Strategisk plan 2015-2017
Årsredovisning 2015 Finansplan 2015-2017
Landstingets uppdrag och vision Landstingen ansvarar för välfärd i samhället, i första hand hälso- och sjukvård samt tandvård. De har även hand om kultur, kollektivtrafik och regional utveckling. Dessa ansvarsområden omfattar en större geografisk yta och kräver stora ekonomiska resurser. Norrbottens läns landsting ansvarar för
nhälso- och sjukvård inklusive tandvård
nkultur och regional utveckling. Utgångspunkt är den demokratiska uppgiften att företräda medborgarnas intressen.
Landstinget styrs av kommunallagen. Uppgifterna inom hälso- och sjukvården regleras av hälso- och sjukvårdslagen och tandvårdslagen. Uppdraget avseende kollektivtrafik regleras i kollektivtrafiklagen. Landstingets engagemang i regionala utvecklings- och kulturfrågor regleras inte i lag utan fastställs av de förtroendevalda. Kultursamverkansmodellen styr hur statliga kulturmedel fördelas regionalt. Landstinget bedriver utbildning inom gymnasiets naturbruksprogram på uppdrag av kommunerna i länet. Vision Norrbottningen ska leva ett rikt och utvecklande liv i en region med livskraft och tillväxt.
Verksamhetsidé Landstinget arbetar för norrbottningarnas – flickors, pojkars, kvinnors och mäns – välfärd och styrs ytterst av norrbottningarna själva, genom allmänna politiska val. Genom aktiva, förebyggande och hälsofrämjande insatser ska landstinget verka för en jämställd och jämlik hälsa hos norrbottningarna. Hälso- och sjukvård och tandvård ska fördelas efter behov och i allt väsentligt finansieras genom skatter. Genom aktiva insatser för regional utveckling och kulturverksamhet ska landstinget bidra till Norrbottens utveckling. Insatserna ska skapa förutsättningar för ett hållbart samhälle och en god livsmiljö. Värdegrund Landstingets värdegrund vilar på respekten för människovärdet
som bottnar i FN:s allmänna förklaring om de mänskliga rättigheterna samt FN:s konvention om barns rättigheter och de andra kon-ventionerna som är ratificerade. Värdegrunden ska genomsyra allt arbete i landstinget. Värdegrunden utgår från en humanistisk människosyn.
Landstingets värdegrund:
nAlla människor - lika värdefulla - allas insatser är lika värda
n
Kreativitet, engagemang, delaktighet och ansvarstagande
nÖppenhet och samverkan
Landstingsstyrelsens plan 2015
Delårsrapport, april 2015
Uppmärksammat utvecklingsarbete � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � 4 Ekonomi i balans � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � 5 Kompetensförsörjning � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � 5 Finansiell analys � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � 6
Mål och måluppfyllelser � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � 9 Medborgare � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � 9 Verksamhet � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � 13 Kunskap och förnyelse � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � 18 Medarbetare � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � 22 Ekonomi � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � 24
Vårdkonsumtion � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � 26
Stiftelser och bolag � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � 27
Ekonomi � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � 28
Uppmärksammat utvecklingsarbete
Arbetet med att utveckla länssjukvården har gett positiva resultat. I en nationell jämförelse, gjord av tidningen Dagens Medicin, återfinns tre av länets sjukhus bland de tio bästa i kategorierna mindre och mellanstora sjukhus. Jämförelsen är gjord utifrån uppgifter hämtade från bland annat nationella patientenkäter. I undersökning har man också tagit hänsyn till förmågan att uppfylla vårdgarantin och väntetider på akuten.
Hälsocentralerna i Norrbotten delar sedan fyra år i mätningen Nationell patientenkät. I mätningen in- går både landstingsdrivna och privata hälsocentraler.
Hortlax vårdcentral har legat i topp i alla mätningar och fortsätter att förbättra sina resultat. Granitens hälsocentral i Kiruna, Laponias hälsocentral i Gällivare och Kalix hälsocentral har alla fler nöjda patienter idag än för fyra år sedan. Undersökningen av patienternas upplevelse är viktig för hälsocentralernas utvecklings- arbete, den visar på vad som fungerar och vad som kan förbättras.
Miljö har betydelse för hälsa, välbefinnande och tillfrisknande, det visar modern vårdforskning. En god vårdmiljö bidrar både till mindre lidande för patien- ten och kortare vårdtider. Därför har ett projekt för
kvalitetssäkring av den fysiska vårdmiljön i landstinget inletts. Målet med projektet är att systematiskt arbeta med den fysiska vårdmiljön i landstingets verksamheter.
Både omvårdnad, arkitektur, design och kultur har betydelse för hur vårdmiljön fungerar, därför finns alla dessa perspektiv i projektet. Verksamheterna erbjuds verktyg som underlättar en förändring av vårdmiljön vid till exempel ombyggnationer eller verksamhetsför- ändringar. Ett seminarium med presentation av projek- tets resultat kommer att genomföras hösten 2015.
Norrbottens läns landstings första terapihundar i psykiatrisk verksamhet har examinerats. Hundarna och deras ägare har genomgått en ettårig utbildning som är unik i sitt slag i landet. Terapihundar används i verk- samheten för att underlätta behandlingen och det har även visats att terapihundar ökar patienternas förståelse för sin situation.
Läkemedel är en stor kostnad för alla landsting och ett nationellt samarbete har därför initierats. En natio- nellt samordnat process för upphandling av läkemedel ger landstingen en möjlighet till bättre priser. Syftet med samarbetet är att ge landstingen en bättre fram- förhållning i planerings- och budgetarbete genom att säkerställa tillgången till ändamålsenliga och kostnads- effektiva läkemedel utan onödig väntan för patienterna.
Antalet gästernätter på patienthotellet har ökat stadigt sedan starten. Samtidigt har antalet medicinska insatser som vårdpersonalen utför också ökat. Omkring 65 procent av gästerna kommer från länssjukvården, de flesta från allmänkirurgin och kvinnosjukvården. Unge- fär 35 procent tillhör närsjukvårdens områden; intern- medicin, infektion, hud- och lungkliniken. Endast en liten grupp gäster är anhöriga till patienter som vårdas på Sunderby sjukhus.
Det totala antalet gästnätter på patienthotellet för- väntas öka i samband med att fler patientgrupper kan placeras där. Om patienter som är under utredning bor på patienthotellet kan detta bidra till ett bättre flöde till operationsavdelningen. På sikt förväntas detta leda till kortare väntetider.
För den fortsatta utvecklingen av Glesbygdsmedicin ska en handlingsplan upprättas. Handlingsplanen ska innehålla en definition av vilka hälsocentraler som anses vara glesbygdshälsocentraler samt en inventering och lägesbeskrivning av var landstinget står i nuläget.
Även en inventering av vad som görs inom området för
samers hälsa ska göras. I Västerbottens läns landsting
har frågan om samers hälsa lagts in i glesbygdssats-
ningen. Efter den planerade inventeringen ska det även
i Norrbottens län fattas beslut om huruvida frågan ska
ingå i landstingets glesbygdssatsning. Utifrån kartlägg-
ningen ska förslag på prioriterade aktiviteter för 2015
utarbetas.
Kompetensförsörjning
Rätt kompetens på rätt plats i rätt tid
En fungerande och effektiv kompetensförsörjning krävs för att kunna tillhandahålla en verksamhet med bra kvalitet till medborgarna. Det innebär att vi fortlöpan- de måste säkerställa att rätt kompetens finns tillgänglig för att vi ska nå uppsatta mål. För att göra arbetet långsiktigt och strukturerat har vi tagit fram en strategi och plan för hur kompetensförsörjningsarbetet ska bedrivas.
