Delårsrapport per april 2010

Revisionsrapport

Delårsrapport per april 2010

Norrbottens läns landsting

Augusti 2010

Anders Färnstrand, Auktoriserad revisor

Carina Olausson, Certifierad kommunal revisor

Innehållsförteckning

1. Sammanfattning ... 1

2. Inledning ... 2

2.1 Bakgrund ... 2

2.2 Syfte, revisionsfråga och avgränsning ... 2

2.3 Metod ... 3

3. Översiktlig granskning av delårsrapporten ... 3

3.1 Vår bedömning... 4

4. God ekonomisk hushållning ur ett finansiellt perspektiv... 4

4.1 Måluppfyllelse ... 5

4.2 Vår bedömning... 5

5. Övriga iakttagelser ... 5

5.1 Budgetuppföljning och prognos... 6

5.2 Sparplaner ... 7

5.3 Uppföljning av sparplaner/måluppfyllelsen... 8

5.4 Rapportering till landstingsstyrelse och landstingsfullmäktige ... 10

5.5 Vår bedömning... 11

Delårsrapport per april 2010, Norrbottens läns landsting 2010-08-27

1. Sammanfattning

Komrev inom PricewaterhouseCoopers har på uppdrag av landstingets förtroendevalda revisorer granskat landstingets delårsrapport för perioden 2010-01-01 – 2010-04-30.

Syftet med granskningen är att ge landstingets revisorer ett underlag för sin bedömning av ansvarsprövningen. Vidare skall granskningen ge svar på om resultatet i delårsrapporten är förenligt med de finansiella målen för god ekonomisk hushållning fullmäktige beslutat om samt om landstingsstyrelsen verkar för en tillräcklig ekonomisk styrning och kontroll.

Utifrån genomförd granskning gör vi följande bedömning av landstingets delårsrapport:

1. Delårsrapporten är upprättad i enlighet med lagens krav och god redovisningssed.

Vår samlade uppfattning är att delårsrapporten uppfyller syftet att ge fullmäktige möjlighet att använda den som ett underlag för styrning, ledning och kontroll av den samlade verksamheten.

2. Granskningen visar att fullmäktige fastställt fem finansiella mål för 2010. Då såväl delårsrapporten som årsprognosen pekar på att endast tre av dessa fem mål kom- mer att uppnås gör vi bedömningen att landstinget under innevarande år endast delvis kommer att uppnå god ekonomisk hushållning i det finansiella perspektivet.

3. Divisionerna har ett pågående sparprogram på 147 mnkr för att nå en ekonomi i balans. De räknar med att klara av 70 mnkr eller 48 procent under år 2010. Vår be- dömning är att beslutade sparåtgärder inte fullt ut följer fastställda tidplaner.

Landstingsstyrelsen har noterat att behovet av kostnadsreduktioner framöver är be- tydande.

4. Vår bedömning är emellertid att den ekonomiska styrningen skulle kunna ytterliga- re utvecklas. Detta genom att:

 komplettera delårsrapporten med en sammanställd redovisning av spardirektiv, ut- fall och prognos av desamma.

 vidareutveckla månadsrapporten med avseende på analys/beskrivning av utfal-

let/prognos av sparåtgärder och vilka åtgärder som eventuellt behöver ytterligare

vidtas för att uppnå fullmäktiges spardirektiv. Detta eftersom månadsrapporten till

stor del ligger till grund för delårsrapporten. Vi menar att en vidareutveckling av

månadsrapporten således torde bidra till att höja informationsvärdet i delårsrappor-

ten. Ett förhållande som även det torde möjliggöra en effektivare ekonomisk styr-

ning.

2. Inledning

2.1 Bakgrund

Landstinget befinner sig i en ekonomiskt ansträngd period där kostnadsutvecklingen inte går hand i hand med de intäkter som står till landstingets förfogande. Minskande befolk- ning, ökad arbetslöshet parat med ökade kostnader har under en följd av år medfört att landstinget inte kunnat leva upp till de av fullmäktige fastställda finansiella målen för god ekonomisk hushållning. För att komma till rätta med den ekonomiska obalansen har därför landstingsskatten höjts och sparkrav fastställts att genomföras.

2.2 Syfte, revisionsfråga och avgränsning Granskningen ska besvara följande revisionsfrågor:

 Är resultatet i delårsrapporten per april förenligt med de finansiella målen för god ekonomisk hushållning fullmäktige beslutat?

 Verkar landstingsstyrelsen för en i sammanhanget tillräcklig ekonomisk styrning och kontroll?

