3 SEPTEMBER 2004
Regionala beredningen
Delrapport 2004
Roller och uppdrag
Beredningarnas roll
I Landstingsplanen 2004 står att fullmäktiges beredningar är en länk mellan medborgarna och fullmäktige och ett komplement till partiernas arbete. I beredningarnas uppdrag ingår att lyssna och föra dialog med medborgarna och därefter föra fram sin erfarenhet till fullmäktige. Arbetet inom fullmäk- tiges beredningar har skapat förutsättningar för att öka medborgarnas enga- gemang och demokratiska inflytande. Det nya arbetssättet ger också kunni- gare förtroendevalda som har god kontakt med medborgarna. Regionala be- redningen ska ansvara för kunskap till landstingsfullmäktige om medborgar- nas behov kopplat till det övergripande målet om regional utveckling.
Regionala beredningens uppdrag
Under 2004-2005 ska regionala beredningen utifrån det regionala tillväxt- programmet (RTP) för Norrbotten föra en dialog med medborgarna om regi- onal mångfald, dvs att bevara och skapa attraktiva livsmiljöer i Norrbotten.
Särskilt ska följande perspektiv belysas:
• Ett jämställt samhälle, hur ska villkoren utvecklas för att både kvinnor och män ska ha samma förutsättningar att bo kvar eller flytta till regio- nen?
• Tillväxt, hur skapas förutsättningar för branscher som uppfattas som framgångsrika eller har potential till att bli det?
Beredningens uppdrag omfattar hela länet. Eftersom fyrkantsområdet (Luleå- Boden-Piteå-Älvsbyn) ofta nämns som ett framtida område för befolknings- ökning i länet ska beredningen särskilt undersöka uppfattningarna i de övriga kommunerna (LP 2004, 2005).
Kunskapsuppbyggnad
Regionala beredningen har under det första halvåret av det tvååriga uppdra- get, ägnat tiden till kunskapsuppbyggnad. Beredningen har bjudit in förelä- sare som beskrivit och berättat för dem om viktiga faktorer som kan påverka regional utveckling. De har också lyssnat till sakkunniga inom regionala till- växtprogrammet, jämställdhet, ansvarig för e-hälsa, information om lands- tingets verktyg för regional utveckling och deltagit i seminariet Krafttag öst- ra Norrbotten som hölls i Överkalix. Från den samlade kunskapen har leda- möterna i beredningen formulerat frågeställningar till dialogen med medbor- gare som de kontaktat. Genom den dialog de för med brukare/medborgare ökar de också sin kunskap inom det utpekade området inom regional utveck- ling, precis på liknande sätt som de fyra hälso- och sjukvårdsberedningarna gör inom sitt utpekade område inom hälso- och sjukvård. Det är ett led i att öka demokratin.
3 SEPTEMBER 2004
Pajala sisu och Gnosjöanda
Vilken betydelse har det sociala kapitalet för företagandet, i en jämförelse mellan Pajala och Gnosjö? Lena Rantakyrö, doktorand Luleå tekniska uni- versitet, presenterade sin rapport Pajala-sisu och Gnosjöanda (2001) där hon undersökt det sociala kapitalets1 betydelse för företagandet. Pajala och Gno- sjö betraktas ofta som motpoler när det gäller den lokala jordmånen för före- tagande. Rantakyrö har analyserat förhållandena på respektive ort och jäm- fört skillnader och likheter för företagandets villkor i Gnosjö och Pajala.
Jämförelsen visar att trots en stark social samhörighet, en lokal identitet och ett gemensamt värdesystem (”det sociala kapitalet”) har de sociala påver- kansfaktorerna och på det sätt de samverkat, plus den ideologi som företräds av respektive kommun, haft en positiv effekt på företagandet i Gnosjö me- dan effekten snarare har varit negativ i Pajala och på så sätt försvårat utveck- lingen av det lokala näringslivet. Gnosjöregionen har haft en koncentration av företag i kluster dvs företag som samarbetar och konkurrerar med var- andra inom samma delbranscher eller nischer och på så sätt får de en mer dynamisk lokal marknad än vad som gäller företag i Pajala.
