Regional tillväxt - kan det va nåt?
…och vad kan vi göra åt det?
Seminarium för Norrbottens läns landsting, 2007-12-19 Peter Kempinsky
Christina Johannesson FBA
NLL seminarium 1, 19 februari 2008
Landstingets regionala uppdrag
”Norrbottningarna ska leva ett rikt och utvecklande liv i en region med livskraft och tillväxt”
”Det nya Norrbotten - en förutsättning för välfärd och tillväxt i Europa”
NLL seminarium 1, 19 februari 2008
Bikupa
Vilka är de största utmaningarna med visionen?
NLL seminarium 1, 19 februari 2008
Vad är poängen med tillväxt?
NLL seminarium 1, 19 februari 2008
Ej förvärvsarbetande (barn, äldre) Lokal offentlig service
Lokal kommersiell service Verksamheter med
marknad utanför regionen
Vad säger den nationella politiken?
“Målet för den regionala tillväxtpolitiken ska vara utvecklingskraft i alla delar av landet med stärkt lokal och regional konkurrenskraft”
(Budgetprop. 2008, Utgiftsområde 19, s. 15)
”Att stärka den regionala konkurrenskraften handlar om att skapa möjligheter för kvinnor, män och företag att ta tillvara och utveckla sina egna samt sin lokala och regionala miljös unika förutsättningar.”
(Maud Olofsson i En nationell strategi för konkurrenskraft, entreprenörskap och sysselsättning 2007-2013 - en sammanfattning, s 5)
Från regional fördelningspolitik till regional tillväxtpolitik
Utveckling för tillväxt – ej nationell fördelning av resurser Fokus på internationell konkurrenskraft
Inget nollsummespel utan dynamiskt system – från vinnare och förlorare till win-win
Begränsade resurser (regionalt och nationellt) för att klara offentliga åtaganden
Utgå från regionens styrkor & svagheter – intern mobilisering Gränsöverskridande – förutsättning för tillväxt
Funktionella samband – ej administrativ indelning
7 viktiga faktorer för regional tillväxt
Stadssystem av medelstora städer som har 40-150 000 inv God tillgång till välutbildad arbetskraft
God tillgänglighet till större marknader och städer Omfattningen av FoU och annan kreativ verksamhet En institutionell infrastruktur som stödjer lokala utvecklingsstrategier
Ett positivt socialt klimat och en lokal miljö som främjar samarbete, entreprenörskap och nyföretagande En gynnsam näringsstruktur, många små och medelstora företag istället för dominans av några få storföretag
NLL seminarium 1, 19 februari 2008
Vad säger forskningen?
Dynamiska kluster skapar utveckling (Michael Porter) Triple helix-samverkan – framgångsrecept för regionala innovationssystem (Henry Eskowitz)
Socialt kapital skapar ett gynnsamt utvecklingsklimat (Robert Putnam)
Mångfald och tolerans attraherar den den kreativa klassen som väljer vinnarregionerna (Richard Florida)
Framgång förutsätter interaktivt lärande
Fokus på samverkan och samhandling, täthet och mångfald, hårda och mjuka aspekter
NLL seminarium 1, 19 februari 2008
NLL seminarium 1, 19 februari 2008
Regionalt tillväxtarbete
Ingenting kommer från ingenting - tillväxten drivs av förmågan att utveckla (förnyelse och innovation) de ”tillgångar” man har i regionen
Från naturgivna fördelar och konkurrensfördelar till samverkansfördelar
Synvändans betydelse - omformulera förutsättningarna:
Ligger ni i Europas utkant eller i Europas mest dynamiska tillväxtregion - och vad skall synvändan få för konsekvenser?
NLL seminarium 1, 19 februari 2008
Bikupa
Vad innebär en sådan synvända - vad krävs för att realisera den?
NLL seminarium 1, 19 februari 2008
Landstingets regionala uppdrag
Förutsättningar för visionen är en region med:
Attraktiva livsmiljöer
Välmående och dynamiskt näringsliv i alla delar av länet
Ett tydligt politiskt ledarskap
NLL seminarium 1, 19 februari 2008
Landstingets regionala uppdrag
Förutsättningar för visionen är en region med:
Attraktiva livsmiljöer
Välmående och dynamiskt näringsliv i alla delar av länet
Ett tydligt politiskt ledarskap
NLL seminarium 1, 19 februari 2008
Vad formar attraktivitet?
Infrastruktur
Arbetsmarknad Omsorg
Näringsliv Varumärke Service
Natur &
kultur
Boende
Soc. kap. Utbildning
Ekonomi
Hälsa
ATTRAKTIVITET
NLL seminarium 1, 19 februari 2008
Vad attraherar?
Goda livsbetingelser
Den emotionella attraktiviteten berör ”mjuka” områden som identitet, natur, kultur, inflytande etc.