Följande kontrollmål är aktuella:

 Landstingsstyrelsen uppfyller landstingsfullmäktiges finansiella mål för god ekonomisk hushållning

 Sparplaner och åtgärder fastställs och verkställs av divisionerna i enlighet med fullmäktiges sparmål.

 Divisionerna följer upp och redovisar sparplaner/måluppfyllelsen

 Landstingsstyrelsen får kontinuerlig återrapportering av sparpla- ner/måluppfyllelse

Granskning tar i första hand sikte på uppföljning av den ekonomiska utvecklingen, pro- gnoser och de åtgärder landstinget vidtagit/planerar att vidta för att komma till rätta med den ekonomiska obalans som finns inom divisionerna. Därutöver omfattar granskningen översiktligt:

 Upprättade föreskrifter och anvisningar

 Resultat- och balansräkning

 Jämförelsetal

 Förvaltningsberättelse med fokus på god ekonomisk hushållning ur ett finansi-

ellt perspektiv samt sparplaner/sparåtgärder för att uppnå en ekonomi i balans.

Delårsrapport per april 2010, Norrbottens läns landsting 2010-08-27

2.3 Metod

Granskningen har utförts genom:

 Genomgång av landstingsstyrelsens delårsrapport per april 2010

 Landstingsstyrelsens protokoll 2009-2010 landstingsplanerna för år 2009-2011 och 2010-2012

 Genomgång av divisionsplaner, månadsrapporter och övrig relevant dokumenta- tion

 Intervjuer med tjänstemän ur landstingsdirektörens stab, stabsekonomer och di- visionschefer för divisionerna Medicinska specialiteter, Opererande specialite- ter, Primärvården samt Vuxenpsykiatrin.

Granskningen har utförts i enlighet med Komrevs granskningsprogram för granskning av delårsrapport.

3. Översiktlig granskning av delårsrapporten

Den upprättade delårsrapporten omfattar perioden januari – april 2010.

Landstingets delårsrapport består förutom förvaltningsberättelse av resultaträkning, ba- lansräkning, kassaflödesrapport, driftredovisning och investeringsredovisning.

Prognosen för helåret pekar på ett positivt resultat, 143 mnkr, vilket är 17 mnkr sämre än budgeterat. Prognosen före finansiella poster visar ett plus på 147 mnkr, vilket är 91 mnkr bättre än föregående år och 23 mnkr bättre än budget. Avvikelsen förklaras bland annat med:

 Verksamhetens nettokostnad kommer att öka med 1,5 procent, i budgeten räknades med 2,7 procent.

 Skatteintäkter och statsbidrag förväntas ge ett överskott mot budget med 84 mnkr.

Orsaken är prognoser från SKL som säger att skatteunderlaget för 2009 blir högre samt att skatteunderlagsutvecklingen för 2010 blir högre jämfört med tidigare be- dömningar. Ökningen motsvarar 3 procent i förhållande till föregående år, i budge- ten räknades med 2 procent.

 Finansnettot ligger i prognosen 40 mnkr sämre än budgeterat. Det är framförallt fi-

nansiella intäkter som avviker från budget. Noteras kan att i prognosen ingår inga

eventuella utdelningar från aktie- samt räntefonder då utdelningen inte kan beräk-

nas.

I nedanstående tabell redovisas utfallet för de första fyra månaderna samt utfallet motsva- rande period föregående år samt avvikelse mot budget, prognos för utfallet för året samt avvikelsen mot budget och utfall 2009. Skillnaden mellan utfallet per sista april och hel- årsprognosen är i likhet med föregående år stor.

Utfall Utfall

Avvikelse mot bud-

get Prognos

Avvikelse prognos-

budget Utfall

Resultaträkning (mnkr) 1004 0904 1004 2010 2010 2009

Verksamhetens intäkter 277 254 -25 867 29 863

Verksamhetens kostnader -2 369 -2 339 32 -7 073 -90 -6 978

varav personalkostnader -1 294 -1 284 17 -3 774 -6 -3 663

varav övriga kostnader -1 001 -975 11 -3 067 -86 -3 040

varav avskrivningar -74 -80 4 -232 2 -275

Verksamhetens nettokostnad -2 092 -2 085 7 -6 206 -61 -6 115

Skatteintäkter 1 516 1 455 41 4 520 97 4 450

Generella statsbidrag och utjämning 611 556 -4 1 833 -13 1 721

Resultat före finansiella poster 35 -74 44 147 23 56

Finansiella intäkter 12 65 -10 24 -43 185

Finansiella kostnader -9 -20 2 -28 3 -62

Resultat 38 -29 36 143 -17 179

3.1 Vår bedömning

Vi bedömer att landstingets delårsrapport är upprättad i enlighet med lagens krav och god redovisningssed i övrigt. Vi har översiktligt granskat de periodiseringar som är gjorda i samband med delårsrapporten och konstaterar att väsentliga poster så vitt vi kan bedöma har periodiserats.

