Det regionala utvecklingsarbetet

Revisionsrapport

Det regionala utvecklingsarbetet

Norrbottens läns landsting

Maj 2009

Jan-Erik Wuolo,

Carina Olausson

*connectedthinking

2009-05-25

____________________________________ __________________________________

Jan-Erik Wuolo, projektledare Carina Olausson, uppdragsansvarig

Innehållsförteckning

1 Inledning ... 4

2 Uppdrag och revisionsfråga ... 4

3 Avgränsning och metod ... 5

4 Resultat... 6

4.1 Organisation för det regionala/internationella utvecklingsarbetet ... 6

4.1.1 Politiska arenor för det regionala arbetet ... 6

4.1.2 Politiska arenor för det internationella arbetet ... 8

4.1.3 Regionala enheten ... 10

4.2 Samspelet mellan politiker och tjänstemän... 11

4.3 Styrning av det regionala utvecklingsarbetet ... 12

4.4 Uppföljning och rapportering av det regionala utvecklingsarbetet... 16

5 Bedömningar och kommentarer... 18

Bilagor

1 Översikt – organisation, styrning och uppföljning av det regionala arbetet inom NLL 2 Redovisning över den politiska representationen och tjänstemannarepresentationen

för landstingets internationella engagemang.

3 Landstingsstyrelsens regler för användning av regionala utvecklingsmedel.

1 Inledning

Med utgångspunkt från synsättet att landstinget är det enda folkvalda organet på regional nivå i länet bedriver landstinget ett regionalt utvecklingsarbete och ett internationellt ut- byte. I landstingsplanen 2008-2010 framhålls att det regionala företrädarskapet bygger på samverkan mellan landstinget och andra externa aktörer med ett delansvar för länets/ re- gionens utveckling. Samarbetspartners är bland andra länets kommuner, Länsstyrelsen, Luleå Tekniska Universitet (LTU), näringslivet, de övriga norrlänen och flertalet andra organisationer. Inriktningen är att utveckla förutsättningarna för en attraktiv region med tillväxt och välfärd för hela länet. Det finns även en koppling mellan det regionala pers- pektivet och EU:s arbete med regionfrågor. Avsikten är att det internationella engage- manget ska skapa förutsättningar för en attraktiv och konkurrenskraftig region genom att positionerna länet samt öka förutsättningarna för information, kunskap, kapital och männi- skor att röra sig mellan länderna. Det internationella perspektivet anses av landstingsfull- mäktige lika viktigt som det lokal, regionala och nationella. Det framhålls även att det in- ternationella arbetet skapar förutsättningar för en attraktiv och konkurrens kraftig region.

Landstingsfulläktige har i landstingsplanen lag fast inriktningen och målen för det regio- nala och internationella utvecklingsarbetet och landstingsstyrelsen har inom ramen för sin styrande och utvärderande funktion det politiska ansvaret för att dessa mål uppnås. Dess- utom finns flertalet andra styrande dokument som landstinget ställt sig bakom och följer i samarbete med bland andra länets kommuner. I sitt arbete har landstingstyrelsen ett tjäns- temannastöd, främst via Regionala enheten inom landstingsdirektörens stab. Politiker som har aktivt engagemang och har uppdrag inom det regionala eller internationella arbetet stöds även av Regionala enheten när de representerar landstinget och deltar i olika gruppe- ringar.

Det bör förtydligas att när det regionala utvecklingsarbetet i fortsättningen av denna rap- port redovisas och kommenteras innefattas även i detta det internationella arbetet och en- gagemanget som landstinget har i EU:s struktur- och regionalpolitik.

2 Uppdrag och revisionsfråga

Landstingsrevisorerna har gett Komrev inom Öhrlings PricewaterhouseCoopers uppdraget att översiktligt granska landstingets regionala utvecklingsarbete. Revisionsfrågan för granskningen är om landstingets organisation och arbete inom området regional utveck- ling är ändamålsenligt såväl avseende den politiska nivån som tjänstemannastödet men även avseende samspelet mellan dessa två nivåer.

För att besvara revisionsfrågan ska följande områden avseende det regionala utvecklings- arbetet belysas:

 mål och uppdrag för det regionala utvecklingsarbetet

 ansvarsfördelningen och samarbete mellan politiker och tjänstemän

 uppföljning och rapportering av det regionala utvecklingsarbetet till landstings- styrelsen och landstingsfullmäktige.

3 Avgränsning och metod

Granskningen avgränsas till att omfatta det landstingsinterna arbete, alltså hur styrning, uppföljning och rapportering sker av regionala utvecklingsarbetet samt samspelet mellan landstingets politiker och Regionala enheten. Det innebär att vi inte har tagit några kon- takter med landstingets samarbetspartners i det regionala arbete eller ingående granskat någon dokumentation förutom den som direkt styr landstingets mål och uppföljning. En annan avgränsning är att landstingsfullmäktiges Regionala beredningen inte omfattas av rapporten. Rapporten har inte ambitionen att lämna en fullständig redovisning över alla grupperingar, projekt styrande dokument mm som kan ha en koppling till landstingets regionala och internationella arbete.

Det finns vissa samband mellan division Kultur och Utbildning och det regionala utveck- lingsarbetet. Inom ramen för vårt uppdrag har vi dock inte tagit några kontakter med denna division i granskningsarbetet, utan de tjänstemannakontakter vi haft har uteslutande skett med Regionala enheten.

Faktainsamlingen har gjorts via dokumentstudier samt intervjuer med landstingspolitiker och tjänstemän. Landstingsråd, och oppositionsråd har intervjuats, vilket omfattar åtta per- sonliga intervjuer. Intervjuer har även skett med landstingsdirektören samt enhetschefen och fyra medarbetare vid Regionala enheten. Sammantaget har under granskningen 14 personer intervjuats.

4 Resultat

4.1 Organisation för det regionala/internationella utvecklingsarbetet Landstingets på det regionala utvecklingsarbetet är att det ska ske på fyra nivåer; lokalt, regional, nationellt och internationellt. Det internationella arbetet ses i detta sammanhang som lika viktig som det lokala, regionala och nationella för att stärka Norrbottens konkur- renskraft och ge utgångspunkter för ett internationellt utbyte på flera olika områden bl a inom hälso- och sjukvård.

4.1.1 Politiska arenor för det regionala arbetet

Under devisen Attraktiv region har landstingsfullmäktige angett övergripande inriktning, inriktningsmål och delmål för den regionala utvecklingen. Landstingsstyrelsen har som driftsstyrelse ansvaret för att arbetet bedrivs i enlighet med dessa mål samt att verksam- heten följs upp uppföljning och att det återrapporteras om utvecklingen till fullmäktige.

(I bilaga 1 redovisas en översiktlig beskrivning av landstingets organisation, styrning och uppföljning av det regionala utvecklingsarbetet.)

