Strategisk plan 2015-2017 Finansplan 2015-2017 Landstingsstyrelsens plan 2015 Delårsrapporter, april och augusti 2015
Årsredovisning 2015
Inledning . . . . 5
Omvärldsfaktorer . . . . 6
En organisation i förändring . . . . 9
Kompetensförsörjning . . . . 10
Finansiell analys . . . . 11
Balanserad styrning . . . . 15
Mål och måluppfyllelser . . . . 16
Medborgare . . . . 16
Verksamhet . . . . 23
Kunskap och förnyelse . . . . 31
Medarbetare . . . . 36
Ekonomi . . . . 39
Vårdprocesser . . . . 42
Vårdproduktion . . . . 46
Prioriterade utvecklingsområden . . . . 47
Jämställdhet och jämlikhet . . . . 49
Miljö . . . . 52
Stiftelser och bolag . . . . 54
Landstinget i siffror . . . . 56
Redovisningsprinciper . . . . 57
Ekonomisk redovisning . . . . 58
Organisation . . . . 68
Ordlista . . . . 69
Producerad av Norrbottens läns landsting i samarbete med Plan Sju kommunikation.
Vi fortsätter att jobba mot vår vision:
Tillsammans för Norrbotten – bästa
livet, bästa hälsan.
Ordet till...
Maria Stenberg, landstingsstyrelsens ordförande och Veronika Sundström, landstingsdirektör:
Under 2015 har Norrbottens läns landsting fortsatt att arbeta med utmaningen att få en ekonomi i balans. Den besvärliga ekonomiska situationen är något vi delar med många andra landsting. Mycket kan kopplas till kompe- tensförsörjningsfrågorna och att vården har svårt att klara generationsväxlingen. Vi har aldrig varit så många läkare och sjuksköterskor anställda som nu – i Sverige och i Norrbotten – men ändå är bristen på personal större än någonsin och kostnaderna för stafettpersonal ökar. Därför måste fokus ligga på förändrade arbetssätt och att på allvar ifrågasätta vem som gör vad i vården.
För att klara framtiden beslutade landstingsfullmäktige under hösten att höja landstingsskatten med 1,16 kronor.
Men att bara höja skatten är inte en långsiktig lösning på de ekonomiska problem vi har. Ett åtgärdspaket som om- fattar 250 miljoner kronor måste också verkställas för att vi inte ska hamna i samma situation igen om några år. Vårt mål är att hälso- och sjukvården ska ha en kost- nadsnivå i nivå med motsvarande verksamhet i riket. Vi arbetar därför för fullt för att åstadkomma detta. Utgångs- punkten är att hög kvalitet med nöjda patienter inte kostar mera pengar – det är brister i kvalitet som medför höga kostnader. Därför är arbetet med ständiga förbättringar av verksamhetens processer en nyckelfråga.
Under året påbörjades också förberedelsearbetet inför att bilda Region Norrbotten. Förändringen förväntas träda i kraft den 1 januari 2017 och innebär att det regionala tillväxtansvaret flyttas från Länsstyrelsen till de folk valda i länet. Det är viktigt ur ett demokratiskt perspektiv – genom regionbildningen finns bättre förutsättningar för politiker på regional och lokal nivå att samverka för norr- bottningarnas bästa.
Flyktingsituationen har varit en av de största frågorna under året. Det här är en insats som vi i hela samhället måste hjälpas åt med, men för landstingets del har ett speciellt fokus krävts för att ge flyktingarna den hälso- och sjukvård som behövs och som de har rätt till. Våra flyktingmedicinska enheter har klarat av situationen med fantastiska insatser av våra medarbetare. Målet och utma- ningen på lång sikt är att många nya svenskar ska vilja stanna i Norrbotten, eftersom vi behöver bli fler. Vårt län är välkomnande och bryr sig om människor som kommer hit efter att ha tvingats fly från sina hem. Det har vi visat under året både i tanke och i handling.
Med dessa ord vill vi tacka våra engagerade med - arbet are samt landstingets förtroendevalda för goda in- satser under 2015. Vi fortsätter att jobba mot vår vision:
Tillsammans för Norrbotten – bästa livet, bästa hälsan.
Omvärldsfaktorer
Samhällsekonomin
Den internationella återhämtningen har varit relativt långsam. Ett undantag är USA där ekonomin växer i skaplig takt och där utvecklingen på arbetsmarknaden har varit stark. I Storbritannien och Tyskland utvecklas också arbetsmarknaden starkt sedan en tid tillbaka. På andra håll i Europa har det gått väsentligt långsammare. I tillväxt
länder som Ryssland och Brasilien är utvecklingen mycket svag. Även i Kina går det oroligt långsamt.
Den svenska exporten avsätts till mycket stor del i Europa. Utanför Europa ligger den viktigaste avsättnings
marknaden för svensk export i USA, dit närmare 7 procent av den svenska varuexporten går.
Oljepriset har under det senaste året mer än halverats i dollar räknat. Även en lång rad andra råvaru priser har backat påtagligt. De lägre råvarupriserna har bidragit till att inflationen i många länder har hållit sig på låga nivåer.
Centralbankerna har med olika åtgärder försökt pressa upp inflationen, men utan att i någon avsevärd grad ha lyckats.
Styrräntorna befinner sig i dagsläget på extremt låga nivåer. Den svenska Riksbanken har som ambition att hålla kronan svag och på den vägen öka möjligheterna att få upp inflationen till 2 procent. En svensk styrräntehöjning kom
mer förmodligen inte att ske förrän andra centralbanker också höjt. En sådan höjning kan bli möjlig under nästa år förutsatt att inflationen mera påtagligt rört sig uppåt.
Den svenska ekonomin befinner sig sedan ett par år tillbaka i en konjunkturåterhämtning. Inhemsk efterfrågan växer snabbt och BNP beräknas såväl 2015 som 2016 att öka med drygt 3 procent. Det är i hög grad investering
arna som sätter fart på svensk ekonomi samt export som bedöms växa under kommande år.
Tillväxten i den svenska ekonomin gör att sysselsätt
ningen ökar och arbetslösheten gradvis pressas tillbaka.
Ökningen av sysselsättning innebär att skatteunderlaget växer förhållandevis snabbt. Samtidigt ställer den omfat
tande invandringen och den snabba befolkningsutveckling
en stora krav på kommunernas och landstingens verksam
het. I slutet av 2016 beräknas den svenska ekonomin nå konjunkturell balans. Arbetslösheten ska då ha nått ner mot 6,5 procent och inflationstalen ligga nära 2 procent.
Landstingens och kommunernas ekonomi
Det ekonomiska läget i kommunsektorn blir allt mer ansträngande och landstingens samlade resultat förväntas försämras kraftigt under 2015. Sveriges Kommuner och Landsting (SKL) bedömer att kostnadstrycket ökar så starkt att det krävs betydande skattehöjningar framöver för att klara situationen. För att bryta utvecklingen krävs helt nya åtgärder, från såväl kommuners och landstings, som från statens sida. Utvecklingen av intäkter är relativt positiv men räcker ändå inte till för att möta de kostnads
ökningar som kommuner och landsting står inför.
En betydande faktor som driver upp kostnaderna är befolkningsförändringar. En äldre befolkning driver kost
naderna i sjukvård och äldreomsorg och fler barn driver upp kostnaderna i skolan. Det har länge varit känt att den demografiska utvecklingen tillsammans med den ökade efterfrågan av välfärd kommer innebära ett ökat kostnad
stryck men det blir nu alltmer tydligt.
Det som nu tillkommer är en stor invandring som
påverkar en rad verksamheter inom både kommuner
och landsting. Att en relativt stor del av invandrarna är i
yrkesverksam ålder bör på sikt ha en positiv inverkan på
möjligheterna att finansiera välfärden genom att försörj
ningskvoten förbättras. Om etableringen av nyanlända in på arbetsmarknaden lyckas väl så förbättras förutsättning
arna för den långsiktiga finansieringen av välfärden.