Vår bedömning är vidare att de föreskrifter och anvisningar som finns ger förutsättningar för att delårsrapporten ska uppfylla de krav som KRL ställer.

Vår samlade uppfattning är att delårsrapporten uppfyller syftet att ge fullmäktige möjlig- het att använda den som ett underlag för styrning, ledning och kontroll av den samlade verksamheten.

4. God ekonomisk hushållning ur ett finansiellt perspektiv

Av kommunallagen framgår att budgeten ska ange mål och riktlinjer för vad som är av

betydelse för god ekonomisk hushållning. Målen och riktlinjerna, som ska omfatta både

verksamhet och ekonomi, ska utvärderas i förvaltningsberättelsen. Det är sedan revisorer-

Delårsrapport per april 2010, Norrbottens läns landsting 2010-08-27

na som skall bedöma om resultatet i delårsrapporten är förenligt med de av fullmäktige beslutade målen för god ekonomisk hushållning.

Att målen skall vara tydliga och mätbara, vilket alltså framgår av förarbetena till lagen, är viktigt för att möjliggöra uppföljning och bedömning av måluppfyllelsen.

4.1 Måluppfyllelse

I delårsrapporten avstäms det prognostiserade resultatet mot landstingets finansiella mål som fastställts i Landstingsplan 2010-2012. Landstingsplanen innehåller numera fem fi- nansiella mål. Nedan redovisas måluppfyllelsen mot utfallet per 2010-04-30 samt mot pro- gnosen för 2010 års resultat.

Finansiella mål och

mått 2009 2010-04-30

Prognos 2010

Resultat i balans, mnkr 179 38 143

Verksamhetens netto- kostnadsandel

av skatt och statsbidrag,

100 % 99 98 98

Likviditet, 10 % av nettokostnaderna, 637

mnkr 1 261 1 249 1 376

Alla divisioner uppnår sina ekonomiska resul-

tatmål 5 av 9 4 av 9 3 av 9

Beslutade sparåtgärder

genomförs, 100 % 79 48

Utifrån det ekonomiska utfallet per 2010-04-30 var tre av fem finansiella mål uppfyllda.

Prognosen för hur det kommer att se ut vid årsskiftet pekar på att resultatet kommer att vara detsamma.

4.2 Vår bedömning

Mot bakgrund av ovanstående gör vi bedömningen att landstinget under innevarande år endast delvis kommer att uppnå god ekonomisk hushållning i det finansiella perspektivet.

5. Övriga iakttagelser

I delårsrapporten presenteras en uppföljning av divisionernas verksamhet och ekonomi i

enlighet med landstingets ekonomistyrningsregler. Divisionernas verksamhetsberättelser

ska bland annat innehålla avsnitt om måluppfyllelse, resultat samt nyckeltal. Vidare ska divisionerna redogöra för eventuella sparkrav för att nå en ekonomi i balans.

5.1 Budgetuppföljning och prognos

Landstinget presenterar i delårsrapporten prognos över den förväntade utvecklingen reste- rande del av året. Jämförelse görs också med föregående rapportperiods prognos. Avvikel- ser i förhållande till budgeten förklaras för landstinget totalt och för divisionerna i sam- band med driftredovisningen.

Prognosen för divisionernas driftredovisning 2010 visas i nedanstående tabell:

