrånvaron påverkar regionens möj- lighet att bemanna sina verksamheter, är det ett personligt lidande för indivi- derna som är sjuka. Den del av sjuk- frånvaron som går att förebygga ska vi absolut fokusera på att minska, säger Ulrika Sundquist.

Just nu ingår Folktandvården, anes- tesi/operation/intensivvård, bild- och funktionsmedicin samt Piteå närsjuk- vårdsområde i projektet, som fortsätter fram till årsskiftet.

Högre kostnader för läkemedel

Kostnaderna för läkemedel ökar varje år och utgör i dag cirka elva procent av Region Norrbottens totala kostnader.

Förra året steg kostnaderna med fem procent, vilket motsvarar 966 miljoner kronor. Orsaken till förra årets ökning anges vara ökad användning av nya cancerläkemedel, blodförtunnande läkemedel och diabetesläkemedel.

Ökningsgraden har varit omkring fyra till sex procent per år sedan 2014, med undantag för 2017 då ökningen landade på en procent.

Ulrika Sundquist, HR-direktör, gläds över siffror

som visar att sjukfrånvaron

i regionen minskar.

(4)

6 insikt 2|2019 2|2019 insikt 7

TEMA NYA ARBETSSÄTT I VÅRDEN

Nov Dec Jan Feb Mar Apr Maj Jun Jul Aug Sep Okt

Lång väntan för patienten

Flödesanalysen visar en patientresa vid Öron-näsa-hals- mottagningen, ÖNH, i Sunderbyn (något förenklad). Av den framgår att bara 5 av 304 dagar var värdeskapande för patien- ten. Ett av problemen är att det är lång väntan mellan ställ- ningstagandet att en operation ska göras till dess att den är ut- förd. Dubbelarbete, många steg från första sam-

tal till bokad tid och att vårdgarantin inte upp- fylls är andra exempel på de ”slöserier” som identifierades. Efter analysen har det blivit bättre. ”Den totala tiden från första kontakt till utförd behandling har minskats från 304 dagar till 220 dagar. Det innebär en förbätt- ring med 28 procent. Vi är fortfarande inte i mål, men är på väg åt rätt håll”, säger Åsa Ek Edström, länschef/verksamhetschef för ÖNH.

27/11 Egenvårds-

begäran 28/11 Bedömning egenvårds- begäran

Läkarbesök11/1 – beslut om operation

11/1 Operations- amälan. HSI

skickas för scanning.

29/11 Remiss, bekräftelse för

tidsbokning

29/11 Vänteliste-

post

10/1 Läkartid ombokas av mottagning 1/12

Ringer för tidsbokning

11/1 Läkartid

18/1 Väntar på operationstid

Narkosbedöm-18/1 ning – klar för

operation 10/9

Kallelse för operation och

ny HSI

19/9 HSI inkommer och skickas för

scanning 21/9 HSI synlig för narkos- bedömning

24/9 Påminnelse om narkos- bedömning

25/9 Narkosbedöm-

ning – klar för operation Operations- 26/9

dag 26/9 Hem efter

operation

Ett patient- och flödesorienterat arbetssätt är det som ska gälla i Region Norrbotten framöver. Men vad betyder det egentligen? Utvecklingsstrategen Mats Lundin förklarar vad det handlar om. Läs också om division Folktandvård, som börjat mäta nya saker. En klinik med fungerande flöden är Porsudden, där medarbetarna tack vare teamtandvård hinner behandla fler patienter.

Fokus på flöden och flaskhalsar

Så ska vården i Norrbotten ställas om

Ett patient- och flödesorienterat arbetssätt innebär att se helheten – och göra åtgärder som förbättrar patientens resa genom vår- den.

– Vårdens medarbetare gör ett fantastiskt jobb. Men vi sitter fast i ett system som inte fungerar optimalt för patienten, säger Mats Lundin, utvecklingsstrateg.

I REGION NORRBOTTENS verksamhetsmodell är huvudprincipen den som handlar om att skapa flöde. Fokus ligger på att förbättra och förkorta patientens eller ärendets väg. Aktiviteter som inte tillför värde tas bort eller minskas i antal, till exempel att patienten får vänta länge på en under- sökning, får upprepa sin sjukdomshistoria gång på gång eller utsätts för onödiga provtagningar.