Det finns även andra faktorer som bidrar till det ökade kostnadstrycket. Dessa är bland annat ökad omfattning och bättre kvalitet på välfärdstjänster (exempelvis hemtjänst, förskola, sjukvård), nya läkemedel och behandlingsmeto
der, behov av omvandling hos kommuner och landsting, ökade kostnader för kollektivtrafiken, växande beman
ningsproblem och ökade investeringar. SKL bedömer att kostnadsutvecklingen inom hälso och sjukvården är ohållbar på sikt.
Enligt SKL väntas landstingen redovisa ett sammantaget underskott 2015 på drygt 1 miljarder kronor. Det är en för
sämring mot föregående år på strax över 4 miljarder. Detta sker trots att alla landsting utom tre har höjt skatten under de senaste fyra åren. Resultatet i landstingen har under den senaste tioårsperioden i genomsnitt motsvarat cirka 1 procent av skatteintäkter och statsbidrag vilket är hälften av vad som brukar anges som tumregel för god ekonomisk hushållning.
År 2016 beräknas skatteunderlaget växa med 5,5 pro
cent. Flera landsting har gjort skattehöjningar inför 2016.
Flera landsting anger också att budgeten för 2016 inne- håller åtgärder för att dämpa kostnadsutvecklingen.
Landstingens tillvägagångssätt för att få en bättre effektivi tet i verksamheten är bland annat förbättrad produktions och kapacitetsplanering, sammanslagningar av enheter, växelvisa öppethållanden, omorganisationer samt kompetensplanering så att rätt yrkesgrupp arbetar med rätt saker, till exempel inrättande av vårdnära servi
ce. Resultatet i landstingen 2016 beräknas till en miljard kronor vilket motsvarar 0,3 procent av skatteintäkter och statsbidrag.
Nya patientlagen 2015
Nya patientlagen trädde i kraft den 1 januari 2015. Syftet är att stärka och tydliggöra patientens ställning samt att främja patientens integritet, självbestämmande och delaktighet. En viktig nyhet i lagen är att patienten har större möjlighet att välja utförare av offentligt finansierad primärvård och öppen specialiserad vård i hela landet.
Patienten har möjlighet att välja vård och behandling som erbjuds av annat landsting, även om vårdutbudet inte finns i patientens hemlandsting. Patienten ska vidare få möj
lighet att även i andra landsting välja en fast läkarkontakt och få tillgång till en fast vårdkontakt. Vård ska ges på samma villkor till patienter från andra län som till de egna invånarna.
Länets utveckling
Svag industrikonjunktur
Råvarupriserna har sjunkit och det påverkar länets kon
junktur. Norrbotten har haft en nedåtgående utveckling sedan förra hösten och har i nuläget den svagaste konjunk
turen i Norrland. Konjunkturen har försämrats för industrin och byggbranschen men har förbättrats för sällanköps
handeln.
Förnyad ansökan om att bli region
Regionfrågan aktualiserades under 2015 då statsministern i sin regeringsförklaring 2014 sade att de landsting som vill bli region ska ges den möjligheten. Landstinget har till regeringen lämnat in en ny ansökan om att överta det regionala utvecklingsansvaret från 1 januari 2017. Att bli region innebär en demokratisering av de regionala utveck
lingsfrågorna då uppdrag, verksamhet och finansiering överförs från Länsstyrelsen som idag har uppdraget i Norr
botten. Denna rörelse kallas regionalisering och har pågått i Sverige under en lång period. Idag beslutar politiker över de regionala utvecklings frågorna i 17 av 21 län.
Den regionala indelningen ses över
Regeringen tillsatte i juni 2015 en kommitté – Indelnings
kommittén – med uppdraget att föreslå en ny läns- och landstingsindelning. Av direktiven framgår att det ska vara väsentligt färre län och landsting år 2023 och om möjligt redan 2019. Utgångspunkt för indelningen ska bland annat vara kommuner och arbetsmarknadsregioner. Indelnings
kommittén ska även föreslå namn på de nya länen.
Befolkningsutveckling
Länets befolkning har, efter att ha ökat tre år i rad, minskat år 2015. I december 2015 har Norrbotten 249 773 invå
nare. Det är en minskning med 254 personer jämfört med samma månad 2014. Av länets 14 kommuner har fem ökat sin befolkning: Boden, Luleå, Piteå, Älvsbyn, Haparanda.
Landets procentuellt största befolkningsminskning har Övertorneå, som minskade med 2,3 procent. Kommunen har hög utflyttning och ett negativt födelsenetto.
Norrbotten var det enda län som minskade sin befolk
ning bland länen i Norrland. Sveriges folkmängd ökade med 103 662 personer under 2015 och uppgick vid årets slut till 9 851 017 personer. Av Sveriges 290 kommuner har 239 en befolkningsökning under året. Samtliga av landets kommuner utom en, Vaxholm, har ett invandrings
överskott. Mer än hälften av kommunerna, 167, har dä
remot ett födelseunderskott, vilket innebär att det var fler som avled än som föddes.
Norrbotten har ett positivt flyttnetto med 84 personer, det vill säga fler invånare flyttar till än från Norrbotten. Endast fyra kommuner har ett negativt flyttnetto. Länet har 2015 ett negativt födelseöverskott med -384, det vill säga fler dog än föddes. Endast två kommuner, Kiruna och Luleå, har ett positivt födelseöverskott.
Hälsoutveckling
Medellivslängden är ett mått som speglar utfallet av befolkningens hälsa och den ökar i både länet och riket.
Fortfarande ligger dock Norrbotten totalt sett lägre vid jämförelser med riket beroende på att männen inte har samma positiva utveckling som önskat. I de flesta län minskar skillnaderna mellan mäns och kvinnors medellivslängd, men inte i Norrbotten. Norrbotten är det län som har störst skillnad mellan mäns och kvinnors förväntade medellivslängd. Kvinnorna i länet har för
bättrat sitt läge och har knappat in på riket och avviker
nu endast marginellt.
Männen i Norrbotten har dock lägsta medelivslängden i riket vilket framförallt beror av att hjärt- och kärldöd- ligheten fortfarande är jämförelsevis hög. Den förväntade medellivslängden i länet är 78,3 år för pojkar och 83,2 år för flickor som föds idag i länet. Flera av länets kommuner visar avsevärda skillnader vad gäller år som en nyfödd pojke förväntas leva jämfört med de kommuner i Sverige som ligger bäst till.
En snabbare minskning i insjuknande i hjärtinfarkt eller stroke bland män och kvinnor skulle göra att länet knappa- de in på riket när det gäller medellivslängd. Förutom bättre behandlingsmetoder inom vården så är det framförallt förbättrade levnadsvanor i befolkningen som bidrar till att risken att dö i dessa sjukdomar minskar. Länet hör till de områden i Sverige som har jämförelsevis stor förbättring- spotential vad gäller levnadsvanor kopplade till hjärt- och kärlsjukdomar.
I Sverige har demenssjukdomar som dödsorsak fyrdubb- lats både för kvinnor och män under de senaste tjugofem åren. En del av förklaringen är just att vi lever längre men också att läkarna i dag är mer benägna att skriva demens som dödsorsak i intygen.
MINSKAD DÖDLIGHET Fler cancerdiagnoser ställs idag i ett tidigt skede. Sedan 1990-talet har dödligheten i cancer minskat. Fler kvinnor får idag en cancerdiagnos, men deras överlevnadsprognos är bättre nu om man jämför med 90-talet. Bland kvinnor är bröstcancer den vanligaste for- men av cancer och står för en tredjedel av alla nya cancer- fall. För männen står pros tata cancer för en tredjedel av alla de nydiagnostiserade cancerfallen.
