Granskning av årsredovisning 2010 Norrbottens läns landsting
Revisionsrapport
Mars 2011
Anders Färnstrand, Auktoriserad revisor Per Ståhlberg, Certifierad kommunal revisor
Innehållsförteckning
Revisionsrapport ... 1
Mars 2011 ... 1
1 Sammanfattning ... 3
2 Inledning ... 4
2.1 Bakgrund ... 4
2.2 Revisionsfråga och metod ... 4
3 Granskningsresultat ... 5
3.1 Verksamhetens utfall, finansiering och ekonomiska ställning ... 5
3.1.1 Förvaltningsberättelse ... 5
3.1.2 Investeringsredovisning ... 6
3.1.3 Driftredovisning ... 6
3.1.4 Balanskrav ... 8
3.1.5 3.1.5 God ekonomisk hushållning ... 8
3.2 Rättvisande räkenskaper ... 11
3.2.1 Resultaträkning ... 11
3.2.2 Balansräkning ... 13
3.2.3 Kassaflödesanalys ... 15
3.2.4 Sammanställd redovisning ... 15
3.2.5 Redogörelse för tillämpade redovisningsprinciper ... 15
1 Sammanfattning
På uppdrag av de förtroendevalda revisorerna har PwC granskat landstingets årsredovisning.
Syftet med granskningen är dels att bedöma om resultatet är förenligt med de mål för en god ekonomisk hushållning som fullmäktige beslutat, dels att bedöma om årsredovisningen utformats i enlighet med god redovisningssed.
Vi bedömer att årsredovisningen i all väsentlighet redogör för utfallet av verksamheten, verksamhetens finansiering och den ekonomiska ställningen.
Landstinget uppnår tre av de fem finansiella mål som fullmäktige beslutat om. Vi gör därför bedömningen att landstinget under året endast delvis uppnår god ekonomisk hushållning i det finansiella perspektivet.
Årets måluppföljning går tydligare att utläsa dels beroende på att det har tagits fram nyckeltal som är mätbara och som presenteras för samtliga målområden i ett komprimerat avsnitt i förvaltningsberättelsen. Vår bedömning är dock att nivån på måluppfyllelsen inte motsvarar att verksamheten fullt ut kan sägas bedrivas i enlighet med fullmäktiges mål för god ekonomisk hushållning.
Det kan noteras att av årsredovisningen framgår ingen samlad bild över om landstingsstyrelsen bedömer om landstinget uppnår god ekonomisk hushållning vare sig i det verksamhetsmässiga eller i det finansiella perspektivet.
Landstinget lever upp till kommunallagens krav på en ekonomi i balans (KL 8:5 a-b).
Vi bedömer vidare att årsredovisningen i allt väsentligt uppfyller kraven på rättvisande räkenskaper och är i stort upprättad enligt god redovisningssed.
2 Inledning 2.1 Bakgrund
I den kommunala redovisningslagen (KRL) regleras externredovisningen för kommuner och landsting. I lagen finns bestämmelser om årsredovisningen. Vidare regleras den kommunala redovisningen av uttalanden från Rådet för kommunal redovisning och i tillämpliga delar av Redovisningsrådet och Bokföringsnämndens normering.
Revisionsobjekt är Landstingsstyrelsen som enligt kommunallagen är ansvarig för års- redovisningens upprättande.
2.2 Revisionsfråga och metod
Revisorerna har bl. a. till uppgift att pröva om räkenskaperna är rättvisande. Inom ramen för denna uppgift bedöms om årsredovisningen är upprättad i enlighet med lag om kommunal redovisning (kap 3 – 8). Vidare ska revisorerna enligt kommunallagen (9:9a) avge en skriftlig bedömning av om resultatet enligt årsredovisningen är förenligt med de mål fullmäktige
beslutat om. Bedömningen ska biläggas årsbokslutet Detta sker inom ramen för upprättandet av revisionsberättelsen.
Granskningen, som sker utifrån ett väsentlighets- och riskperspektiv, ska besvara följande revisionsfrågor:
Lämnar årsredovisningen upplysning om verksamhetens utfall, verksamhetens finansiering och den ekonomiska ställningen?
Är räkenskaperna i allt väsentligt rättvisande? Med rättvisande avses följsamhet mot lag, rekommendationer och god redovisningssed.