– Vi vet att dåliga flöden inom hälso- och sjuk- vården för med sig långa genomloppstider, med många patienter igång samtidigt och flera ”omstar- ter” för varje patient. Det kan leda till onödig vän- tan och försämrade hälsotillstånd, säger Mats Lun- din.Förutom oro och lidande hos den enskilde kan långa genomloppstider innebära att information faller mellan stolarna; patientsäkerheten blir sämre. Samtidigt ökar administrationen, till exem- pel vad gäller kallelser. En väntande patient ringer ofta och frågar var i processen han eller hon befin- ner sig, samtal som vårdpersonal måste avsätta tid för. Om patienten hinner bli sämre kan större vår- dinsatser krävas. En del blir så pass dåliga att de måste åka in akut.

– Hade de fått vård i rätt tid hade de kanske ald- rig behövt komma till akuten och belasta det syste- met. Långa väntetider och köer skapar en ineffek- tiv vård som ger enormt med merarbete för med- arbetarna, säger han.

Patienter som inte känner sig sedda, förstådda och hörda blir ofta missnöjda patienter.

– Med en kortare genomloppstid med fokus på att uppfylla patientens behov ökar nöjdheten mar-

kant. Det i sin tur påverkar också de anställdas arbetsmiljö till det bättre.

ARBETET MED ATT INFÖRA ett patient- och flödes-

orienterat tankesätt i Region Norrbotten har pågått under ett par års tid. Satsningen ligger i linje med strategin Vägen till framtidens hälsa och vård år 2035, som slår fast att vården i alla lägen ska utgå från patientens resa och vara sammanhål- len och koordinerad.

– Forskning visar att ett flödesfokus gör det bättre för både patienterna och medarbetarna. Det gagnar även ekonomin, även om det kan ta tid att se effekten. Med tanke på de utmaningar regionen står inför, framför allt vad gäller befolkningsstruk- turen och bemanningen, är det här ett nödvändigt steg att ta, säger Mats Lundin.

Under de senaste åren har en del hunnit hända, både i form av satsning- ar på enskilda arbetsplatser och genom utvecklingsarbeten med vård- grannar (se exempel).

– Men omställningen sker inte i en handvändning. Det här är ingen

metod, utan en kursändring. Ett helt nytt sätt att tänka som på riktigt utgår från patientens behov, förklarar han.

Hälso- och sjukvården har av tradition varit fokuserad på resurser i stället för på flöden.

– De senaste 100 åren har målet varit att använ- da sjuksköterskans, läkarens eller maskinens tid maximalt. Filosofin har varit att om man bara utnyttjar resurserna i största möjliga utsträckning, så borde det också bli bra för patienterna. Det stämmer inte. I stället måste vi göra både och, både se till att använda resurserna på bästa sätt och för- bättra patientens väg genom vården. Men det gäl- ler att alltid prioritera flöde först.

HUR GÅR DET då till att ändra ett djupt inrotat syn- sätt? Mats Lundin konstaterar att det kommer att kräva stort engagemang.

– Det som sitter i ryggmärgen är att vi ska använda resurserna så mycket som möjligt, men nu ska vi även se till helheten och patientens upp- levelse. I stället för att jobba snabbare måste vi

jobba smartare, säger han.

Det är varje chefs ansvar att vägleda personalen att tänka patient- och flödesorienterat.

– Samtidigt är det ett samspel. Det är medarbe- tarna, de som jobbar närmast patienterna, som bäst vet vad som kan förbättras och kan komma med initiativ. Men cheferna måste naturligtvis också engagera sig.

Vad tror du är det största hindret för att börja jobba på nya sätt?

– Att alla har fullt upp med att klara de dagliga uppgifterna. Som chef gäller det att se till att med- arbetarna kan avsätta tid för att arbeta med för-

bättringar. Om man tittar på de goda exempel som finns i regionen ser man att personalen där fått möjlighet att se över flöden och utveckla arbetet, säger han.Vad finns det mer för utmaningar?

– Mycket av det vi mäter och följer upp fokuserar på resursanvändning.

Vi måste börja mäta andra saker om vi ska kunna få till en förändring, till exempel patientnöjdhet, genomloppstider, köer och hur förbättrade flöden påverkar arbetsmiljön. På det området har folk- tandvården hunnit långt.

Vad är första steget för en verksamhet som vill komma igång?

– Det som visat sig ge mest inspiration är att kartlägga ett verkligt flöde. Man väljer ut en en- skild patient och tar reda på exakt hur resan såg ut från dess att besvären uppstod till dess han eller hon var färdigbehandlad. Det bästa är om man kan involvera patienten i det arbetet. Reaktionen bru- kar bli ”Så här kan vi inte ha det. Det här måste vi göra något åt!”. Det om något skapar motivation för att åstadkomma förändring.

ULRIKA ENGLUND

FAKTA

Bra flödesexempel

Arbete med att kartlägga flöden och åtgärda flaskhal- sar har bedrivits på flera håll i Region Norrbotten de senaste åren. Här är några exempel på hur det för- bättrat för människor som behöver vård.