Ett långsiktigt arbete inom områdena, arbetsmiljö, hälsa, lönebildning och ledarskap är en förutsättning för att behålla och utveckla medarbetare. Det är också viktigt för att lyckas attrahera och rekrytera nya med- arbetare. Detta är grundläggande för att landstingets verksamheter ska nå uppsatta mål.
Ett antal framgångsfaktorer är identifierade i hand- lingsplanen för kompetensförsörjning och nedbrutna till prioriterade aktiviteter på kort och lång sikt.
Utifrån gjorda prioriteringar har följande insatser genom- förts under våren:
En gemensam chefsintroduktion inom HR-området har anordnats för nya chefer i landstinget.
Chefs och ledardagen anordnades i februari.
En mentorsbank har byggts upp och en gemensam utbildningsdag för nya mentorer har anordnats.
En fjärde utbildning av programmet ”morgondag- ens chefer” har startat.
Löneöveröversynsprocessen har i enlighet med upp- satta mål genomförts.
Patientnära karriärvägar för sjuksköterskor är un- der framtagande.
All rekrytering av semestervikarier sker centralt och följer en särskilt framtagen medieplan.
En utredning gällande möjligheter att införa central korttidsrekrytering i hela länet har påbörjats.
Landstinget har med ett strategiskt syfte samt för
direkt rekrytering deltagit vid ett flertal mässor och
aktiviteter under våren.
Periodens resultat
Resultatet före finansiella poster visar ett underskott på 70 mkr vilket är 21 mkr sämre än föregående år. Under- skottet på 70 mkr är 5 mkr sämre än budget.
AFA försäkringsstyrelse har beslutat att återbetala 2004 års inbetalda premier till kommuner och landsting.
För landstingets del motsvarar det en intäkt på 44 mkr.
Den beräknade återbetalningen finns inkluderad i resultatet för perioden.
Landstingets resultat efter finansnetto visar ett under- skott på 44 Mkr, vilket är 1 Mkr bättre än motsvarande period föregående år. Exkluderas återbetalningen från AFA är resultatet för perioden negativt med 88 mkr.
Divisionernas resultat för perioden är -71 mkr.
Årsprognos
Årsprognosen pekar på ett underskott med 260 mkr, vilket är 260 mkr sämre än budget. Prognosen före finansiella poster visar ett minus på 274 mkr, vilket är 256 mkr sämre än budget.
I prognosen beräknas personalkostnader öka med 4 procent och övriga kostnader med 1,9 procent. Netto- kostnadsökningen beräknas ligga på 2,8 procent.
Skatteintäkter, generella statsbidrag och utjämning bedöms öka med 1,6 procent medan de i budget för 2015 beräknades öka med 1,9 procent.
Vad gäller prognosen för finansiella intäkter så är den försiktigt beräknad. Förklaringen är rådande ränteläge samt att de placeringsmöjligheter för likvida medel som nuvarande finanspolicy tillåter i princip inte ger någon avkastning.
Ekonomi i balans
Alla landstingets verksamheter har inför 2015 upp- draget att vidta åtgärder motsvarande 1,6 procent för att anpassa verksamheterna till angivna ramar. Vid landstingsstyrelsens möte i mars redovisades ett antal åtgärder inom flertal områden med en helårseffekt på 155 mkr, varav 137 mkr avser 2015. I årsprognosen antas att 78 mkr kommer att klaras under året. Till styrelsen i maj redovisas ytterligare åtgärder motsva- rande drygt 90 mkr.
Divisionernas årprognoser pekar på ett underskott på 261 mkr, vilket är 34 mkr för högt då medel för viss köpt vård och läkemedel ännu inte fördelats. Den justerade årsprognosen för divisionerna är -227 mkr, vilket är 90 mkr sämre än divisionernas resultatmål för 2015. Jämfört med bokslutet 2014 är det en förbättring med 53 mkr.
Nettokostnader och skatteintäkter/statsbidrag
Nettokostnaderna för perioden har ökat med 2,2 % och skatter/stadsbidrag med 1,3 % från föregående år. För perioden ligger nettokostnaderna 70 mkr högre än skatter/stadsbidrag. Samma period föregående år var nettokostnaderna 49 mkr högre än skatter/stads- bidrag.
Verksamhetens intäkter
Verksamhetens intäkter har ökat med 43 mkr eller 11,9 % jämfört med föregående år. Ökningen beror främst på 44 mkr i återbetalning från AFA försäkring.
Mars April
Jan Feb Maj Juni Juli Aug Sep Okt Nov Dec
-300 -250 -200 -150 -100 -50 0 50 100 150 200
Resultat före finansnetto (Mkr)
Utfall 2015 Budget 2015Utfall 2014 Prognos 2015
Grafen ovan visar landstingets ackumulerade resultat före finansnetto för aktuell period 2015, helår 2014 samt budget 2015.
Närsjukvård Länssjukvård Folktandvård Kultur och utbildning Service -77
-10 -2
7 12 8 9 7
-3 -14
Länsteknik -200
-150 -100 -50 0
50 2015-04 Prognos
Resultat och prognos per division, april 2015 (Mkr)
-188
-81
Övriga
kostnader* Läkemedel* Riks- och regionsjukv.* Inhyrd
personal* Pensions-
kostnader Personalkostn exkl pensioner 0
500 1000 1500 2000 2500 3000 3500 4000 4500
2015-04 2014-04 Prognos Helår 2014
Kostnadsutveckling per april 2015
* Summerar till övriga kostnader i resultaträkningen.
+2,5%
+1,8%
-1,4% +5,0%
+5,0%
-1,8%
Finansiell analys
Verksamhetens kostnader
PERSONALKOSTNADER Personalkostnader exklusive pensioner har för perioden ökat med 48 mkr eller 3,8 procent från föregående år. På grund av byte till nytt HR-system så går det inte vid denna rapportering att analysera vad ökningen består av.
INHYRD PERSONAL Årsprognosen för inhyrd personal uppgår till 208 mkr vilket är en ökning med 9 mkr om man jämför med helåret 2014.
För perioden är kostnaderna för inhyrd personal 78 mkr vilket är 19 mkr (32,2 %) högre än samma period föregående år. Av ökningen avser 13 mkr läkare och 6 mkr övrig vårdpersonal.
Vid beaktande av kostnad för inhyrd personal måste hänsyn tas till att tjänsterna normalt sett skulle vara bemannade av egen personal. För landstinget är mer- kostnaden skillnaden mellan vad det kostar att bemanna med egen respektive inhyrd personal.
Inhyrd personal per division
mkr
2015-04 2014-04 För- ändring
mellan period-
erna
Prognos Utfall 2014
Närsjukvården 62 49 13 162 161
Länssjukvården 16 -10 6 46 38
Totalt 78 59 19 208 199
RIKS- OCH REGIONSJUKVÅRD Kostnaderna för riks- och regionsjukvård är 163 Mkr vilket är 3 Mkr (1,8 %) lägre än samma period 2014.
LÄKEMEDEL Under de två senaste åren har landstinget kunnat se en kostnadsminskning för läkemedel. Denna utveckling har vänt och den totala kostnadsökning för läkemedel är 8 procent, vilket motsvarar 21 mkr.