Utfall Utfall

Avvikelse mot

budget Prognos

Avvikelse prognos-

budget Utfall

Division/verksamhet (mnkr) 1004 0904 1004 2010 2010 2009

Primärvård -22 5 -9 -8 -8 12

Opererande specialiteter -11 -13 -11 -47 -47 -38

Medicinska specialiteter -20 -9 -20 -47 -47 -6

Vuxenpsykiatri -1 -2 -1 -8 -8 -2

Diagnostik 1 -3 1 -2 -2 -6

Folktandvård 6 3 3 7 1 9

Kultur och utbildning -1 2 -1 -5 -5 3

Service 4 4 4 1 1 1

Länsteknik 2 5 2 0 0 6

Summa divisioner -42 -8 -32 -109 -115 -21

Politik 1 2 1 2 2 3

Gemens personalrel kostn 0 0 0 1 1 3

LD med stab o sekretariat 0 0 0 0 0 0

Gemensamma avskrivningar 3 2 3 3 3 5

Gemensamma int o kostn -2 054 -2 081 35 -6 103 48 -6 186

Verksamhetens nettokostnad -2 092 -2 085 7 -6 206 -61 -6 196

Skatter statsbidrag o finansnetto 2 130 2 056 29 6 349 44 6 375

Resultat 38 -29 36 143 -17 179

Som framgår av tabellen ovan pekar divisionernas prognoser på ett sammantaget negativt resultat på 109 mnkr. Sex av nio divisioner förväntar sig ett underskott. Största underskot- tet prognostiseras av divisionerna Opererande specialiteter och Medicinska specialiteter.

Nämnas kan att Division Opererande specialiteter anger sin prognos till minus 2 mnkr då

de i sin fastställda divisionsplan räknar med ett underskott på 45 mnkr. Inför år 2010

minskades ramarna med 150 mnkr för divisionerna vilket framgår av tabellen nedan.

Delårsrapport per april 2010, Norrbottens läns landsting 2010-08-27

5.2 Sparplaner

I delårsrapporten nämns ingenting om vilka sparplaner som finns. Väljer man att ta del av månadsrapporterna från divisionerna så framkommer det på olika sätt att det finns spar- planer. Någon enhetlig/samlad redovisning av sparplaner finns dock inte. En del av divi- sionerna visar en bra sammanställning där det framgår vad det totala sparbehovet är, vil- ken effekt som har uppnåtts per april samt vad man förväntar sig uppnå helåret 2010.

Andra divisioner nöjer sig med att nämna att man har handlingsplaner, att man har ett högt kostnadsmedvetande eller enbart nämna vad de totala sparåtgärderna uppgår till. Nedan- stående sammanställning av sparplaner mm har tagits fram av centrala ekonomikontoret.

Sparplaner mnkr, avstämning 2010-04

Ut- fall 2009

Sparkrav 2010

Prog klarat spar 2010

Ram- just just

just 2

Omställn kostnader

2009

Omställn kostnader

2010

Övrig föränd-

ring Ut- fall 2010 Division

Primärvård 12 39 17 -39 -9 1 16 -6 -8

Opererande specialiteter -38 21 17 -27 -1 7 -2 -3 -47

Medicinska specialiteter -6 41 -35 1 -1 6 -5 -7 -47

Vuxenpsykiatri -2 9 1 -7 -8

Diagnostik -6 10 10 -8 -1 3 -2 2 -2

Folktandvård 9 7 5 -7 7

Kultur och utbildning 3 -4 -4 -5

Service 6 18 18 -18 -6 1 1

Länsteknik 1 2 2 -3 0

Summa divisioner -21 147 70 -148 -9 -7 32 -15 -11 -109

Politik 3 -1 2

Landstingsstyrelsen 32 -1 9 -8 32

Gemensamma avskrivn 5 -2 3

Summa övrigt 40 0 0 -2 9 0 0 0 -10 37

Totalt 19 147 70 -150 0 -7 32 -15 -21 -72

Finansieringen 160 55 215

Totalt 179 147 70 -150 0 -7 32 -15 34 143

Som framgår ovan har divisionerna pågående sparprogram på 147 mnkr för att nå en eko- nomi i balans. De räknar med att klara av 70 mnkr eller 48 procent under år 2010. Om- ställningskostnaderna för att åstadkomma besparingarna beräknas till 15 mnkr. Samtidigt ökar kostnaderna netto med 11 mnkr på övriga områden inom divisionerna.

Utifrån beskrivningen ovan kan vi konstatera att sparåtgärderna inte följer fastställda tid-

planer.

5.3 Uppföljning av sparplaner/måluppfyllelsen

Med anledning av divisionernas prognostiserade resultat/måluppfyllelse avseende tilldela- de spardirektiv har intervjuer genomförs med divisionschef och ekonomichef för divisio- nerna Primärvård, Opererande specialiteter, Medicinska specialiteter samt Vuxenpsykiat- rin. Av intervjuerna framkommer det att:

 Division Medicinska specialiteters lednings definition av begreppet ”uppnått sparkrav”

skiljer sig åt från övriga divisioners såtillvida att man trots att sparåtgärder genomförts under året ändå inte beräknas klara hem någonting alls av tilldelat spardirektiv (0 kr av 41 mnkr). Detta med anledning av att divisioner, trots åtgärder, förväntar sig ett under- skott för helåret på totalt 47 mnkr.

