Verksamhetsrapport Programberedningen 2003

Verksamhetsrapport Programberedningen

2003

Programberedningen ansvarar för att bidra med kunskap till landstingsfull- mäktige om patienters och närståendes behov kopplat till aktuellt program- område.

Programberedningen ska utifrån ett patient- och närståendeperspektiv på verksamhetens innehåll;

• Öka kunskapen om patienters/närståendes behov.

• Verka för bättre förståelse och ökad samverkan mellan verksamhetsan- svariga och förtroendevalda.

• I samverkan med verksamhetsföreträdare belysa ett programområde.

Uppdrag

I landstingsplan 2003 fick programberedningen uppdraget att under året ar- beta med följande uppdrag

• Fortsätta arbetet med programområdet för psykisk ohälsa.

• Påbörja programområde inom rörelseorganens sjukdomar, delprojekt reu- matologi

Programberedningen har ett särskilt ansvar för att i sitt arbete bevaka och belysa aktuella etik och prioriteringsfrågor.

Beredningens svar på uppdragen i Landstingsplanen 2003

I denna rapport sammanfattas slutsatser från samtliga slutrapporter, som i sin helhet redovisas i bilagorna 1-3. Beredningen har också valt att lyfta viktiga synpunkter utifrån dessa rapporter.

Allmänna slutsatser för programberedningen

Arbetet med olika programområden har ökat beredningens kännedom om hur verksamheten inom aktuellt sjukdomspanorama fungerar. Dialogen mel- lan de förtroendevalda och verksamhetsföreträdare har ökat förståelsen för varandras ansvarsområden.

Vid beredningsmötena har verksamheten och de förtroendevalda diskuterat

frågeställningar som de förtroendevalda velat få belyst ur ett verksamhets-

perspektiv. De förtroendevalda har rapporterat om hur patienter och närstå-

ende upplever att vården fungerar.

Slutsatser inom psykisk ohälsa

Programberedningen gav i slutet av januari 2002 verksamheterna i uppdrag att göra en utredning avseende läget av psykisk ohälsa i Norrbotten. Syftet var att skapa ett underlag för en programöverenskommelse avseende psykisk ohälsa. En projektorganisation skapades med medverkan från de berörda divisionerna Primärvård, Medicinska specialiteter och Vuxenpsykiatri. Den första delen av arbetet blev en kartläggning av förutsättningarna i Norrbotten för optimal psykisk hälsa.

Kartläggningsfasen är redovisad och presenterad för landstingsfullmäktige september år 2002.

Programberedningen lyfte fram ett flertal fördjupningsområden. Landstings- styrelsen fick i uppdrag av landstingsfullmäktige att hantera dessa i driftsor- ganisationen. En del uppdrag hade även en direkt koppling till styrelsens pågående arbetet med lokala handlingsplanen.

Verksamheterna arbetar nu med dessa med ett stort engagemang. Det är ett omfattande arbete som kommer att ta flera år, och delar av arbetet kommer att redovisas år 2005 av landstingsdirektören till landstingsstyrelsen.

Utifrån det arbete som redan nu pågår och beredningens erfarenheter vill beredning trots detta uppmärksamma landstingsfullmäktige på vikten av att patienterna bör tas emot och behandlas som en helhet, där både kroppsliga och själsliga problem till stor del kan påverka varandra.

Psykisk ohälsa är därför inte ett problem för enbart psykiatrin, utan alla vårdgivare, på alla nivåer, både i landstinget och kommunen har ett stort an- svar och goda möjligheter att påverka den psykiska ohälsan.

Detta exemplifierar vi med följande områden.

⎯ När en patient får ett svårt besked om t ex en somatisk sjukdom är det viktigt att personalen har en beredskap för att ge detta besked på ett bra sätt. Hur ett sådant besked ges kan vara avgörande för hur patien- ten klarar påfrestningen, d v s skillnad mellan hälsa och psykisk ohäl- sa.

⎯ En person med psykisk ohälsa kontaktar ofta vården med något annat symptom som grund. Att ta sig tid för ett samtal om den totala livssi- tuationen och inte enbart det symptom som patienten söker för kan minska lidandet och motverka en allvarligare psykisk ohälsa i framti- den.

⎯ Landstinget besitter en stor kunskap om vad som påverkar vår hälsa positivt och negativt. Det är viktigt att våra kunskaper och erfarenhe- ter sprids brett och i olika sammanhang för att ge våra norrbottningar insikt i hur de själva kan påverka sin livssituation.

⎯ Dessutom vill beredningen lyfta fram distriktssjuksköterskans viktiga roll i arbetet med psykisk ohälsa. Distriktssjuksköterskan möter pati- enten i sin hemmiljö och har därför stora möjligheter att även upp- märksamma närståendes behov av stöd, avlastning m m, som om de inte åtgärdas kan leda till psykisk ohälsa.

Beredningen lämnar slutrapporten psykisk ohälsa till landstingsstyrelsen för

vidare hantering (bilaga 1).

I och med detta avslutar programberedningen sitt arbete med psykisk ohälsa.