Rantakyrös undersökning visar att hoppet inte alls är ute för Pajala del, där det görs ansträngningar från lokalpolitiskt håll och inte minst företagarna själva försöker vända den tidigare negativa utvecklingen. Rantakyrö avsluta- de med att poängtera att varje kommun har sin sociala kultur, som varken är bra/dålig eller bättre/sämre utan istället är den sociala kulturerna olika bero- ende på historiska faktorer. Det går inte att kopiera socialt kapital och på så sätt göra samma sak som en annan kommun. Varje kommun eller region måste utgå från sina egna förutsättningar.
Regionala tillväxtprogrammet
Per Nilsson från kommunförbundet och Älvsbyns kommun berättade om hur det regionala tillväxtprogrammet har vuxit fram med hjälp av politiker och tjänstemän inom länsstyrelsen, landstinget och kommuner. Såväl kommu- nerna som Kommunförbundet och Landstinget anser att arbetet med RTP har inneburit betydligt större utrymme för samarbete och i större utsträckning att komma med synpunkter än vid framtagandet av det tidigare Regionala till- växtavtalet, sa Nilsson. På så sätt har partnerskapet fungerat bra. Nilsson redogjorde för de olika grupperna i programmet och vad de arbetat med till och med januari 2004. Nilsson betonade att RTP kommer att förändras allt eftersom arbetet framskrider. Det ska vara ett levande dokument som föränd- ras och anpassas efter hur utvecklingen går. Varje kommun avgör vilka bran- scher inom kommunen som de ser som möjliga tillväxtbranscher.
Övergripande mål
Regional samverkan Regional kraftsamling Regional mångfald Samver-
kan/Näringslivsutveckling Attraktiv region Kompetens försörjning/ kom- petens utveckling
Handlingsprogram Handlingsprogram Handlingsprogram Partnerskapet har eftersträvat en så jämn könsfördelning som möjligt i de olika grupperna. I det nu framtagna regionala tillväxtprogrammet har alla 14 kommuner varit överens om att varje kommun måste veta vad de vill oavsett vad organisationer på statlig och regional nivå har presenterat. Totalt 147
1 Lokal identitet, gemensamt värdesystem, internalisering via sociala institutioner, social kontroll
3 SEPTEMBER 2004
personer har deltagit i arbetet kring regionala tillväxtprogrammet. Det fanns olösta knutar kopplat till vem/vilka som har ansvaret för genomförandet i januari 2004, när Nilsson mötte ledamöterna i beredningen. Dessa knutar är nu lösta.
Till beredningens ledamöter och övriga ledamöter i fullmäktige har även regionala enheten, division kultur och utbildning, Luleå tekniska universitet bidragit med kunskapsuppbyggnad kring RTP dels under fullmäktigemöten och dels genom uppföljningen av landstingets RTP-arbete genom beredning och rapportering till landstingets ledningsgrupper, främst den regionala led- ningsgruppen. En samlad redovisning sker dessutom fyra gånger per år i bi- laga till landstingsdirektörens rapport. I bilaga till landstingsdirektörens rap- port till landstingsstyrelsen den 1 juni tydliggörs att handlingsprogrammen utgör den viktigaste delen i genomförandet av tillväxtprogrammet, där det även kan komma att formuleras ytterligare handlingsprogram fram till 2007.
Landstinget ansvarar för handlingsprogrammen Regional attraktionskraft, Kultur- kulturarv och E-hälsa.
Norrbotten - ett jämställt län?
Jämställdhetsdirektör Britt-Marie Lugnet Häggberg har introducerat bered- ningen i begrepp och statistik inom jämställdhet. Lugnet Häggberg framhöll att det är lätt att fastna med jämställdhetsdebatt på det personliga planet där diskussionen då handlar om vem som gör vad i hemmet. Lugnet Häggberg underströk att det handlar om att på en strukturell nivå verka för ett samhälle där kvinnor och män har samma möjligheter, rättigheter och skyldigheter inom alla väsentliga områden i livet. Genom de nationella jämställdhetsmå- len visas att det innebär:
• En jämn fördelning av makt och inflytande.
• Samma möjligheter till ekonomiskt oberoende.
• Lika villkor och förutsättningar i fråga om företagande, arbete, arbetsvill- kor och utvecklingsmöjligheter i arbetet.