Utvecklingen av andra cancerformer varierar. Hud - cancer ökar, medan cancer i mag- och tarmkanalen mins- kar. Lungcancer har minskat tydligt bland både män och kvinnor, framförallt beroende på ett långvarigt framgångs- rikt sjukdomsförebyggande arbete vad gäller minskad rökning.
Sedan 1990-talet har också dödligheten i självmord minskat. Totalt sett minskar självmorden i befolkningen, men ingen minskning ses bland unga. Bland unga tjejer ser man snarare en ökning av självmord under de senaste åren.
Självmord är dock vanligast bland äldre män.
Den ökade överlevnaden i olika sjukdomar medför att fler lever med en kronisk eller långvarig sjukdom än tidigare – personer som genom hälso- och sjukvårdens stöd ges förutsättningar för att leva med en god livs- kvalitet.
UTBILDNINGSNIVÅ HAR BETYDELSE Folkhälsan är inte jämnt fördelad i befolkningen. Personer med låg utbildning eller låg inkomst har kortare medellivslängd och uppger en sämre självupplevd hälsa än den övriga befolkningen. En högre utbildningsnivå visar också en tydlig koppling till mer hälsosamma levnadsvanor. Idag är skillnaderna i livslängd större mellan personer med för- respektive eftergymnasial utbildning, än mellan könen.
Norrbotten utmärker sig med skillnader mellan män och kvinnor i utbildningsnivå, självskattad hälsa och medel- livslängd. Precis som i riket så har fler kvinnor i Norr-
botten eftergymnasial utbildning jämfört med männen.
Differensen mellan andel män och kvinnor med efter- gymnasial utbildning är dock högre i Norrbotten än i riket.
Vidare är kvinnors självrapporterade hälsa generellt sett sämre än männens, medan män har kortare medellivslängd än kvinnor. Personer med funktionsnedsättning, utländsk bakgrund eller hbt-identitet rapporterar en sämre hälsa än den övriga befolkningen. Befolkningen i glesbygd har mer problem med den fysiska hälsan (hjärt- och kärlsjukdomar, värk i lederna), men en bättre psykisk hälsa i jämförelse med invånarna i tätorter och dess närområden.
LEVNADSVANOR Förutsättningarna för en god hälsa på verkas av livsvillkoren (utbildning, sysselsättning, ekonomiska villkor, tillgång till hälso- och sjukvård med mera), av de omgivande livsmiljöerna (den fysiska och psyko sociala miljö där vi bor, arbetar och tillbringar vår fritid) och av individens egna val och levnads vanor. Det är tydligt att personer med högre utbildning överlag har mer hälsosamma levnadsvanor, röker mind re, är mer fysiskt aktiva, äter mer frukt och grönsaker och är mindre stillasittande. Av svenskarna uppger 25 procent att de har två eller flera ohälso samma levnadsvanor, 28 procent av norrbottningarna. De senaste tio åren har svenskarnas levnadsvanor förbättrats så till vida att färre röker och al- koholkonsumtionen inte längre ökar men utvecklingen av fysisk aktivitet och matvanor har i stort sett varit oföränd- rad. En inte obetydlig andel av befolkningen har övervikt eller fetma och det gäller både barn, unga och vuxna.
Utvecklingen av levnadsvanorna bland norrbottningarna uppvisar samma mönster som landet i stort. Länet avviker dock negativt vad gäller intag av tillräckligt med frukt och grönt, andel med fetma och stillasittande fritid. Länet avviker positivt vad gäller andel som röker och andel med alkoholriskbruk.
BARNENS HÄLSA Hälsosituationen för svenska barn är
i flera avseenden bland de bästa i världen och så även
i Norrbotten. Sverige har jämförelsevis låg spädbarns-
dödlighet, hög andel ammade spädbarn, låg andel barn-
olycksfall och hög andel vaccinerade barn. Under de
senaste tio åren har antalet barn som förolyckas i trafiken,
drunknar eller drabbas av andra olyckor som leder till
dödsfall i det närmaste halverats. För barn mellan 0-14 år
är olycksfall, tumörsjukdomar eller medfödda sjukdomar
den vanligaste dödsorsaken. Länet ligger på samma nivå
som riket. De flesta svenska barn mår fysiskt bra, men
under de senaste årtiondena har psykosomatiska besvär
ökat, framförallt bland flickorna. Det har blivit vanligare
att flickorna i länet uppger att de är nedstämda, oroliga,
har svårt att sova och har värk och samtidigt har självmord
ökat i gruppen unga tjejer. Det ökade antal barn och ung-
domar som har övervikt/fetma blir en av framtidens stora
utmaningar för länet. Andel barn och unga som är fysiskt
aktiva på fritiden minskar med stigande ålder samtidigt
som allt större andel tillbringar hög tid på sin fritid framför
TV, dator eller mobil.
En organisation i förändring
Världsläget med kriget i Syrien och stora flyktingströmmar blev en av de större frågorna för landstinget, särskilt under hösten. Utmaningarna var stora och regionala myndig- heter, olika organisationer samt frivilliga tog gemensamt ansvar för att lösa situationen på kort sikt. Flyktingmedi- cinska enheter runt om länet var hårt belastade, med ökat tryck på övrig hälso- och sjukvård som följd. Inom lands- tinget fanns under september-december en samordnings- grupp med uppgifter att hålla sig uppdaterade om aktuellt läge i flyktingssituationen och samordna arbetet.
Händelser inom hälso- och sjukvården
Många verksamheter inom sjukvården har påverkats av den ekonomiska situationen i landstinget, och har arbetat intensivt för att hitta åtgärder som sänker kostnaderna.
Bland annat togs beslut om sammanslagning av hälso- centralerna i Norrfjärden och Öjebyn samt sammanslag- ning av Granitens och Malmens hälso centraler i Kiruna, förändringar som trädde i kraft 1 januari 2016. En översyn av filialverksamheterna i länet har också påbörjats, och ett inriktningsbeslut togs om ändrat huvudmannaskap för Kalix Naturbruksgymnasium och Grans Naturbruks- gymnasium, från landstinget till kommunerna.
En ny verksamhetsstrategi antogs under året, som ska vara styrande för hälso- och sjukvården samt tandvården.
Strategin tydliggör vilka utgångspunkter och vilken grund- syn som ska prägla ledningsarbetet och slår bland annat fast att verksamheterna ska ha resultatet för patienten i fokus, att verksamheten ska process orienteras, att föränd-
ringar är normaltillstånd och att alla medarbetare behövs i förbättringsarbetet.
Utvecklingen inom e-hälsa och vård på distans har fortsatt. Utbudet av digitala tjänster, som invånarna kan nyttja, ökar hela tiden. Under 2015 blev det ännu enk- lare att logga in på 1177 Vårdguiden. Det går nu att se och förnya sina recept, att se sina sjukskrivningsintyg och att kontakta vården för att bli uppringd. På sikt är tanken att man själv ska kunna boka en tid och under 2016 kommer möjligheten att se sin journal via nätet. De långa avstånd- en i Norrbotten har varit en viktig drivkraft i att utveckla lösningar för en effektiv och jämlik vård med hjälp av distansöverbryggande teknik. Ny teknik, kombinerad med nya arbetssätt, gör att vi kan komma närmare patienten och erbjuda tillgång till specialistkompetens utan att behöva resa. Först ut i den här satsningen är hälsocentralerna i Överkalix, Övertorneå och Haparanda som nu kan koppla upp sig mot akutmottagningen på Kalix sjukhus. Under nästa år kommer fler orter i länet att få samma möjlighet.
Landstingsfullmäktige beslutade under 2015 att in- föra en rad nya regler för patientavgifter inom hälso- och sjukvård. Bland annat togs beslut om avgiftsfrihet (från och med 1 januari 2016) för personer över 85 år, en viktig reform för äldre personer med små inkomster och som an- vänder sjukvården ofta. För Norrbotten betyder det mycket på grund av den stora andelen äldre i befolkningen.
