www.pwc.se
Anders Färnstrand Auktoriserad revisor Certifierad kommunal revisor
Per Ståhlberg
Certifierad kommunal revisor
Mars 2015
Granskning av årsredovisning 2014
Norrbottens läns
landsting
Innehållsförteckning
1. Sammanfattning ... 1
2. Inledning ... 2
2.1. Bakgrund ... 2
2.2. Revisionsfråga och metod ... 2
2.3. Revisionskriterier ... 3
3. Granskningsresultat ... 4
3.1. Verksamhetens utfall, finansiering och ekonomiska ställning ... 4
3.1.1. Förvaltningsberättelse ... 4
3.1.1.1. Översikt över utvecklingen av verksamheten ... 4
3.1.1.2. Investeringsredovisning... 5
3.1.1.3. Driftredovisning ... 6
3.1.2. Balanskrav ... 7
3.1.3. God ekonomisk hushållning ... 7
3.1.3.1. Finansiella mål ... 7
3.1.3.2. Mål för verksamheten ... 8
3.2. Rättvisande räkenskaper ... 10
3.2.1. Balansräkning ... 12
3.2.2. Kassaflödesanalys ... 13
3.2.3. Tilläggsupplysningar ... 14
1. Sammanfattning
PwC har på uppdrag av de förtroendevalda revisorerna granskat landstingets årsredovisning för perioden 2014-01-01 – 2014-12-31. Uppdraget ingår som en obligatorisk del av revisionsplanen för år 2012.
Syftet med granskningen är att ge revisorerna ett underlag för sin bedömning av om årsredovisningen är upprättad i enlighet med lagens krav och god redovisningssed samt om resultatet är förenligt med de mål som landstingsfullmäktige beslutat.
Vi bedömer att årsredovisningen huvudsakligen redogör för utfallet av verksamheten, verksamhetens finansiering och den ekonomiska ställningen.
Med det redovisade resultat på – 37 mnkr så lever landstinget inte upp till kommunallagens krav på en ekonomi i balans 2014. Vi bedömer att landstingets ekonomiska situation och utveckling är fortsatt svag. Divisionerna redovisar ett sammantaget underskott på 284 miljoner kronor mot budget. Av 84 miljoner kronor i sparplaner så lyckades divisionerna spara 17 miljoner kronor. Målet uppnås alltså inte och årets verkställda sparåtgärder uppgår till 20 procent av det beslutade att jämföra med föregående års 9 procent.
Vi bedömer att utfallet inte är förenligt med de mål för god ekonomisk hushållning i det finansiella perspektivet som fullmäktige beslutat om.
Vi bedömer vidare att verksamhetens utfall, utifrån årsredovisningens återrapportering, endast delvis är förenlig med verksamhetsmålen för god ekonomisk hushållning.
Vi bedömer vidare att årsredovisningen i allt väsentligt uppfyller kraven på
rättvisande räkenskaper och är upprättad enligt god redovisningssed.
2. Inledning
2.1. Bakgrund
I den kommunala redovisningslagen (KRL) regleras externredovisningen för kommuner och landsting. I lagen finns bestämmelser om årsredovisningen. Vidare regleras den kommunala redovisningen av uttalanden från Rådet för kommunal redovisning (RKR) och i tillämpliga delar av Redovisningsrådet och Bokförings- nämndens normering.
Revisionsobjekt är Landstingsstyrelsen som enligt kommunallagen är ansvarig för årsredovisningens upprättande.
2.2. Revisionsfråga och metod
Revisorerna har bl. a. till uppgift att pröva om räkenskaperna är rättvisande. Inom ramen för denna uppgift bedöms om årsredovisningen är upprättad i enlighet med lag om kommunal redovisning (kap 3 – 8). Vidare ska revisorerna enligt kommu- nallagen (9:9a) avge en skriftlig bedömning av om resultatet enligt årsredovisning- en är förenligt med de mål fullmäktige beslutat om. Bedömningen ska biläggas årsbokslutet. Detta sker inom ramen för upprättandet av revisionsberättelsen.
Granskningen, som sker utifrån ett väsentlighets- och riskperspektiv, ska besvara följande revisionsfrågor:
Lämnar årsredovisningen upplysning om verksamhetens utfall, verksam- hetens finansiering och den ekonomiska ställningen? Med verksamhetens utfall avses utfallet i förhållande till fastställda mål och ekonomiska ramar.