Den funktionella attraktiviteten handlar om utbud av offentlig och privat service, arbetstillfällen, infrastruktur, etc.
Balansen
”Attraktivitet uppstår när vi känner att alla delar av vårt liv fungerar tillsammans.”
”Människor väljer att bosätta sig i emotionellt attraktiva miljöer inom väl fungerande funktionella regioner.”
NLL seminarium 1, 19 februari 2008
Tillit och socialt kapital
Kollektiv nyttighet - kan ej ”ägas”
Växer genom användning
Kräver ledarskap som ”odlar” kapitalet Måste vårdas och underhållas Sammanbindande och överbryggande Del i lokal/regional attraktionskraft/kapital Gränsöverskridande (sektorer, regioner)
NLL seminarium 1, 19 februari 2008
Socialt kapital - tillgång eller hinder
Öppet - Slutet
Inkluderande - Exkluderande Dynamisk - Fastlåsande
Historiska rötter - Medvetet utvecklat Främja - Hämma ekonomisk utveckling
Vad formar attraktivitet?
Infrastruktur
Arbetsmarknad Omsorg
Näringsliv Varumärke Service
Natur &
kultur
Boende
Soc. kap. Utbildning
Ekonomi
Hälsa
ATTRAKTIVITET
Bikupa
Vad har ni lagt tyngdpunkten hittills?
NLL seminarium 1, 19 februari 2008
Landstingets regionala uppdrag
Förutsättningar för visionen är en region med:
Attraktiva livsmiljöer
Välmående och dynamiskt näringsliv i alla delar av länet
Ett tydligt politiskt ledarskap
NLL seminarium 1, 19 februari 2008
Mobilisering och fokusering
Resurser Uppdrag MacDonalds
Regionen
NLL seminarium 1, 19 februari 2008
15.000 miljarder till Barents regionen!
RISKER
Begränsade resurser
Underkritisk massa (FoI-miljöer, kompetens, företag) Bristande attraktionskraft
Konkurrens till döds UTMANINGEN
Forma virtuell och (inter-)nationell samverkan samt specialisering och gemensam profilering
NLL seminarium 1, 19 februari 2008
Vad ”gör” ni?
Testverksamhet Upplevelsenäring Energi och miljöteknik Basindustri (skog, gruvnäring) Kunskapsbaserad näring Kriskommunikation
NLL seminarium 1, 19 februari 2008
Tjänster Tillverkning
Generera och främja dynamik
TILLVÄXTFRÄMJANDE
Entrepr. Innov. miljöer Int. samarb. Reg. attrakt.
TILLVÄXTGENERERANDE Testverksamhet Upplevelsenäringar Energi och miljöteknik Basindustri IKT Bioteknik
NLL seminarium 1, 19 februari 2008
Entreprenörskap
Att vara företagsam - inte att driva företag
Entreprenörer i företag, samhälle och förvaltning, ideell sektor Möjligheter - Motivation - Kunskap
Rädda världen - Ha kul - Tjäna pengar!
NLL seminarium 1, 19 februari 2008
Innovationer - inte bara teknik
Sociala innovationer är ofta en förutsättning för teknologisk innovation…
Individen. Hur vi interagerar, gör saker och tänker – värderingar, attityder och kultur – mindset;
Beroenden/länkar. Hur vi organiserar (oss i) våra utvecklings- och förändringsprocesser;
Handling. Hur vi verkar tillsammans – samhandlar!
NLL seminarium 1, 19 februari 2008
Bikupa
Vilken del av näringslivet får mest uppmärksamhet idag?
NLL seminarium 1, 19 februari 2008
Landstingets regionala uppdrag
Förutsättningar för visionen är en region med:
Attraktiva livsmiljöer
Välmående och dynamiskt näringsliv i alla delar av länet
Ett tydligt politiskt ledarskap
NLL seminarium 1, 19 februari 2008
Samsyn Vad bör göras?
Samtal Vem vill och varför?
Samverkan Vilka behövs för att göra?
Samhandling Hur ska det göras och av vilka?
Regional utveckling och tillväxt
Källa: Arne Eriksson
Samhandlingstrappan Regionalt ledarskap
Självständiga aktörer med egna resurser och intressen Representerar olika verksamhetslogiker- och kulturer Uppbundna i strukturer som möjliggör vissa handlings- alternativ och omöjliggör andra
Ingen enskild aktör har legitimitet att styra över den andre Utveckling och lärande sker genom interaktion mellan individuella och kollektiva aktörer (drivs av intresse, makt, resurser, strategier)
Källa: Bernd Hofmaier, Högskolan i Halmstad
NLL seminarium, 19 februari 2008
Regionalt ledarskap
Mjuka processer och hårda beslut
Gemensamt synsätt/ mindset Storytelling och image Vision och strategi
Förmåga att leverera, visa resultat, low hanging fruits
NLL seminarium, 19 februari 2008
Utmaningen
HANTERA EGENNYTTA OCH GEMENSAM NYTTA
”Det bästa är av vi får investeringen det näst bästa är grannen inte får investeringen”
Lärande – vad är det?