För hälso- och sjukvården är det en utmaning att lösa
kompetensförsörjningen. Norrbottens läns landsting har
under 2015 annonserat på den europeiska arbetsmarkna-
Kompetensförsörjning
Rätt kompetens på rätt plats i rätt tid
Grunden för att landstingets verksamheter ska nå uppsatta mål är ett effektivt och strukturerat arbete med kompe- tensförsörjning. Ett lyckat arbete gör att landstinget kommer att kunna behålla och utveckla medarbetare samt lyckas attrahera och rekrytera nya.
Ett antal framgångsfaktorer är identifierade i handlings- planen för kompetensförsörjning och nedbrutna till priori- teringar på kort och lång sikt. Utifrån dessa prioriteringar har insatser genomförts under året.
För att säkerställa att nya chefer får samma grundförut- sättningar har en gemensam introduktion startats och genomförts under året. En intern mentorsbank har byggts upp för att ge chefer stöd och ta tillvara på det interna lärandet. Två ledarutvecklingsprogram har avslutats under
året samt även ett program för morgon dagens chefer. En översyn av landstingets samtliga chefs- och ledarutveck- lingsprogram pågår.
Landstinget fokuserar på att systematiskt tillvarata nyanländas kompetens. Under året har ett antal praktik- platser anordnats för nyanlända med kompetens inom hälso- och sjukvårdsområdet samt tandvård.
Systematisk kompetensväxling är en förutsättning för att möta framtidens kompetensbehov. Detta arbete pågår och behöver intensifieras under kommande år.
För att underlätta arbetet med rekrytering har samord- ningen av korttidsrekrytering och bemanning fortsatt att utvecklas. Vidare pågår försök med ett antal arbetstids- modeller inom landstingets verksamheter. Dessa kommer att utvärderas under år 2016.
den. Ett 50-tal ansökningar kom från Grekland och de sök- ande var väl förberedda och hade rätt kompetens. De flesta hade påbörjat studier i svenska och ansökt om svensk legitimation. På en rekryteringsmässa i Aten och Thessa- loniki deltog tre av landstingets representanter, som själva kommer från Grekland, för att underlätta mötet med kandi- daterna. I början av juni examinerades 46 sjuk sköterskor vid Luleå tekniska universitet. Av dessa rekryterades 36 till Norrbottens läns landsting. Utöver detta tackade ytterligare 15 sjuksköterskor, som examinerats från andra universitet runt om i landet, ja till anställning inom landstinget.
Vårdnära service i fokus för konferens
Vårdnära service är en aktuell fråga inom de flesta regi- oner och landsting i landet. Många riktar blicken norrut eftersom Norrbottens läns landsting är ett av de landsting som kommit längst i arbetet. I slutet av maj samlades 15 av landets 20 landsting i Luleå för att delta i Vårdnära service -dagarna. Under våren fick också satsningen på vårdnära service 5,5 miljoner kronor i EU-stöd. Vårdnära service innebär att servicemedarbetare tar över uppgifter som måltidshantering, patienttransport och förrådspåfyll- ning från under- och sjuksköterskor som får mer tid för att ägna sig åt vårduppgifter. Målet med arbetssättet är också högre patientsäkerhet.
Pris för systematiskt förbättringsarbete
Kompetenscentrum rehabilitering, Länsspecialitet Rehabiliteringsmedicin vid Sunderby sjukhus fick lands-
tingsfullmäktiges stipendium på 100 000 kronor för bästa förbättrings- och utvecklingsarbete i vården 2015. Läns- kompetenscentrum arbetar med utredning och rehabili- tering i sluten- och öppenvårdsrehabilitering. De har systematiskt och långsiktigt utvecklat verksamheten och uppnått högsta kvalitetsnivå enligt den internationella kvali tetsstandarden CARF. Det innebär att man har tydlig- gjort vårdprocesser och skapat ännu bättre förutsättningar för ett systematiskt fortlöpande förbättringsarbete, något som gett dem en stärkt position, såväl lokalt, nationellt som inter nationellt.
Nytt resurscentrum för litteratur
Litteratur är ett av de prioriterade konstområdena i Norr- bottens kulturplan. Under 2015 startade etableringen, genom anställning av en projektledare för att bygga upp Norrbottens regionala litteraturresurscentrum. Arbetet kommer att ske i projektform inledningsvis med målet att centrat skall permanentas. Projektet startar hösten 2015.
Diskrimineringen av romer är utbredd i Sverige och
resten av Europa. Regeringen har därför avsatt 58 miljoner
till arbetet med romsk inkludering fram till 2019. Konfe-
rensen ”Romsk inkludering”, som hölls den 22–23 april
i Luleå, handlade om rätten till innanförskap och lockade
200 personer från hela landet inklusive demokrati- och
kulturminister Alice Bah Kuhnke samt Erik Ullenhag, före
detta integrationsminister. Arrangörer var Norrbottens läns
landsting och Luleå kommun tillsammans med föreningen
Romanikvinnans rätt i samhället.
Finansiell analys
Årets resultat
Landstinget redovisar för 2015 ett negativt resultat med -240 miljoner kronor. Resultatet har dock påverkats positivt med 44 miljoner kronor till följd av att AFA försäkrings- styrelse återbetalat av 2004 års inbetalda premier.
Landstingets divisioner redovisar ett underskott på 349 miljoner kronor, vilket är en försämring med 69 miljoner kronor sedan 2014. Av detta resultat utgör 46 miljoner kronor ett underskott för hälsocentralerna inom Vårdvalet.
Styrelse och fullmäktige har beslutat om ekonomiska hand- lingsplaner för att nå en ekonomi i balans. Åtgärder mot- svarande 146 mkr avseende 2015 är beslutade. Av dessa bedöms 74 miljoner kronor (50 procent) ha uppnåtts under året. Däremot har kostnader inom andra områden ökat bland annat på grund av det besvär liga bemanningsläget.
Verksamhetens kostnader och intäkter
Verksamhetens nettokostnad består av verksamhetens intäkter minus verksamhetens kostnader och avskrivning- ar. Nettokostnaden finansieras med skatt, utjämning och generella statsbidrag. För att nå målet om en långsiktig och uthållig finansiering av verksamheten är det viktigt att verksamhetens nettokostnad över tid inte ökar mer än skatteintäkter och statsbidrag.
Under 2015 ökade nettokostnaden med 251 miljoner kronor (3,6 procent) samtidigt som skatter, statsbidrag och utjämning ökade med 107 miljoner kronor (1,6 procent).
Nedan redogörs utfallet för landstingets största kostnader.
Personalkostnader och arbetad tid
Personalkostnader har ökat med 2,7 procent från före- gående år. Om pensionskostnaderna exkluderas är ökning- en 3,8 procent. De avtalsenliga löneökningarna motsvarar 2,6 procent. Antalet arbetade timmar ligger högre än år 2014. Omvandlat till årsarbetare motsvarar denna ökning 63 årsarbetare vilket är en ökning med 1,0 procent när hänsyn tas till att antalet arbetsdagar har ökat med 3 dagar jämfört med 2014. Övertidskostnaden har ökat med 4,9 procent jämfört med föregående år.
Genomsnittliga antalet anställda har ökat med 87 per- soner. Av dessa är ökningen av tillsvidarean ställda 81 personer och vikarier och tillfälligt anställda 7 personer.
INHYRD PERSONAL Kostnaderna för inhyrd personal uppgår till 254 miljoner kronor vilket är en ökning med 55 miljoner kronor jämfört med 2014. Av kostnaderna avser 216 miljoner kronor läkare och 38 miljoner kronor övrig vårdpersonal. Kostnaderna för inhyrda läkare och övrig vårdpersonal har ökat med 39 respektive 16 miljoner kronor i jämförelse med föregående år.
Division Närsjukvård och Länssjukvård har ökat sina kostnader för inhyrd personal med 32 respektive 23 miljo- ner kronor.