Har balanskravet uppfyllts och hanteras eventuella underskott i enlighet med balanskravets regler?
Är årsredovisningens resultat förenligt med de mål fullmäktige beslutat avseende god ekonomisk hushållning?
Är räkenskaperna i allt väsentligt rättvisande? Med rättvisande avses följsamhet mot lag, rekommendationer och god redovisningssed.
Granskningen av årsredovisningen omfattar:
förvaltningsberättelse (inkl. drift- och investeringsredovisning)
resultaträkning
kassaflödesanalys
balansräkning
Bilagor och specifikationer till årsredovisningens olika delar har granskats.
Vi har även bedömt landstingets ekonomiska ställning och utveckling, efterlevna-
den av balanskravet och om resultatet i årsredovisningen är förenligt med de mål
för god ekonomisk hushållning som fullmäktige beslutat om.
Granskningen har utförts enligt god revisionssed för kommuner och landsting. Det innebär att granskningen planerats och genomförts ur ett väsentlighets- och risk- perspektiv för att i rimlig grad kunna bedöma om årsredovisningen i allt väsentligt ger en rättvisande bild. Med rättvisande bild menas att årsredovisningen inte inne- håller fel som påverkar resultat och ställning eller tilläggsupplysningar på ett sätt som kan leda till ett felaktigt beslutsfattande. Granskningen omfattar därför att bedöma ett urval av underlagen för den information som ingår i årsredovisningen.
Då vår granskning av den anledningen inte varit fullständig utesluter den inte att andra än här framförda brister kan förekomma.
Granskningen har introducerats genom kontakter och samplanering med
landstingets ekonomikontor. Granskningen har utförts enligt god revisionssed med utgångspunkt i SKYREV:s utkast ”Vägledning för redovisningsrevision i kommuner och landsting”. Vägledningen baseras på ISA (International Standards on Auditing).
Som framgår av vägledningen kan implementeringen ske successivt varför
tillämpliga ISA helt eller delvis har följts beroende på om vägledningen har beaktas i årets revisionsplan. Granskningen har skett genom intervjuer,
dokumentgranskning, granskning av räkenskapsmaterial och i förekommande fall registeranalys.
Landstingsstyrelsen fastställde årsredovisningen 2015-03-04 och fullmäktige behandlar årsredovisningen 2015-04-15.
2.3. Revisionskriterier
Landstingsstyrelsen är ansvarig för upprättandet av årsredovisningen som enligt 8 kap 18 § KL ska godkännas av kommunfullmäktige.
Granskningen av årsredovisningen innebär en bedömning av om rapporten följer:
Kommunallagen
Kommunal redovisningslag
Rekommendationer från rådet för kommunal redovisning
Fullmäktiges beslut om god ekonomisk hushållning
3. Granskningsresultat
3.1. Verksamhetens utfall, finansiering och ekonomiska ställning
3.1.1. Förvaltningsberättelse
3.1.1.1. Översikt över utvecklingen av verksamheten Bedömning och iakttagelser
Vi bedömer att förvaltningsberättelsens översikt och upplysningar i allt väsentligt överensstämmer med kraven i KRL.
Analys och rättvisande bedömning av ekonomi och ställning
Analysen av årets resultat och utvärdering av den ekonomiska ställningen ger en rättvisande bild. Resultatet analyseras och jämförs med föregående års utfall och liksom tidigare år analyseras de stora verksamhetskostnaderna, intäkterna från skatter och bidrag samt de finansiella intäkterna och kostnaderna. Av driftsredo- visningen framgår storleken på avvikelserna mot respektive divisions budget. I den finansiella analysen redovisas även driftsredovisningen per sektor (enligt SKL:s indelning) och här framgår att nettokostnaderna stiger för samtliga sektorer, undantaget Regional utveckling.
Någon djupare analys av divisionernas svårigheter att uppfylla de sparkrav de är ålagda samt tänkta åtgärder för att framgent nå en ekonomi i balans framgår inte av årsredovisningen. Det som konstateras är att de krävs mångmiljonbesparingar och utsikterna är små att ett nollresultat kommer att presenteras för år 2015.