En arena för ett gemensamt ”kom-ihåg”
Ta reda på ”vad som funkar”
Samla, analysera och sprida information, på ett genomtänkt sätt, i en interaktiv process i syfte att uppnå förbättringar
NLL seminarium 1, 19 februari 2008
Ur ”Det regionalpolitiska experimentet”, Statskontoret 2004:5
Bikupa
Vilka stories vill ni kunna berätta om Norrbotten om 8 år?
Vad kräver det idag (beslut, tidiga resultat)?
NLL seminarium 1, 19 februari 2008
Hur ser det ut i Norrbotten?
NLL seminarium 1, 19 februari 2008 NLL seminarium 1, 19 februari 2008
FA-regioner
FA Arvidsjaur (Arvidsjaurs kommun) FA Arjeplog (Arjeplogs kommun)
FA Luleå (Kommunerna Kalix, Älvsbyn, Luleå, Piteå och Boden) FA Överkalix (Överkalix kommun)
FA Övertorneå( Övertorneå kommun) FA Haparanda (Haparanda kommun) FA Pajala (Pajala kommun) FA Jokkmokk (Jokkmokks kommun) FA Gällivare (Gällivare kommun) FA Kiruna (Kiruna kommun)
NLL seminarium 1, 19 februari 2008
Effektkedjan
Input (investeringar)
FoU Utbildning Interaktivt lärande Fysisk infrastruktur
Regionala egenskaper Tillgänglighet Storlek Diversifiering
Kunskaps- Ackumulation Kunskapsspridning Innovationer Entreprenörskap
Regional tillväxt
Output Impact
NLL seminarium 1, 19 februari 2008
Folkmängd 1993 och 2004
Folkmängd 1993 och 2006
0 20 40 60 80 100 120 140 160 180
Arvidsjaur Arjeplog Luleå Överkalix Övertorneå Haparanda Pajala Jokkmokk Gällivare Kiruna
FA-region
Antal invånare (1000-tal)
2006 1993
NLL seminarium 1, 19 februari 2008
FA-regionernas andel av länets BRP 1993 och 2004
FA-regionernas andel av länets BRP 1993 och 2004
0.0% 10.0% 20.0% 30.0% 40.0% 50.0% 60.0% 70.0%
Arvidsjaur Arjeplog Luleå Överkalix Övertorneå Haparanda Pajala Jokkmokk Gällivare Kiruna
FA-region
Andel %
Andel 2004 Andel 1993
NLL seminarium 1, 19 februari 2008
Genomsnittlig årlig tillväxt i BRP 1993-2004
Genomsnittlig årig l tillväxt i BRP 1993-2004
0.0% 1.0% 2.0% 3.0% 4.0% 5.0%
Arvidsjaur Arjeplog Luleå Överkalix Övertorneå Haparanda Pajala Jokkmokk Gällivare Kiruna Norrbottens län Riket
FA-region
Tillväxt %
Genomsnittlig årlig produktivitetstillväxt 1993-2004
Genomsn årlig produktivitetstillväxt i FA-regionerna 1993-2004
0.0% 1.0% 2.0% 3.0% 4.0% 5.0% 6.0%
Arvidsjaur Arjeplog Luleå Överkalix Övertorneå Haparanda Pajala Jokkmokk Gällivare Kiruna Norrbottens län Riket
FA-region
Tillväxt %
Genomsnittlig årlig sysselsättningstillväxt 1993-2004
Genomsnittlig årlig sysselsättningstillväxt i FA-regionerna 1993-2004
-1.5% -1.0% -0.5% 0.0% 0.5% 1.0% 1.5%
Arvidsjaur Arjeplog Luleå Överkalix Övertorneå Haparanda Pajala Jokkmokk Gällivare Kiruna Norrbottens län Riket
FA-region
Tillväxt % NLL seminarium 1, 19 februari 2008
Patentintensiteten (medeltal 1994-2004)
Antal ansökta patent per 10 000 i arb kraften (medeltal 1994-2004)
0.00 0.10 0.20 0.30 0.40 0.50 0.60 0.70
Överkalix Luleå Jokkmokk Pajala Arvidsjaur Övertorneå Haparanda Arjeplog Kiruna Gällivare Länet Riket
FA-region
Antal patentansökningar per 10 000 i arb kraften NLL seminarium 1, 19 februari 2008
Vad förklarar skillnader i patentansökan per 10 000 inv 1994-2004
Patent ansökan Andel syss i
(medel 94-04Högutb 1 Högutb 2 FoU Bus stora arb stMedel