O Kortare väntetider för patienter med koloncancer.

O Förkortade remissväntetider för patienter med grå starr, Sunderby sjukhus.

O Kortare väntetider på akutmottagningen, Kalix sjuk- hus.

O Förbättrad psykisk hälsa efter en autismdiagnos för patienter vid Barn- och ungdomshabiliteringen, Kalix sjukhus.

O Kortare väntetider i cancervården med hjälp av standardiserade vårdförlopp.

O Kortare väntetider till magnetkameraundersökning, Gällivare sjukhus.

O Kortare väntetider till datortomografiundersökning, Sunderby sjukhus.

O Bättre tillgång till hörselläkare för patienter i Malm- fälten med hjälp av distansundersökningar i Gälli- vare och Kiruna.

”Dåliga flöden för- sämrar för patien- terna och skapar merarbete i vården.

Alla vinner på en förändring”, säger Mats Lundin, ut- vecklingsstrateg.

Foto: ULRIKA ENGLUND

» Det här är ingen metod,

utan en kursändring. «

Teckenförklaring Q Aktivitet

N Ej värdeskapande tid för patienten N Värdeskapande tid för patienten HSI = Hälsodeklaration inför operation

(5)

TEMA NYA ARBETSSÄTT I VÅRDEN

Folktandvården inför ett flödesorienterat arbetssätt.

– Våra mätningar visar att det leder till minskad sjuk- frånvaro, färre omgörningar och en bättre ekonomi, säger Lars Marathon Sjöberg, ekonomi- och planeringschef.

FOLKTANDVÅRDEN HAR KOMMIT fram till att teamtandvård och flödespass är det bästa sättet att organisera arbetet på. Från januari i år ska samtliga kliniker i Norrbotten lägga upp åtmins- tone delar av verksamheten på det nya sättet – det är inte längre upp till varje arbetsplats att själv välja hur man vill göra.

Tandvård har av tradition bedrivits med en tandläkare och en tandsköterska i ett eget behandlingsrum, som tagit emot patien- ter under ett förutbestämt tidsutrymme.

– Det fungerar så länge det finns gott om personal, men är inte optimalt eftersom anta- let patienter som kan tas emot är begränsat.

Med tanke på Norrbottens demografiska sam- mansättning och bristen på personal kan vi inte räkna med att få mer resurser till tand- vården. En tandläkare på en klinik med team- tandvård och flödespass kan hantera betydligt fler patienter utan att ’springa fortare’, säger Lars Marathon Sjöberg.

En del kliniker är redan vana vid att jobba flödesorienterat, däribland Porsudden i Luleå.

Bland fördelarna brukar nämnas att köerna

minskar, eftersom fler patienter hinns med per dag. Patienter som blir färdigbehandlade under ett och samma besök blir extra nöjda; de slipper besväret med att komma tillbaka fler gånger.

Personalen upplever ofta jobbet som mer varierat och känner mindre stress, något som påverkar arbetsmiljön positivt. Dess- utom minskar antalet omgörningar.

– Tandsköterskor och tandhygienister gör allt från förbere- delser till fyllningar. Tandläkaren gör det han eller hon absolut måste göra, till exempel borrar, och fungerar i övrigt mer som en coach. På det sättet kan man flöda fler patienter genom sys- temet. Följden blir att kliniken klarar de prioriterade grupperna och får ett bättre ekonomiskt resultat, säger han.

MEDAN DEN TRADITIONELLA tandvården har fokus på resurs- optimering, handlar teamtandvård om flödesoptimering. För att få till stånd en förändring har folktandvården gått ifrån en del ekonomiska styrmått och nyckeltal, till exempel timintäkter för tandläkare. I stället mäts värden på nya områden, bland annat pågående patienter och hur många som blir klara på ett besök.

I en av uppföljningarna har sex indikatorer vägts samman, däri- bland förseningar, omgörningar, patientuteblivanden och sjuk- frånvaro hos personalen.

– Trenden är tydlig. Vi kan se att de kliniker som fokuserar mest på ett flödesorienterat arbetssätt har bäst värden på dessa indikatorer och dessutom bättre ekonomi än övriga kliniker.

Det är ingen vetenskaplig undersökning, men resultatet kan ändå sägas bekräfta att tandvården är på rätt väg, säger Lars

Marathon Sjöberg. ULRIKA ENGLUND

Flödespass och team- tandvård

är modellen

Tandvården slår in på en ny väg

Lars Marathon Sjöberg, eko- nomi- och pla- neringschef i division Folk-

tandvård. Porsuddens tandvårdsklinik släppte loss medarbetarna med ett enda upp- drag – att utveckla teamtandvården.