Landstingets totala kostnader för läkemedel är 285 mkr. Kostnaderna ökar både inom rekvisitions- och receptläkemedel. Kostnaden för receptläkemedel ökat med 8 procent, vilket innebär 14 mkr. Kostnaden för rekvisitionsläkemedel har i likhet med receptläkeme- del ökat med 8 procent, vilket innebär 36 mkr jämfört med föregående år.
Prognosen för läkemedel visar på ett helårsutfall på 850 mkr vilket är 16 mkr mer än utfallet 2014.
Prognosen inkluderar kostnader för nya läkemedel mot Hepatit C motsvarande 32 mkr.
Likvida medel
Landstingets likvida medel består av banktillgodoha- vanden inklusive handkassor. Förändringar i likvida medel beror på nettot av de in- och utbetalningar som sker till och från landstinget. Räntan från likvida medel påverkar både landstingets resultat och saldot på likvi- da medel positivt. Om landstingets resultat före finan- siella poster är negativt kommer det på sikt innebära att tillgången till likvida medel minskar.
Medelsaldot för landstingets likvida medel exklusive
pensionsfond och bolag uppgick under april till 1 333 mkr, vilket är 128 mindre än medelsaldot december 2014. Landstingets likviditetsmål är lägst 10 procent av nettokostnaden per helår, vilket mot- svarar 680 mkr.
Kortfristiga placeringar
Landstinget har sedan 1997 långsiktigt avsatt medel för att möta framtida pensionsutbetalningar. Under föregå- ende år tecknade landstinget förvaltningsuppdrag med ett antal aktörer avseende den långsiktiga kapitalför- valtningen. Förvaltningsuppdraget innebär en fullmakt att fatta löpande placeringsbeslut enligt landstingets fastställda finanspolicy.
Marknadsvärdet på den totala pensionsportföljen uppgår vid april månads utgång till 2 502 mkr. Det är 105 mkr mer än vid årsskiftet. Portföljen består huvud- sakligen av aktie- och räntefonder.
Den totala värdeförändringen för portföljen hittills i år är plus 4,3 procent, vilket är 0,2 procentenheter bätt- re än index. Indexjämförelsen baseras på en så kallad normalportfölj med 25 procent aktier och 75 procent räntebärande papper. Värdeförändringen på aktier är plus 14,8 procent hittills i år. Värdeförändringen på ränte bärande papper är 0,9 procent hittills i år.
Återlån av pensionsmedel
Landstingets totala pensionsförpliktelser uppgick per april månads utgång till 7 561 mkr. Rådet för kommu- nal redovisning har definierat begreppet återlån som skillnaden mellan totala pensionsförpliktelser och för- valtade pensionsmedel enligt marknadsvärde. Pensions- medlen är lägre än pensionsförpliktelsen, vilket innebär att landstinget använt pensionsmedlen till investeringar och den löpande verksamheten.
Landstingets pensionsmedelsförvaltning,
mkr 2015-04 2014-04
Pensionsförpliktelse (balansräkning, avsättning) 2 291 2 123 Pensionsförpliktelse (balansräkning, avvecklings-
reserver) 3 -4
Pensionsförpliktelse (ansvarsförbindelse) 5 267 5 480 Summa förpliktelser inklusive löneskatt 7 561 7 599
Pensionsfond, bokfört värde 2 321 2 136
Pensionsfond, marknadsvärde 2 502 2 322
Återlån 5 059 5 277
Pensionsfond, orealiserad avkastning 181 171
Pensionsfond, realiserad avkastning 36 18
Realiserad och orealiserad avkastning på
Pensionsfonden, % 8,7% 8,1%
Investeringar
Per april månad har landstinget investerat totalt 96 mkr.
Investeringarna är fördelade på 41 mkr fastigheter, 55 mkr i inventarier. Föregående år investerade lands- tinget totalt 287 mkr.
Investeringar i fastigheter i egen verksamhet upp -
går till 34 mkr och för externa hyresgäster till 7 mkr.
Investeringar i fastigheter för egen verksamhet avser bland annat periferangiolabb, urologmottagning samt reservkraftaggregat vid Sunderby sjukhus, samt nytt ställverk och personalboende vid Gällivare sjukhus.
Investeringar i fastigheter för externa hyresgäster utgörs av om- tillbyggnation av Gällivare sjukhus till äldre- boende.
Investeringarna i inventarier fördelas på 18 mkr i medicinteknisk utrustning, 2 mkr i IT-utrustning, 13 mkr i hjälpmedel för funktionshindrade, 6 mkr i övriga inventarier samt 16 mkr i pågående arbeten som ännu inte är klassificerade till typ av investering.
Balanskravet och god ekonomisk hushållning
Landstinget ska enligt kommunallagen ha en ekonomi i balans, d v s intäkterna ska överstiga kostnaderna.
Uppkommet underskott ska regleras senast tredje året efter det att underskottet uppkommit. Om det finns synnerliga skäl kan fullmäktige besluta att sådan regle- ring inte ska göras.
Kommunallagens balanskrav uppfylldes inte år 2014 vilket innebär att landstinget har ett underskott på 37 mkr som ska regleras senast år 2017. Prognosen för helåret 2015 pekar på att kommunallagens balanskrav inte heller för uppfylls för innevarande år.
Balanskravsutredning, mkr Prognos
2015 2014 2013
Årets resultat enligt resultaträkning -260 -37 -117 Avgår samtliga realisationsvinster från
anläggningstillgångar - - -9
Årets resultat efter balanskravsjus-
teringar -260 -37 -126
Synnerliga skäl, sänkt diskonterings-
ränta på pensionsskuld - - 241
Årets balanskravsresultat -260 -37 115
Balanskravsunderskott från tidigare år -37 - -
Summa -297 -37 115
Balanskravsunderskott att återställa -297 -37 -
Årsprognosen per april 2015 pekar på ett underskott på 260 mkr, varav verksamheterna bedömer ett under- skott på 216 mkr. I resultatet för 2015 ingår även en engångsåterbetalning avseende AFA-försäkring på 44,5 mkr som påverkar resultatet positivt.
Verksamheterna har tillåtelse att redovisa ett under-
skott på 132 mkr år 2015. För att klara det fick alla
verksamheter ett spar på 1,6 procent för 2015. Åtgärder
för att uppnå kravet redovisades till landstingsstyrelsen
i mars och maj 2015 med helårseffekter på 250 mkr. För
2015 bedömer verksamheten att klara 78 mkr.
Medborgare
Perspektivet MEDBORGARE avser landstingets arbete för norrbottningarnas välfärd, ett rikt och utvecklande liv.