Landstingsdirektören ska före halvårsskiftet 2015, enligt styrelsebeslut från september 2014, redovisa områden för intäktsökningar och/eller kostnads- reduktioner för att nå fullmäktiges resultatmål utöver den redan beslutade ekono- miska handlingsplanen.
I förvaltningsberättelsen beskrivs också utvecklingen avseende likvida medel, kortfristiga placeringar, pensionsskulden och landstingets soliditet vilken sjunkit något och uppgår nu till 37 procent.
Händelser av väsentlig betydelse
Av förvaltningsberättelsen framgår en del väsentliga händelser som inträffat under och delvis efter räkenskapsåret.
Årsredovisningen redogör för utvecklingen inom olika områden. Den innehåller avsnitt om befolknings- och folkhälsoutvecklingen samt om organisations-
förändringen som trädde i kraft under 2014. Påverkan från nya lagar, försök med tillgång till journaler på nätet vid hälsocentralerna, utvecklingsarbete inom
infektionssjukvården som inletts samt översyn av patientavgifter är andra händelser som framgår av förvaltningsberättelsen
Förväntad utveckling
Av förvaltningsberättelsen i viss omfattning den förväntade utvecklingen inom olika
verksamheter. I ett avsnitt om prioriterade utvecklingsområden framgår att arbetsprocesser för omhändertagandet av vårdtunga individer, missbruks- och beroendevård, samarbete med kommunerna inom området psykisk ohälsa samt utbildningsinsatser för personal inom den palliativa vården ligger högt på landstingets dagordning.
Väsentliga personalförhållanden
Den obligatoriska redovisningen av sjukfrånvaro redovisas enligt KRL 4:1 a, det vill säga frånvaron specificeras på lång- och korttidsfrånvaro, män och kvinnor samt åldersindelad. Sjukfrånvaron fortsätter krypa uppåt och uppgår till 5,o procent (4,8 procent).
Av en genomförd medarbetarundersökning så framgår att landstingets utvecklings- områden är förbättra attraktiviteten som arbetsgivare, tydliggöra mål och i större utsträckning jobba med systematiskt förbättringsarbete.
Antalet anställda har under året ökat med 113 personer och uppgår nu till 7 108 st.
Gemensam förvaltningsberättelse
Förvaltningsberättelsen innehåller också ett avsnitt om de landstingsägda bolagen och stiftelserna. Då den av landstingsägda bolagssfären inte uppgår till en väsentlig del av landstingets omsättning och balansomslutning krävs ingen sammanställd redovisning.
Andra förhållanden som har betydelse för styrning och uppföljning av verksamheten
Förvaltningsberättelsen innehåller en genomgång och analys av de av fullmäktige beslutade målen för god ekonomisk hushållning i det finansiella och verksam- hetsmässiga perspektiven.
Avsnitt om vårdprocesser, vårdkonsumtion, jämlikhet och jämställdhet, kompetensförsörjning och miljö presenteras också i förvaltningsberättelsen.
3.1.1.2. Investeringsredovisning Bedömning och iakttagelser
Vi bedömer att investeringsredovisningen i allt väsentligt ger en rättvisande bild av årets investeringar.
Redovisningen visar planerade och faktiskt utförda investeringar per grupperna immateriella tillgångar, fastigheter och inventarier samt hur de senare är fördelade per division. Jämförelser görs också mot föregående år. Upplysning om
beloppsgränser avseende gränsdragningen mellan driftskostnad och investeringsutgifter lämnas i redovisningsprinciperna.
Årets investeringar uppgick till totalt 287 mnkr (339 mnkr). Investeringsramen
enligt landstingsplan var beslutad till 443 mnkr för 2014. Ramen för fastigheter
Sunderby sjukhus 2014 uppgick till 240 mnkr varav 43 mnkr förbrukats. Avvikelsen
beror på att ombyggnationen av akuten Sunderby sjukhus skjutits på framtiden.
3.1.1.3. Driftredovisning Bedömning och iakttagelser
Vi bedömer att driftredovisningen i allt väsentligt ger en rättvisande bild av hur utfallet förhåller sig till fullmäktiges budget.