Inom ramen för landstingets gängse nomineringsprocess utses politiker att representera landstinget i olika styrelser, beredningar och råd som har uppdrag att arbeta med regional- politiska. Detta för att synliggöra det regionala arbetet med att föra ut landstingets syn, kunskaper och resultat. Men även för att utifrån till landstinget lyfta in intressanta områ- den, kunskaper mm som kan omsättas i landstinget. Det är främst i följande organisationer som det regionala utvecklingsarbetet sker:

Tillväxtberedningen

Tillväxtberedningen är landstingets och Kommunförbundets gemensamma beredning för regionala tillväxtfrågor. Beredningen har för sin del tagit fram en; En politisk plattform för Norrbotten. Beredningen har nio politiskt valda ledamöter från landsting och kommuner.

Kommunikationspolitiska rådet

Rådet är ett forum i Norrbotten för strategiska diskussioner och samordning av synpunkter och agerande avseende transporter och infrastruktur. De tio ledamöterna är representanter för både majoritets- och oppositionspolitiker från landstingsstyrelsen, kommunförbundets styrelse, Lapplands kommunalförbund, A-kommunerna, Fyrkanten och östra Norrbotten.

Det finns framtaget en Kommunikationspolitisk plattform för Norrbotten, som anger in- riktningen för en framtida infrastruktur.

Regionala partnerskapet

Regionala partnerskapet omfattar landstinget, länsstyrelsen, kommunförbundet, universi- tetet, sametinget, länsarbetsnämnden med flera myndigheter och organisationer. Regionala partnerskapet har tagit fram flera strukturfondsprogram (EU), Regionala tillväxtprogram- met (RTP) och Regionala utvecklingsprogrammet (RUP). Exempel på strategiska uppgif- ter som behandlas av Regionala partnerskapet är:

 Ställningstaganden i viktiga regionala utvecklingsfrågor - vägval, strategier och prioriteringar.

 Genomföra och följa upp de operativa programmen, framför allt RUP.

 Leda processen med att ta fram och genomföra RTP.

Norrstyrelsen

Norrstyrelsen är en ideell förening som arbetar med att förbereda bildandet av en samman- hållen region för de nordligaste länen. Styrelsen har 26 ledamöter och lika många ersät- tare. Dessa kommer från landstingen i Norrbotten, Västerbotten och Västernorrland samt från kommunerna i dessa tre län.

Aktiebolag

Landstinget har ägarintressen i flera bolag med inriktning på att bidra till utvecklingen i regionen. Det sker i dialog med bolagens övriga ägare. De bolag som landstinger äger/är delägare i är:

- ALMI Företagspartner Nord AB.

Är sedan 2008 en samordning av de två regionala bolagen i Västerbotten och Norrbotten.

- ALMI Företagspartner Norrbotten AB.

Är under avveckling och landstinget har under 2008 överlåtit sina aktier till i bolaget till ALMI Företagspartner Nord AB.

- Filmpool Nord AB - IT Norrbotten AB

- Länstrafiken i Norrbotten AB - Matlaget

- Norrbottens Turistråd AB (vilande) -Norrtåg AB

Det är de fem nordligaste länen som 2008 gemensamt bildat bolaget – Gävleborg, Jämtland, Västernorrland, Västerbotten och Norrbotten. Avsikten är att under kommande år bygga upp ett modernt tågtrafiksystem i hela norrland.Den politiska styrelsen består av tre representanter plus en ersättare per län. Styrelsen tar ansvar för att driva föreningens verksamhet samt att styra det operativa utvecklingsarbetet. Styrelsen har också en central roll i fråga om externa kontakter mot centrala myndigheter mm. Ett landstingsråd och ett oppositionsråd från landstinget sitter i styrelsen för Norrtåg.

- Norrbotniabanan AB.

I oktober 2008 beslutade landstinget att teckna aktier i Norrbotniabanan AB. Intressenter i bolaget är regionförbund, landsting och berörda kommuner från Västerbotten och Norrbotten. Ambitionen är att Norrbotniabanan ska byggas.

- Garnisfastigheter AB

Bolaget har ingen koppling till det regionala utvecklingsarbetet eller Regionala enheten.

Det kan även nämnas att ägarskapet för Norrbottens Energikontor AB håller på att forma- liseras och beräknas fastställas under 2009 då även landsstingets engagemang klarläggs.

Dessutom kan nämnas stiftelsen Norrbottensteatern.

4.1.2 Politiska arenor för det internationella arbetet

Landstinget har riktlinjer för det internationella arbetet. Fram till och med 2007 fanns dessa redovisade i landstingsstyrelsen riktlinjer, Internationell samordning. Från 2008 är riktlinjerna inarbetade i landstingsplanen. Norrbotten ska positioneras internationellt och nationellt. Bland annat sägs att ”Norrbotten ska ha en stark position gentemot EU och upparbetade kommunikationskanaler mot den europeiska nivån”.Som enda folkvalda organ på regional nivå ska landstinget inta en aktiv roll. Landstingets utgångspunkt för sitt internationella arbete är att detta genererar förutsättningar för en attraktiv och konkurrens- kraftig region.

Det framgår även att landstinget aktivt och löpande ska delta i och påverka EU- arbetet.

Områden som nämns är utbyte och samspel mellan forskning och näringsliv samt offentlig sektor, men även kompetens- och verksamhetsutveckling inom de verksamhetsområden där landstinget verkar. Ett mått på framgångsrikt internationellt arbete är, enligt lands- tingsplanen, att landstinget har representation på ledande poster i internationella organisa- tioner. I det internationella arbetet ska landstinget samverka med kommuner, länsstyrelse och andra regionala aktörer med ansvar för regionens utveckling.

Inom EU ökar regionernas betydelse och landstingets syn är att EU-medlemskapet förut- sätter regionala politikers deltagande.Till de olika internationella representationerna, i olika styrelser, beredningar och råd med uppdrag att arbeta med internationella frågor, nominerar partierna sina representanter som sedan utses via beslut i landstingsstyrelsen.I bilaga 2 finns en redovisning över representationen av politiker och tjänstemän avseende landstingets internationella engagemang.

Landstinget är representerat i flera olika grupperingar inom EU, Nordkalotten och

Barentsområdet. Det finns tretton utsedda politiker som har uppdrag på den internationella arenan. Det är främst i följande organisationer som det internationella utvecklingsarbetet sker:

Assembly of European regions (AER) Landstinget är representerat i:

- AER:s generalförsamling. Församlingen är det största samarbetsnätverket i Europa och bildades för att föra ländernas regioners talan på europeisk och internationell nivå.

250 medlemsregioner ingår från 26 länder. Ett viktigt område för församlingen är att verka för ett ökat samarbete mellan regionerna.