Mål och måluppfyllelser
Landstings- fullmäktiges strategiska mål
Landstings- styrelsens delmål
Framgångsfaktorer Indikator Mått för
måluppfyllelse Måluppfyllelse
per april Utveckling Nöjda
medborgare Högt förtroende
för verksamheten Dialog och tydlig information gör norr
bottningen delaktig och ger kunskap om landstingets uppdrag, verksamhet och prioriteringar
Andel som uppger att de har tillgång till
den sjukvård de behöver Öka k g
m g
Andel med stort förtroende för hälso
centraler/motsvarande Öka k g
m g
Andel med stort förtroende för sjukhusen Öka k g
m g
Andel som uppfattar att vården ges på
lika villkor Öka k i
m g
Goda livs miljöer Medveten användning av förhållningssätt som bidrar till attraktiva och hälsosamma livsmiljöer, inkluderande demokrati, gröna miljöer, kollektivtrafik, miljövänliga trans
porter, såväl som miljöer som bidrar till ett rikt kultur och friluftsliv och som underlättar hälsosamma levnadsvanor
Andelen ekologiska livsmedel i mat till patienter och besökare i landstingets verksamheter
40 % år 2020
i
Koldioxidutsläpp från landstingets
verksamheter Minskning med 20 %
2020 jämfört med 2005 i
Andel som har lågt socialt deltagande Minska k i
m i
Resenärerna bedömer sammanfattningsvis nöjdhet med kollektivtrafiken som fyra eller fem på femgradig skala
80 %
g
Kulturinstitutionerna har verksamhet
i länets 14 kommuner 100 %
i
Sveriges bästa självskattade hälsa
En jämlik och
jämställd hälsa Hälsofrämjande förhållningssätt finns väl inarbetade i verksamheten
Tidigt förebyggande arbete prioriteras Fokus på barns och ungdomars livsvillkor och levnadsvanor samt särskilt psykisk hälsa i befolkningen
Självskattad hälsa (kön) Sveriges bästa 2020 k g
m f
Självskattad hälsa (kön, utbildningslängd) Minskade skillnader
Psykisk hälsa (ofta ledsen, nedstämd
Gy år 1, kön) Understiga 3 % 2020 f f
p f
Andel 4åringar med övervikt eller fetma
(kön) Understiga 10 % 2020 f g
p i
Andel kariesfria 19åringar* Nå genomsnittet i riket
flickor 67 %, pojkar 65 % f i
p g
Verksamhet riktade till barn och unga Särskilda satsningar för
att stärka unga i
*dvs, inte har några kariesskador utanför tuggytorna
Målet har uppnåtts Målet har delvis uppnåtts Målet har inte uppnåtts
i Förbättring f Oförändrat g Försämring
Goda livsmiljöer
Socialt deltagande
Folkhälsomyndigheten mäter varje år socialt delta- gande. Måttet på deltagande sammanställs genom att summera det antal aktiviteter invånarna deltar i, till exempel sportevenemang, offentliga tillställningar, reli- giösa sammankomster, fackföreningsmöten, studiecirk- lar etc. Brytpunkten för lågt socialt deltagande läggs vid en aktivitet, det vill säga de som inte deltar eller bara deltar vid en social aktivitet. Landstingets mål är att minska andelen som har lågt socialt deltagande. En av fyra norrbottningar rapporterar lågt socialt deltagande, en siffra som är stabil över tid. Något fler män än kvin- nor anger lågt socialt deltagande.
Kultur och utbildning
Division Kultur och Utbildning har medvetet ökat fokus på arbetet med mångfald. Under årets första kvartal har två konferenser genomförts:
Normer – ditt val och ansvar anordnades i januari Kiruna respektive Luleå för politiker och tjänstemän i stat, kommun och landsting, representanter från olika organisationer och kulturarbetare. Konferensen tog ett helt nytt grepp om normer, mångfald, tolerans och heterogenitet samt tillhandahöll verktyg och metoder.
Romsk inkludering – en konferens om rätten till innan
förskap anordnades i april i samarbete med Luleå kommun och Romano Tsiviba. Syftet var att höja kunskapen och förståelsen för romers situation i Sverige idag. Konferensen riktades till politiker, anställda inom offentlig sektor, romer och intresserad allmänhet.
Sveriges kultur- och demokratiminister och Folk- partiets gruppledare deltog. Konferensen gav stort avtryck med bland annat rapportering på regeringens hemsida.
Länsdanskonsulenten skapade ett projekt som möj- liggjorde för dansgruppen Until the End Crew, (UTEC),
från Kiruna att under hela februari turnera med dans- föreställningen It’s OK! – om att vara precis den man är, i alla kommuner i Norrbotten. Gruppens kärna består av ensamkommande flyktingungdomar. Dansgruppen turnerade i Norrbotten under februari månad och gav skolföreställningar i alla länets kommuner. Offentliga föreställningar gavs i Luleå, Kiruna och Älvsbyn.
En jämlik och jämställd hälsa
Självskattad hälsa lägre än riket
Utöver de stora folkhälsoundersökningarna som genomförs vart fjärde år gör Folkhälsomyndigheten även en årligen en mätning i mindre skala för att kunna jämföra länen inbördes. Jämförelserna med de övriga länen i landet visar att befolkningen i Norrbottens har lägst självskattad hälsa i hela landet åren 2010–2013.
Utvecklingen i Norrbotten jämfört med riket visar att länet avviker negativt vid de senaste två årens mätpunk- ter. Våren 2014 genomfördes en större folkhälsounder- sökning i länet som visade hur utvecklingen sett ut de senaste fyra åren. Enligt undersökningen skattade en- dast 68 procent av norrbottningarna sin hälsa som god, jämförande siffra för hela landet var då 73 procent.
Medellivslängd
Befolkningens medellivslängd är ett mått på hur folk- hälsan utvecklas. De senaste prognoserna från SCB för barn födda 2010-2014 publicerades i mars 2014.
Prognosen för medellivslängden, som baseras på hur dödligheten ser ut idag, visar att framförallt männen i länet ligger dåligt till jämfört med övriga Sverige. Län- ets nyfödda pojkar har den lägsta förväntade medellivs- längden i riket.
Norrbotten är det län som har störst skillnad mellan könen när det gäller förväntad medellivslängd. Även skillnaderna inom länet är stora. Länet har flera
Sammanfattande måluppfyllelse för Medborgare
Nöjda medborgare
När det gäller förtroende för landstingets hälsocentraler de senaste fyra åren ligger länet relativt stabilt på drygt 60 procent med mycket eller ganska stort förtroende� För- troendet för länets sjukhus ligger på cirka 70 procent, vil- ket är i nivå med riket� Tre av fyra norrbottningar upplever att de har tillgång till den vård de behöver, en siffra som är något lägre än riksgenomsnittet�
Landstinget har ett mål om att minska andelen som har lågt socialt deltagande� Ungefär var fjärde norrbottning rapporterar lågt socialt deltagande, en siffra som är stabil över tid�
Sveriges bästa självskattade hälsa
Målet är att norrbottningarna ska ha Sveriges bästa självskattade hälsa 2020, att norrbottningen ska må bra och leva ett långt liv på ett sätt som gör att medellivsläng- den ökar�
Hälsoutvecklingen i Norrbotten är överlag positiv, människor lever längre, dödligheten i hjärt- och kärlsjuk- domar minskar, fler barn får en tobaksfri livsstart och färre ungdomar röker och dricker alkohol� Trots det så är länet långt från målet om bästa självskattade hälsan i riket�
Prognosen för länets nyfödda pojkar visar att de har den lägsta förväntade medellivslängden i riket� Genom föränd- rade levnadsvanor, livsvillkor samt medicinska insatser har dödligheten i hjärt- och kärlsjukdomar minskat under de senaste decennierna i riket, vilket också ökat medel- livslängden (Öppna jämförelser av hälso- och sjukvården 2013)� Norrbottens län har fortfarande, i jämförelse med riket, stort utrymme för förbättring vad gäller minskad dödlighet i hjärt- och kärlsjukdomar, framförallt bland män�
Viktigt är att i tid arbeta med övervikt och fetma bland
unga och vuxna män�
kommuner där männen hör till gruppen med lägst medellivslängd i riket. Det finns utrymme för förbätt- ring vad gäller minskad dödlighet i hjärt- och kärlsjuk- domar, framförallt bland män. Förändrade levnads- vanor, livsvillkor och medicinska insatser har bidragit till att minska dödligheten i hjärt- och kärlsjukdomar under de senaste decennierna i riket, det har lett till en ökad medellivslängd (Öppna jämförelser av hälso- och sjukvården 2013). Trots den låga medellivslängden bland männen i länet jämfört med riket, har den förväntade medellivslängden ökat för båda könen.