Har balanskravet uppfyllts och hanteras eventuella underskott i enlighet med balanskravets regler?
Är årsredovisningens resultat förenligt med de mål fullmäktige beslutat avseende god ekonomisk hushållning?
Granskningen av årsredovisningen omfattar:
förvaltningsberättelse (inkl drift- och investeringsredovisning) resultaträkning
kassaflödesanalys balansräkning.
Bilagor och specifikationer till årsredovisningens olika delar har granskats.
Vi har även bedömt landstingets ekonomiska ställning och utveckling, efterlevnaden av balanskravet och om resultatet i årsredovisningen är förenligt med de mål för god ekonomisk hushållning som fullmäktige beslutat om.
Granskningen har utförts enligt god revisionssed. Det innebär att granskningen planerats och genomförts ur ett väsentlighets- och riskperspektiv för att i rimlig grad kunna bedöma om
årsredovisningen i allt väsentligt ger en rättvisande bild. Med rättvisande bild menas att årsredovisningen inte innehåller fel som påverkar resultat och ställning eller
tilläggsupplysningar på ett sätt som kan leda till ett felaktigt beslutsfattande. Granskningen omfattar därför att bedöma ett urval av underlagen för den information som ingår i
årsredovisningen. Då vår granskning därför inte varit fullständig utesluter den inte att andra än här framförda felaktigheter kan förekomma.
3 Granskningsresultat
3.1 Verksamhetens utfall, finansiering och ekonomiska ställning
3.1.1 Förvaltningsberättelse
3.1.1.1 Översikt över utvecklingen av verksamheten Bedömning och iakttagelser
Vi bedömer att förvaltningsberättelsens översikt och upplysningar i allt väsentlighet överensstämmer med kraven i KRL.
Analys och rättvisande bedömning av ekonomi och ställning
Analysen i förvaltningsberättelsen ger en rättvisande bild av årets resultat och den ekonomiska ställningen. Förvaltningsberättelsen beskriver också kort hur ekonomin beräknas utvecklas de närmaste åren. Förvaltningsberättelsen innehåller också ett avsnitt om de landstingsägda bolagen och stiftelserna. Då den av landstingsägda bolagssfären inte uppgår till en väsentlig del av landstingets omsättning och balansomslutning krävs ingen sammanställd redovisning.
Händelser av väsentlig betydelse
Av förvaltningsberättelsen framgår väsentliga händelser som inträffat under och delvis efter räkenskapsåret.
Förväntad utveckling
Av årsredovisningen framgår den förväntade utvecklingen inom olika verksamheter.
Förvaltningsberättelsen innehåller informativa avsnitt om folkhälso-, befolknings- och den medicinska utvecklingen. Nuläget i samhällsekonomin i stort och landstingens och kommu- nernas ekonomi analyseras. Analysen är också framåtblickande och redovisar det
internationella konjunkturlägets påverkan på svensk ekonomi. I avsnittet ”aktuella utredningar”
finns översiktliga beskrivningar av utredningar som kan få påverkan på landstinget i framtiden.
Nytt avsnitt i årets förvaltningsberättelse är ett informativt avsnitt om vårdval Norrbotten. Läget i regionfrågan beskrivs och den nya läkarutbildningen vid Sunderby sjukhus presenteras.
Väsentliga personalförhållanden
Den obligatoriska redovisningen av sjukfrånvaro redovisas i enlighet med KRL 4:1. Det är glädjande att konstatera att sjukfrånvaron fortsätter att minska.
Obligatorisk information enligt KRL och RKR:s rekommendationer
I förvaltningsberättelsen redovisas upplysningar om pensionsmedel och pensionsförpliktelser i enlighet med RKR 7.1.
Andra förhållanden som har betydelse för styrning och uppföljning av verksam- heten
Detta område avser bl.a. information och analys rörande prestationer, kvalitet och mål. I avsnittet där divisionerna får beskriva sina verksamheter framkommer information som bidrar till helhetsbilden av Norrbottens läns landsting under 2010 och den närmsta framtiden. Här presenteras väsentliga händelser, framtida behov, statistik, genomförda aktiviteter m.m.
Divisionernas redogörelser utgår där så är tillämpligt från de av fullmäktige fastställda inriktningsmålen (Attraktiv region, God hälsa, God vård, Engagerade medarbetare och Stark ekonomi).