- Presidium - Byrå

- Kommittén för institutionella frågor

- Kommitté 1 (ekonomi och regional utveckling) - Arbetsgruppen för energi

- Kommitté 2 (socialpolitik och folkhälsa) - Arbetsgruppen för e-Hälsa

- Kommitté 3 (kultur och utbildning, ungdomsfrågor) - Arbetsgruppen för ungdom

Landstinget innehar ordförandeskapet i arbetsgrupperna för jämställdhet, e-Hälsa och ungdom.

Regionkommittén

Kommittén är en representation av regionala och lokala intressen i EU och är rådgivande organ till ministerrådet och Europaparlamentet. Kommittén uttalar sig om lagstiftning med regional betydelse t ex avseende strukturfonderna, transporter, telekommunikationer och sysselsättning.

Conference of Pheriperal and Maritime Regions (CPMR)

Samarbete mellan perifera kustnära regioner för att positionera sig i förhållande till stora kommersiella centra.

Nordkalottrådet (NKR)

Verksamheten bedrivs i projektform. För kultur- och miljösamarbetet har rådet bildat två nätverksgrupper – Nordkalottens kulturråd och Nordkalottens miljöråd. Rådet ses som ett gränsregionalt partnerskap mellan myndigheter och näringsliv.

Svenska Barentssekretariatet

Sekretariatet är inrättat av regeringen för att stärka det svenska arbetet med frågor som rör Barentsregionen. Det är en arbetsgemenskap för upprätthållandet av kontakter mellan central och regional nivå (utrikesdepartementet, länsstyrelserna i Västerbotten och Norrbotten).

Baltic Sea Comission (BSC)

BSC ingår i CPMR ovan och har arbetsområdena transport, energi och fiskenäring.

Sweden Emilia Romagna Network (SERN)

SERN är ett nätverk som arbetar med utbyte av information och erfarenheter samt initierar och stödjer innovativa samarbetsprojekt mellan italienska och svenska aktörer. Detta sker inom områden som utbildning, kultur, miljö, social ekonomi, entreprenörskap och turism.

Landstinget, kommunförbundet och sju kommuner i länet är medlemmar i SERN.

Europaforum Norra Sverige.

Mötesplats för politiker på lokal, regional och europeisk nivå. Forumet arrangeras cirka två gånger per år. Avsikten är att öka kunskapen och medvetenheten om europapolitiken i de politiska organen i de fyra nordligaste länen. Norrbotten har tre politiker som

rapportörer. Tjänstemannastödet till dessa lämnas av landstingets Regionala enhet och kommunförbundet.

Vänregionsamarbete Troms Fylkeskommun

I början av 2006 undertecknades ett vänskapsavtal mellan Norrbottens läns landsting och Troms fylkeskommun. Avtalet syftar till att stärka samarbetet mellan regionerna inom bl a områdena näringsliv, infrastruktur och kommunikation samt samarbete för utbyte av in- formation genom kontakter

Dessutom finns på länsnivå:

Norrbottens internationella råd (NIR)

Alla politiker och tjänstemän från länet, med internationella uppdrag, kan delta i rådet.

Rådet vill stimulera till ett erfarenhetsutbyte i internationella frågor för att lägga grunden för en gemensam norrbottnisk position i olika internationella frågor.

Landstingets internationellt engagerade (LIE-gruppen)

Alla politiker och tjänstemän från landstinget kan delta i gruppen, som vill stimulera till ett erfarenhetsutbyte i internationella frågor.

4.1.3 Regionala enheten

Regionala enheten ingår i landstingsdirektörens stab och har som en uppgift att stödja po- litikerna i deras regionala och internationella arbete. I sin verksamhetsplan och verksam- hetsberättelse för 2008 beskriver Regionala enheten sitt uppdrag. Uppdraget är att arbeta för att skapa förutsättningar för en region med attraktiva livsmiljöer, ett välmående och dynamiskt näringsliv i alla delar av länet samt ett tydligt politiskt ledarskap. Enheten ver- kar för att landstinget ska inta en ledande roll i länets arbete med regional utveckling. De funktionella sakområdena som tillhör enhetens verksamhetsområde är regional utveck- lingspolitik, regional demokrati och organisation, näringspolitik, infrastruktur, internatio- nell samordning och ägarstyrning av bolagen.

Enheten ska följa omvärldsförändringar och ta initiativ till verksamhetsutveckling inom ramen för de strategier man arbetar med (se 4.3 nedan). I regionbildningsprocessen har enheten huvudsekreterarskapet för tre arbetsgrupper. Enheten har flertalet projektlednings- uppdrag, arrangerar och deltar i konferenser och seminarier samt fungerar, som nämnts ovan, som tjänstemannastöd till de politiker vilka är engagerade i regionala och internatio- nella frågor. Regionala enheten är projektägare för följande projekt: Attraktiv region,

e-Hälsa, EU-projektkontoret, Hjärnsläpp, Hållbar energiförsörjning samt Invest i Norrbotten.

Regionala enhetens budget för 2008 uppgick till 2,9 mnkr och innefattar kostnader för fyra anställda tjänstemän samt omkostnader. Landstingsfullmäktige har därutöver fördelat 113,2 mnkr till regional utveckling som disponeras av landstingsstyrelsen och landstings- direktören för ägarbidrag till bolagen, regionala utvecklingsprojekt, projektanställ-

ningar/tjänstemannastöd, kompetensutveckling, konferenser/seminarier/workshops, resor, markandsföring/trycksaker. Ägarbidragen uppgår till 73,1 mnkr vilket motsvarar 65 pro- cent av den regionala utvecklingsbudgeten. Medlen används således till olika aktiviteter inom ramen för de strategier som ingår i Regionala enhetens verksamhetsplan. I Regio- nala enhetens uppdrag ingår även att handlägga bidrag till regionala utvecklingsprojekt.

För 2008 var budgeten för regionala utvecklingsmedel 11,1 mnkr och även dessa medel ligger inom ramen på de sammanlagda medlen för regional utveckling på 113,2 mnkr. Till de medel som landstinget tilldelar olika regionala utvecklingsprojekt tillförs även medel från externa finansiärer.

Utöver de fyra fast anställda tjänstemännen tillförs Regionala enheten personalresurser i form av projektanställningar. För närvarande finns cirka tio projektanställda som är kopp- lade till projektarbeten och/eller annat regionalt utvecklingsarbete inom ramen för de tio strategierna. Det finns skiftande synpunkter från våra intervjuer med politikerna, där en uppfattning är att man anser att alltför många projektanställningar skapar en sårbar organi- sation. Om någon lämnar sina uppdrag kan det bli problem med verksamhetens kontinui- tet. Andra uppfattningar är att projektanställningar fungerar mycket bra och är inget pro- blem i det praktiska arbetet. Det finns även meningen att de regionala frågorna bör organi- seras och behandlas inom ramen för en divisionsorganisation, och inte ingå som en del i landstingsdirektörens stab.