Arvidsjaur 5 3 4 4 5 4.0
Arjeplog 5 4 2 3 5 3.5
Luleå 3 1 1 2 3 1.8
Överkalix 3 5 5 4 5 4.8
Övertorneå 5 3 3 3 5 3.5
Haparanda 5 4 5 3 5 4.3
Pajala 5 4 5 4 5 4.5
Jokkmokk 4 3 2 5 5 3.8
Gällivare 5 4 4 4 1 3.3
Kiruna 5 3 1 3 1 2.0
Medel 4.5 3.4 3.2 3.5 4
NLL seminarium 1, 19 februari 2008
Nyföretagandet (antal nya ftg per 1000 i arbetskraften 2004)
Antal nya företag per 1000 i arb kraften 2004
0.0 2.0 4.0 6.0 8.0 10.0 12.0 14.0 16.0 18.0
Arjeplog Övertorneå Överkalix Jokkmokk Pajala Haparanda Arvidsjaur Gällivare Luleå Kiruna Norrbottens län Riket
FA-region
Antal nya företag per 1000 i arberskraften NLL seminarium 1, 19 februari 2008
Faktorer som förklarar regionala skillnader i nyföretagande 1994-2004
And syss i
Nyftg/1000 inv arbst <10 syss Högutb 1 Medel
Arvidsjaur 1 1 3 2
Arjeplog 1 1 4 2.5
Luleå 1 3 1 2
Överkalix 1 1 5 3
Övertorneå 1 1 3 2
Haparanda 1 1 4 2.5
Pajala 1 1 4 2.5
Jokkmokk 1 1 3 2
Gällivare 1 4 4 4
Kiruna 1 5 3 4
Medel 1 1.9 3.4
NLL seminarium 1, 19 februari 2008
Genomsnittlig årlig sysselsättningstillväxt i FA-regionerna 1993-2004
Genomsnittlig årlig sysselsättningstillväxt i FA-regionerna 1993-2004
-1.5% -1.0% -0.5% 0.0% 0.5% 1.0% 1.5%
Arvidsjaur Arjeplog Luleå Överkalix Övertorneå Haparanda Pajala Jokkmokk Gällivare Kiruna Norrbottens län Riket
FA-region
Tillväxt % NLL seminarium 1, 19 februari 2008
Faktorer som förklarar regionala skillnader i sysselsättning 1994-2004
Syss tillväxt
1994-2004 Högutb 1 Branschmix Medel
Arvidsjaur 5 3 3 3
Arjeplog 5 4 1 2.5
Luleå 5 1 4 2.5
Överkalix 5 5 2 3.5
Övertorneå 5 3 2 2.5
Haparanda 5 4 2 3
Pajala 5 4 1 2.5
Jokkmokk 5 3 1 2
Gällivare 5 4 2 3
Kiruna 5 3 2 2.5
Medel 5 3.4 2
NLL seminarium 1, 19 februari 2008
Inget samband mellan nyföretagande och sysselsättningstillväxt 1994-2004
Syss tillväxt Nyftg/1000 inv 1994-2004
Arvidsjaur 1 5
Arjeplog 1 5
Luleå 1 5
Överkalix 1 5
Övertorneå 1 5
Haparanda 1 5
Pajala 1 5
Jokkmokk 1 5
Gällivare 1 5
Kiruna 1 5
Medel 1 5
NLL seminarium 1, 19 februari 2008
Reflektioner
Arbetsmarknadsdrivet företagande Överlevnadsföretagande
Ej entreprenöriellt och tillväxtorienterat
Hur kan nyföretagandet bli mer entreprenöriellt?
Hur stödja innovationer som inte är FoU-drivna?
Hur ser innovationssystemet ut för inlandet?
NLL seminarium 1, 19 februari 2008
Förutsättningar för kunskapsdriven tillväxt
Utveckling Länet har en kärna (FA Luleå) som har stora förutsättningar för kunskapsdriven tillväxt
I inlandet finns förutsättningar för en kunskapsdriven tillväxt som bygger på en förädling av naturresurserna. Globalisering och klimatförändringar ger ökad efterfrågan
Tudelat län: FA Luleå har kunskapstillgångar men lägre nyföretagande.
Övriga FA: Svagt utvecklade kunskapstillgångar men ett frekvent nyföretagande och relativt hög patentintensitet
Det finns förutsättningar för kunskapsdriven tillväxt i Norrbotten men det krävs en politik för kusten och en annan för inlandet – och ändå måste det hållas samman
NLL seminaeium 1, 19 februari 2008
Bikupa
Är det en rättvisande bild?
Hur kan den användas?
Peter Kempinsky peter@fba.se 0709-759 401
www.fba.se Christina Johannesson christina@fba.se 0709-759 400
www.fba.se