Vid beaktande av kostnad för inhyrd personal måste hänsyn tas till att befattningarna normalt sett skulle vara bemannade av egen personal. För landstinget är merkost- naden skillnaden mellan vad det kostar att bemanna med egen respektive inhyrd personal.
PENSIONER Pensionskostnaderna är 25 miljoner kronor eller 4,1 procent lägre än 2014. Förändring av avsättning till pensioner exklusive ränta är 35 mkr lägre än före- gående år. Kostnaderna för utbetalda pensioner och den avgifts bestämda ålderspensionen är 10 miljoner kronor eller 3 procent högre än 2014.
Landstinget har under året bytt pensionsadministratör.
Övriga kostnader och intäkter
SJUKRESOR Kostnaderna för sjukresor uppgår till 104 mkr. Jämfört med 2014 är det en ökning med 5 mkr eller 5 procent. Kostnaden för taxi står för drygt hälften av sjukresekostnaderna och även för hälften av kostnads- ökningen. Detta förklaras bland annat av att det saknats taxiavtal i Kiruna, samt ett dyrare taxiavtal för Gällivare från och med 2015. Snittlängden per resa är lite längre och antalet resor har ökat något. Indexuppräkningen ligger på en fortsatt låg nivå, endast 0,6 procent. Samordningspro- centen ligger på samma nivå som 2014 (cirka 45 %).
Kostnaden för flyg och tåg har ökat med 16 procent (2 mkr) vilket framförallt är en volymökning. Även kostnaden för resor med komfortbussarna har ökat med 16 procent (0,5 mkr). Däremot har kostnaderna för resor med egen bil och buss minskat med 8 procent (1,2 mkr).
Höjda egenavgifter från 1 maj för egen bil och buss med samma belopp för alla färdsätt är en trolig förklaring till varför dessa minskar.
LÄKEMEDEL Kostnaderna för läkemedel fortsatte att öka för andra året i rad. Kostnadsutvecklingen drivs i grunden av en åldrande befolkning och att allt fler sjukdomar är behandlingsbara med läkemedel. Ökningen härrör fram- för allt från användningen av nya dyra läkemedel och att effekten av tidigare års kostnadsminskande patentutgångar avtagit.
Under året sågs fortsatt stora kostnadsökningar för dyra
läkemedel inom ett antal terapiområden, till exempel
reumatoid artrit och närliggande inflammatoriska sjuk-
domar, ögonsjukdomar, strokeprofylax vid förmaksflim-
mer, hepatit C, skelleftesjukan samt flertalet cancersjuk-
domar. Priskonkurrens till följd av patentutgångar inom
läkemedel som befrämjar blodbildningen och läkemedel
mot luftvägssjukdomar fortsatte att bidra till kostnads-
minskningar för landstinget. Det utökade nationella
och regi onala samarbetet åstadkom ett mer kontrollerat
införande av flera nya dyra läkemedel. Följden blev ett
mer jämlikt införande av viktiga läkemedel samt även en
prispress gentemot läkemedelsföretagen. Ett exempel är läkemedel för behandling av hepatit C.
Den totala kostnaden för läkemedel uppgår till 886 mkr, vilket är en ökning med 52 mkr eller sex procent jämfört med 2014. Totalt ökade läkemedel på recept med 49 mkr eller 8 procent och läkemedel som ges till patienterna vid länets sjukhus ökade med 3 mkr eller 1 procent. Den störs- ta enskilda kostnadsökningen kan ses för läkemedelsbe- handling vid hepatit C. Landstingen har erhållit statsbidrag för att täcka kostnaderna för hepatit C-behandlingar som motsvarar 33 Mkr under året 2015. Landstingets kostnader för läkemedel motsvarar 11 procent av landstingets totala kostnader.
RIKS- OCH REGIONSJUKVÅRD
2013 (mkr) 2014 (mkr) 2015 (mkr) 2015-2014 förändring %
NUS 338,0 358,0 378,0 5,6 %
Karolinska 31,3 30,8 26,3 -14,6 %
Akademiska 25,7 15,5 26,8 72,9 %
Sahlgrenska 17,2 25,9 30,0 15,8 %
Övriga 58,6 70,9 67,1 -5,4 %
Totalt 470,8 501,1 528,2 5,4 %
Landstinget köper högspecialiserad vård utanför länet framför allt vid Norrlands universitetssjukhus i Umeå (NUS). Dessutom köps vård bland annat från Karolinska sjukhuset, Akademiska sjukhuset och Sahlgrenska uni- versitetssjukhuset. Kostnader för riks- och region sjukvård uppgår till 528,2 mkr vilket är en ökning med 5,4 procent jämfört med 2014.
Kostnader för köpt vård vid NUS har ökat med 20 mkr varav 0,8 mkr är hänförligt till skillnader mellan åren vad avser reserverade belopp vid årsbokslut för ej fakturerade vårdtillfällen och fakturerade kostnader.
Ökningen vid NUS avser säväl sluten- som öppenvård.
En ny ersättningsmodell från och med 2015 innebär att cirka 50 procent betalas som fast ersättning till NUS och resten som rörlig debitering. En ökning av antalet vård- tillfällen återfinns inom främst neurokirurgi. Samtidigt uppvisas färre vårdtillfällen vid klinikerna kvinnosjukvård, neurologi, onkologi och ortopedi. Sammantaget har totala antalet vårdtillfällen minskat med 2,8 procent. Förklaringen till kostnadsökningen ligger i att antalet dyra vårdtillfällen, så kallade ytterfall, har ökat med 36 procent vid NUS.
Köpt vård vid Karolinska, Akademiska och Sahlgrenska sjukhusen avser högspecialiserad vård som kan variera kraftigt mellan åren. Kostnader vid Akademiska sjukhuset har ökat och avser bland annat barnkirurgi och öron. Kost- nadsökningen vid Sahlgrenska sjukhuset förklaras av fler hjärt- och lungtransplantationer inom internmedicin.
Köpt vård hos övriga vårdgivare avser köp av rättspsyki- atrisk vård och ersättning för norrbottningarnas besök på vårdcentraler och andra sjukhus utanför länet.
SKATTEINTÄKTER OCH STATSBIDRAG Storleken på skatte intäkterna för respektive år påverkas av befolkning- ens storlek, sysselsättningsnivå och lönenivå.
Skatterna ger 2015 ett underskott mot budget på 16 miljoner kronor beroende på en mer negativ ekonomisk utveckling än vad som antogs hösten 2014. Generella statsbidrag och utjämning ger ett underskott mot budget på 18 miljoner kronor. Förklaringen är att inkomstutjämnings- och kostnadsutjämningsbidragen blev vardera 4 miljoner kronor lägre än budget eftersom endast preliminära belopp fanns vid budgettillfället. Regleringsavgiften blev 18 miljoner kronor högre än budget bland annat på grund av decemberöverenskommelsen mellan riksdagspartierna.
För läkemedelsstatsbidraget gäller en vinst- och förlust-
delningsmodell mellan staten och landstingen. Då läke-
medelskostnaderna ökat mer än vad som antogs i överens-
kommelsen erhåller lanstingen en kompensation som för
Norrbottens del är 8 mkr.
FINANSIELLA INTÄKTER OCH KOSTNADER De finansiella intäkterna har minskat med 50 mkr jämfört med 2014.
Minskningen förklaras till viss del av det låga ränteläget vilket har inneburit mindre ränteintäkter. Minskningen beror också på lägre realisationsvinster från pensions- portföljen än föregående år. Utdelningen från fonder är däremot högre än 2014.
De finansiella kostnaderna har ökat med 9 mkr i jäm- förelse med 2014. Skillnaden beror främst på en högre ränta på pensionsskulden, men räntekostnader har också påverkats positivt av att lanstinget löst en revers.
