• Sonuç bulunamadı

Landstingets regionala uppdrag

N/A
N/A
Protected

Academic year: 2021

Share "Landstingets regionala uppdrag"

Copied!
9
0
0

Yükleniyor.... (view fulltext now)

Tam metin

(1)

Regional tillväxt - kan det va nåt?

…och vad kan vi göra åt det?

Seminarium för Norrbottens läns landsting, 2007-12-19 Peter Kempinsky

Christina Johannesson FBA

NLL seminarium 1, 19 februari 2008

Landstingets regionala uppdrag

”Norrbottningarna ska leva ett rikt och utvecklande liv i en region med livskraft och tillväxt”

”Det nya Norrbotten - en förutsättning för välfärd och tillväxt i Europa”

NLL seminarium 1, 19 februari 2008

Bikupa

Vilka är de största utmaningarna med visionen?

NLL seminarium 1, 19 februari 2008

Vad är poängen med tillväxt?

NLL seminarium 1, 19 februari 2008

Ej förvärvsarbetande (barn, äldre) Lokal offentlig service

Lokal kommersiell service Verksamheter med

marknad utanför regionen

Vad säger den nationella politiken?

“Målet för den regionala tillväxtpolitiken ska vara utvecklingskraft i alla delar av landet med stärkt lokal och regional konkurrenskraft”

(Budgetprop. 2008, Utgiftsområde 19, s. 15)

”Att stärka den regionala konkurrenskraften handlar om att skapa möjligheter för kvinnor, män och företag att ta tillvara och utveckla sina egna samt sin lokala och regionala miljös unika förutsättningar.”

(Maud Olofsson i En nationell strategi för konkurrenskraft, entreprenörskap och sysselsättning 2007-2013 - en sammanfattning, s 5)

Från regional fördelningspolitik till regional tillväxtpolitik

Utveckling för tillväxt – ej nationell fördelning av resurser Fokus på internationell konkurrenskraft

Inget nollsummespel utan dynamiskt system – från vinnare och förlorare till win-win

Begränsade resurser (regionalt och nationellt) för att klara offentliga åtaganden

Utgå från regionens styrkor & svagheter – intern mobilisering Gränsöverskridande – förutsättning för tillväxt

Funktionella samband – ej administrativ indelning

(2)

7 viktiga faktorer för regional tillväxt

Stadssystem av medelstora städer som har 40-150 000 inv God tillgång till välutbildad arbetskraft

God tillgänglighet till större marknader och städer Omfattningen av FoU och annan kreativ verksamhet En institutionell infrastruktur som stödjer lokala utvecklingsstrategier

Ett positivt socialt klimat och en lokal miljö som främjar samarbete, entreprenörskap och nyföretagande En gynnsam näringsstruktur, många små och medelstora företag istället för dominans av några få storföretag

NLL seminarium 1, 19 februari 2008

Vad säger forskningen?

Dynamiska kluster skapar utveckling (Michael Porter) Triple helix-samverkan – framgångsrecept för regionala innovationssystem (Henry Eskowitz)

Socialt kapital skapar ett gynnsamt utvecklingsklimat (Robert Putnam)

Mångfald och tolerans attraherar den den kreativa klassen som väljer vinnarregionerna (Richard Florida)

Framgång förutsätter interaktivt lärande

Fokus på samverkan och samhandling, täthet och mångfald, hårda och mjuka aspekter

NLL seminarium 1, 19 februari 2008

NLL seminarium 1, 19 februari 2008

Regionalt tillväxtarbete

Ingenting kommer från ingenting - tillväxten drivs av förmågan att utveckla (förnyelse och innovation) de ”tillgångar” man har i regionen

Från naturgivna fördelar och konkurrensfördelar till samverkansfördelar

Synvändans betydelse - omformulera förutsättningarna:

Ligger ni i Europas utkant eller i Europas mest dynamiska tillväxtregion - och vad skall synvändan få för konsekvenser?

NLL seminarium 1, 19 februari 2008

Bikupa

Vad innebär en sådan synvända - vad krävs för att realisera den?