3.1.2 Investeringsredovisning
Investeringsramen som 2009 låg på 265 mnkr har för planperioden 2010 – 2012 ökats till 314, 415 respektive 389 mnkr. Ökningen avser främst investeringar i Sunderby sjukhus.
Investeringarna uppgick under år 2010 till 225 mnkr, föregående år 195 mnkr.
Vi har granskat att:
Investeringsredovisningen visar landstingets totala investeringsverksamhet.
Investeringsredovisningen är uppställd enligt god redovisningssed.
Beloppen i investeringsredovisningen överensstämmer med årets bokföring.
Posterna i investeringsredovisningen är överförda till balansräkningen och kassa- flödesanalysen.
Jämförelse med tidigare år görs.
Avvikelser i förhållande till budget och investeringskalkyler har analyserats och kom- menterats.
Bedömning och iakttagelser
Vi bedömer att investeringsredovisningen i all väsentlighet ger en rättvisande bild av årets investeringar.
Den kommunala redovisningslagen ställer krav på att förvaltningsberättelsen ska innehålla en samlad redovisning av landstingets investeringsverksamhet (KRL 4:2). I kommentarerna till lagen anges också att investeringsredovisningen ska möjliggöra en avstämning av tilldelade ramar för investeringsverksamheten och faktiskt utfall.
I likhet med tidigare år bedömer vi att en särredovisning av färdigställda investeringars utfall och beslutad resursförbrukning ytterligare skulle höja informationsvärdet. Detta för att det nu inte går att utläsa om budgetavvikelsen består av att investeringarna senarelagts eller blivit
”billigare”.
3.1.3 Driftredovisning Bedömning och iakttagelser
Vi bedömer att driftredovisningen i all väsentlighet ger en rättvisande bild av hur utfallet förhåller sig till fullmäktiges budget.
Divisionernas budgetavvikelse samt förändringen från avvikelsen i prognosen per sista augusti, de två senaste åren, redovisas i tabellen nedan:
Mnkr
Utfall mot budget
Prognos augusti
Prognos april
Utfall mot budget
Prognos augusti
Prognos april
1012 1012 1012 0912 0912 0912
Primärvård -12 -19 -8 12 8 11
Opererande -42 -50 -47 -38 -42 -13
Medicin -42 -45 -47 -6 -7 -6
Vuxenpsykiatri -3 -6 -8 -2 0 -4
Diagnostik -2 -2 -2 -6 -4 0
Folktandvård 13 9 7 7 6 2
Kultur o utb -2 -4 -5 3 4 4
Service 1 1 1 6 1 1
Länsteknik 1 0 0 1 10 10
S:a divisioner -88 -116 -109 -23 -24 5
Utifrån tabellen ovan kan vi utläsa att årets utfall blivit något bättre jämfört med tidigare prognoser. Det är framförallt Division Primärvård och Division Opererande specialiteter som visar bättre utfall. Noteras bör att budgetramarna för år 2010 minskades med 150 mnkr exklusive sänkta arbetsgivaravgifter. År 2009 utökades ramarna med 100 mnkr för Division Opererande specialiteter och med 52 mnkr för Division Medicinska specialiteter.
Verksamheterna hade krav på kostnadsminskningar med 147 mnkr, varav 70 mnkr har genomförts.
Division Primärvård. Divisionen redovisar ett underskott med 12 mnkr (2009 +12 mnkr, 2008 -13 mnkr, 2007 -11 mnkr). Av underskottet hänförs 2 mnkr till den
anslagsfinansierade delen och 10 mnkr till den kapiterade verksamheten. Underskottet på den kapiterade verksamheten hänger samman med minskade marknadsandelar och därmed problem att snabbt anpassa personal- och lokalkostnader.
Division Opererande specialiteter. Divisionen redovisar ett underskott med 42 mnkr (2009 -38 mnkr, 2008 -144 mnkr, 2007 -125 mnkr). Underskottet är något lägre jämfört med prognosen i augusti. Avvikelserna hänförs framförallt till riks- och regionsjukvården, 6 mnkr.
Division Medicinska specialiteter. Divisionen redovisar ett underskott med 42 mnkr (2009 -6 mnkr, 2008 -65 mnkr, 2007 -65 mnkr). Årets utfall ligger i paritet med prognosen från såväl april som augusti. Extra intäkter, 14 mnkr, har erhållits från Kömiljarden.