Divisionernas budgetavvikelse redovisas i tabellen nedan:
(mnkr) Utfall mot
budget 2014
I förhållande till landstings-
bidrag Utfall mot
budget 2013 Utfall mot
budget 2012 Utfall mot budget 2011
Närsjukvård -195 -8 % -199 -156 -244
Länssjukvård -77 -4 %
Folktandvård 4 5 % 0 -1 -3
Kultur o utbildning -19 -17 % -17 -6 0
Service 0 0 % 2 18 5
Länsteknik 3 2 % 4 7 0
S:a divisioner -284 -210 -138 -242
Utifrån tabellen ovan kan vi utläsa att årets utfall försämrats jämfört med föregående år med 74 mnkr eller 35 procent. I kronor räknat har division
Närsjukvård det största underskottet i förhållande till budget och Division Kultur och utbildning det största procentuella underskottet i förhållande till landstings- bidraget. Nedan kommenteras närmare de divisioner som har större avvikelser jämfört med budget.
Division Närvård: Divisionen redovisar ett underskott med 195. Underskottet är 115 mnkr sämre än resultatmålet enligt divisionsplanen. Av underskottet hänförs 166 mnkr eller 85 procent till personalkostnader. Underskotet för läkemedel i vården uppgår till 38 mnkr. Patientintäkter redovisar ett överskott med 38 mnkr.
Division Länssjukvård: Divisionen redovisar ett underskott med 77 mnkr.
Underskottet är 39 mnkr sämre än resultatmålet enligt divisionsplanen.
Underskottet hänförs till divisionens egen verksamhet, - 6 mnkr, riks- och regionsjukvården, -61 mnkr och sjuktransporter, -10 mnkr.
Division Folktandvård: Divisionen redovisar ett överskott mot budget med 4 mnkr. Överskottet tillskrivs rättelse i tillämpade beräkningsmetod av befarade kundförluster.
Division Kultur & Utbildning: Divisionen redovisar ett underskott med 19 mnkr (2013, 17 mnkr, 2012, 6 mnkr, 2011, 0 mnkr, 2010, -2 mnkr). Intäkterna
fortsätter att sjunka och ligger 4 mnkr lägre än föregående år. Underskotet
hänförs till naturbruksskolorna. Kraftfulla åtgärder är vidtagna sen tidigare med
både personalavgångar och minskat lokalinnehav innebärande att situationen
bedöms vara sådan att ytterligare besparingar inom dessa områden skulle
omöjliggöra att undervisning kan bedrivas.
Nedan kan vi följa divisionernas utfall de senaste sju åren. Utfallet är 74 mnkr eller 35 procent sämre än 2013.
mnkr 2014 2013 2012 2011 2010 2009 2008
Utfall divisionerna -284 -210 -138 -242 -88 -23 -219
Sparåtgärder
Kopplat till divisionernas negativa resultat har det de senaste åren funnits ett antal sparprogram. Tabellen nedan visar att divisionerna 2014 klarade av 20 procent av de beslutade sparåtgärderna. Verkställda sparåtgärder varierar mellan divisioner från 13 procent till 44 procent.
mnkr 2014 2013 2012 2011 2010 2009 2008
Beslutade sparåtgärder 84 97 135 90 147 131 59
Effekt av sparåtgärder 17 9 99 43 70 103 37
% 20 % 9 % 73 % 48 % 48 % 79 % 63 %
3.1.2. Balanskrav
Bedömning och iakttagelser
Vi instämmer i landstingets bedömning att balanskravet inte har uppfyllts för 2014.
Av balanskravsutredningen framgår att landstinget har 37 mnkr att återställa och detta senast år 2017.
Enligt KRL 4:4 ska det i förvaltningsberättelsen anges, inte bara när, utan även på vilket sätt man avser göra den föreskrivna regleringen av det negativa
balanskravsresultatet. Information om detta saknas i förvaltningsberättelsen.
3.1.3. God ekonomisk hushållning
Av den Strategiska planen 2014-2016 framgår tio strategiska mål för god
ekonomisk hushållning indelade i fem olika perspektiv – medborgare, verksamhet, kunskap och förnyelse, medarbetare samt ekonomi. Landstingsstyrelsen har i sin tur arbetat fram delmål, framgångsfaktorer, indikatorer och mått för att kunna utvärdera måluppfyllelsen av fullmäktiges strategiska mål.