NLL seminarium 1, 19 februari 2008

Landstingets regionala uppdrag

Förutsättningar för visionen är en region med:

Attraktiva livsmiljöer

Välmående och dynamiskt näringsliv i alla delar av länet

Ett tydligt politiskt ledarskap

NLL seminarium 1, 19 februari 2008

(3)

Landstingets regionala uppdrag

Förutsättningar för visionen är en region med:

Attraktiva livsmiljöer

Välmående och dynamiskt näringsliv i alla delar av länet

Ett tydligt politiskt ledarskap

NLL seminarium 1, 19 februari 2008

Vad formar attraktivitet?

Infrastruktur

Arbetsmarknad Omsorg

Näringsliv Varumärke Service

Natur &

kultur

Boende

Soc. kap. Utbildning

Ekonomi

Hälsa

ATTRAKTIVITET

NLL seminarium 1, 19 februari 2008

Vad attraherar?

Goda livsbetingelser

Den emotionella attraktiviteten berör ”mjuka” områden som identitet, natur, kultur, inflytande etc.

Den funktionella attraktiviteten handlar om utbud av offentlig och privat service, arbetstillfällen, infrastruktur, etc.

Balansen

”Attraktivitet uppstår när vi känner att alla delar av vårt liv fungerar tillsammans.”

”Människor väljer att bosätta sig i emotionellt attraktiva miljöer inom väl fungerande funktionella regioner.”

NLL seminarium 1, 19 februari 2008

Tillit och socialt kapital

Kollektiv nyttighet - kan ej ”ägas”

Växer genom användning

Kräver ledarskap som ”odlar” kapitalet Måste vårdas och underhållas Sammanbindande och överbryggande Del i lokal/regional attraktionskraft/kapital Gränsöverskridande (sektorer, regioner)

NLL seminarium 1, 19 februari 2008

Socialt kapital - tillgång eller hinder

Öppet - Slutet

Inkluderande - Exkluderande Dynamisk - Fastlåsande

Historiska rötter - Medvetet utvecklat Främja - Hämma ekonomisk utveckling

Vad formar attraktivitet?

Infrastruktur

Arbetsmarknad Omsorg

Näringsliv Varumärke Service

Natur &

kultur

Boende

Soc. kap. Utbildning

Ekonomi

Hälsa

ATTRAKTIVITET

(4)

Bikupa

Vad har ni lagt tyngdpunkten hittills?

NLL seminarium 1, 19 februari 2008

Landstingets regionala uppdrag

Förutsättningar för visionen är en region med:

Attraktiva livsmiljöer

Välmående och dynamiskt näringsliv i alla delar av länet

Ett tydligt politiskt ledarskap

NLL seminarium 1, 19 februari 2008

Mobilisering och fokusering

Resurser Uppdrag MacDonalds

Regionen

NLL seminarium 1, 19 februari 2008

15.000 miljarder till Barents regionen!

RISKER

Begränsade resurser

Underkritisk massa (FoI-miljöer, kompetens, företag) Bristande attraktionskraft

Konkurrens till döds UTMANINGEN

Forma virtuell och (inter-)nationell samverkan samt specialisering och gemensam profilering

NLL seminarium 1, 19 februari 2008

Vad ”gör” ni?

Testverksamhet Upplevelsenäring Energi och miljöteknik Basindustri (skog, gruvnäring) Kunskapsbaserad näring Kriskommunikation

NLL seminarium 1, 19 februari 2008

Tjänster Tillverkning

Generera och främja dynamik

TILLVÄXTFRÄMJANDE

Entrepr. Innov. miljöer Int. samarb. Reg. attrakt.

TILLVÄXTGENERERANDE Testverksamhet Upplevelsenäringar Energi och miljöteknik Basindustri IKT Bioteknik

NLL seminarium 1, 19 februari 2008

(5)

Entreprenörskap

Att vara företagsam - inte att driva företag

Entreprenörer i företag, samhälle och förvaltning, ideell sektor Möjligheter - Motivation - Kunskap

Rädda världen - Ha kul - Tjäna pengar!

NLL seminarium 1, 19 februari 2008

Innovationer - inte bara teknik

Sociala innovationer är ofta en förutsättning för teknologisk innovation…

Individen. Hur vi interagerar, gör saker och tänker – värderingar, attityder och kultur – mindset;

Beroenden/länkar. Hur vi organiserar (oss i) våra utvecklings- och förändringsprocesser;

Handling. Hur vi verkar tillsammans – samhandlar!