Ökningstakten har dock varit högre bland kvinnorna i länet som under de senaste åren också knappat in på riket. För barn födda i länet år 2010–2014, minskade den förväntade medellivslängden något vid senaste mättidpunkten för båda könen.
Övervikt och fetma bland fyraåriga pojkar minskar Landstinget har som mål att andelen 4-åringar med övervikt eller fetma ska understiga 10 procent. Mät- ningar från barnhälsovården 2014 visar att knappt 18 procent av flickorna och drygt 10 procent av pojkarna lider av övervikt eller fetma. Andelen pojkarnas värde har minskat över tid, medan andelen flickornas har ökat något sedan föregående mätning.
Hälsosamtal i Norrbotten
Sedan 2014 erbjuds alla 30-, 40-, 50- och 60-åringar hälsosamtal på den hälsocentral där de är listade. 2014 får ses som ett uppstarts år och förhoppningen är att
hälsocentralerna ska nå fler i år. Ifjol var det cirka 17 procent som kom på hälsosamtal. Antalet genomförda hälsosamtal varierade mellan hälsocentralerna, från 50 procent till några procent. En orsak till variationen är personalbrist och prioriteringar. Flertalet hälsocentra- ler uppger att hälsosamtalen har prioriterats ner tillföljd av personalbrist.
Folkhälsocentrum har sedan starten utbildat ca 180 personer som utför hälsosamtal, så det är inte brist på utförare av hälsosamtal som hållit nere antal hälso- samtal.
Insatser för att stärka ungas hälsa
Hälsosamtal vid ungdomsmottagning har, efter att ha varit ett projekt åren 2013–2014, övergått till ordinarie verksamhet under 2015. Hälften av länets tolv ung- domsmottagningar eller ungdomsmottagningsliknande verksamheter erbjuder nu hälsosamtal till unga. Här ses hälsan ur ett helhetsperspektiv på samma sätt som i hälsosamtalet för de äldre åldrarna, men innehållet har anpassat för unga och även psykisk hälsa ingår. Det är en satsning för att stärka unga.
SAM-projektet (Samverka, Agera, Motivera)
Den psykiska hälsan bland unga i länet har försämrats de senaste åren. När mätningar visade att så många som 16 procent av flickorna och 4 procent av pojkarna i åk 1 på gymnasiet skattade att de ofta eller alltid var ledsna och nedstämda samtidigt som självmorden i gruppen ökade, särskilt bland flickorna, tog landsting- et beslut att starta ett projekt för att främja barn och ungas psykiska hälsa.
SAM-projektet har pågått sedan 1 augusti 2014. Ett stort arbete har lagts ned på att kartlägga samverkans- möjligheter i de två utvalda pilotkommunerna, Boden och Haparanda. Att lyssna och låta samtliga aktörer, inklusive ungdomarna själva, komma till tals har skapat god samverkan med, och motiverat, samtliga aktörer till ett långsiktigt samarbete kring ungas psykis- ka hälsa.
En stor del av projektet handlar om att öka kompe- tensen kring frågor som rör barn och ungas psykiska hälsa. Exempel på åtgärder är utbildning i metoder som ger stöd till föräldrar från graviditeten och upp genom tonåren, kunskapsspridning och utbildningssatsningar för personal som möter barn och unga, generella för- äldrastödsprogram samt generella ungdomsstödspro- gram och program riktat till ungdomarna själva
Nu är grunden satt och nästa steg är dels att fort- sätta hitta sätt att utvärdera insatserna, men även att på allvar dra igång arbetet mot en nollvision gällande självmord. En ny metod ska i samarbete med Karo- linska institutet införas och testas på länets elever i åk 7–8. Samarbeten inleds med olika aktörer som möter självmordsnära människor. Hösten 2015 planeras en konferens om självmord.
Arjeplog Kiruna Haparanda Boden Piteå Övertorneå Kalix Arvidsjaur Älvsbyn Pajala Gällivare Luleå Jokkmokk Överkalix
Flickor Pojkar
70 72 74 76 78 80 82 84 86
Riket flickor
Länet flickor Riket pojkar Länet pojkar
Förväntad medellivslängd pojkar och flickor födda 2010-2014 i Norrbottens län
Övervikt pojkar Övervikt flickor Fetma
0 5 10 15 20 25
-06 -07 -08 -09 -10 -11 -12 -13 -14 -06 -07 -08 -09 -10 -11 -12 -13 -14
Utveckling av övervikt och fetma bland fyraåringar i Norrbottens län år 2006-2013
Källa: Barnhälsovården, NLL
Högt förtroende för verksamheten
Förtroende och tillgång till sjukvård
Medborgarnas förtroende för landstingets verksam- heter mäts genom att följa upp hur tillgänglig vården upplevs vara, hur stort förtroende befolkningen har för hälsocentraler och sjukhus samt i vilken utsträckning man uppfattar att vården ges ”på lika villkor”. När det gäller förtroende för hälsocentraler har resultatet varit oförändrat de senaste fyra åren och ligger på drygt 60 procent. Cirka 70 procent av länets befolkning har gan- ska stort eller mycket stort förtroende för länets sjuk- hus. Drygt hälften av länets män och knappt hälften av
länets kvinnor upplever att sjukvården är jämlik och
ges utifrån behov. Tre av fyra norrbottningar upplever
att de har tillgång till den vård de behöver, en siffra
som är något lägre än riksgenomsnittet. Upplevelsen
av att ha tillgänglig vård skulle öka i länets norra och
östra delar om restiden var kortare. I länets södra delar
skulle upplevelsen av tillgänglig vård öka om de fick en
fast läkarkontakt. I länets mittersta del skulle kortare
väntetider öka upplevelsen av tillgänglig vård.
Verksamhet
Perspektivet VERKSAMHET är inriktat på effektivitet och kvalitet i arbetsmetoder och processer.