Inom Regionala enheten finns EU-projektkontoret som bland annat bevakar utvecklingen inom olika programområden inom EU. Projektkontoret består av en projektanställd tjäns- teman. En avsikt med EU-projektkontoret är att stärka och bygga internationella strate- giska allianser samt positionera Norrbotten som en framgångsrik region. Genom olika in- ternationella samarbetsprojekt ska kontoret bidra till att skapa nytta för landstinget samt att nya produkter och tjänster kan utvecklas. Landstingets EU-projektkontor riktar sig till medarbetare/verksamheter som har projektidéer och som kan behöva stöd för att söka bi- drag från EU:s olika program. Deltagande i strukturfonds- eller andra internationella pro- jekt ska enligt landstingsstyrelsens riktlinjer beredas i samråd med EU-projektkontoret.

4.2 Samspelet mellan politiker och tjänstemän

Till de landstingspolitiker, i de grupperingar de ingår, finns kopplat en tjänsteman bland annat från Regionala enheten inom landstingsdirektörens stab. Dennes funktion är t ex att

hålla kontakt med politikern, informera, bereda ärenden, planera och delta vid mötena i de ovan nämnda grupperingarna m m.

Från våra intervjuer med politiker och tjänstemän får vi ett entydigt och samstämmigt in- tryck att samarbete dem mellan fungerar på ett tillfredsställande sätt. Från politikernas sida är man mycket nöjd med det stöd som lämnas främst från Regionala avdelningens medar- betare. Uppfattningarna är att det ges en bra support med engagemang och god kompetens.

Tjänstemännens kompetens innebär makt, menar några politiker, och därför är det viktigt med en öppen kommunikation och dialog samt en tydlig rollfördelning mellan politiker och tjänstemän. Rollfördelningen uppfattas som tydlig. Någon politiker nämner att man tycker att de regionala frågorna ger politikerna en mer självklar arena för agerande jämfört vad hälso- och sjukvården innebär.

Tjänstemännens uppfattningar är att politikerna som arbetar med regionala och internatio- nella frågor har ett starkt intresse och stort engagemang för detta område. Ett tecken på detta är att regionala enheten löpande från politiken får inspel om att t ex starta nya projekt eller andra uppslag till utvecklingsområden. I det praktiska politiska arbetet med regionala utvecklingsfrågor ser man en klar fördel med att alla berörda politiker agerar samstämmigt och lojalt utifrån de övergripande mål som den politiska majoriteten har lagt fast för landstingets regionala arbete. Med detta som grund företräder man med enad front lands- tinget, trots att partierna har olika inställningar till i vilken utsträckning landstinget ska arbeta med regionala frågor.

Både från politiker- och tjänstemannagruppen förs synpunkter fram om att de regionala frågorna skulle kunna drivas effektivare ifall att det fanns en särskild politisk nämnd eller ett utskott för verksamhetsområdet.

4.3 Styrning av det regionala utvecklingsarbetet

Det finns ett flertal styrande dokument för landstingets regionala utvecklingsarbete. De som landstinget solitärt fastställer är landstingsplanen, landstingets gemensamma regler och gällande delegationer. Därutöver har landstinget som part i olika kommittéer, råd, styrelser m fl antagit olika styrdokument som därmed blir riktlinjer för det politiska arbe- tet och arbetet i tjänstemannaorganisationen inom landstinget. Exempel på sådana doku- ment är RTP, RUP, Kommunikationspolitisk platt form för Norrbotten, Strukturfondspro- gram.

Det är en strategisk utgångspunkt för landstingets regionala utvecklingsarbete att utveck- lingsmålen enbart kan uppnås i en bred och god samverkan med andra aktörer i och utan- för länet. Detta förhållande lyfts även fram i de olika styrande dokumenten och i uppfölj- ningssammanhang.

Landstingets övergripande inriktning

I landstingsplanen beskrivs den övergripande politiska inriktningen för verksamheterna.

Detta sker under rubrikerna;

- Attraktiv region - God hälsa - God vård

- Engagerade medarbetare - Stark ekonomi

Den övergripande inriktningen för området Attraktiv region är att landstinget är det enda folkvalda organet på regional nivå vilket ger förutsättningen för att landstinget påtar sig ett tydligt regionalt företrädarskap i samverkan med kommunerna och andra aktörer. Attrak- tiviteten ligger i att människor vill bo i länet och att länet är tilldragande för besökare.

Attraktiv region, har inriktningsmålen:

- Norrbotten ska vara ett attraktivt län, såväl för norrbottningarna själva som för näringsliv och besökare.

- Norrbottningarna ska känna stolthet och engagemang för sitt län och kunna vara delak- tiga i den regionala utvecklingen.

- Landstinget ska som det enda folkvalda organet på regional nivå bidra till detta genom att delta i den regionala utvecklingen och ta ett ansvar för kulturområdet.

Delmål för attraktiv region/regional utveckling

Landstingsplanen anger delmål för den regionala utvecklingen. Det regionala utvecklings- arbetet ska skapa förutsättningar för en region med:

- Attraktiva livsmiljöer

- Välmående och dynamiskt näringsliv i alla delar av länet - Tydligt regionalt företrädarskap

Strategier för regional utveckling enligt landstingsplan och Regionala enhetens verksamhetsplan

Som nämnts ovan är en förutsättning att delmålen i huvudsak kan nås i samverkan med andra aktörer i och utanför landstinget och länet. Utifrån delmålen ovan har landstings- fullmäktige lagt fast tio strategier, d v s indikatorer eller vägar, för att uppnå delmålen.

Dessa strategier är även grunden för Regionala enhetens verksamhetsplan. Nedan redovi- sas, i sammanfattning, strategierna samt för varje strategi de mål som Regionala enheten har angett för sitt arbete med regional utveckling.

 Stödja utveckling av det regionala företrädarskapet

- Verka för ett starkt och tydligt regionalt företrädarskap.

- Samordna landstingets del i regionbildningsprocessen.

 Arbeta för nya perspektiv

- Verka för strukturella förändringar med synliga resultat så att nya perspektiv kan tillgodogöras i det regionala arbetet.

- Samordna arbetet för att landstinget ska uppfattas som en aktör för nya perspektiv.

 Involvera unga människor

- Involvera unga människor i det regionala arbetet.

- Samordna arbetet för att göra Norrbottens arbete med att involvera unga människor erkänt natio- nellt och inom EU.

 Samarbeta med andra regionala utvecklingsaktörer

- Verka för gemensamma prioriteringar utifrån regionala utvecklingsprogrammet (RUP) och regio- nala tillväxtprogrammet (RTP).

- Samordna arbetet för att göra landstinget till en tydlig och stark samarbetspartner.