Under perioden har divisionen upprättat en intern ekonomisk plan innebärande bl a att man inom vissa verksamhetsområden förändrat resursfördelningssystemet. Det faktum att man under perioden inte kunnat hämta hem full ekonomisk spareffekt beror i hu- vudsak på ökade kostnader för specialistläkemedel inom reumatologin, smittskyddslä- kemedel samt för läkemedlet Cerezyme ¹ .

Handlingsplan för att uppnå en ekonomi i balans finns. Fortsatta sparåtgärder vidtas, budskapet ut i organisationen är tydligt och dialogen internt därför också intensiv i detta avseende. Målsättningen är också att det nya resursfördelningssystemet ska bi- dra till långsiktigt och hållbart sänkta kostnader.

 Division Opererande specialiteter har detaljerade sparplaner som följs noggrant varje månad och redovisas i månadsrapporterna. De beräknar att man per årsskiftet ska ha uppnått 17 av totalt 21 miljoner kronors sparkrav. Trots detta prognostiserar divisionen ett resultat på – 47 mnkr. Den största orsaken till detta är de över åren ökande kostna- derna för riks- och regionsjukvård.

En jämförande uppföljning divisionen upprättat visar att riks- och regionsjukvårdens avvikelse mot budget ökat från 10,1 mnkr år 2001 till 54 mnkr år 2009. Vissa variatio- ner förekommer mellan åren men trenden är dock tydlig. Under samma period har av- vikelse mot budget för divisionens verksamheter (exkl kostnader hänförliga till riks- och regionsjukvård, patientens valmöjlighet och sjuktransporter) minskat från 78,3 mnkr till 61,8.

1

Läkemedel för behandling av Gauchers sjukdom

Delårsrapport per april 2010, Norrbottens läns landsting 2010-08-27

Noteras kan att avvikelsen mot budget avseende sjuktransporter steg kraftfullt under år 2003 främst till följd av ett nytt avtal som kraftigt ökade de fasta kostnader där divi- sionen inte fick full budgetkompensation.

Tabell Ekonomisk resultatutveckling perioden 2001 – 2009. Källa: division Opere- rande specialiteter

2001 2002 2003 2004 2005 2006 2007 2008 2009

Divisionens verksamheter

-78,3 -67,0 -90,6 -52,1 -50,6 -70,3 -77,9 -92,6 -61,8

Riks- och regi- onsjukvård

-10,1 -1,7 -18,8 -12,4 -21,8 -14,7 -22,5 -29,7 -54,0

Patientens valmöjlighet

- - 0 -2,3 -8,0 -2,7 -0,1 -0,9 -0,2

Sjuktransporter -1,4 -7,6 -24,0 -21,8 -24,5 -24,6 -24,0 -21,2 -22,1

Ramjustering +100

Totalt divisio- nen

-89,8 -76,3 -133,4 -88,6 -104,9 -112,3 -124,5 -144,4 -38,1

Divisionsledningen har under en period avsatt en resursperson för utvidgad granskning av riks- och regionsjukvårdens kostnader i syfte att lokalisera eventuella felaktigheter i fakturering och hantering. Divisionens granskning visade inte på några väsentliga fel- aktigheter men har resulterat i en översyn av rutinen för hantering av riks- och region- sjukvårdsfakturor. De senast årens kraftiga ökning beror inte heller på ökad utomläns- remittering då antalet utomlänsremitteringar är i stort oförändrat över tiden. Trots de svårgreppbara kostnaderna för riks- och regionsjukvård bedömer divisionen i sin hand- lingsplan att man ska uppnå en ekonomi i balans år 2012.

 Division Primärvård har ålagts att under år 2010 spara 39 mnkr. Av spardirektivets 39

mnkr beräknar man innan årsskiftet klara hem 17 mnkr. Per helåret prognostiserar man

ett underskott på 8 mnkr.

Under året har divisionen att inom tilldelad budgetram hantera ett antal intäktsminsk- ningar/kostnadsökningar. – Förutom sparkravet har divisionen också med start från 2010 även minskade intäkter avseende asylverksamheten med 10 mnkr. Täckning för de kostnader som uppstår sker fr.o.m. 2010 genom avrop från central landstingsnivå.