– De har gjort ett fantastiskt jobb, allt har skett på deras initiativ. Den nya modellen har lett till en ökning av patientgenomströmningen, säger Kerstin Lantto, enhetschef.

DET ÄR MÅNDAG eftermiddag och lugnt på Porsuddenkliniken i Luleå. Det är tomt i väntrummet, men i flera av behandlings- rummen finns barn. Ett av dem är Ellen Gärling, 6 år, som ska få ett litet hål lagat.

Hon får ”sovdroppar” i tandköttet av tand- hygienisten Emma Sundbom, som tidigare ordnat fram röntgenbilder.

– Nu känns inte min tand, säger Ellen efter bedövningen och petar lite i munnen.

När allt är förberett för borrning kom- mer tandläkaren Sarah Patomella in och tar över. Det märks att de två kollegorna tycker om barn – deras samspel med Ellen är fascinerande att ta del av.

– Har du tittat på Melodifestivalen, frågar Sarah Patomella.

Ellen svarar att det har hon och berättar att hon gillar både Robin Bengtsson och Benjamin Ingrosso.

Sedan är det dags för ”städkulan”, alltså

borren, att städa bort några tandtroll. Då kommer också den besvärliga ”pussgur- kan” farande, ja salivsugen. Ellen gapar stort och verkar tycka att situationen ändå är rätt okej.

När Sarah Patomella borrat klart place- rar hon en ett matrisband runt tanden, eller ”kakform” som hon kallar det när hon visar det för Ellen. Sedan säger hon hej då och går vidare till nästa barn. Emma Sund- bom gör rent, bygger upp en fyllning, ljus- härdar och putsar sedan den lagade tan- den. När allt är klart får en nöjd Ellen välja en present – det blir en grön plastödla som får följa med hem.

I BARNTEAMET INGÅR två tandläkare, fyra tandhygienister och två tandsköterskor; de jobbar vissa dagar i teamet och andra dagar med egna inbokade patienter. Pors- udden ansvarar för ungefär 5 000 barn och ungdomar, från 0 till 23 år. Antalet ökade när åldersgränsen flyttades uppåt, tidigare hade klinikerna bara ansvar fram till dess patienten var 19 år.

– I det läge vi befann oss 2016 hade kli- niken fyra tandläkare plus tandhygienister och tandsköterskor som skulle hinna undersöka och behandla cirka 3 500 barn och unga. Hade vi inte ändrat vårt sätt att

Teamarbete som ger resultat

arbeta hade vi inte klarat uppdraget när de blev fler, berättar enhetschefen Kerstin Lantto.

De senaste åren har tandvårdspersonal från andra orter i Norrbotten gjort studie- besök på Porsuddenkliniken. Även intres- serade från andra delar av landet har kom- mit resande för att få veta mer om det patient- och flödesorienterade arbetssät- tet, bland annat från Blekinge, Kalmar och Västernorrland. Förra året hälsade dessut- om Tandläkartidningen på och gjorde ett reportage.

– Barntandvård är ett omfattande och prioriterat uppdrag för folktandvården och något alla kliniker kämpar med. Det kan vara anledningen till att det är ett så stort intresse för det vi gör här, säger hon.

DEN STORA VINSTEN med teamarbetet på kliniken är att betydligt fler patienter kan tas om hand, utan försämrad kvalitet. Tra- ditionellt kallades barn och ungdomar till en första undersökning, där den avsatta tiden var begränsad. De som behövde fler insatser, till exempel en extra röntgen, en bettkontroll eller en lagning, fick återkom- ma.Dagens upplägg innebär att de i stället bokas in på en undersökning där det finns

tillräckligt med tid för att även hinna med eventuella åtgärder.

– Målet är att göra all behandling vid ett och samma tillfälle. Det fungerar oftast när det gäller barn; de kommer regelbundet till oss och har fina tänder.

På det sättet minskar tiden som behöver läggas på kallelseprocessen, som annars kan vara omfattande.

– Vi skickar brev, vi ringer, de kanske ringer återbud och vill boka om, de får en ny tid och vi försöker kalla in någon annan i luckan som uppstår. Det tar tid och krä- ver resurser.

Kliniken slipper dessutom den omstart som varje nytt besök innebär.

– Inför varje återbesök ska journalen gås igenom och rummet dukas upp. Efter behandlingen ska vi skriva i journalen, duka bort och sätta upp en kallelse till en ny tid. Man behöver inte grubbla alltför länge för att förstå att vi tjänar mycket tid på att göra allt klart vid ett och samma till- fälle, säger Kerstin Lantto och tillägger att det förstås även gagnar patienten att inte behöva komma tillbaka flera gånger.