Kostnadsöverdragen beror i huvudsak på ökade kostnader för riks- och regionsjukvård, 29 mnkr, inhyrd personal, 20 mnkr, läkemedel och sjukvårdsmaterial. Divisionens budgetram minskade med 35 mnkr under 2010.
Division Diagnostik. Divisionen redovisar ett underskott med 2 mnkr (2009, -6 mnkr, 2008, -11 mnkr, tidigare år positivt utfall). Underskottet är i linje med prognoser under året.
Kostnadsöverdragen hänförs till verksamhetsområde bild och funktionsmedicin.
Divisionens budgetram minskade med 8 mnkr under 2010.
Den sammantagna bilden är att resultatutvecklingen för divisionerna är något bättre i år jämfört med tidigare om vi beaktar att budgetramarna i år minskades med 150 mnkr. Exkluderar vi årets ramminskning redovisar divisionerna ett överskott på 62 mnkr att jämföra med föregående års underskott med -23 mnkr.
mnkr 2010 2009 2008 2007 2006 2005
Utfall divisionerna -88 -23 -219 -207 -180 -132
Vi kan notera att i år redovisar 6 (4) av 9 divisioner underskott, år 2005 var det bara 2 divisio- ner som redovisade underskott.
3.1.4 Balanskrav Lagreglering
Bestämmelserna avseende balanskravet återfinns i kommunallagens (KL) 8 kapitel 4 och 5 §§
samt i lagen om kommunal redovisning (KRL) 4 kapitel 4 §.
Vi har granskat:
Landstingets bedömning av om balanskravet har uppfyllts.
Om det i förvaltningsberättelsen anges när och på vilket sätt man avser att göra den i kommunallagen (KL 8:5) föreskrivna reglering i de fall ett negativt resultat uppvisas.
Om det i förvaltningsberättelsen lämnas upplysning om hur tidigare års negativa resultat har reglerats.
Om det i förvaltningsberättelsen framgår skälen till att inte reglera ett negativt resultat, i de fall fullmäktige har beslutat att en sådan reglering inte skall ske.
Bedömning och iakttagelser Avstämning av redovisat resultat
Redovisat resultat enligt resultaträkningen uppgår till 193 mnkr. Från detta resultat avgår realisationsvinster, 2 mnkr. Det justerade resultatet uppgår således till 191 mnkr. Något negativt resultat från tidigare år att justera föreligger inte.
Balanskravsutredning Enligt årsredo-
visningen 2010 Vår bedömning 2010
Ingående justerat resultat 0 0
Resultat enligt resultaträkning 193 193
Avgår realisationsvinster -2 -2
Utgående justerat resultat 191 191
Vi instämmer i landstingets bedömning att balanskravet har uppfyllts.
Vi bedömer att förvaltningsberättelsen uppfyller kraven avseende balanskravsutredning.
3.1.5 God ekonomisk hushållning Bedömning och iakttagelser
Avseende de finansiella målen för god ekonomisk hushållning som fullmäktige beslutat om så framgår det av årsredovisningen att tre av fem har uppfyllts. Vi gör därför bedömningen att landstinget under innevarande år delvis uppnår fullmäktiges finansiella mål.
Vi kan dock konstatera att verksamheternas budgetföljsamhet och förmåga att verkställa beslutade sparåtgärder fortfarande visar på brister.
Av de återrapporterade nyckeltalen i årsredovisningen framgår att måluppfyllelsen i
verksamheten är bristfällig. Vår bedömning är att nivån på måluppfyllelsen inte motsvarar att verksamheten fullt ut kan sägas bedrivas i enlighet med fullmäktiges mål.
Det kan noteras att det av årsredovisningen inte framgår någon samlad bild över om landstings- styrelsen bedömer ifall landstinget uppnår god ekonomisk hushållning vare sig i det
verksamhetsmässiga eller i det finansiella perspektivet.
Landstingsfullmäktige har i Landstingsplan 2010-2012 fastställt mål som ska ge uttryck för god ekonomisk hushållning. Landstingsplanen innehåller följande målområden:
Attraktiv region
God Hälsa
God vård
Engagerade medarbetare
Stark ekonomi
Förutom inriktningsmål för vart och ett av målområdena ovan har fullmäktige fastställt delmål, strategier samt nyckeltal för uppföljning av målen. Under perspektivet Stark ekonomi redovisas de finansiella målen och uppföljningen av dessa medan övriga perspektiv presenteras utifrån en uppföljning av de verksamhetsmål som landstingsfullmäktige fastställt.