Landstings- fullmäktiges strategiska mål
Landstings- styrelsens delmål
Framgångsfaktorer Indikator Mått för
måluppfyllelse Målupp- fyllelse per april
Utveckling
En effektiv verksamhet med god kvalité
En jämlik och kvalitativt likvär
dig verksamhet
Oskäliga skillnader i medicinska resultat beroen
de på geografi eller kön ska inte förekomma Sjukvård med hög kvalité erbjuds inom rimlig tid på rätt vårdnivå
Variabler för medicinska resultat i ÖJ jämfört
med föregående mätning
1Minskande
skillnader Variabler avseende kön och geografi för
medicinska resultat
1Minskande
skillnader
Diabetes: Andel diabetiker typ 2 (i primärvård)som når mål för blodtryck
1Öka k
m
Hjärt: Dödlighet inom 28 dagar efter infarkt1
Minska k
m
Stroke: Dödlighet inom 28 dagar efter stroke1
Minska k
m
Cancer: Andel 5-års överlevnad i kolorektal-
cancer (tjocktarmscancer)
1Öka k
m
Cancer: Andel 5-års överlevnad i kolorektal-
cancer (ändtarmscancer)
1Öka k
m
Palliativ vård: Andel brytpunkts samtal1
Öka k
m
Palliativ vård: Andel smärtskattning i livets
slutskede
1Öka k
m
Andel med minst två ohälsosamma levnads
vanor, per kön, geografiskt område Minskade
skillnader k
m
All verksamhet är tillgänglig, anpassad efter
behov och väl kommunicerad Antal enheter som ger tid i handen Öka Specialiserad vård, andel genomförda besök inom 60 dagar eller kortare (faktisk väntetid) 80 %
g
Specialiserad vård, andel genomförda be
handlingar inom 60 dagar eller kortare (faktisk väntetid)
80 %
g
Andel genomförda undersökningar MR 60 dagar eller kortare (faktisk väntetid) 80 %
i
Användning av 1177, telefoni (lätt att komma
fram på telefon) 90 % k
m
Användning av Mina vård kontakter (MVK), andel i befolkningen som har konto 50 %
i
Andel sjukhus med tillgång till Digital Live
Arena:s kulturutbud 100 %
f
Bred användning av distansvård Andel hälsocentraler i glesbygd där bedömning av patient inom akut omhändertagande kan ske på distans med sjukhus i länet
100 %
Andel akutmottagningar på sjukhus där bedöm
ning av patient kan ske på distans med annat sjukhus i länet
100 %
Antal kliniker på sjukhus som erbjuder möjlighet
till planerad mottagning på distans
3Öka
En säker och
kunskapsstyrd verksamhet
Verksamheterna har identifierade och dokumen
terade huvudprocesser Antal dokumenterade processer samt målsatta
enligt vårdkompassen Öka
Andel med minst två ohälsosamma levnads
vanor Understiga 25 %
år 2022
i
Antal läkemedelsgenomgångar per tertial Högre antal än
tertial 3 år 2013 k
m
Antal läkemedelsberättelser per tertial Högre antal än
tertial 3 år 2013 k
m
Andel 80 år och äldre med riskfyllda läke
medelsinteraktioner per år Lägre än 2 % k
m
Andel vårdrelaterade infektioner hos inne
liggande patienter < 5 % k
m
Avvikelser används strukturerat för att ytterligare förbättra verksamheten
Patientsäkerhetsarbetet präglas av ett riskföre
byggande förhållningssätt
Andel vårdrelaterade trycksår hos inne liggande
patienter 0 % k
m
Antal fallskador i samband med vård och
behandling 0
g
Riskanalyser Ökat antal risk
analyser
g g i i g i i i g i i i i i i i
i i
i i
i g
i i
i g
g g
Landstings- fullmäktiges strategiska mål
Landstings- styrelsens delmål
Framgångsfaktorer Indikator Mått för
måluppfyllelse Målupp- fyllelse per april
Utveckling
Helhetsperspektiv med personen i centrum
God samverkan internt och externt
Strategiska allianser och samverkans gruppe
ringar bidrar till att utveckla kompetens, god kvalité och effektiva verksamheter
Samverkansgrupperingar J/N
Oplanerade återinskrivningar i slutenvård inom
30 dagar 10 % minskning
jämfört med
föregående år
i
Undvikbar slutenvård
2Antal branschråd på Naturbruksgymnasierna 7
i
Personcentre
rad hälso och sjukvård och kundorienterad service
Alla individer får ett gott bemötande och ges information efter behov
Patienter/närstående/kunder ska rutinmässigt involveras för att utveckla verksamheten Patienter känner sig delaktiga i sin egen vård och behandling
Nya arbetssätt som skapar mervärde tas tillvara
Variablerna nedan avseende kön och geografi:
Bemötande: Andel patienter (individer) som
upplever ett gott bemötande
4Minskade
skillnader k
f
m
f
Delaktighet: Andel patienter (individer) som
upplever delaktighet
4Minskade
skillnader k
f
m
f
Information: Andel patienter (individer) som
upplever att de fått tillräcklig information
4Minskade
skillnader k
f
m
f
1 Öppna jämförelser – period till och med 2013. Se avsnitt ”En jämlik och kvalitativt likvärdig verksamhet” Norrbottens läns landstings årsredovisning 2014.
2 Socialstyrelsen har inte redovisat någon specificering av indikatorn 3 Projektet: Breddinförande av vård på distans inom NLL.
4 Avser nationell patientenkät primärvård (läkarbesök) hösten 2014 i jämförelse med senast föregående mätning.
För övriga mätningar se avsnitt Individcentrerad hälso och sjukvård och kundorienterad service Norrbottens läns landstings årsredovisning 2014
Målet har uppnåtts Målet har delvis uppnåtts Målet har inte uppnåtts
i Förbättring f Oförändrat g Försämring
Sammanfattande måluppfyllelse för Verksamhet
En effektiv verksamhet med god kvalitet
Inga nya resultat finns tillgängliga inom jämlik och kvali- tativt likvärdig vård sedan årsredovisning 2014�
Norrbottningar använder i allt högre grad Mina vård- kontakter på internet för kontakter med vården� I länet pågår också ett projekt för att öka användningen av dis- tansvård� Tillämpningar inom akut omhändertagande och planerad verksamhet ska utvecklas och succesivt införas under 2015�
Tillgängligheten till primärvård både via telefon och via besök är relativt stabil� Till den specialiserade vården har tillgängligheten försämrats�
Inom läkemedelsområdet ökar patientsäkerheten i och med att fler läkemedelsgenomgångar utförs�
Sammantaget har landstingets förmåga att möta med- borgarnas behov utvecklas positivt� Tillgängligheten till specialiserad vård behöver däremot förbättras�
Helhetsperspektiv med människan i centrum
Målsättningar för samverkan och personcentrerad är delvis uppfyllda� Inga nya resultat har redovisats från patientenkäter�
Oplanerade återinskrivningar har minskat även om mål- en inte nås fullt ut inom området�
Sammanfattningsvis bedöms resultaten inom helhets- perspektivet vara goda, men fortsatta förbättringar behövs�
Verksamhet (forts.)
En jämlik och kvalitativt likvärdig verksamhet
Användning av 1177 och e-tjänster/Mina vårdkontakter 1177 Vårdguiden är en nationell webbplats och telefoni- tjänst för information och rådgivning inom hälsa och vård. Webbplatsen ägs av alla Sveriges landsting och regioner gemensamt.
1177 vårdguidens e-tjänster/Mina vårdkontakter är en elektronisk tjänst där patienten på ett enkelt sätt kan få kontakt med vården via webben – dygnet runt. Tjänsten är personlig och kräver registrering och inloggning. An- talet konton har ökat medan användningen av e-tjänster i princip är oförändrat.
För att möta behovet av ökad tillgänglighet till vården samt för att öka förutsättningarna att aktivt kunna medverka i sin vård arbetas det för att andvändningen av 1177.se och elektroniska tjänster/Mina vårdkontakter ska öka. Arbetet består i att utveckla och tillhandahål- la attraktiva e-tjänster som är till nytta för invånarna samt att aktivt informera patienter om fördelarna med e-tjänsterna.
Norrbottens läns landsting deltar i arbetet med att utveckla nya e-tjänster, till exempel Journal på nätet och tidsbokning via webb.
Tillgänglig vård
PRIMÄRVÅRDEN – TELEFONTILLGÄNGLIGHET (0:AN)
Tillgängligheten till primärvården via telefon har under perioden januari till april varit relativt konstant. Den genomsnittliga svarsfrekvensen för årets första fyra månader var cirka 90 procent trots en dipp årets första månad.