Likvida medel och kortfristiga placeringar
Likvida medel
Landstingets likvida medel består av banktillgodo havanden inklusive handkassor. Förändringar i likvida medel beror på nettot av de in- och utbetalningar som sker till och från landstinget. Räntan från likvida medel påverkar både landstingets resultat och saldot på likvida medel positivt.
Om landstingets resultat före finansiella poster är nega- tivt kommer det på sikt innebära att tillgången till likvida medel minskar.
Landstinget har som mål att upprätthålla en likviditets- reserv som omfattar minst 10 procent av landstingets nettokostnader, vilket innebar att målet för likviditeten 2015 var 695 mkr. Med likvidreserv avses behållningen på landstingets koncernkonto inklusive checkkredit.
Vid årets slut uppgick saldot för likvida medel, exklusive bolag och checkkredit, till 989 mkr vilket var 294 mkr högre än målet.
Staten betalade 2015 ut flera stora statsbidrag före års- skiftet, som tidigare år likvidmässigt reglerats nästkom- mande år. Trots detta har likvida medel minskat med 524 mkr. Detta förklaras av att landstinget under året, avsatt 150 mkr till pensionsfonden samt betalt en revers på 162 mkr till Landstingens ömsesidiga försäkrings bolag.
Detta har sammanlagt minskat de likvida medlen med 312 mkr. Därutöver påverkar det negativa resultatet likviditeten.
Kortfristiga placeringar
Landstinget har sedan 1997 långsiktigt avsatt medel för att möta framtida pensionsutbetalningar. Landstinget har fem externa förvaltningsuppdrag avseende den långsiktiga kapitalförvaltningen. Förvaltningsuppdraget innebär en fullmakt att fatta löpande placeringsbeslut enligt lands- tingets fastställda finanspolicy.
Vid utgången av året bestod den totala portföljen av 22 procent aktiefonder och 78 procent räntefonder. Avkast- ningen återinvesteras löpande i respektive fond. Mark- nadsvärdet på portföljen uppgår till 2 591 miljoner kronor, vilket är 194 miljoner högre än i december 2014.
Den totala värdeförändringen för portföljen 2015 är 1,8 procent, vilket är 1 procentenheter lägre än index. Värde- förändringen på aktier är 6,6 procent, 3,9 procent enheter lägre än index. Värdeförändringen på räntebärande papper är 0,1 procent, samma nivå som index. I december 2014 beslutades att avsätta 100 mkr till pensionsfonden och under 2015 har det beslutats om avsättning med ytterligare 50 mkr. Avsättningarna har under året genomförts.
Återlån av pensionsmedel
Landstingets totala pensionsförpliktelser uppgick vid års- skiftet till 7 414 mkr. Rådet för kommunal redovisning har definierat begreppet återlån som skillnaden mellan totala pensionsförpliktelser och förvaltade pensionsmedel enligt marknadsvärde. Pensionsmedlen är lägre än pensionsför- pliktelsen, vilket innebär att landstinget använt pensions- medlen till investeringar och den löpande verksamheten.
Den totala pensionsskulden minskade med 123 mkr och marknadsvärdet på pensionsfonden ökade med 194 mkr.
Landstingets pensionsmedelsförvaltning,
mkr 2015 2014
Pensionsförpliktelse (balansräkning, avsättning) 2 375 2 232 Pensionsförpliktelse (balansräkning, avvecklings-
reserver) 1 6
Pensionsförpliktelse (ansvarsförbindelse) 5 038 5 299 Summa förpliktelser inklusive löneskatt 7 414 7 537
Pensionsfond, bokfört värde 2 554 2 282
Pensionsfond, marknadsvärde 2 591 2 397
Återlån 4 823 5 140
Pensionsfond, orealiserad avkastning 35 115 Pensionsfond, realiserad avkastning 124 153 Realiserad och orealiserad avkastning på
Pensionsfonden, % 6,1 11,2
Soliditet
Soliditeten (eget kapital i förhållande till totala tillgångar) mäter betalningsförmågan på lång sikt. Den genomsnittliga soliditeten för landstingssektorn 2014 var, enligt bland- modellen, 20 procent.
Soliditet i landstinget,
2011-2015, procent 2015 2014 2013 2012 2011 Soliditet enligt blandmodellen 35 37 39 43 43 Soliditet enligt fullfonderings-
modellen -46 -45 -50 -46 -53
Av tabellen framgår att landstinget vid utgången av 2015 inte finansierar sina tillgångar med egna medel (negativ soliditet) om hänsyn tas till hela pensionsförpliktelsen.
Investeringar
Landstingsfullmäktige har för året beviljat en ram för investeringar på totalt 353 mkr. Under året har lands - tinget investerat totalt 248 mkr. Investeringarna är för- delade på 99 mkr fastigheter, 143 mkr i inventarier, 6 mkr immateriella tillgångar samt erhållit 7 mkr i statligt investeringsbidrag.
Investeringar i fastigheter i egen verksamhet uppgår
till 81 mkr och för externa hyresgäster till 18 mkr. In-
vesteringar i fastigheter för egen verksamhet avser
bland annat perifer angiolaboratorium samt urolog-
mottagning vid Sunderby sjukhus, personalboende i
Gällivare och nytt ställverk vid Gällivare sjukhus samt
ombyggnad av Björkskatans hälsocentral. Investeringar
i fastigheter för externa hyresgäster utgörs av om- och
tillbyggnation av Gällivare sjukhus till äldreboende där
också ett statligt investeringsbidrag har erhållits under
2015 på 7 mkr.
Årets gjorda investeringar i inventarier fördelas på 69 mkr i medicinteknisk utrustning, 10 mkr i IT-utrustning, 39 mkr i hjälpmedel för funktionshindrade och 16 mkr i övriga inventarier samt 1 mkr i konst. På gående arbeten som ännu inte är klassificerade till typ av investering mot- svarar 9 mkr.
Investeringar i immateriella tillgångar består av ett nytt medicintekniskt informationssystem för akutliggare.
Driftredovisning per sektor
Landstingets verksamhet redovisas dels per division, dels per sektor. Sektorsindelningen är framtagen av Sveriges Kommuner och Landsting (SKL) för att möjliggöra jäm förelser mellan landsting och regioner oberoende av organisatorisk indelning. Se även tabell på sidan 56
”Nettokostnad för Norrbottens läns landsting, kr/per invånare” samt relationen till riksgenomsnittet.
Verksamhetens nettokostnader 2015 ökade med 3,6 procent jämfört med föregående år. Tabellen nedan visar nettokostnadsutvecklingen per sektor.
Driftredovisning per sektor Förändring
procent 2015 2014
Primärvård 1 408 1 392 1,1 %
Somatisk vård 3 968 3 793 4,6 %
Psykiatrisk vård 534 503 6,2 %
Tandvård 168 164 2,4 %
Övrig hälso- och sjukvård 601 570 5,4 %
Utbildning och kultur 169 166 1,8 %
Trafik och infrastruktur 85 85 0,0 %
Regional utveckling 50 61 -18,0 %
Politisk verksamhet 66 64 3,1 %
Summa 7 049 6 789 3,7 %
Landstingsinterna ränteintäkter -88 -85 3,5 % Pensionsutbetalningar avseende
pensionsförmåner intjänade tom 1997 263 260 2,1 % Verksamhetens nettokostnad enligt
resultaträkningen 7 224 6 973 3,6 %
Kostnadsminskningar mellan åren återfinns inom sek- torn regional utveckling vilket beror på lägre kost nader för projekt samt uppdrag att göra kostnads reduktion.
Kostnadsökningen återfinns främst inom sektorerna somatisk vård, psykiatrisk vård, tandvård, politisk verk- samhet samt övrig hälso- och sjukvård. Ökade kostnader för läkemedel, sjuktransporter, riks- och regionsjukvård samt inhyrda förklarar kostnadsökningarna. Tandvårdens ökning förklaras med lägre intäktsvolym och därmed mindre bidrag att täcka fasta kostnader.