• Lika tillgång till utbildning och utveckling av personliga ambitioner, in- tressen och talanger.
• Delat ansvar för arbetet med hem och barn.
• Frihet från könsrelaterat våld.
Från publikationen ”Balans, av kvinnor och män i Norrbottens kommuner”
visade Lugnet Häggberg statistik över hur det ser ut i kommunerna över vil- ka som styr, uppdelat på kön och ålder. Materialet delades ut till ledamöter- na. I häftet På tal om kvinnor och män….2002 från Länsstyrelsen i Norrbot- tens län, redovisas en mängd fakta-information kring fördelningen mellan kvinnor och män inom områden som: befolkning, medellivslängd, föräldra- penning, förvärvsarbete, företagande, löner, inkomst, arbetslöshet, utbild- ning, politik, JämIndex, tidsanvändning och brott. Exempelvis:
• I samtliga kommuner i Norrbotten län är det ett underskott på kvinnor i åldern 20-34 år.
• Männens medellivslängd ökar - kvinnors livslängd är oförändrad.
• Män som bor i Norrbotten har den kortaste livslängden i Sverige.
3 SEPTEMBER 2004
• Flickor har genomsnittligt högre betygsvärden i grundskolan åk 9. Största skillnaden mellan flickor och pojkars betygsvärden finns i Övertorneå (43%) och Jokkmokk (41%). Minsta skillnaden i Piteå (6%).
• Yngre kvinnor har längre utbildning än jämnåriga män.
• Kvinnans heltidslön är 86 % av mannens.
• Arbetslösheten är högst bland unga män och män i 60-års åldern. Bland kvinnorna är den högst i åldern 26-27 och lägst i 50-års åldern.
• År 2001 startades 2,9 nya företag/1000 kvinnor och 6,4 nya företag/1000 män i länet.
• Andelen av nystartade företag år 2001 som leds av kvinnor är 29 procent vilket placerar länet på en femtonde plats i landet tillsammans med Uppsala län.
• Nedgången i nyföretagandet år 2001 har i Norrbottens län påverkat kvin- nornas nyföretagande i högre grad än männens.
Ung i Norrbotten
Peter Waara docent i sociologi vid Luleå tekniska universitet (LTU) inleder föreläsningen med att säga att ungdomar inte är en homogen grupp, lika lite som vuxna är det. Han har i många år forskat kring ungdomstiden, både med hur den såg ut för över hundra år sedan och hur den ser ut idag. Han konsta- terar att det har skett en förskjutning på när vi betraktas som vuxna idag, jämfört med förut. Det är flera faktorer som bidragit till det, exempelvis längre obligatorisk skolgång, det är senare i livet som vi blir etablerade på arbetsmarknaden, vi flyttar hemifrån när vi är äldre än tidigare eller varierar mellan att bo hemma igen och att ha en egen bostad. Att vara vuxen handlar om hur omgivningen ser på personen. I det sammanhanget nämner Waara de fyra V= villa, vovve, video, Volvo och även ett stort A, som i amortering
.
Waara beskriver att studier visar att ungdomar som flyttar från inlandet är inget unikt för Norrbotten och Sverige. Samma fenomen finns bl a i Italien, Finland, Tyskland m fl. Utflyttningen har inte ökat utan det är inflyttningen som inte är lika stor som tidigare. Statistiskt brukar ca 30% av de som flyttar från länet, flytta tillbaka till hemlänet. En stor del som flyttar tillbaka gör det till region-centrat istället för till sin ursprungliga hemkommun.Ledamöterna och Waara konstaterar att Norrbotten har både struktur-, kul- tur- och utvecklingspotential. Waara hävdar att framgången sitter i mentalite- ten. Det kan handla om att inse att: Gräset är inte grönare på andra sidan!
3 SEPTEMBER 2004
Familj(socialisation)
Struktur (hard fact) Kultur (mentalitet)
Aktör
handling
Reaktiva(”ingen utifrån ska komma hit och ändra på det vi alltid har gjort”
Progressiva (”vad kan jag göra för min situation?”)