 Positionera Norrbotten nationellt och internationellt

- Norrbotten ska ha en stark position gentemot EU och upparbetade kommunikationskanaler mot den europeiska nivån.

- Samordna landstingets arbete för att göra Norrbotten känt som en dynamisk region och en attrak- tiv samarbetspartner.

 Arbeta för en väl fungerande infrastruktur

- Verka för säker, miljöanpassad och kostnadseffektiv kollektiv trafikförsörjning och ökade möj- ligheter till arbetspendling inom och utanför länet; bl a genom utvecklade interregionala förbindel- ser och regionförstoring.

- Stödja förverkligandet av Pan-Europeiska transportkorridorer.

- Svara för landstingets ägarstyrning av Länstrafiken i Norrbotten AB och Norrtåg AB.

 Stärka tillväxtområden, kluster och innovationssystem

- Verka för att Norrbottens visioner, mål och strategier är väl förankrade hos de regionala företrä- darna, främst att offentliga medel används till att stärka de utpekade tillväxtområdena och särskilt de nya näringarna.

- Uppnå goda resultat inom de tillväxtområden där landstinget äger, driver eller finansierar verk- samhet.

- Svara för landstingets ägarstyrning av IT Norrbotten AB, ALMI Företagspartner Nord AB och Filmpool Nord AB.

- Samordna landstingets arbete med e-Hälsa.

 Arbeta för klimat, miljö och energi

- Landstinget ska vara en betydelsefull aktör i det regionala arbetet med klimat, miljö och energi.

 Äga och styra landstingets bolag

- Verka för att landstinget är en effektiv ägare som både ställer krav och lyssnar till bolagets behov samt att ägardirektiven får operativt genomslag i bolagens verksamhet.

- Samordna landstingets arbete med ägarstyrning.

 Stödja regionala utvecklingsprojekt

- Merparten av medlen ska riktas till de tillväxtområden och tillväxtfrämjande förutsättningar som pekas ut i det regionala tillväxtprogrammet.

- Projekt som ges stöd är förutsättningsskapande och fokuserar på strategiska insatser. De ska leda till tillväxt genom att nya företag skapas, alternativt att befintliga företag växer eller ger nya arbets- tillfällen.

- Projektresultaten ska gynna arbetet med jämställdhet, integration och mångfald och genomgående beaktas i beslut, genomförande och uppföljning.

- 20% av medlen används till projekt som är av, till, för eller drivs av unga människor (< 25 år).

Strategierna har sin tyngdpunkt i de övergripande målen Attraktiv region och Stark eko- nomi. Målen God Hälsa och God vård avspeglas framför allt i strategierna Arbeta för nya perspektiv, Involvera unga människor, Samarbeta med andra regionala utvecklingsaktö- rer samt Positionera Norrbotten nationellt och inom EU. Projektet e-Hälsa har en kopp- ling till landstingets mål om God vård och God hälsa men kan även ses som en närings- gren kopplat till målet om Attraktiv region.

Till var och en av strategierna finns ansvariga tjänstemän kopplade från Regionala enhe- ten. Strategierna kopplas i Regionala enhetens verksamhetsplan även till olika aktiviteter och uppföljningskriterier. Avsikten är att aktiviteter ska kunna relateras till målen för de olika strategierna. Som framgår ovan har många av de mål som anges för strategierna mer karaktären av aktiviteter som beskriver vad som ska utföras. Det här är även en uppfatt- ning som finns bland de politiker vi intervjuat. Man menar att det är ovanligt att aktiviteter anges som mål. Vi har uppfattat att Regionala enheten vill utveckla styrningen mer mot en tydligare målstyrningsmodell men att man upplevt problem att nå dit pga det regionala arbetets speciella förutsättningar. Från Regionala enheten anser man att styrningen via strategier är unik bland landstingen. Norrbotten skiljer sig även genom att flera andra landsting har särskilda nämnder eller som t ex Västerbottens läns landsting som ingår i ett gemensamt regionförbund med kommunerna. I denna fråga har det inte gått att nå full- ständig enighet i Norrbotten.

Det kan även nämnas i sammanhanget att några politiker anser att landstingets engage- mang i regionala utvecklingsfrågor bör starkare avgränsas till områden som har en kopp- ling till landstingets kärnverksamhet, hälso- och sjukvård. En annan uppfattning är att det svårt att inpassa det regionala utvecklingsarbetet i landstingets styrsystem, bland annat be- roende på att så många olika aktörer och samarbetspartners är involverade i arbetet för de regionalpolitiska målen.

Styrning av regionala utvecklingsmedel

Ovan har nämnts att landstinget årligen fördelar cirka 11 mnkr i regionala utvecklingsme- del till t ex olika projekt. Styrningen och villkoren, enligt landstingsstyrelsens regler, för hur dessa medel får användas redovisas i bilaga 3. Landstinget regler för delegation av beslutanderätt samt vidaredelegation av beslutanderätt anger att landstingsstyrelsen fattar beslut avseende belopp över 200 tkr, landstingsstyrelsens ordförande beslutar om bidrag

till regionala utvecklingsprojekt för ansökningar över 100 tkr till och med 200 tkr. Enhets- chefen för regionala enheten beslutar om belopp till och med 100 tkr.

När styrelsen fattar beslut om att bevilja utvecklingsmedel till projekt, inom ramen för gällande regler, sker en redovisning av projektets syfte, medfinansiärer och förväntat re- sultat. I styrelsens yttrande och förslag till beviljande av utvecklingsmedel ställs ofta krav på lägesrapporter från projektet, redovisning av övriga bidrag, att avvikelser från projekt- planen ska rapporteras till styrelsen m m.

4.4 Uppföljning och rapportering av det regionala utvecklingsarbetet En grundläggande förutsättning vid uppföljningen och utvärderingen av det regionala ut- vecklingsarbetet är, som nämnts tidigare, att landstinget inte ensam står ansvarig för att uppnå de övergripande målen. Detta gäller för både den politiska nivån och Regionala enheten. Som exempel på ett sådana mål är att uppnå en befolkningsökning i länet eller att näringslivet ska växa. Landstingets arbete ska dock bidra till att de regionala målen uppnås.

Regionala enheten ansvarar för uppföljningen och merparten av rapporteringen om det regionala och internationella utvecklingsarbetet. Det lämnas även en löpande rapportering från de politiker som är engagerade i arbetet. Detta sker vid landstingsstyrelsens möten under punkten Rapporter från styrelseledamöter, m m.

Regionala enheten har ett dokumenterat system för uppföljning och rapportering. Uppfölj- ningsområden är bland andra; verksamhetsplan, projekt, regionala utvecklingsmedel, verksamhetsbidrag till organisationer, bolag/stiftelser, regionala/internationella grupper och möten samt strategier/program. Dessa områden följs i huvudsak upp via:

 Intern uppföljning inom Regionala enheten regelbundet/var 14:e dag för avstäm- ning av och dialog kring pågående arbeten. Härifrån sker även en löpande dialog och rapportering till landstingsdirektören.