TEAMARBETET INNEBÄR ÄVEN att varje anställd får använda mer av sin kompetens.

– Tandsköterskornas yrke har föränd-

rats mycket, men även tandhygienisternas har breddats rejält. Tandläkarinsatsen, som är den dyrbaraste, använder vi enbart där den verkligen behövs, säger hon.

Tandläkaren går mellan fyra rum och hinner behandla upp till 30 patienter per dag. För att flödet ska fungera har de inga egna inbokade patienter – på så sätt kan de också stötta tandhygienister och tandskö- terskor när besvärliga situationer uppstår.

På frågan varför just Porsudden lyckats så bra konstaterar Kerstin Lantto att klini- ken var tidigt ute med att ifrågasätta invan- da mönster och roller. Personalen har även jobbat strukturerat med förbättringar.

– Medarbetarna har provat nytt, utvär- derat, tänkt ett varv till och kommit fram till bra lösningar. De har till exempel själva kartlagt vilken kompetens som finns i tea- met och på vilka områden den behöver höjas. Sedan har de ordnat workshops och internutbildningar, bland annat i hur man gör fyllningar och avtryck.

Hon ser stolt ut när hon beskriver deras engagemang.

– Det finns mycket styrka och kraft i gruppen. Jag har överlåtit en hel del till dem, men sett till att de haft möjlighet att avsätta tid för att arbeta med förbättringar.

ULRIKA ENGLUND

» Det är mindre stressigt – vi hjälps

åt på ett annat

sätt.«

Emma Sundbom blev klar tandhygienist för ett år sedan och har varit anställd på Porsudden sedan augusti. ”Jag arbetar i team tre dagar i veckan, resten av tiden har jag egna patienter”, berättar hon.

”Själva metoden att testa och utvärdera är en bra utgång- punkt om man vill

prova något nytt”, säger enhetschefen Kerstin Lantto.

”Jag upplever att det är mindre stressigt med teamtandvård – blir vi sena i ett rum kan någon annan i teamet ta över patienten. Vi hjälps åt på ett annat sätt”, säger Birgit Mäkelä, som efter många år som tandsköterska skolade om sig till tandhygienist.

”Jag tycker att teamtandvård är jättebra. Dels klarar vi fler patien- ter, dels ger det oss tandläkare en chans att röra oss mellan rum- men. Vi blir inte så stillasittande”, säger Sarah Patomella, till höger.

Även tandhygienisten Emma Sund- bom trivs med arbetssättet.

För Mona Lejon, tandhygienist, är teamtandvård ingenting nytt. ”Jag ar- betade tidigare på en privat klinik. Där var jobbet upplagt på samma sätt”, säger hon.

Tandläkaren Sarah Patomella och tand- hygienisten Emma Sundbom hjälps åt inne på rummet.

Så där, då var allt klart! Ellen Gärling är nöjd när tanden är fixad.

Ökat patientflöde på Porsuddens tandvårdsklinik

Referanslar

Benzer Belgeler

För att klara prioriteringarna bland patienterna inte bara inom avdelningarna utan sett till alla våra vårdplatser så krävs det någon med beslutsmandat som finns i tjänst...

Det finns ärenden där närstående beskriver oro och har frågor kring patien- tens läkemedelsbehandling eller har synpunkter på läkemedelshanteringen och att närstående

• Verka för en bättre röd tråd mellan lokala, regionala och nationella strategier/planer. • Skapa nätverk och god dialog mellan länets kommuner och Regionen, stötta i

Regionstyrelsen beslutar att Division Service beviljas 6 mnkr, inom tilldelad investeringsram för 2019, för reinvestering av befintligt serveringssystem i Sunderby

Exempel på uppdrag är att verka för att Region Norrbotten präglas av en hög etisk medvetenhet, främja kunskapsutveckling, stödja ledning och medarbetare i etiska frågor och

Detta ärende är kopplat till tidigare beslutade ärenden av regionstyrelsen (”Investeringar i bild- och funktionsmedicin på Sunderby sjukhus”, diarie- nummer

Detta ärende är kopplat till tidigare beslutade ärenden av regionstyrelsen (”Fastighetsinvesteringar Sunderbysjukhus Etapp D/E”, diarienummer 01092-2018 och ”Inriktningsbeslut

En forskarskola är en bra modell för forskarutbildning, dels för att den möjliggör gemensamma moment över ämnesgränser för de som deltar i fors- karskolan och dels för att den