Årets måluppföljning går tydligare att utläsa dels beroende på att det har tagits fram nyckeltal som är mätbara och som presenteras för samtliga målområden i ett komprimerat avsnitt i förvaltningsberättelsen.
3.1.5.2 Finansiella mål Stark ekonomi
Landstingets inriktningsmål i det finansiella perspektivet är att behålla en stark ekonomi som kännetecknas av långsiktighet och uthållighet. Nedan redovisas måluppfyllelsen mot utfallet 2010.
Finansiella mål Följs upp i års-
redovisningen Måluppfyllelse 2010 1. Resultat i balans
Som lägst ett nollresultat.
Ja Ja (193 mnkr)
2. Nettokostnadsandel av skatt och statsbidrag Högst 100 procent av skatteintäkter och statsbi- drag ska användas för att finansiera den löpande verksamheten.
Ja Ja (97 %)
3. Likviditet
En likviditetsreserv motsvarande lägst 10 procent av landstingets nettokostnader. (637 mnkr)
Ja Ja (1 380 mnkr)
4. Uppnå ekonomiska resultatmål Alla divisioner uppnår sina resultatmål
Ja Nej (4 av 9)
5. Beslutade sparåtgärder genomförs till 100% Ja Nej (48 %)
3.1.5.1 Mål för verksamheten Attraktiv region
Inriktningsmålet på detta område är att Norrbotten skall vara känt som en dynamisk region.
Norrbottningarna skall ha en positiv självkänsla. Landstinget skall bidra till detta genom att skapa förutsättningar för:
Attraktiva livsmiljöer och mångfald
Hållbar utveckling och inomregional balans
Ett välmående och dynamiskt kultur- och näringsliv
Till viss del sker redovisningen av måluppfyllelsen genom en redogörelse av uppstartade och genomförda aktiviteter. Av nyckeltalsanalysen går att utläsa att måluppfyllelse avseende bl.a.
unga människors upplevda möjlighet till inflytande, minskad arbetslöshet och att
kulturverksamhet bibehålls i länets samtliga kommuner. Däremot minskar befolkningen och förtroendet för vården uppnår inte de uppsatta målen.
God hälsa
Vad gäller God hälsa och de beslutade inriktningsmålen säger landstingsplanen att
Norrbottningarna skall ha Sveriges bästa självskattade hälsa, må bra och leva länge. Vidare framgår av landstingsplanen att landstingets folkhälsoarbete skall inriktas mot att uppfylla de elva nationella folkhälsomålen (Statens Folkhälsoinstitut) och baseras på ett helhetsperspektiv, d v s de livsvillkor, levnadsvanor och miljöer som påverkar hälsan.
I Folkhälsoinstitutets senaste undersökning avseende den självskattade hälsan hamnar länets kvinnor på en sjätte plats och männen på en femte plats. Än uppnås alltså inte målet om att vara bäst i landet på området.
I landstingsplanen finns i övrigt ett antal konkreta mål och mått för att följa upp målet om god hälsa. I presentationen av nyckeltalen framgår att måluppfyllelsen är låg då endast ett av femtontalet nyckeltal på området bedöms som uppfyllt.
Landstinget jobbar dels med samverkan på regional, nationell och internationell nivå. Vidare arbetas aktivt med kunskapsspridning genom att bland annat bilagor i morgontidningarna, ha återkommande inslag i press, radio och TV. Stöd till folkhälsoaktiviteter framförs också som aktiviteter för att uppnå God hälsa i Norrbotten.
God vård
Inom detta område anger inriktningsmålen att norrbottningen ska utifrån behov ges rätt behandling, vid rätt tidpunkt och på rätt nivå. Vården skall regelmässigt motsvara patienternas förväntningar. God vård innebär också att landstinget har en effektiv organisation och
verksamhetens resurser används på ett effektivt sätt och att vården skall vara evidensbaserad.