Slutsatser programområde rörelseorganen delprojekt Reumatoid arthrit (RA)

Det framstår allt tydligare att det ställs högre krav på prioriteringar av vilka patienter som ska skötas av specialistsjukvården vid reumatologkliniken.

Gruppen av patienter med reumatisk arthrit i ett kroniskt inaktivt stadium måste därför ha sin huvudsakliga sjukvårdskontakt inom primärvården. Det är viktigt med specialistbedömning i ett tidigt skede för den nyinsjuknade patienten. Utredning, medicinering och teamarbete är också viktigt, både för den nyinsjuknade men även senare i sjukdomsförloppet. Överföringen av nyinsjuknade RA- patienter från primärvård till reumatologkliniken fungerar väl i dag. Däremot fungerar återremitteringen från reumatologkliniken till primärvården sämre. Åtgärder både från primärvård och specialistvård krävs för att detta skall fungera.

De förtroendevalda som mött patienter med RA och deras närstående tycker att de synpunkter dessa lämnat i stort överensstämmer med slutsatser som förts fram av verksamheten. Undantaget att patienterna i de stora hela vill behandlas hos specialist i högre grad än vad specialistvården i dag anser sig ska göra (bilaga 2).

Beredningen har valt att lyfta följande synpunkter till landstingsfull- mäktige;

• En kontaktperson/teamsamordnare inom primärvården skulle underlätta teamarbetet och öka tillgängligheten för patienten.

• I de stadium då patienten är inaktiv i sin sjukdom skulle det vara önskvärt om goda rehabiliteringsinsatser fanns generellt inom primärvården med inriktning mot förebyggande åtgärder som ergonomisk information och fysisk träning.

• Ett förbättrat flöde i vårdkedjan genom återföring av patienter med väl fungerande medicinering från reumatologklinik till primärvården.

• Det är av vikt att uppmuntra rehabiliteringstänkande både inom primär- vård och slutenvård där patienten finns i centrum, rehabiliteringsaktörer- na samverkar och rehabiliteringsplaner upprättas.

• Behovet av att närstående bör kallas till information om sjukdomens kon- sekvenser har framförts av många i patientgruppen.

• Behovet av utbildningsinsatser från specialistvården till övrig vårdperso- nal har påtalats av patienterna.

• När behovet av operationer uppstår, har patientgruppen upplevt orimligt långa väntetider för sådana ingrepp.

Beredningen föreslår att landstingsfullmäktige beslutar att uppdra åt landstingsstyrelsen att ;

• Föreslå åtgärder som tillgodoser de behov beredningen uppmärksammat.

Slutsatser från etiska rådet

Programberedningen har ett särskilt ansvar att i sitt arbete bevaka och belysa aktuella etik- och prioriteringsfrågor. Diskussioner om vad som krävs för att göra öppna vertikala/horisontella prioriteringar har varit ett återkommande tema i beredningens arbete under det gångna året. Det har varit intensiva de- batter i all media sedan Östergötland presenterade sin modell för priorite- ringar. Landstinget i Östergötland har sedan mitten av 90-talet arbetat med att försöka utveckla bättre metoder för en kunskapsbaserad prioritering och resursfördelning i vården.

Aktuell terminologi

Vertikala prioriteringar = rangordning inom en sjukdomsgrupp/ verksam- hetsområde t.ex. inom ögonsjukvård, hjärtsjukvård och psykiatri. Detta be- tecknar vi som vårdpersonalens ansvar.

Horisontella prioriteringar = Beslut om resursfördelning mellan stora pati- entgrupper eller verksamhetsområden. Detta betecknar vi som politiskt an- svar.

Öppen prioritering är ett annat begrepp som beskriver ett nytt och viktigt arbetsätt. Detta kräver bland annat att ett medvetet val görs mellan minst två alternativ och att grunder och principer för beslut kan redovisas och bli till- gängliga för den som önskar ta del av densamma.

Prioriteringsarbetet

En av uppgifterna i arbetet med ett programområde var att verksamheterna skulle beskriva hur de utförde sina vertikala prioriteringar. Den beskrivning som gavs av hur man genomför de vertikala prioriteringarna var att de gjor- des utifrån ett för verksamheterna väl inarbetat arbetsätt. Man följer priorite- ringsordningen och den etiska plattform Norrbottens läns landsting antagit.

Verksamheterna prioriterar så att de svårast sjuka patienterna får ett adekvat och likartat omhändertagande i hela länet, utifrån aktuellt sjukdomstillstånd.

Det är inte i nuläget möjligt att använda dessa underlag som plattform för att senare göra horisontella prioriteringar.

För att i framtiden kunna utveckla arbetet med att verksamheterna på ett lik- artat sätt gör sina vertikala prioriteringarna krävs stora insatser. Det krävs också en gemensam strategi för hur landstinget skall använda ett sådant un- derlag för kommande horisontella prioriteringar.

Beredningen har valt att lyfta följande synpunkter till landstingsfull- mäktige

• En organisation för hur arbetet med vertikala /horisontella prioriteringar ska ske i Norrbottens läns landsting måste finnas.