Bedömning och iakttagelser
Vi bedömer att utfallet inte är förenligt med de mål för god ekonomisk hushållning i det finansiella perspektivet som fullmäktige beslutat om.
Vi bedömer vidare att verksamhetens utfall, utifrån årsredovisningens återrappor- tering, endast delvis är förenlig med verksamhetsmålen för god ekonomisk
hushållning.
3.1.3.1. Finansiella mål
Under perspektivet ekonomi i årsredovisningen görs en avstämning mot
landstingets finansiella mål som fastställts i budget 2014.
Landstingsfullmäktige Landstingsstyrelsen Perspektiv Strategiska
mål Indikatorer Mått för
måluppfyllelse Måluppfyllelse 2014
Ekonomi En ekonomi som ger handlingsfrihet
Resultatmål i förhållande till verksamhetens nettokostnader
2 % (2015) ?
Andel divisioner som visar positiva resultat
100 % Nej
Det finns system för införande av nya arbetssätt och verksamheter
”Ska utvecklas” ?
En ekonomi som inte belastar kommande generationer
Strukturerad kostnad för hälso- och sjukvård
Nå standard-
kostnaden ?
Kostnadsutveckling av personalkostnader och inhyrd personal exkl. pensioner
Öka max enligt löneavtal
Nej
Kostnad per producerad DRG- poäng exkl. ytterfall och psykiatri enligt KPP-databasen
Inte överstiga snittet för läns- och länsdels- sjukhus i riket
Delvis
Kostnadsyterfall,
slutenvård 2 % Nej
Kostnadseffektiv läkemedels- förskrivning
Alla Delvis
Värdet på läkemedel som kasseras per år i läkemedelsförråden
Lägre än 300 tkr Nej
Som tabellen visar så uppnås inte några av de mått som styrelsen satt upp för att utvärdera fullmäktiges övergripande mål. Två visar på delvis måluppfyllelse och ytterligare två saknar bedömning. Målet för resultatet i förhållande till
verksamhetens nettokostnader är satt för år 2015 och går därför inte mäta för 2014.
3.1.3.2. Mål för verksamheten
Sammanfattning av förvaltningsberättelsens utvärdering av fullmäktiges mål i
verksamhetsperspektivet återfinns nedan.
Landstingsfullmäktige Landstingsstyrelsen Perspektiv Strategiska mål Antal indikatorer
inom perspektivet Varav uppfyllda 2014
Medborgare Nöjda medborgare
14 st 1 st
Sveriges bästa självskattade hälsa
Verksamhet En effektiv verksamhet med god kvalitet
31 st 17 st
Helhetsperspektiv med människan i centrum Kunskap och
förnyelse Konkurrenskraftig region Långsiktig förnyelse 9 st 2 st Medarbetare Attraktiv arbetsgivare Aktivt medarbetarskap 7 st 3 st
Av analysen av måluppfyllelsen för Medborgarperspektivet går att utläsa att
förtroendet för hälsocentralerna ligger stabilt på drygt 60 procent och för sjukhusen ligger förtroendet på riksnivå, dvs ca 70 procent. Även resenärernas nöjdhet
avseende länets kollektivtrafik ligger i nivå med rikssnittet däremot så uppnås inte riktigt de egenuppsatta målnivåerna.
Sämre ser det ut med målet om Sveriges bästa självskattade hälsa, på detta område ligger Norrbotten långt ner vid jämförelse med riket i övrigt. Samtidigt visar
mätningar att hälsoutvecklingen på många områden utvecklas positivt hos länsmedborgarna.
I Verksamhetsperspektivet uppfylls 17 av de av styrelsen fastställda indikatorerna.
Av de 17 uppfyllda indikatorerna ligger flertalet under fullmäktigemålet om en effektiv verksamhet med god kvalitet. Här omnämns att väntetiden för vård i Norrbotten är relativt låg, att cancervården för goda betyg å andra sidan ses ingen förbättring i indikatorerna för patientsäkerhet och tillgängligheten till vården har försämrats något under 2014.