Följande delmål följs upp i nyckeltalsredovisningen inom området God vård:
Patientfokuserad vård
Tillgänglig vård
Säker vård
Kunskapsbaserad vård
Effektiv vård
Det är bara inom området patientfokuserad vård samt i ett nyckeltal inom området effektiv vård som landstingsstyrelsen bedömer att målen har uppfyllts. Inom övriga delmål/nyckeltal är fördelningen mellan att målen delvis uppnåtts och målen inte uppnåtts ganska jämn.
Engagerade medarbetare
Inriktningsmålen för området säger att landstingets medarbetare ska bidra till verksamhetens mål uppnås. Varje medarbetare skall ges förutsättningar att känna sig sedd och kompetens och erfarenhet skall tas till vara. Vidare skall jämställda villkor för kvinnor och män råda.
Sedan föregående år har personalstyrkan minskat med 101 personer och uppgick vid årsskiftet till 7 055 personer. Den personalkategori som framförallt blivit färre är undersköterskorna, men även läkare, sjuksköterskor och läkarsekreterare har minskat i antal. Antalet landstingsanställda i Norrbotten som är heltidsarbetande har ökat med en procentenhet till 83 %.
Inom området Engagerade medarbetare följs följande delmål upp:
Arbetstillfredsställelse
Frisknärvaro och sjukfrånvaro
Ledarskap
Kompetens- och personalförsörjning
Det som går att utläsa av nyckeltalen är att resultatet visar på en positiv trend även om inte full måluppfyllelse kan redovisas inom något delmål. Undantaget är målet om att 70 % av
studenterna på VFU-kurser ska ha uppnått kursmålen.
3.2 Rättvisande räkenskaper 3.2.1 Resultaträkning
Bedömning och iakttagelser
Vi bedömer att resultaträkningen uppfyller KRL:s krav och i övrigt är upprättad i enlighet med god redovisningssed.
Vi bedömer att resultaträkningen ger en i allt väsentligt rättvisande bild av årets resultat.
Nedan redovisas resultaträkningens utfall jämfört med föregående år:
Resultaträkning (mnkr)
Utfall Utfall Ökning/
2010 2009 minskning
Verksamhetens intäkter 910 863 5%
Verksamhetens kostnader -6 814 -6 703 2%
Avskrivningar -239 -275 -13%
Verksamhetens nettokostnad -6 143 -6 115
Skatteintäkter 4 516 4 450 1%
Generella statsbidrag och utjämning 1 813 1 721 5%
Resultat före finansiella poster 186 56
Finansiella intäkter 34 185 -82%
Finansiella kostnader -27 -62 -56%
Resultat efter finansiella poster 193 179
En analys av händelser och ”opåverkbara” poster som haft väsentlig påverkan på skillnaden mellan åren redovisas nedan.
Verksamhetens kostnader har påverkats av poster av engångskaraktär uppgående till 12 mnkr, avtalsförsäkringar
Generella statsbidrag har påverkats med 145 mnkr, tillfälligt konjunkturstöd och kömiljarden.
Om ovanstående jämförelsestörande poster exkluderas från resultaträkningen får vi följande justerade resultaträkning.
mnkr
Justerat resultat 2010
Justerat resultat 2009
Verksamhetens intäkter 911 783
Verksamhetens kostnader -6 826 -6 703
Avskrivningar -239 -245
Verksamhetens nettokostnad -6 154 -6 165
Skatteintäkter 4 516 4 450
Generella statsbidrag 1 668 1 721
Finansiella intäkter 34 58
Finansiella kostnader -27 -61
Resultat 36 3
Resultatet justerat för jämförelsestörande poster avviker negativt från justerat budgeterat resultat med 20 mnkr.
Noterbart är att under 2010 ökade skatteintäkterna och statsbidragen något samtidigt som verksamhetens nettokostnad sjönk något.
Pensionskostnader/pensionsavsättningar
Årets pensionskostnader är 2 mnkr (38 mnkr) eller 0,5 % (10 %) högre jämfört med 2009.
Avsättningen till pensioner exklusive ränta är 18 mnkr eller 18 % lägre än 2009, motsvarande siffra 2009 var 9 mnkr och 10 %. Kostnaden för utbetalda pensioner och den avgiftsbestämda ålderspensionen är 14 mnkr eller 5 % högre än föregående år, 28 mnkr och 9 %.