 Landstingsdirektörens rapportering till landstingsstyrelsen

 Delårsrapportering till landstingsstyrelsen per april och augusti

 Regionala enhetens årliga verksamhetsberättelse till landstingsdirektören

 Landstingets årsredovisning

Dessutom sker, på Regionala enhetens webbsida under bland annat rubriken Regionala nyheter, en löpande rapportering med information av uppföljande karaktär från det regio- nala arbetet.

Landstingsdirektörens regelbundna rapportering till landstingsstyrelsen innehåller en ofta omfattande redovisning av aktiviteter och händelser från det regional och internationella

arbetet, bland annat vad som hänt i arbete inom ramen för de ovan nämnda tio strategi- erna. Det är till stor del beskrivningar av konferenser, rådsmöten mm där det redogörs för olika frågor som behandlats och vilka personer/grupperingar som medverkat. Från de in- tervjuade politikerna är man mycket nöjd med den rapportering som lämnas till lands- tingsstyrelsen. Från några politiker efterlyses en årlig sammanställning av utfallet av det regionala arbetet, detta för att politikerna lättare ska kunna få en inblick i ”det totala sam- manhanget”. Landstingsdirektören har för 2009 gett Regionala enheten uppdraget att åter- rapportera från ett antal områden, bland annat e-Hälsa. Denna uppföljning ska redovisa var arbetet befinner sig i förhållande till de av fullmäktige uppsatta målen.

Den redovisning om det regionala och internationella utvecklingsarbetet som lämnas till landstingsstyrelsen rapporteras vidare till landstingsfullmäktige i form av landstingsstyrel- sens rapport. Fullmäktigeledamöterna delges i stort sett samma information som styrelse- ledamöterna.

I delårsrapporterna görs en uppföljning och rapportering kopplad till de tre delmålen för den övergripande inriktningen om en Attraktiv region. För delmålen; Attraktiva livsmil- jöer, Välmående och dynamiskt näringsliv i alla delar av länet samt Tydligt regionalt företrädarskap, lämnas en kortfattad redogörelse för det mått som målen mäts med samt en nulägesbeskrivning var man befinner sig i arbetet med dessa.

Regionala enhetens verksamhetsberättelse för 2008 är ett omfattande dokument. Med utgångspunkt från var och en av de tio ovan nämnda strategierna för hur delmålen ska uppnås lämnas en inledande översikt över t ex viktiga händelser, åtgärder/initiativ, sam- verkan och beslut. Det görs även en redovisning av genomförda aktiviteter med koppling till verksamhetsplanen. För varje aktivitet finns en redogörelse, under rubriken status, avseende vad som skett och hur långt man kommit i arbetet.

Dessa redogörelser är i sin form ofta detaljerade. Här redovisas bland annat aktiviteter på individnivå, t ex enskilda politikers eller tjänstemäns deltagande i specifika konferenser.

Ibland rapporteras även vad enskilda personer sagt vid sammankomsterna. Det finns även redovisningar från det regionala arbetet som sker på en mer övergripande och samman- ställd nivå. Någon återkoppling från utförda aktiviteter tillbaka till målen för det regionala utvecklingsarbetet görs inte.

I sin verksamhetsplan för 2008 har Regionala enheten bland annat angett att enheten ska utveckla mått och indikatorer för regional utveckling kopplat till styrsystemet. Tanken är att indikatorerna ska belysa de tre delmålen för den regionala utvecklingen, som nämns under avsnitt 4.3 ovan. Detta skulle ske inom ramen för styrsystemet balanserad styrning (Balanced score card/ BSC). Av enhetens verksamhetsberättelse för 2008 framgår att detta uppdrag inte genomförts utan nedprioriterats pga. ökad belastning till följd av regi- onbildningsprocessen. Det har även pågått ett arbete inom Regionala enheten med att ta fram en ”populärversion” av enhetens verksamhetsberättelse, för att underlätta för den

inte så initierade läsaren att ta del av uppföljningen. Detta dokument blev färdigställt i april under revisionens pågående granskning. Dokumentet riktar sig bland annat till full- mäktigeledamöter som inte arbetar direkt med regionala utvecklingsfrågor.

Några av de intervjuade politikerna framför synpunkten att uppföljningarna av det regio- nala utvecklingsarbetet behöver få en tydligare återkoppling till i vilken utsträckning de övergripande målen för det regionala och internationella arbetet uppnås. De tycker inte att det räcker med att redovisa vad som utförts/aktiviteter. En uppfattning är att man bör kunna få svar på frågan om landstingets regionala arbete är effektivt, t ex jämfört med andra landsting. Andra menar att styrning genom aktiviteter är en brist man får acceptera, eftersom det inte går att mäta specifikt landstingets insatser för den faktiska regionala ut- vecklingen. Måluppfyllelsen, menar man, måste ses i långa tidsperspektiv, 10-15 år.

En sammanställning av beviljade regionala utvecklingsmedel lämnas i Regionala enhetens verksamhetsrapport där beviljade belopp samt projektets totala projektkostnad framgår.

Flera politiker tar upp synpunkten att de vill ha en mer utvecklad återkoppling i vilken omfattning de beviljade regionala utvecklingsmedlen leder till att de enskilda projekten uppnår sina mål.

I årsredovisningen för 2008, under rubriken Attraktiv region, ges ett koncentrat av det regionala utvecklingsarbetet under året. Inriktningsmål och övergripande mål redovisas samt ett urval av genomförda projekt, andra aktiviteter och händelser. En resultatredovis- ning görs även med koppling till; målet om utveckling av det regionala företrädarskapet, landstingets regler för användning av regionala utvecklingsmedel samt målet om att göra landstinget till en tydlig och stark samarbetspartner. Dessutom görs en återkoppling avse- ende målet ”Uppbyggnad av landstingets EU-projektkontor”, vilket för övrigt inte anges som ett mål i något av gällande styrdokument.

5 Bedömningar och kommentarer

När det regionala utvecklingsarbetet granskas och bedöms ur ett styrnings- och uppfölj- ningsperspektiv är det en viktig förutsättning att landstinget är en av flera organisationer vars arbete sammantaget ska bidra till att de övergripande målen kan uppnås. Det gäller t ex målen om en befolkningstillväxt i länet eller att näringslivet ska växa och att ”brutto- länsprodukten” ska öka. I detta arbete behöver förutom landstinget även kommuner/Kom- munförbundet, Länsstyrelsens, Luleå tekniska universitet, näringslivet m fl medverka för att målen ska kunna förverkligas. Trots denna förutsättning måste landstinget, för sin egen del inom ramen för sin målstyrning, kunna redovisa för länets medborgare vilka mål på olika nivåer som eftersträvas, hur resurserna/skattemedlen används och vilka resultat man uppnår. Därutöver har landstinget ett ansvar tillsammans med sina nämnda samarbets- partners i det regionala arbete att redovisa vad de tillsammans åstadkommer.