NLL seminarium 1, 19 februari 2008

Bikupa

Vilken del av näringslivet får mest uppmärksamhet idag?

NLL seminarium 1, 19 februari 2008

Landstingets regionala uppdrag

Förutsättningar för visionen är en region med:

Attraktiva livsmiljöer

Välmående och dynamiskt näringsliv i alla delar av länet

Ett tydligt politiskt ledarskap

NLL seminarium 1, 19 februari 2008

Samsyn Vad bör göras?

Samtal Vem vill och varför?

Samverkan Vilka behövs för att göra?

Samhandling Hur ska det göras och av vilka?

Regional utveckling och tillväxt

Källa: Arne Eriksson

Samhandlingstrappan Regionalt ledarskap

Självständiga aktörer med egna resurser och intressen Representerar olika verksamhetslogiker- och kulturer Uppbundna i strukturer som möjliggör vissa handlings- alternativ och omöjliggör andra

Ingen enskild aktör har legitimitet att styra över den andre Utveckling och lärande sker genom interaktion mellan individuella och kollektiva aktörer (drivs av intresse, makt, resurser, strategier)

Källa: Bernd Hofmaier, Högskolan i Halmstad

(6)

NLL seminarium, 19 februari 2008

Regionalt ledarskap

Mjuka processer och hårda beslut

Gemensamt synsätt/ mindset Storytelling och image Vision och strategi

Förmåga att leverera, visa resultat, low hanging fruits

NLL seminarium, 19 februari 2008

Utmaningen

HANTERA EGENNYTTA OCH GEMENSAM NYTTA

”Det bästa är av vi får investeringen det näst bästa är grannen inte får investeringen”

Lärande – vad är det?

En arena för ett gemensamt ”kom-ihåg”

Ta reda på ”vad som funkar”

Samla, analysera och sprida information, på ett genomtänkt sätt, i en interaktiv process i syfte att uppnå förbättringar

NLL seminarium 1, 19 februari 2008

Ur ”Det regionalpolitiska experimentet”, Statskontoret 2004:5

Bikupa

Vilka stories vill ni kunna berätta om Norrbotten om 8 år?

Vad kräver det idag (beslut, tidiga resultat)?

NLL seminarium 1, 19 februari 2008

Hur ser det ut i Norrbotten?

NLL seminarium 1, 19 februari 2008 NLL seminarium 1, 19 februari 2008

(7)

FA-regioner

FA Arvidsjaur (Arvidsjaurs kommun) FA Arjeplog (Arjeplogs kommun)

FA Luleå (Kommunerna Kalix, Älvsbyn, Luleå, Piteå och Boden) FA Överkalix (Överkalix kommun)

FA Övertorneå( Övertorneå kommun) FA Haparanda (Haparanda kommun) FA Pajala (Pajala kommun) FA Jokkmokk (Jokkmokks kommun) FA Gällivare (Gällivare kommun) FA Kiruna (Kiruna kommun)

NLL seminarium 1, 19 februari 2008

Effektkedjan

Input (investeringar)

FoU Utbildning Interaktivt lärande Fysisk infrastruktur

Regionala egenskaper Tillgänglighet Storlek Diversifiering

Kunskaps- Ackumulation Kunskapsspridning Innovationer Entreprenörskap

Regional tillväxt

Output Impact

NLL seminarium 1, 19 februari 2008

Folkmängd 1993 och 2004

Folkmängd 1993 och 2006

0 20 40 60 80 100 120 140 160 180

Arvidsjaur Arjeplog Luleå Överkalix Övertorneå Haparanda Pajala Jokkmokk Gällivare Kiruna

FA-region

Antal invånare (1000-tal)

2006 1993

NLL seminarium 1, 19 februari 2008

FA-regionernas andel av länets BRP 1993 och 2004

FA-regionernas andel av länets BRP 1993 och 2004

0.0% 10.0% 20.0% 30.0% 40.0% 50.0% 60.0% 70.0%

Arvidsjaur Arjeplog Luleå Överkalix Övertorneå Haparanda Pajala Jokkmokk Gällivare Kiruna