Inom samma perspektiv men vad gäller indikatorerna för målet om ett helhetsperspektiv med människan i centrum så är bedömningen delvis
måluppfyllelse för i princip samtliga mått. Generellt sett så visar mätningar att patienternas nöjdhet med vården ökar, inte minst vid sjukhusen, med undantag för den psykiatriska slutenvården.
Konkurrenskraftig region och långsiktig förnyelse är de mål som fullmäktige ställt upp inom perspektivet Kunskap och förnyelse. Vad avser regionens
konkurrenskraft så lyfts etableringen av datacenterföretag som exempel på positiva
signaler. Det mindre positiva som lyfts fram är att andelen med eftergymnasial
utbildning i länet inte närmar sig riksnivån och att andelen män som avslutar sin
gymnasieutbildning inom fyra år också avviker negativt från rikssnittet. Detta
bedöms få konsekvenser för framtida möjligheter till arbete och risk för sämre hälsa
m m.
Vad avser långsiktig förnyelse så kan en ökning av forskarutbildade och
forskarpublikationer uppmätas. Det finns inte samma ökning vad gäller pågående forskarstudier/läkemedelsstudier exempelvis.
Fullmäktiges två mål inom Medarbetarperspektivet är att vara en attraktiv
arbetsgivare och att medarbetarskapet ska vara aktivt. Vad avser attraktiviteten som arbetsgivare så bedöms bland annat förutsättningarna för ledarskap som goda samtidigt så konstateras att arbetet med minskning av bristyrken och insatserna för jämlikhet och jämställdhet vara i behov av utveckling.
Indikatorerna för målet om ett aktivt medarbetarskap är hög frisknärvaro, låg sjukfrånvaro och upplevd hälsa. Vad gäller det sistnämnda så bedöms den indikatorn uppfylld till skillnad från nivåerna på frisknärvaron respektive sjukfrånvaron.
3.2. Rättvisande räkenskaper
Vi bedömer att resultaträkningen uppfyller KRL:s krav och i övrigt är upprättad i enlighet med god redovisningssed.
Vi bedömer att resultaträkningen ger en i allt väsentligt rättvisande bild av årets resultat.
Nedan redovisas resultaträkningens utfall jämfört med föregående år och prognos.
Resultaträkning Utfall
2014
Utfall 2013
Budget 2014
Prognos aug 2014
Verksam hetens intäkter 1 1 3 8 1 1 95 1 009 1 1 03
Verksam hetens kostnader -7 87 4 -7 567 -7 552 -7 803
Av skriv ningar -2 3 7 -2 2 4 -2 41 -2 3 7
Verksamhetens nettokostnader -6 973 -6 596 -6 784 -6 937
Skatteintäkter 5 000 4 846 5 003 5 02 5
Generella statsbidrag och utjäm ning 1 7 90 1 866 1 800 1 7 99
Resultat före finansiella poster -183 116 19 -113
Finansiella intäkter 1 80 64 55 1 2 9
Finansiella kostnader -3 4 -2 97 -41 -3 4
Årets resultat -37 -117 33 -18
En analys av händelser och ”opåverkbara” poster som haft väsentlig påverkan på avvikelsen mellan åren redovisas nedan.
Verksamhetens intäkter föregående år påverkades positivt med återbetalning av avtalspremier med 91 mnkr och realisationsvinster med 9 mnkr.
Finansiella intäkter 2014 har påverkats av reavinster vid byte av förvaltare av den långsiktiga kapitalförvaltningen, 124 mnkr samt uppskrivning av tidigare nedskrivning av kapitaltillskott, 6 mnkr.
Årets pensionsavsättning inklusive ränta uppgår till 161 mnkr, att jämföra
med 424 mnkr år 2013. Föregående års resultat påverkades negativt med 241
mnkr på grund av justering av den så kallade RIPS-räntan.
Ovanstående poster innebär netto en resultatförsämring om ca 191 mnkr mellan åren, se tabell nedan.