Den politiska arenan för det regionala och internationella utvecklingsarbetet med sina för- greningar in i EUs organisation med många olika kommittéer, arbetsgrupper, projekt m m är en komplicerad organisatorisk karta. För den inte så initierade som inte arbetar aktivt med internationella eller regionala frågor kan det inte vara helt lätt att få en systemförstå- else. Vi kan här se en pedagogisk utmaning för landstinget i detta avseende där inrikt- ningen kan vara att, inom olika områden och för olika grupper, öka förankringen av det regionala och internationella arbetet. Den mer publika versionen av Regionala enhetens verksamhetsberättelse för 2008 som nu tagits fram kan ses som ett positivt steg i denna riktning.

Vi får ett tydligt intryck av att samarbetet mellan de politiker och de tjänstemän inom Re- gionala enheten som tillsammans arbetar med regionala och internationella frågor fungerar tillfredställande. Intrycket är att det finns en klar och väl fungerande rollfördelningen dem mellan som är ömsesidigt uppskattat. God kompetens, aktivitet och initiativtagande är egenskaper som lyfts fram när vi lyssnat av dessa båda grupper. Det har i vår dialog med politiker och tjänstemän lyfts fram förslag/tankar om en förändrad organisation för det re- gionala utvecklingsarbetet såväl för politiken som på tjänstemannasidan. Eftersom dessa frågor inte ligger inom vårt uppdrag lämnar vi dessa utan kommentarer.

Landstingsplanen redovisar de övergripande politiska målen för det regionala utvecklings- arbetet. Målet om en Attraktiv Region kan sägas ha den starkaste kopplingen till det regi- onala området, men det finns även samband mellan målen om God Hälsa och Stark Eko- nomi och regionala frågor. Landstingsplanen bryter vidare ner målet om en Attraktiv Region i olika delmål vilka redovisats tidigare, och för dessa delmål anges 10 strategier för att uppnå delmålen. De tio strategierna utgör inriktningen för Regionala enhetens arbete och är kärnan i enhetens verksamhetsplan. Till var och av strategierna har Regio- nala enheten angett 1-4 underliggande mål. Men vår bedömning är att dessa mål mer har karaktären av aktiviteter i bemärkelsen vad som ska utföras. De är i mindre omfattning det som vanligtvis karaktäriserar verkliga mål dvs. som beskriver ett mätbart framtida till- stånd, är specifikt, realistiskt, tidsbestämt osv.

Vi har uppfattat att avsikten är att aktiviteterna ska leda till måluppfyllelse men kopp- lingen mellan aktiviteterna och målen är många gånger svår att se. Vi har vid våra inter- vjuer, som redovisats ovan, även fått kommentarer om att det upplevs aningen märkligt att aktiviteter anges som mål. Vi anser att det finns en risk med att styrningen utgår från stra- tegier och aktiviteter eftersom verksamhetens fokus lätt hamnar på dessa medan målen kommer i bakgrunden. Vi anser att en mer strikt tillämpning av målstyrning där över- gripande mål bryts ner/operationaliseras på olika verksamhetsnivåer i organisationen bör övervägas. Inte minst bedömer vi att det skulle underlätta och tydliggöra verksamhetsupp- följningen och t ex ge de fritidspolitiker i landstingsfullmäktige som inte själva deltar i det regionalpolitiska arbetet en ökad möjlighet att ta del av verksamhetsresultaten. Vi har även

förstått att man inom Regionala enheten fört en dialog om att utveckla styrningen mot en mer renodlad målstyrningsmodell och att därmed göra uppföljning mera lättillgänglig.

Vi vill även i sammanhanget uppmärksamma på att det i uppföljningen och rapporteringen behöver tydliggöras hur erfarenheter och utvecklingsidéer konkret kan omsättas till till- växt i länet. Flera landsting har bedrivit ett arbete med att utveckla handlingsprogram/po- licy för det internationella arbetet. Motsvarande saknas i Norrbottens läns landsting för närvarande. Vi kan se många fördelar med en sådan policy, t ex för att tydliggöra styrning, uppföljning och information kring det internationella arbetet. Vi anser, i likhet med SKL (Sveriges Kommuner och Landsting) att ”ett antaget dokument är ett sätt att rättfärdiga och styra det internationella arbetet och visa att det är politiskt prioriterat.”¹

När det gäller uppföljningen av och rapporteringen från det regionala och internationella utvecklingsarbetet sker detta i stor omfattning, som vi redovisat tidigare. Rapportering sker regelbundet till landstingsstyrelsen från såväl politiker som landstingsdirektören. Till styrelsen rapporteras även beslut om beviljade regionala utvecklingsmedel till olika pro- jekt. Därutöver lämnas rapportering via delårsrapporter och en på övergripande samman- ställd nivå en rapportering via landstingets årsredovisning. Dessutom finns Regionala en- hetens årliga verksamhetsberättelse till landstingsdirektören.

Det är som nämnts en omfattande uppföljning och rapportering som sker avseende det re- gionala utvecklingsarbetet. Vår uppfattning är dock att uppföljningen och rapporteringen har en avgörande brist, nämligen återkopplingen till fastställda mål. Vi anser inte att det i tillräcklig utsträckning går att bedöma om landstingets arbete är ändamålsenligt, eftersom uppföljningen inte i tillräcklig omfattning återkopplar till målen. Vi har tidigare pekat på att det kan synas svårt att mäta det regionala utvecklingsarbetet utifrån det arbete som ut- förs inom landstinget beroende på att landstinget inte ensam står ansvarig för att uppnå de regionalpolitiska målen. Vi anser trots detta att det för landstingets del behöver utvecklas ett starkare fokus på resultatbedömningar relaterat till de uppsatta övergripande målen.

Som tidigare redovisats i rapporten finns uppfattningar att det kan komma att ta10 -15 år innan resultatet från det nuvarande regionala utvecklingsarbetet kan avläsas t ex avseende tillväxt i länet. Vi anser inte att detta är ett rimligt tidsperspektiv. Det bör inom en betyd- ligt kortare tidsperiod kunna gå att avläsa vad insatta resurser och verksamhet har lett till t ex inom nyföretagande.

De politiker vi intervjuat lämnar överlag positiva omdömen avseende rapporteringens om- fattning från det regionala och internationella utvecklingsarbetet. Vi instämmer i detta

1Medlemmarnas internationella engagemang, SKL 2008-12-12

men ifrågasätter om den rapportering som t ex omfattar redogörelser på händelse- och per- sonnivå ligger på rätt plan. Här menar vi att rapporteringen blir alltför detaljerad och det är svårt att se vilken mottagare på politisk nivå som har behov av denna typ av information.