Med anledning av vårdvalet räknar divisionen också med ökande kostnader. Dessa ska täckas inom tilldelad budgetram. Vid bedömningen av de kostnadsmässiga effekterna av vårdvalet har divisionen tillämpat ”försiktighetsprincipen när man räknar med att kostnadsökningen torde hamna på ca 8,2 mnkr.

Divisionen har en detaljerad och konkret plan för sparåtgärder och dess förväntade spareffekter som man sjösatte redan under år 2009. Av månadsuppföljningen framgår att den nu börjar ge effekt. Uppföljning av måluppfyllelsen i förhållande till hand- lingsplanen visar att per år 2010 uppnår 60 procent av vårdcentralerna en ekonomi i balans (att jämföra med år 2008 då endast 17,2 procent uppnådde en ekonomi i ba- lans).

 Division Vuxenpsykiatri har för helåret 2010 tilldelats ett sparkrav på 9 mnkr av vilket man beräknar ta hem 1 mnkr. Varken delårsrapport eller månadsrapport innehåller tyd- lig förklaring till varför sparkravet inte beräknas uppnås eller vilka åtgärder som be- räknar vidta maa detta. Av samtal med divisionsledning framgår att fokus ligger på en s.k. genomlysningsprocess kallad Islossning som beräknas pågå under hela 2010. Av samtal med ledningen framgår emellertid att Islossning inte innehåller bedömning av ekonomiska effekter. Ledningen är av uppfattningen att projektet/processen i förläng- ningen kommer att medföra positiva ekonomiska effekter.

Vi noterar även att landstingsdirektören till augusti har begärt en sammanställning över sparåtgärder.

5.4 Rapportering till landstingsstyrelse och landstingsfullmäktige Landstinget tillämpar både månads- och delårsuppföljning och rapportering av ekonomi och verksamhet. Såväl månads- som delårsrapporteringen behandlas i landstingstyrelsen.

Medan delårsrapporten utgör eget ärende på landstingstyrelsens dagordning, ingår må- nadsrapporten som en del i landstingsdirektörens rapport.

Månads- och delårsuppföljning/rapportering följer centralt upprättade mallar. På över- gripande nivå följer rapporterna landstingsplanens områdesindelning. Medan månadsrap- porteringen upprättas av divisionerna, upprättas delårsrapporten på landstingscentral nivå (med utgångspunkt från bl.a. divisionernas månadsrapportering).

Månadsrapporteringen innehåller en fördjupad ekonomisk analys på divisionsnivå över

Delårsrapport per april 2010, Norrbottens läns landsting 2010-08-27

rapporternas upprättande, innehåller regelmässigt också en prognos över förväntat utfall för, i det här fallet, helåret 2010.

Som nämnts i avsnitt 5.3 ovan varierar kvalitén i upprättade analyser över det ekonomiska utfallet avseende spardirektiv/-planer i aprils månadsrapportering.

Landstingsstyrelsen behandlade aprils delårsrapport den 3 juni 2010. I beslutsförslaget till landstigsfullmäktige poängterar styrelsen att det pågående förändringsarbetet börjar ge effekt, men att p.g.a. den ekonomiska situationen framöver är behovet av kostnadsreduk- tioner betydande.

5.5 Vår bedömning

Som vi tidigare nämnt i avsnitt 3.1 bedömer vi att delårsrapporten upprättad i enlighet med lagens krav, god redovisningssed och att den uppfyller KRLs krav. Härutöver bedömer vi också att delårsrapporten i allt väsentligt uppfyller syftet att ge fullmäktige möjlighet att använda den som ett underlag för styrning, ledning och kontroll av den samlade verksam- heten.

Vår bedömning är emellertid att den ekonomiska styrningen skulle kunna ytterligare ut- vecklas. Detta genom att:

 komplettera delårsrapporten med en sammanställd redovisning av spardirektiv, ut- fall och prognos av desamma.

 vidareutveckla månadsrapporten med avseende på analys/beskrivning av utfal- let/prognos av sparåtgärder och vilka åtgärder som eventuellt behöver ytterligare vidtas för att uppnå fullmäktiges spardirektiv. Detta eftersom månadsrapporten till stor del ligger till grund för delårsrapporten. Vi menar att en vidareutveckling av månadsrapporten således torde bidra till att höja informationsvärdet i delårsrappor- ten. Ett förhållande som även det torde möjliggöra en effektivare ekonomisk styr- ning.

2010-08-27

Anders Färnstrand, Projektledare Carina Olausson, Uppdragsledare

Auktoriserad revisor Certifierad kommunal revisor