PRIMÄRVÅRDEN – LÄKARBESÖK INOM 7 DAGAR (7:AN)
Under perioden januari-april har andelen patienter som fått sitt läkarbesök inom vårdgarantins sju dagar stabilt legat på cirka 93 procent.
GENOMFÖRDA BESÖK INOM SPECIALISERADE VÅRDEN (60)
Från januari till april i år har antalet genomförda besök inom vårdgarantins 60 dagar i den specialiserade vården ökat. De patienter som besökte specialiserad vård under april hade väntat 60 dagar eller kortare. Detta är dock en försämring jämfört med föregående år då andelen genomförda besök för samma månad (april) var 79,5 procent.
OPERATIONER/BEHANDLING INOM SPECIALISERADE VÅRDEN (60)
När det gäller operation och sjukhusberoende behand- ling visar statistiken för perioden januari-april att antalet patienter som får tillgång till detta inom 60 dagar minskar. Av de genomförda operationerna och behand- lingarna under april hade 61,9 procent av patienterna väntat 60 dagar eller kortare. Detta är en försämring jämfört med föregående år då andelen genomförda operationer och behandlingar, inom vårdgarantins 60 dagar, för samma månad var 75,2 procent.
Mars April
Januari Februari
0 10000 20000 30000 40000 50000 60000 70000
Telefontillgänglighet i primärvården Norrbotten, januari-april 2015
Totalt antal samtal
Andel besvarade samtal
Mars April
Januari Februari
0 4000 8000 12000 16000
Läkarbesök i primärvården Norrbotten, januari-april 2015
Läkarbesök (exkl PvV*)
Andel läkarbesök inom 7 dgr
* PvV = Patientvald väntan
Mars April
Januari Februari
0 2000 4000 6000 8000
Besök i Norrbotten, specialiserad vård, januari-april 2015
Totalt antal genomförda (inkl PvV, exkl MoV*)
Andel genomförda, 60 dgr och kortare
* PvV = Patientvald väntan, MoV = Medicinskt orsakad väntan
Mars April
Januari Februari
0 500 1000 1500 2000
Operation/behandling (inkl. övriga), specialiserad vård i Norrbotten, januari-april 2015
Totalt antal genomförda (inkl PvV, exkl MoV*)
Andel genomförda, 60 dgr och kortare
* PvV = Patientvald väntan, MoV = Medicinskt orsakad väntan
Införande av vård på distans
För att främja god hälsa och erbjuda tillgänglig och jämställd vård för länets invånare oavsett vart man bor, pågår ett projekt inom Norrbottens Läns Landsting med att införa vård på distans. Både landstinget och patienterna vinner på en ökad användning av dis- tansvård. I projektform arbetas det med att tillämpa distansöver bryggande tekniska lösningar för att skapa effektiva arbetssätt i vården.
Tillämpningar inom akut omhändertagande och pla- nerad verksamhet ska utvecklas och succesivt införas under 2015.
Under maj månad planeras införandet av distansvård för akut omhändertagande och inledningsvis deltar en- heter från hälsocentralerna i Överkalix, Övertorneå och Haparanda tillsammans med Kalix akutmottagning.
Under hösten planeras införandet av distansvård för planerad mottagning. De hälsocentraler som ska delta i projektet är Överkalix, Haparanda och Övertorneå.
Vilka sjukhus och sjukhuskliniker som ska delta är ännu inte fastställt.
Säker och kunskapsstyrd verksamhet
TRYCKSÅR. Trycksår är en av de vanligaste vård- skadorna och orsakar stort lidande för patienten.
Kostnader för behandling är trycksår höga. Den 4 mars 2015 utfördes den sjunde nationella punkprevalens mätningen (PPM) av trycksår. Resultatet av mätning- en ska ligga till grund för ett förbättringsarbete med målsättning att ingen patient ska drabbas av trycksår under sin vårdtid och att sår som finns ska behandlas, riskbedömningar görs och dokumenteras i patienternas journaler.
Vårens mätning omfattade alla patienter, 18 år och äldre, inskrivna på en vårdavdelning eller på när- sjukvårdens observationsavdelningar. Totalt ingick 525 patienter i mätningen vilket var något färre jämfört med 2014 då 568 patienter ingick. Andelen trycksår i årets mätning är i stort sett oförändrat jämfört med tidigare.
Patienter med risk för trycksår ska identifieras och förebyggande åtgärder sättas in i ett tidigt skede. Årets mätning visar att andelen allvarligare trycksår har mins- kat och att förebyggande åtgärder har ökat. Fortfarande ligger Norrbotten lågt när det gäller riskförebyggande åtgärder i jämförelse med riket i övrigt.
Inom landstinget pågår ett förbättringsarbete sedan våren 2015 med syfte att förebygga trycksår och sätta in åtgärder för patienter med ökad risk att drabbas. Effekterna av förbättringsarbetet förväntas bli synliga under slutet av 2015 och visas vid nästa PPM-mätning.
VÅRDRELATERADE INFEKTIONER. Andelen vårdrelatera- de infektioner (VRI) mäts sedan 2008 vid ett tillfälle per år och ingår i den nationella patientsäkerhetsöverens- kommelsen. Senaste mätning genomfördes mars 2014.
Resultatet från mätningen är ännu inte validerade och ska ses som preliminära. Totalt ingick 506 patienter inom slutenvården och länets observationsplatser. Det preliminära resultatet visar att 10,9 procent av patien- terna hade en VRI.
En markörbaserad journalgranskning för 2014 visar däremot att antalet våldsrelaterade infektioner minskat.
Materialet är litet så några statiska slutsatser går inte att dra, men trenden visar att pågående förbättringsar- bete mot vårdrelaterde urinvägsinfektioner gett effekt.
Fler män än kvinnor drabbas av VRI. Infektioner i urinblåsa, infektioner spridda i blodbanan (sepsis) och infektioner efter operativa ingrepp är vanligast. Det förebyggande arbetet måste fortsätta med oförminskad kraft för att förbättra resultaten ytterligare.
v12, 2011 v40, 2011 v10, 2012 v40, 2012 v10, 2013 v40, 2013 v10, 2014 v10, 2015 0
2 4 6 8 10 12 14 16
18 NLL Riket
Källa SKL:s databas punktprevalensmätning trycksår, april 2015
PPM-mätningar trycksår NLL och riket, %
HT-08 VT-09 HT-09 VT-10 HT-10 VT-11 HT-11 VT-12 HT-12 VT-13 HT-13 VT-14 HT-15 0
2 4 6 8 10 12
NLL
Riket
PunktPrevalensMätning Vårdrelaterade infektioner PPM-VRI 2008-2015 Somatisk slutenvård, OBSplatser och vuxenspsykiatri (%)
Källa: Preliminär data från SKLs databas för punktprevalensmätningar/VRI 2015
0 2 4 6 8 10 12 14 16 18
Vårdrelaterade infektioner 2014, antal
Urinvägs-
infektion Sepsis Postoperativ
sårinfektion Pneumoni Infektion övrig Clostridium difficile-infektion Källa: SKLs databas för markörbaserad journalgranskning 2014
FÖLJSAMHET TILL HYGIENREGLER. En av orsakerna till VRI är att infektioner kan över föras till patienter via personalens händer och kläder. För att minska risken mäts följsamheten till basala hygienrutiner och klädreg- ler varje månad samt vid den årliga nationella punkt- prevalens mätningen (PPM).