FA-region

Andel %

Andel 2004 Andel 1993

NLL seminarium 1, 19 februari 2008

Genomsnittlig årlig tillväxt i BRP 1993-2004

Genomsnittlig årig l tillväxt i BRP 1993-2004

0.0% 1.0% 2.0% 3.0% 4.0% 5.0%

Arvidsjaur Arjeplog Luleå Överkalix Övertorneå Haparanda Pajala Jokkmokk Gällivare Kiruna Norrbottens län Riket

FA-region

Tillväxt %

Genomsnittlig årlig produktivitetstillväxt 1993-2004

Genomsn årlig produktivitetstillväxt i FA-regionerna 1993-2004

0.0% 1.0% 2.0% 3.0% 4.0% 5.0% 6.0%

Arvidsjaur Arjeplog Luleå Överkalix Övertorneå Haparanda Pajala Jokkmokk Gällivare Kiruna Norrbottens län Riket

FA-region

Tillväxt %

(8)

Genomsnittlig årlig sysselsättningstillväxt 1993-2004

Genomsnittlig årlig sysselsättningstillväxt i FA-regionerna 1993-2004

-1.5% -1.0% -0.5% 0.0% 0.5% 1.0% 1.5%

Arvidsjaur Arjeplog Luleå Överkalix Övertorneå Haparanda Pajala Jokkmokk Gällivare Kiruna Norrbottens län Riket

FA-region

Tillväxt % NLL seminarium 1, 19 februari 2008

Patentintensiteten (medeltal 1994-2004)

Antal ansökta patent per 10 000 i arb kraften (medeltal 1994-2004)

0.00 0.10 0.20 0.30 0.40 0.50 0.60 0.70

Överkalix Luleå Jokkmokk Pajala Arvidsjaur Övertorneå Haparanda Arjeplog Kiruna Gällivare Länet Riket

FA-region

Antal patentansökningar per 10 000 i arb kraften NLL seminarium 1, 19 februari 2008

Vad förklarar skillnader i patentansökan per 10 000 inv 1994-2004

Patent ansökan Andel syss i

(medel 94-04Högutb 1 Högutb 2 FoU Bus stora arb stMedel

Arvidsjaur 5 3 4 4 5 4.0

Arjeplog 5 4 2 3 5 3.5

Luleå 3 1 1 2 3 1.8

Överkalix 3 5 5 4 5 4.8

Övertorneå 5 3 3 3 5 3.5

Haparanda 5 4 5 3 5 4.3

Pajala 5 4 5 4 5 4.5

Jokkmokk 4 3 2 5 5 3.8

Gällivare 5 4 4 4 1 3.3

Kiruna 5 3 1 3 1 2.0

Medel 4.5 3.4 3.2 3.5 4

NLL seminarium 1, 19 februari 2008

Nyföretagandet (antal nya ftg per 1000 i arbetskraften 2004)

Antal nya företag per 1000 i arb kraften 2004

0.0 2.0 4.0 6.0 8.0 10.0 12.0 14.0 16.0 18.0

Arjeplog Övertorneå Överkalix Jokkmokk Pajala Haparanda Arvidsjaur Gällivare Luleå Kiruna Norrbottens län Riket

FA-region

Antal nya företag per 1000 i arberskraften NLL seminarium 1, 19 februari 2008

Faktorer som förklarar regionala skillnader i nyföretagande 1994-2004

And syss i

Nyftg/1000 inv arbst <10 syss Högutb 1 Medel

Arvidsjaur 1 1 3 2

Arjeplog 1 1 4 2.5

Luleå 1 3 1 2

Överkalix 1 1 5 3

Övertorneå 1 1 3 2

Haparanda 1 1 4 2.5

Pajala 1 1 4 2.5

Jokkmokk 1 1 3 2

Gällivare 1 4 4 4

Kiruna 1 5 3 4

Medel 1 1.9 3.4

NLL seminarium 1, 19 februari 2008

Genomsnittlig årlig sysselsättningstillväxt i FA-regionerna 1993-2004

Genomsnittlig årlig sysselsättningstillväxt i FA-regionerna 1993-2004

-1.5% -1.0% -0.5% 0.0% 0.5% 1.0% 1.5%

Arvidsjaur Arjeplog Luleå Överkalix Övertorneå Haparanda Pajala Jokkmokk Gällivare Kiruna Norrbottens län Riket