Om ovanstående jämförelsestörande poster exkluderas från resultaträkningen får vi följande justerade resultaträkning:
Resultaträkning, mnkr
Justerat resultat 2014
Justerat resultat
2013 Budget
2014 Avvikelse 2014
Verksamhetens intäkter 1 139 1 095 1 009 130
Verksamhetens kostnader -7 874 -7 568 -7 552 -322
Avskrivningar -237 -224 -241 4
Verksamhetens nettokostnader -6 973 -6 696 -6 784 -189
Skatteintäkter 5 000 4 846 5 003 -3
Generella statsbidrag 1 790 1 866 1 800 -10
Resultat före finansiella poster -183 15 19 -202
Finansiella intäkter 50 64 55 -5
Finansiella kostnader -34 -56 -41 7
Resultat -167 24 33 -200
Resultatet justerat för jämförelsestörande poster avviker negativt från resultatmålet enligt landstingsplanen med 200 mnkr. Det justerade resultatet innebär att
resultatmålet från och med 2015 i förhållande till verksamhetens nettokostnad, 2 procent, inte nås.
De största kostnadsslagen och dess utveckling ingående i verksamhetens kostnader samt skatteintäkter och generella statsbidrag och utjämning framgår nedan.
2014 Andel 2013 Förändring
Landstingets kostnader, mnkr 7 874 7 568 4 %
- varav personal 4 325 55 % 4 157 4 %
- varav läkemedel 835 11 % 788 6 %
- varav riks- och regionsjukvård 501 6 % 471 6 %
- varav bidrag och ersättningar 285 4 % 263 8 %
- varav inhyrd personal 199 3 % 184 8 %
Skatteintäkter mm, mnkr 6 790 6 712
- varav skatteintäkter 5 000 74 % 4 846 3 %
- varav generella statsbidrag och utjämning 1 790 26 % 1 866 -4 %
Pensionskostnader/pensionsavsättningar
Årets pensionskostnader är 19 mnkr (56 mnkr) eller 3 procent (11 procent) högre jämfört med 2013. Avsättningen till pensioner exklusive ränta är på samma nivå som föregående år. Kostnaden för utbetalda pensioner och den avgiftsbestämda ålderspensionen är 16 mnkr eller 4 procent högre än föregående år.
Inhyrd personal
Arbetet med att minska kostnaderna för inhyrd personal har pågått under många
år. Nedan framgår kostnadernas utveckling.
mnkr Utfall 2014 Utfall 2013 Utfall 2012 Utfall 2011 Utfall 2010
Inhyrd sjukvårdspersonal 199 185 174 147 124
Kostnaderna för inhyrd personal fortsätter att öka trots målsättningen att minska den. Av årets kostnader, 199 mnkr, avser 177 mnkr läkare. Årets ökning uppgår till 8 procent att jämföra med fjolårets 6 procent. Division Närsjukvård svarar för 8 mnkr av ökningen och Division Länssjukvård för 7 mnkr.
3.2.1. Balansräkning
Bedömning och iakttagelser
Vi bedömer att balansräkningen i allt väsentligt ger en rättvisande bild av tillgångar, avsättning, skulder och eget kapital.
Balansräkningen är uppställd enligt KRL och omfattar tillräckliga noter.
Bilagor och specifikationer finns i tillräcklig omfattning.
Från och med 2014 finns ett specifikt krav på komponentavskrivning av landstingets materiella anläggningstillgångar (RKR 11.4). Under året har
landstinget vidtagit inledande åtgärder för att förbereda och anpassa sin redovis- ning till detta krav. Komponentavskrivningar tillämpas på nybyggnation av fastig- heter, indelning görs i åtta olika komponenter. Tidigare års investeringar ska successivt räknas om utifrån antagen komponentmodell. Bedömning av resultateffekten av övergång till komponentavskrivningar saknas.
Avsättningar för pensioner redovisas i enlighet med bestämmelserna i den
kommunala redovisningslagen vilket medför att pensionsförmåner intjänade före år 1998 redovisas som en ansvarsförbindelse.
Vår bedömning är att tillgångarna, avsättningarna och skulderna existerar, är fullständigt redovisade, rätt periodiserade och har värderats enligt principerna i KRL.
Nedan redogörs för ett antal väsentliga poster som vi funnit vara korrekta men som ändå bedöms vara av intresse att följa under åren.
Omsättningstillgångar
Omsättningstillgångarna har under året ökat med 121 mnkr (motsvarande ca 3 procent för det ingående värdet för året). Ökningen kan i första hand hänföras till kortfristiga placeringar. Under året har landstinget realiserat vinster i
pensionsfonden i samband med byte av förvaltare.