Vårens PPM för basala hygienrutiner och klädregler genomfördes i mars och det preliminära resultatet visar hög följsamhet inom Norrbottens läns landsting.
FALL OCH FALLSKADOR. Fall och fallskador är ett stort folkhälsoproblem eftersom fall är den vanligaste orsak- en till att äldre personer skadar sig, konsekvenserna är ofta allvarliga.
Antalet rapporterade avvikelser för fallskador, tillbud och risker för fall, under januari till april 2015 visar att 27 patienter skadades i samband med fall under vård och behandling. Totalt finns 78 rapporter relaterade till fall. Uppföljningen visar en förbättring för falltillbud jämfört med tidigare år men fortfarande skadas patien-
ter allvarligt i samband med fall på sjukhus. Ytterligare insatser samt följsamhet till evidensbaserade åtgärder behövs. Bland de viktigaste åtgärderna för att förhindra fall och fallskador är att utan dröjsmål göra en riskbe- dömning av patient och vidta åtgärder som förebygger fall.
Personcentrerad hälso- och sjukvård och kundorienterad service
Nationell patientenkät
Nationell patientenkät (NPE) genomförs samtidigt av samtliga landsting och regioner och koordineras av Sveriges Kommuner och landsting. Den nationella patientenkäten mäter den patientupplevda kvaliteten i hälso- och sjukvården.
De senaste mätningarna som landstinget har ge- nom fört är primärvårdens och akutmottagningarnas mätningar som genomfördes hösten 2014. Från 2015 har en ny leverantör upphandlats och med anledning av detta kommer vissa mätningar att skjutas på fram- tiden. Nästa inplanerade mätning blir primärvården hösten 2015.
PPM-BHK HT10 PPM-BHK VT11 PPM-BHK HT11 PPM-BHK VT12 PPM-BHK HT12 PPM-BHK VT13 PPM-BHK HT13 PPM-BHK VT 14 PPM-BHK VT 15
Klädregler Korrekt alla steg
Hygienregler Målvärde
0 20 40 60 80 100 120
Korrekta basala hygienrutiner och klädregler NLL (%)
Källa: Preliminär data från SKLs databas för punktprevalensmätningar/BHK 2015
T1
2010 2011 2012 2013 2014 2015
T2 T3 T1 T2 T3 T1 T2 T1
Fallskada Tillbud/fall Risk/fall
0 40 80 120 160 200 240
Fallskada, tillbud/fall, risk/fall 2010-2014
Källa: Databasen Synergi, 30 april 2014
T1 T2 T3 T1 T2 T3 T3
Kunskap och förnyelse
Perspektivet KUNSKAP OCH FÖRNYELSE är inriktat på hur landstinget som regional aktör och inom den egna organisationen arbetar med utveckling, innovation och långsiktig förnyelse.
Landstings- fullmäktiges strategiska mål
Landstings- styrelsens delmål
Framgångsfaktorer Indikator Mått för
måluppfyllelse Målupp- fyllelse per april
Utveckling
Konkurrenskraftig
region Strategisk hållbar
utveckling Regionens förutsättningar, behov och utmaning
ar är kända och styr utvecklingsarbetet Det regionala strategiarbetet bidrar till att mål på nationell och europeisk nivå uppfylls Socialt ansvarstagande (CSR) ur såväl eko
nomiskt, miljömässigt som socialt perspektiv genomsyrar verksamheten
Andel som avslutar gymnasium inom 4 år Ökande och minst
som riket k
i
m
i
Eftergymnasial utbildning 3 år eller längre Ökande och minst
som riket k
i
m
i
Regionen är
synlig och aktiv Strategisk kommunikation
Systematiserat arbete med omvärldsbevakning och påverkan nationellt och internationellt utifrån regionens och verksamheternas prioriteringar Med kulturens hjälp stärka, synliggöra och utveckla det som finns i Norrbotten
Goda läsvärden och omdömen i mätningar av olika insatser/kanaler såsom nya tidningen Utsikt, fler som läser och gillar på Facebook, m m
Antal positionsdokument (Politiska samrådsbe
redningen för vård, omsorg och skola, Regionala partnerskapet, TVB, KPR, EFNS, NSPA m fl)
Bibehållen nivå
eller öka
i
Antalet inbjudningar till politiker att delta i pane
ler och föreläsningar (internationell nivå) Öka
i
Antalet politiker med internationella nyckel
positioner Bibehållen nivå
g
Andel som känner till 1177 telefoni 90 % k
i
m
i
Andel som känner till 1177 web 90 % k
i
m
i
Långsiktig
förnyelse Ett öppet förhållningssätt till utveckling och förändring
System för långsiktig förnyelse och uppföljning av verksamheten men också för lärande och ständiga förbättringar Förbättringsarbete och innovationer med hållbarhetstanken i fokus uppmuntras och införs. Kreativa miljöer och mötes
platser för interaktioner med flera aktörer.
Samverkan regionalt, nationellt och internatio
nellt inom utbildningar
Forskarutbildade, antal Öka k
f
m
f
Forskarutbildande chefer, antal Öka k
f
m
f
Utvecklings- och innovationsprojekt:
Regionala och nationella Öka
Internationella Öka
Forskningsprojekt:
Kliniska forskningsprojekt Öka
i
Läkemedelsstudier Öka
f
Tydlig styrning av
förnyelseinitiativ Kunskap och ledning för att åstadkomma förändringar hos individer, team, organisationen och samhälle – förändringsledning. Välfungeran
de struktur för bedömning och införande av ny kunskap och nya metoder.
Struktur för bedömning och införande Ja
f
Kompetensstege för medvetet nyttjande av
akademisk kompetens
f
Målet har uppnåtts Målet har delvis uppnåtts Målet har inte uppnåtts i Förbättring f Oförändrat g Försämring
Strategisk hållbar utveckling
Utbildningsnivån i länet
I Norrbotten har 13 procent av männen och 21 procent av kvinnorna minst 3-årig eftergymnasial utbildning.
Landstingets målsättning är att siffrorna ska öka och ligga i nivå med riksgenomsnittet. Under de senaste tolv åren har utbildningsnivån i länet ökat, men liksom för riket i övrigt är ökningen större bland kvinnorna.
Andel med slutbetyg från gymnasium inom 4 år Förutsättningarna för elever att fullfölja gymnasiet inom fyra år ser olika ut beroende på föräldrarnas utbildningsnivå och bakgrund. Skolverkets undersök- ning för 2014 visar att 81 procent av länets flickor och 70 procent av länets pojkar fullföljer en gymnasial utbildning inom fyra år. För flickorna är siffran högre än genomsnittet för landet och för pojkarna är den något lägre. Riksgenomsnittet för flickor är 78 procent och för pojkar 74 procent.
2002 2003 2004 2005 2006 2007 2008 2009 2010 2011 2012 2013 2014 0
5 10 15 20 25 30
Norrbotten män
- - -
Riket män Norrbotten kvinnor- - -
Riket kvinnorKälla: SCB (Utbildningsregistret)
Utveckling eftergymnasial utbildning i Norrbottens län och riket fördelat på kön, i befolkningen 16-64 år. Mått: andel av befolkningen.
Svensk Utländsk Förgymnasial
utbildning
Gymnasial utbildning
Bakgrund Föräldrar utbildningsnivå
Eftergymnasial utbildning
Män Kvinnor Totalt
Källa: Skolverket 0 10 20 30 40 50 60 70 80 90 100