Även om uppföljningarna redovisar aktiviteter bör man hitta den rätta nivån för detta och kopplingen mellan redovisade aktiviteter och t ex delmålen behöver bli tydligare. Regio- nala enhetens verksamhetsberättelse följer, enligt vår uppfattning, i vissa delar upp strate- gierna på en alltför detaljerad aktivitets- och personnivå, t ex vad enskilda politiker uttalat på olika konferenser mm. Vi har uppfattat att Regionala enheten har sett detta förhållande och att olika alternativa former för uppföljning och rapportering övervägs.

I samband med att landstingsstyrelsen beslutar om att bevilja utvecklingsmedel till olika regionala utvecklingsprojekt görs en redogörelse av projektens syften, medfinansiärer och förväntade resultat. Styrelsen ställer i de flesta fall även krav på lägesrapporter från pro- jekten, redovisning av övriga tilldelade bidrag samt att avsteg från projektplanerna åter- rapporteras. Vi anser att styrelsen kontroll- och rapporteringskrav är tillfredsställande. Det bör dock i sammanhanget uppmärksammas att flera politiker vi intervjuat efterfrågar mer information om i vilken omfattning de enskilda projekten uppnår sina mål.

Bilaga 1

Översikt – organisation, styrning och uppföljning av det regionala arbetet inom NLL

NLL/LFUs Övergripande inriktning

Attraktiv region, God hälsa, God vård, Engagerade medarbetare, Stark ekonomi

Övergripande mål

- Tydligt regional företrädarskap - Attraktiva livsmiljöer i länet

- Välmående och dynamiskt näringsliv med förnyelseförmåga

Ek. stöd till regionala utvecklingsprojekt Enligt Landstingets gemensamma regler och delegationer

10 strategier för att uppnå de övergripande målen

- mål -aktiviteter - uppföljning Landstings-

plan

Regionala enhetens verksam- hetsplan

Rapportering och uppföljning

-Delårsrapporter - Rapporter från styrelseledamöter - Landstings- direktörens rapporter - Regionala enhetens verksamhetsrapport - Årsredovisning

Landstingets internationella representanter

AER

 Generalförsamlingen

 Bernt Wallström (v)

 Maria Salmgren (m)

Helena Gidlöf, Regionala enheten

 Byrån

 Monica Carlsson (v)

Kurt-Åke Hammarstedt, Regionala enheten

 Kommittén för institutionella frågor

 Britt Westerlund (s)

Helena Gidlöf, Regionala enheten

 Kommitté 1 (Ekonomi och regional utveckling)

 Kent Ögren (s)

 Kenneth Backgård (ns) Anna Lindberg, Regionala enheten

 Arbetsgruppen för energi

 Kent Ögren (s)

Lars Sandström, Regionala enheten

 Kommitté 2 (Socialpolitik och folkhälsa)

 Agneta Granström (mp)

 Bo Hultin (m)

Kerstin Sandberg, Sekretariatet

 Arbetsgruppen för jämställdhet

 Monica Carlsson (v)

Kenneth Robart, Personalenheten och Anneli Granberg, HSE

 Arbetsgruppen för e-Hälsa

 Agneta Granström (mp)

Maria Magdalena Holmgren, Regionala enheten

 Kommitté 3 (Kultur och utbildning, ungdomsfrågor)

 David Nordström (s)

 Kenneth Backgård (ns)

Kerstin Hamre, Division Kultur och utbildning

 Arbetsgruppen för ungdomsfrågor

 David Nordström (s)

Martina Johansson, Regionala enheten

CPMR

 Generalförsamlingen

 Erik Söderlund (mp)

 Jens Sundström (fp)

Helena Gidlöf, Regionala enheten

 Östersjökommissionen

 Bengt Ek (s)

 Kenneth Backgård (ns) Helena Gidlöf, Regionala enheten

 Styrgruppen för energiarbetet

 Kent Ögren (s)

Lars Sandström, Regionala enheten

 Arbetsgrupp för transportfrågor

 Jens Sundström (fp)

 Erik Söderlund (mp)

Maria Öberg, Regionala enheten Regionkommittén

 Agneta Lipkin (s)

Helena Gidlöf, Regionala enheten Nordkalottrådet

 Leif Hjalmarsson (s)

Helena Gidlöf, Regionala enheten Nordkalottens kulturråd

 Maj-Lis Granström



Svenska Barentssekretariatet

 Kent Ögren (s)

Helena Gidlöf, Regionala enheten Sweden Emilia Romagna Network

 Kent Ögren (s)

Helena Gidlöf, Regionala enheten Vänregionsamarbete Troms Fylkeskommun

 Kent Ögren (s)

Helena Gidlöf, Regionala enheten Europaforum Norra Sverige

 Kent Ögren (s)

Helena Gidlöf, Regionala enheten

Utdrag från Landstingsstyrelsens regler Bilaga 3

Regionala utvecklingsmedel

Landstingets regionala utvecklingsmedel ska användas för ändamål som har stöd i landstingsplanen samt verksamhetsplanen för regional utveckling. De ska uppfylla några av nedanstående villkor:

 Merparten av medlen ska riktas till de tillväxtområden och tillväxtfrämjande förutsättningar som pekas ut i det regionala tillväxtprogrammet.

 20 procent av medlen bör användas till projekt som är riktade till eller drivs av unga människor (<25 år).

 Medlen är avsedda för projekt, det vill säga åtgärder som har en början och ett slut.

De ska inte användas för att finansiera drift eller annan löpande verksamhet.

 Medlen ska användas till projekt som är förutsättningsskapande och som fokuserar på strategiska insatser. De ska leda till tillväxt genom att nya företag skapas, alter- nativt att befintliga företag växer eller ger nya arbetstillfällen.

 Fleråriga projekt ska belasta respektive års budget. Vissa beslut är villkorade och i de fall projekten inte kommer till stånd ska reserverade medel återföras.

Landstingets utvecklingsarbete vilar på allas lika värde, oavsett ålder, kön, etnisk tillhö- righet, social eller kulturell bakgrund, sexuell läggning eller funktionshinder. Arbetet med jämställdhet, integration och mångfald är prioriterat och ska genomgående be- traktas²i beslut, genomförande och uppföljning.

Projekt som överstiger mer än två år ska delrapporteras efter halva projekttiden. Vid projektets slut ska projektet slutredovisas och resultatet ska göras känt för en större grupp.

Då beviljade projekt inte genomförs enligt plan kan projektägare bli återbetalnings- skyldig.

2Texten ovan är ett ordagrant utdrag från Landstingets gemensamma regler och riktlinjer, men det förefaller som ordvalet ”betraktas” inte passar in i sammanhanget, utan att här egentligen avses termen ”beaktas”.