Figur 1. Faktorer som påverkar människors handlingar
Waara säger att ofta hålls fokus på strukturen (som är i det närmaste likadan oberoende av var i landet vi lever. Dvs lagar, skatter, organisationer på lokal, regional nivå osv och som är relativt snabb att ändra på när såna beslut kom- mer). Det är lätt att glömma att just kulturen (mentaliteten) har stor betydelse för hur handlingarna blir. Mentaliteten tar tid att förändra även om viljan finns, eftersom det handlar om attityder, idéer, förhållningssätt osv. Där be- hövs en medveten plan för att få en till en förändring. Waara avslutar med att säga att det är dags att prata om utmaningar istället för problem.
E-hälsa - en tillväxtbransch
Jan-Erik Nygård IT-chef och ansvarig för handlingsprogrammet för e-hälsa, inbjöds för att ge ökad kunskap kring begreppet e-hälsa. Norrbottens läns landsting är det enda landsting som har ett helt integrerat it-system vilket innebär stora fördelar i kommunikationen mellan olika vårdnivåer och mel- lan olika divisioner och enheter.
Handlingsprogrammet för e-hälsa innehåller tre huvudområden:
• Distansvård -primärvård i hemmet
• Landsting, kommuner och privata vårdgivare -hur ska samarbetet se ut?
ex skolhälsovården
• Utveckling av ny teknik -inom vårdområdet, ex sensorteknik och utveck- ling av teknik som kan säljas nationellt och internationellt.
På frågan: hur ska IT utvecklas, framhåller Nygård att det är behoven i vår- den som ska styra teknikutvecklingen och inte tvärt om. Inom landstinget finns ett produktråd där alla divisioner finns representerade. Inom rådet förs diskussioner om åt vilket håll utvecklingen kan fortsätta.
Landstingets verktyg för regional utveckling
För att få ökad kunskap om landstingets engagemang inom organisationer och företag bjöds Åsa Snällfot, utredare regionala enheten in till ett bered- ningsmöte. Snällfot redovisade material om landstingets ägarstyrningspolicy, landstingets representation i externa organ, en kort beskrivning av delar av alla organisationer och företag där landstinget finns representerat på olika sätt. Slutligen hade beredningens ledamöter fått ta del av Styrelseboken - en vägledning för ledamöter i kommunala bolag före beredningsmötet, där
3 SEPTEMBER 2004
Snällfot bistod med att svara på frågor kring materialet som ledamöterna hade.
Kunskaper och avgränsning
Utifrån tidigare erfarenhet och den kunskapsuppbyggnad som ledamöterna fått om hur olika faktorer kan påverka regional utveckling på olika sätt har beskrivits med nedanstående illustration.
Tillgång till riskvilligt kapital
Kontaktnät för företagare
Infrastruktur:
vägar, tåg, flyg, buss, datanät
Eldsjälar
Tillgång till vård efter behov
Bostäder Skolor/utbildning
Kultur: delta och/
eller konsumera
Medborgarnas
mentalitet:”göra själv eller sitta och vänta på andra”
Strukturen:lika
inom landet med små variationer
Kultur och tradition Religion
RTP - tillväxtbranscher och jämställdhet mellan könen
Regionala förutsätt- ningar för tillväxt
Figur 1. Faktorer som kan påverka regional utveckling i dess komplexitet.
RTP-”bubblan” visar på regionala beredningens uppdrag under 2004-2005.
Avgränsning av uppdraget
I det regionala tillväxtprogrammet (RTP) har framförallt sex branscher valts med avseende på att de anses ha tillväxtpotential. Branscherna är upplevelse- industri, e-hälsa, testverksamhet, media & lärande, process-IT, basindustri.
Det regionala tillväxtprogrammet har uttalat ett övergripande jämställdhets- mål som innebär att kvinnor och män ska ha samma rättigheter, möjligheter och skyldigheter inom livets alla områden. All statistik för uppföljning av de kvantifierbara målen ska vara könsuppdelad.
Som ett första steg i det tvååriga uppdraget har beredningen avgränsat sitt arbete genom att inrikta dialogen till kommunala företrädare och företagare inom de lokalt utpekade tillväxtbranscherna i följande kommuner: Haparan- da, Kalix, Pajala, Överkalix och Övertorneå. De har även kontaktat företag som framstår som positiva förebilder i dessa kommuner.
Beredningen återkommer under 2004-2005 med resultat från de möten med medborgare som de kommer att göra.