FA-region

Tillväxt % NLL seminarium 1, 19 februari 2008

(9)

Faktorer som förklarar regionala skillnader i sysselsättning 1994-2004

Syss tillväxt

1994-2004 Högutb 1 Branschmix Medel

Arvidsjaur 5 3 3 3

Arjeplog 5 4 1 2.5

Luleå 5 1 4 2.5

Överkalix 5 5 2 3.5

Övertorneå 5 3 2 2.5

Haparanda 5 4 2 3

Pajala 5 4 1 2.5

Jokkmokk 5 3 1 2

Gällivare 5 4 2 3

Kiruna 5 3 2 2.5

Medel 5 3.4 2

NLL seminarium 1, 19 februari 2008

Inget samband mellan nyföretagande och sysselsättningstillväxt 1994-2004

Syss tillväxt Nyftg/1000 inv 1994-2004

Arvidsjaur 1 5

Arjeplog 1 5

Luleå 1 5

Överkalix 1 5

Övertorneå 1 5

Haparanda 1 5

Pajala 1 5

Jokkmokk 1 5

Gällivare 1 5

Kiruna 1 5

Medel 1 5

NLL seminarium 1, 19 februari 2008

Reflektioner

Arbetsmarknadsdrivet företagande Överlevnadsföretagande

Ej entreprenöriellt och tillväxtorienterat

Hur kan nyföretagandet bli mer entreprenöriellt?

Hur stödja innovationer som inte är FoU-drivna?

Hur ser innovationssystemet ut för inlandet?

NLL seminarium 1, 19 februari 2008

Förutsättningar för kunskapsdriven tillväxt

Utveckling Länet har en kärna (FA Luleå) som har stora förutsättningar för kunskapsdriven tillväxt

I inlandet finns förutsättningar för en kunskapsdriven tillväxt som bygger på en förädling av naturresurserna. Globalisering och klimatförändringar ger ökad efterfrågan

Tudelat län: FA Luleå har kunskapstillgångar men lägre nyföretagande.

Övriga FA: Svagt utvecklade kunskapstillgångar men ett frekvent nyföretagande och relativt hög patentintensitet

Det finns förutsättningar för kunskapsdriven tillväxt i Norrbotten men det krävs en politik för kusten och en annan för inlandet – och ändå måste det hållas samman

NLL seminaeium 1, 19 februari 2008

Bikupa

Är det en rättvisande bild?

Hur kan den användas?

Peter Kempinsky peter@fba.se 0709-759 401

www.fba.se Christina Johannesson christina@fba.se 0709-759 400

www.fba.se

Tack för oss!

Referanslar

Benzer Belgeler

Arbetsmarknadsläget för ett urval av yrken i Norrbottens län under det närmaste året..

• Skriver remiss till MRB-teamet, lbinfm, för uppföljning bärarskap (ej ESBL, ej PNSP).. Arbetsmiljöverkets nya föreskrift om smittrisker (AFS 2018:4)

J ok k mo k k Överkalix Övertorne å Arjeplog Arvidsjaur Älvsbyn Vittangi Pajala Haparanda Stadsviken Råneå Bergnäset Björkskata n Örnäset Gammelstad Porsön Sensia

• För patienter som flyttas från Kalix, Kiruna eller Gällivare sjukhus eller OBS-platser i Jokkmokk, Pajala, Överkalix eller Övertorneå till Sunderbyn eller Piteå sjukhus

Arjeplogs kommun Arvidsjaurs kommun Bodens kommun Gällivare kommun Haparanda stad Jokkmokks kommun Kalix kommun Kiruna kommun Luleå kommun Pajala kommun Piteå kommun

• Driftstyrelse för all verksamhet, anger mål, framgångsfaktorer, indikatorer för att uppfylla landstingsfullmäktiges strategiska mål. • Se till att verksamheten uppfyller

landstingets miljöpris 2014 för sitt arbete att på ett engagerat och effektivt sätt bidra till att integrera miljöarbetet i Folktandvårdens verksamhet, utveckling och

Gällivare Jokkmokk Laponia Pajala Haparanda Grytnäs Kalix Överkalix Övertorneå Kiruna Norrskenet Bergnäset Björknäs Björkskatan Erikslund Gammelstad Hertsö Mjölkudden