Inhyrd personal
Arbetet med att minska kostnaderna för inhyrd personal har pågått under många år. Nedan framgår kostnadernas utveckling.
mnkr
Utfall 2010
Utfall 2009
Utfall 2008
Utfall 2007
Utfall 2006 Inhyrd
sjukvårdspersonal 124 123 120 88 84
Ökningstakten har under de senaste åren avtagit men det sammantagna utfallet ligger dock på betydligt högre nivå jämfört med målet. Avvikelsen förklaras fortsatt med svårigheten att rekrytera läkare med specialkompetens.
Finansiellt netto
Nedan framgår hur landstingets finansiella netto utvecklats de senaste åren.
mnkr 2010 2009 2008 2007 2006
Finansiellt netto 7 123 -5 68 52
Noteras ska att 2010 påverkats positivt av att räntekostnaden i förändring pensionsskuld i år uppgår till 19 mnkr att jämföra med 55 mnkr 2009. Vidare påverkades 2009 positivt av den nedskrivning som belastade 2008 med 69 mnkr. Vi noterar vidare att prognostiserade räntekostnader i pensionskostnader de kommande åren återigen stiger och förväntas att stiga från 37 mnkr år 2011 till 71 mnkr år 2015.
3.2.2 Balansräkning Vi har granskat att:
Balansräkningen är uppställd enligt KRL.
Noter finns i tillräcklig omfattning.
Upptagna tillgångar, avsättningar och skulder existerar, tillhör landstinget och är fullstän- digt redovisade och rätt periodiserade.
Tillgångar, avsättningar och skulder har värderats enligt principerna i KRL.
Föregående års utgående balanser har överförts rätt som årets ingående balanser.
Specifikationer till utgående balanser finns i tillräcklig omfattning.
Årets resultat överensstämmer med resultaträkningen.
Bedömning och iakttagelser
Vi bedömer att balansräkningen i allt väsentligt ger en rättvisande bild av tillgångar, avsättningar, skulder och eget kapital.
Balansräkningen är uppställd enligt KRL och omfattar tillräckliga noter.
Bilagor och specifikationer finns i tillräcklig omfattning.
Vår bedömning är att tillgångarna, avsättningarna och skulderna existerar, är fullständigt redovisade, rätt periodiserade och har värderats enligt principerna i KRL.
Nedan redogörs för ett antal väsentliga poster som vi funnit vara korrekta men som ändå bedöms vara av intresse att följa under åren.
Omsättningstillgångar
Omsättningstillgångarna har under året ökat med 234 mnkr (motsvarande ca 8 procent för det ingående värdet för året). Ökningen kan hänföras till de kortfristiga placeringarna och att likvida medel visar en betydligt högre nivå.
Landstingets fastställda likviditetsmål på 10 procent av landstingets nettokostnad uppfylls.
Vårdavgiftsfordringar visar i likhet med tidigare år på en fortsatt stigande tendens och binder på så vis allt mer rörelsekapital, netto 31 mnkr (26 mnkr). Likaså stiger behovet av
värderegleringar, 31 mnkr (28 mnkr). Rutiner för bevakning och inkasso bedöms dock vara tillfredställande. Inkassoföretag anlitas som sköter såväl korttids- som långtidsbevakning av förfallna fordringar.
Anläggningstillgångar
Anläggningstillgångarna har i år ökat netto med 7 mnkr. Totalt har nettoinvesteringarna uppgått till 225 mnkr. Investeringsbudgeten enligt Landstingsplanen uppgick till 314 mnkr.
Årets investeringar fördelas på tillgångsslagen:
Mark, byggnader och tekniska anläggningar, 56 mnkr Maskiner och inventarier, 169 mnkr
Restvärdet på vårdcentralen i Gällivare har skrivits ned med 9,8 mnkr med hänvisning till ett avtal med LKAB som säger att landstinget från och med 2011-01-01 eller senare skall överlämna marken där vårdcentralen är belägen till bolaget utan ersättning. Prognosen är att ett
överlämnande sker tidigast 2014, med andra ord har tillgången åtminstone en ekonomisk återstående livslängd på 3 år.
Eftersom vårdcentralen fortfarande är i full drift är vår bedömning att en mer korrekt hantering varit att, istället för att skriva ner hela värdet 2010, öka avskrivningstakten så att tillgången hade varit fullt avskriven till 2014. Med andra ord en avskrivning med 2,5 mnkr per år mellan 2010 och 2013.