Anläggningstillgångar
Anläggningstillgångarna har i år stigit netto med 54 mnkr. Totalt har nettoinveste- ringarna uppgått till 287 mnkr (339 mnkr). Årets investeringar fördelas på
tillgångsslagen:
Immateriella tillgångar, 5 mnkr (3 mnkr)
Fastigheter, 108 mnkr (187 mnkr)
Inventarier, 174 mnkr (149 mnkr) Pensionsförpliktelser
Landstingets pensionsförpliktelser redovisas under olika poster enligt följande:
mnkr 2014 2013 2012 2011 2010 2009
Kortfristig skuld för utbetalning av
pensförmåner för individuell förvaltning (2956) 132 125 121 115 114 107
Avvecklingsskuld - garantipensioner 3 4 1 0 0 1
Avsättningar, pensionsskuld (2210) 1801 1 671 1 331 1 184 932 838 Avsättningar, löneskatt pensionsavsättningar 437 406 323 287 227 203 Ansvarsförbindelse (intjänat före 1998) 5299 5 581 5 270 5 312 4 829 4 996 Summa pensionsförpliktelser 7 672 7 787 7 046 6 898 6 102 6 145
Aktualiseringsgraden uppgår till 95 procent. Nivån på aktualiseringsgraden innebär att vi bedömer säkerheten i beräkningen som mycket god.
Ansvarsförbindelsen som redovisas inom linjen har under året har sjunkit från 5 581 mnkr till 5 299 mnkr. Prognosen för åren 2015 fram till 2019 är att den kommer att sjunka ner till ca 4 910 mnkr.
Avsättning till pensionsfonden har gjorts med totalt 1 250 mnkr sedan år 1997.
Avsatta medel har stigit med ca 92 procent. Bokfört värde på portföljen uppgår till 2 282 mnkr. Marknadsvärdet uppgick vid årsskiftet till 2 397 mnkr, föregående år 2 263 mnkr. Avsatta medels andel av förpliktelser uppgår till 31 procent att jämföra med fjolårets andel, 29 procent. Landstinget har i december 2014 fattat beslut om att avsätta 100 mnkr ytterligare till pensionsfonden. Avsättningen kommer att genomföras under våren 2015.
Värdepappersportfölj, mnkr 2014 2013 2012 2011 2010 2009
Bokfört värde 2 282 2 122 1 983 1 536 1 488 1 463
Marknadsvärde 2 397 2 263 2 044 1 552 1 581 1 467
Över-/undervärde 115 141 61 16 93 4
Semesterlöneskuld/övertid/jour/beredskapsskuld
Antalet arbetade timmar som avser övertid, fyllnadstid samt jour och beredskap visar de senaste åren en ökning. År 2011 uppgick antalet timmar till 323 974 och motsvarande antal timmar 2014 uppgick till 360 997. Detta motsvarar en ökning med drygt 11 procent. Timmarna år 2014 motsvarar ca 200 årsarbetare. Det ökande uttaget av övertid medför samtidigt att landstingets semesterlöneskuld och
övertids- jour- och beredskapsskuld stiger.
Skulden för detta uppgår 2014 till 414 mnkr att jämföra med 2013 då den uppgick till 393 mnkr, en ökning med 21 mnkr eller drygt 5 procent. Den redovisade skulden motsvarar knappt 10 procent av årets totala personalkostnad. Skulle större uttag ske av den redovisade skulden i form av tid skulle det få kraftiga effekter på bemanningssituationen.
3.2.2. Kassaflödesanalys
Bedömning och iakttagelser
Vi bedömer att kassaflödesanalysen redovisar landstingets finansiering och inves-
teringar samt överensstämmer med motsvarande uppgifter i övriga delar av årsredovisningen.
3.2.3. Tilläggsupplysningar
Bedömning och iakttagelser
Vi bedömer att årsredovisningens tilläggsupplysningar uppfyller KRL:s krav och i övrigt lämnas i enlighet med god redovisningssed, innebärande att:
Tillämpade redovisningsprinciper beskriver varje särskild redovisnings- princip och eventuella förändringar av dessa som årsredovisningens intressenter måste känna till för att rätt förstå årsredovisningens innehåll.