Balanskravet, god ekonomisk hushållning och framtiden
Landstinget ska enligt kommunallagen ha en ekonomi i balans, det vill säga intäkterna ska överstiga kostnaderna.
Uppkommet underskott ska regleras senast tredje året efter det att underskottet uppkommit. Om det finns syn- nerliga skäl kan fullmäktige besluta att sådan reglering inte ska göras.
Balanskravsutredning (mkr) 2015 2014 2013
Årets resultat enligt resultaträkning -240 -37 -117 Avgår samtliga realisationsvinster från
anläggningstillgångar - - -9
Orealiserade förluster i värdepapper 2 Årets resultat efter balanskravs-
justeringar -238 -37 -126
Synnerliga skäl, sänkt diskonteringsränta
på pensionsskuld - - 241
Årets balanskravsresultat -238 -37 115
Balanskravsunderskott från tidigare år -37 - -
Summa -275 -37 115
Balanskravsunderskott att återställa -275 37 -
Landstingsstyrelsen har fastslagit att beslutade åtgärder under 2015 ska genomföras och hälso- och sjukvårds- divisionerna ska nå målet om en kostnadseffektiv verk- samhet. Övriga verksamheter och uppdrag ska ytterligare minska kostnaderna med 1,6 procent under 2016. Totalt ska landstingets verksamheter reducera kostnaderna med 245 mkr till och med 2018. Trots anpassningen till lägre kostnadsnivå föreligger en obalans. Intäkterna täcker inte kostnaderna och intäktsutvecklingen är lägre än kost- nadsutvecklingen. Fullmäktige har därför beslutat om en skattehöjning med 1,16 kr till 11,34 kr från och med 2016.
Under förutsättning att åtgärderna ger förväntad effekt
möjliggörs ett återställande av balanskravsunderskotten
från 2014 och 2015 (totalt -275 mkr) och ett positivt resul-
tat med 2 procent, 150 mkr, prognostiseras år 2018.
Balanserad styrning
I en demokratiskt styrd organisation är det både natur- ligt och nödvändigt att politiska beslut ger genomslag i verksamheten. Landstinget arbetar med balanserad styr- ning som fokuserar på det som är strategiskt viktigt. Det innebär att verksamheten beskrivs, planeras och följs upp utifrån fem perspektiv:
! Medborgare – inriktat på välfärd till medborgarna
! Verksamhet – inriktat på effektivitet och kvalitet i verksamheten
! Kunskap och förnyelse – inriktat på utveckling, innova tioner och långsiktig förnyelse
! Medarbetare – inriktat på utveckling av med arbetarna
! Ekonomi – inriktat på kontroll och skötsel av lands- tingets ekonomi
En gemensam modell för planering och uppföljning används. Strukturen bidrar till att alla ser sin roll i ett större sammanhang.
Samma modell används på alla nivåer, såväl inom det politiska systemet som i verksamheterna. På så sätt skapas en tydlig logik i styrningen från politik till verksamhet.
Landstingsfullmäktige har inom respektive perspektiv fastställt två strategiska mål. Utifrån dessa fastställer styrelsen framgångsfaktorer, indikatorer och mått för måluppfyllelse. Målen ska ses som styrande, är högt ställ- da och finns inom områden med förbättringspotential. I vissa fall är målen långsiktiga vilket innebär att de sträck- er sig längre fram i tid, målet ska då ses som en förväntad utveckling på sikt.
Medborgare
Strategiska mål:
Nöjda medborgare Sveriges bästa självskattade hälsa år 2020
Medarbetare
Strategiska mål:
Attraktiv arbets givare Aktivt medarbetar- skap
Verksamhet
Strategiska mål:
En effektiv verksam- het med god kvalitet Helhetsperspektiv med människan i centrum
Ekonomi
Strategiska mål:
Ekonomi som ger handlingsfrihet Ekonomi som inte belastar kommande generationer
Kunskap och förnyelse Strategiska mål:
Konkurrenskraftig region
Långsiktig för nyelse
De fem perspektiven
Mål och måluppfyllelser
Medborgare
Perspektivet MEDBORGARE avser landstingets arbete för norrbottningarnas välfärd, ett rikt och utvecklande liv.
Landstings full
mäktiges strategiska mål
Landstings
styrelsens delmål
Framgångsfaktorer Indikator Mått för
måluppfyllelse Måluppfyllelse
per december Utveckling Nöjda medborgare Högt förtroende för
verksamheten Dialog och tydlig information gör norrbottningen delaktig och ger kunskap om landstingets uppdrag, verksamhet och prioriteringar
Andel som uppger att de har tillgång till
den sjukvård de behöver Öka k g
m f
Andel med stort förtroende för hälso centraler/
motsvarande Öka k g
m g
Andel med stort förtroende för sjukhusen Öka k i
m i
Andel som uppfattar att vården ges på lika
villkor Öka k g
m f
Goda livs miljöer Medveten användning av förhåll- ningssätt som bidrar till attraktiva och hälsosamma livsmiljöer, inkluderande demokrati, gröna miljöer, kollektivtrafik, miljövänliga transporter, såväl som miljöer som bidrar till ett rikt kultur och friluftsliv och som underlättar hälsosamma levnadsvanor
Andelen ekologiska livsmedel i mat till patien-
ter och besökare i landstingets verksamheter 40 % år 2020
i
Koldioxidutsläpp från landstingets
verksamheter Minskning med 20 %
2020 jämfört med 2005 f
Andel som har lågt socialt deltagande Minska k i
m i
Resenärerna bedömer sammanfattningsvis nöjdhet med kollektivtrafiken som fyra eller fem på femgradig skala
80 %
g
Kulturinstitutionerna har verksamhet
i länets 14 kommuner 100 %
i
Sveriges bästa
självskattade hälsa En jämlik och
jämställd hälsa Hälsofrämjande förhållningssätt finns väl inarbetade i verksam- heten
Tidigt förebyggande arbete prioriteras
Fokus på barns och ungdomars livsvillkor och levnadsvanor samt särskilt psykisk hälsa i befolkningen
Självskattad hälsa (kön) Sveriges bästa 2020 k i
m i
Självskattad hälsa (kön, utbildningslängd) Minskade skillnader:
Förgymnasial utbildning k g
m f
Gymnasial utbildning k g
m f
Eftergymnasial utbildning k f
m g
Psykisk hälsa (ofta ledsen, nedstämd
Gy år 1, kön) Understiga 3 % 2020 f f
p i
Andel 4-åringar med övervikt eller fetma (kön) Understiga 10 % 2020 f f
p f
Andel kariesfria 19-åringar* Nå genomsnittet i riket
flickor 67 %, pojkar 65 % f f
p i
Verksamhet riktade till barn och unga Särskilda satsningar för
att stärka unga i
*dvs, inte har några kariesskador utanför tuggytorna
Målet har uppnåtts Målet har delvis uppnåtts Målet har inte uppnåtts
i Förbättring f Oförändrat g Försämring
Sammanfattande måluppfyllelse för Medborgare
Nöjda medborgare
Med insatser för attraktiva livsmiljöer, nöjdhet med kollek- tivtrafiken och förtroende för verksamheten blir medborg- arna nöjda. För att få nöjda medborgare måste deras förväntningar på attraktiva livsmiljöer vara kända. Under året har en vision för all verksamhet inom landstinget arbetats fram utifrån de medborgardialoger på temat att- raktivitet som genomfördes inom ramen för Kraftsamling 2011-2015. Visionen är Tillsammans för Norrbotten – bästa livet, bästa hälsan och den styr de insatser som görs för attraktiva livsmiljöer. Därmed är förutsättningarna för nöjda medborgare goda.
Resenärernas nöjdhet med kollektivtrafiken når inte riktigt inte det uppsatta målet. Länet ligger dock även i år högst i landet avseende resenärers nöjdhet med kollektiv- trafiken enligt Kollektivtrafikbarometern.