• En gemensam kunskapsbas för de förtroendevalda om hur prioriteringar ska hanteras i det politiska arbetet måste finnas.

Kunskapsinhämtning om vad som sker på nationell nivå och dokumenterade erfarenheter är något som kan utgöra grund till hur Norrbottens läns lands- ting kan arbeta med etik och prioriteringsfrågor.

Beredningen föreslår att landstingsfullmäktige beslutar att uppdra åt

landstingsstyrelsen att :

• Föreslå åtgärder som tillgodoser de behov beredningen uppmärksammat.

Studiecirklar

Under året har ledamöter från programberedningen medverkat i de studie- cirklar i etik och prioriteringar som studieförbunden genomfört.

Studiecirklarna har lockat ett stort antal deltagare som velat göra sin röst hörd. Möjligheten att påverka framtidens vård är också en anledning till ett stort engagemang. Deltagarna i studiecirklarna uppger också att de tror att de förtroendevalda tar hänsyn till och använder synpunkterna som cirklarna genererar. Rapport från studiecirklarna(bilaga 3).

Beredningen har valt att lyfta följande synpunkter till landstingsfull- mäktige

• Vikten av att fortsätta arbeta med att föra dialog med medborga- re/patienter/närstående angående de prioriteringar som landstinget gör.

• Vikten av att de prioriteringar som landstingsstyrelse och landstingsfull- mäktige gör öppet redovisas för medborgarna. Motivering till besluten ska finnas med hänvisning till vilken etisk princip och prioritering som utgör grund för beslutet.

Beredningen föreslår att landstingsfullmäktige beslutar att uppdra åt landstingsstyrelsen att:

• Föreslå åtgärder som tillgodoser de behov beredningen uppmärksammat.

Metoder och arbetsätt för beredningen

Programberedningen är uppdragsgivare och därmed ansvarig för att följa programområdena rörelseorganens sjukdomar delprojekt reumatologi samt psykisk ohälsa i deras arbete. Beredningen har varit indelade i tre grupper.

• Förtroendevalda psykisk ohälsa, fyra ledamöter.

• Förtroendevalda rörelseorganen, delprojekt reumatologi, fyra ledamöter.

• Etiska rådet, tre ledamöter

Verksamhetsgruppen har rapporterat regelbundet till hela programbered- ningen. Intervjuerna med patienter/närstående har genomförts av förtroen- demannagruppen i samverkan med intresseföreningar eller verksamhetsföre- trädare.

Resultatet ska användas av verksamheten för att förbättra vårdkedjan samt tydliggöra prioriteringar och av programberedningen för att vidareförmedla sin kunskap till landstingsfullmäktige.

Utvärdering av beredningens arbete

Programberedningen tycker att arbetssättet med att möta patienter och när-

stående som är i behov av den vård de förtroendevalda är med och beslutar

om känns tillfredsställande. Som förtroendevald får man en ökad kunskap

om de behov dessa patienter/närstående upplever. De synpunkter som kom-

mit fram diskuteras i möte med verksamhetsföreträdare och förhoppningsvis

ska dialogen leda till åtgärder som gör att vården utvecklas i att möta dessa

behov.

Det som fortfarande inte känns tillfredsställande med detta arbetsätt är att debatten i fullmäktige inte får det utrymme beredningen önskar. Detta gäller även arbetet i de egna politiska partierna. Etik och prioriteringsfrågor är ock- så ett område där diskussioner inte sker i önskad omfattning. Ett förslag från beredningen är att etik och prioriteringsfrågor diskuteras i landstingsfullmäk- tige kopplat till de beslut som fastställs.

Ekonomisk redovisning

Programberedningen har under 2003 haft en budget på 1.097.000kr, samt medel för studiecirkelmateriel i Etik på 127.600 som överförts från 2002 års budget. Följande intern budgetfördelning är gjord.

Fördelnings områden Budget Utfall 03-12-31 Resultat Arvoden och omkostna-

der 447,0 350,5 96,5

Omkostnader för aktivite-

ter 50,0 48,4 1,6

Information återkoppling till medborgare

100,0 15,5 84,5

Bidrag till Projekt Psykisk

ohälsa F350 200,0 200,0 0

Bidrag till Projekt Rörel- seorganen/reumatologi F 352

300.0 300,0 0

Summa 1.097,0 914,4 182,6

Etik studiecirk F353 127,6 29,2 98,4

Projekt psykisk ohälsa

F 352 200,0 4,1 195,9

Projekt Rörelseorganen F 352

300,0 68,2 231,8

Ledamöternas 15 dagar

Antal dagar, med ersättning totalt

Nyttjade dagar

totalt Varav ersatta Berednings-

möten Andra aktivite- ter

165 148 102 85 63

Utöver beredningsmötena har ett antal ledamöter deltagit i fortbildning i etik och prioriteringar, e- hälsa och en föreläsning i morgondagens demensvård.

Under rubriken andra aktiviteter ingår beredningens möten med patienter

och anhöriga i fokusgrupper och medverkan i studiecirklar.