Pensionsförpliktelser
Landstingets pensionsförpliktelser redovisas under olika poster enligt följande:
mnkr 2010 2009 2008 2007 2006
Kortfr skuld för utbet av pensförmåner för ind
förvaltn 114 107 100 94 80
Avvecklingsskuld - garantipensioner 0 1 1 5 19
Avsättningar, pensionsskuld 932 838 715 618 542
Avsättningar, löneskatt pensionsavsättningar 227 203 173 150 132 Ansvarsförbindelse (intjänat före 1998) 4 829 4 996 4 888 4 853 4 604 Summa förpliktelser 6 102 6 145 5 877 5 720 5 377 Aktualiseringsgraden har under året stigit från 89 procent till 92 procent. Med den
aktualiseringsgraden bedömer vi att säkerheten i beräkningen är mycket god.
Avsättning har gjorts med totalt 750 mnkr sedan år 1997. Avsatta medel har stigit med drygt 110 procent. Bokfört värde på portföljen uppgår till 1 488 mnkr. Marknadsvärdet uppgick vid årsskiftet till 1 581 mnkr. Avsatta medels andel av förpliktelser motsvarar i år 25 procent, vilket är något högre än föregående år, 24 procent. Någon ny avsättning till pensionsfonden har inte skett då likviditetsprognoser för perioden 2011-2013 visar på ett utflöde av likvida medel.
Innehåll portfölj, mnkr 2010 2009 2008 2007 2006 2005 2004
Svenska aktier 321 313 272 258 288 242 223
nedskrivning svenska aktier 0 0 -69 0 0 0 0
Bokfört värde svenska aktier 321 313 203 258 288 242 223
Utländska aktier 0 0 0 0 0 0 102
nedskrivning utländska aktier 0 0 0 0 0 0 -16
Bokfört värde utländska aktier 0 0 0 0 0 0 86
Ränteb papper, inkl uppl
ränta 1 148 1 061 1 074 1 046 932 912 654
Periodisering/nedskrivning -10 -5 0 -25 -14 -4
Bokfört värde ränteb papper 1 138 1 057 1 074 1 021 919 908 654
Depåkonto 29 93 23 15 9 4 12
Fondlikvidskuld 0 0 0 -3 -1
Summa värde portfölj 1 488 1 463 1 299 1 291 1 215 1 154 974
Avvecklings- och omstruktureringsreserven och dess förändring
Under året har reserverna sjunkit något. Totalt uppgår reserverna till 76 mnkr (81 mnkr). Under året har inga nya reserver lagts upp. 66 mnkr av reserverna är oförändrade sedan 2009 och någon precisering på individnivå finns inte. Huvuddelen av reserven avser garantipensioner.
3.2.3 Kassaflödesanalys Vi har granskat att:
Kassaflödesanalysen uppfyller kraven enligt 7 kap Lagen om kommunal redovisning, KRL.
Kassaflödesanalysens innehåll överensstämmer med motsvarande uppgifter i övriga delar av årsredovisningen.
Bedömning och iakttagelser
Vi bedömer att kassaflödesanalysen redovisar landstingets finansiering och investeringar samt överensstämmer med motsvarande uppgifter i övriga delar av årsredovisningen.
3.2.4 Sammanställd redovisning
Landstinget anser att de inte uppfyller något av de två kriterier som uppställs i Rådet för kommunal redovisnings rekommendation 8.2, därigenom bortfaller kravet på landstingets skyldighet att upprätta sammanställd redovisning.
Bedömning och iakttagelser
Vi bedömer att landstingets tolkning står i överensstämmelse med rekommendationen.
3.2.5 Redogörelse för tillämpade redovisningsprinciper
Landstinget anger att de följer Lagen om kommunal redovisning, samt i förekommande fall rekommendationer från Rådet för kommunal redovisning.
Vi har granskat:
Tillämpade redovisningsprinciper. Varje särskild redovisningsprincip som årsredo- visningens intressenter måste känna till för att rätt förstå årsredovisningens innehåll.
Tilläggsinformation som krävs i KRL respektive RKRs rekommendationer.
Bedömning och iakttagelser
Vi bedömer att årsredovisningen lämnar information om tillämpade redovisningsprinciper och lämnar tilläggsupplysningar i tillräcklig omfattning.
2011-03-16
___________________________ __________________________
Anders Färnstrand, projektledare Carina Olausson, uppdragsledare