När det gäller förtroende för landstingets hälsocentraler de senaste fyra åren ligger länet relativt stabilt på runt 60 procent med mycket eller ganska stort förtroende. Förtro- endet för länets sjukhus ligger på ca 70 procent, vilket är i nivå med riket.
Sveriges bästa självskattade hälsa
Målet är att norrbottningarna ska ha Sveriges bästa själv- skattade hälsa 2020, må bra och leva ett långt liv på ett sätt som gör att medellivslängden ökar. Hälsoutvecklingen i Norrbotten är överlag positiv på så vis att människor
lever längre, dödligheten i hjärt- och kärlsjukdomar har minskat, allt fler barn får en tobaksfri livsstart samt att färre ung domar och vuxna röker och dricker alkohol.
Trots det så är länet långt från att nå målet om bästa självskattade hälsan i riket.
Prognosen för länets nyfödda pojkar visar att de har den lägsta förväntade medellivslängden i riket.
Genom förändrade levnadsvanor, livsvillkor samt medi- cinska insatser har dödligheten i hjärt- och kärlsjuk- domar minskat under de senaste decennierna i riket, vilket också ökat medellivslängden. Norrbottens län har fortfarande ett jämförelsevis stort utrymme för förbättring vad gäller minskad dödlighet i hjärt- och kärlsjukdomar, framförallt bland män, vilket förklarar en lägre medellivs- längd i länet. Det finns fler med ohälsosamma levnadsva- nor i länet än i riket. Andelen med fetma och övervikt är högre i länet och framförallt män visar en negativ utveck- ling över tid.
Utbildningsnivå har en stark koppling till levnadsvanor till de högre utbildades fördel. Invånarna i kommunerna i länet visar stora skillnader i hälsa och levnadsvanor. För att uppnå en jämlik hälsa och goda levnadsvanor behöver både länets avvikelser från riket samt de inomregionala skillnaderna minska.
Medborgarna visar ett kraftigt stöd för att hälso- och sjuk vården ska fortsätta att stärka sitt hälsofrämjande och sjukdomsförebyggande arbete.
Högt förtroende för verksamheten
Medborgarnas förtroende för landstingets verksam heter mäts sammanfattat genom att följa
! hur tillgänglig vården upplevs vara
! hur stort förtroende befolkningen har för hälso- centraler och sjukhus
! samt i vilken utsträckning vården ges på ”lika villkor”.
När det gäller förtroende för länets hälsocentraler de senaste fyra åren, så ligger länet relativt stabilt på runt 60 procent med mycket eller ganska stort förtroende.
Kvinnors förtroende har minskat något till 56 procent. För- troendet för länets sjukhus ligger på runt 70 procent, vilket är i nivå med riket.
Drygt hälften av länets män och knappt hälften av länets kvinnor upplever att sjukvården är jämlik och ges utifrån behov, vilket också är i enlighet med riket. Tre av fyra norrbottningar upplever att de har tillgång till den vård de behöver, ingen skillnad mellan män och kvinnor, en siffra som är något lägre än riksgenomsnittet. Upplevelsen av att ha tillgänglig vård skulle enligt medborgarna i länets norra och östra delar vara bättre om restiden var kortare. Med- borgarna i länets södra och mittersta delar skulle uppleva bättre tillgänglighet till vården om vänte tiderna var kortare.
Goda livsmiljöer
Nöjdhet med kollektivtrafiken
Länstrafiken i Norrbotten har under de senaste fem åren varit bäst i landet vad gäller resenärernas nöjdhet liksom allmänhetens nöjdhet. Även 2015 är Norrbotten ett av de
län som får höga betyg av allmänheten/rese närerna. Resul- tatet kommer från Kollektivtrafikbarometern, som är en branschgemensam kvalitets- och attityd undersökning.
Målet är att minst 80 procent av resenärerna ska bedöma sin sammanfattningsvisa nöjdhet med kollektivtrafiken som fyra eller fem på en femgradig skala. År 2014 var den sammanfattande nöjdheten för Länstrafiken i Norr- botten 60 procent bland allmänheten och nöjdheten bland rese närerna 88 procent vilket är knappt tio procenten heter högre jämfört med rikets genomsnitt.
I Kollektivtrafikbarometern intervjuas 100 länsbor via telefon varje månad med frågor om nöjdhet men också om sina resvanor med olika färdmedel. De som intervjuas är 15-75 år, både de som använder kollektivtrafiken och de som inte gör det.
Insatser för hållbart resande
Under året har landstinget fattat beslut som ska öka möj- ligheten till hållbart resande för medborgarna i länet. Bland annat vill landstinget engagera sig för att skapa långsiktiga förutsättningar för etablering av persontrafik på Haparan- dabanan och en förbindelse till det finska järnvägsnätet.
För att minska CO
2-utsläppen och bidra till klimatmålen inom transportsektorn har beslut tagits om fossilfritt driv- medel för busstrafiken längs Norrlandskusten.
Kraftsamling 2011-2015 gav en breddad syn på tillväxt
I februari avslutades projektet Kraftsamling 2011-2015 som
kom att bli en mötesplats för dialog med norrbottningar om
vad som är viktigt för Norrbottens utveckling och livsmiljö
Den breda insamlingen av tankar, åsikter och idéer har le- gat till grund för landstingets nya vision men också till fyra framtidsbilder i form av mål och strategier inom områdena unga, jämställdhet, mångfald och integration.
Infrastruktur för kultur i hela länet
Under 2015 har arbetet fortsatt med att bygga en långsik- tigt hållbar infrastruktur så att kultur både kan erbjudas och skapas i alla delar av länet. De egna institutionerna – Norrbottensmusiken, Norrbottens länsbibliotek och Norrbottens museum – har under året nått målet om verk- samhet i alla länets kommuner.
Norrbottensmusiken har avtal med alla kommuner i Norrbotten, vilka under året köpt totalt 277 konserter, varav en majoritet till skolan. Länsbiblioteket sam ordnar och leder den gemensamma organisationen Biblioteken i Norrbotten vilken omfattar Länsbiblioteket och länets 14 folkbiblioteksverksamheter. Länsbiblioteket ansvarar också för drift av de för kommunerna länsgemensamma webbresurserna Bibblo.se och Polarbibblo.se. Norrbottens museum har en bred verksamhet i länets kommuner som under året innefattat till exempel arkeologiska undersök- ningar, bebyggelseantikvariska och etnologiska dokumen- tationer, konsultationer med kommuner i samband med detaljplanearbete, utveckling av den nya Norrbottensut- ställningen, skolprogram, lånematerial till skolor, före- drag, utställningar och workshops med pedagoger.
Under året har dialoger med de cirka 70 organisationer som ansöker om verksamhetsbidrag genomförts. Här åter- finns bland annat hela folkbildningen med studieförbund och folkhögskolor, institutioner som Norrbottens teatern, Ájtte Fjäll- och samemuseum, Silvermuseet, Dans i Nord och Sámi Teáhter. Även en mängd länsövergripande kultur organisationer ansöker om och mottar verksamhets- bidrag, som till exempel Riksteatern Norrbotten, Folkets hus och parker med flera. Verksamhetsbidragen möjliggör för medborgarna i Norrbotten att både få ta del av och själva skapa kultur.
Turné- och arrangörsstöd utgör också en mycket viktig faktor för att scenkonst ska nå ut i länet, inte minst till barn och unga. En översyn av arrangörsmodeller inleddes under våren 2015 med syfte att utreda vilka insatser som behövs för att förbättra turnéverksamhet och arrangör- skap i Norrbotten. Utredningens slutsatser och förslag till insatser presenterades i november 2015 i samband med länsteatrarnas nationella höstmöte på Norrbottensteatern.
Beslut om nästa steg fattas tidigt 2016.
En jämlik och jämställd hälsa
Hälsoutfall
SCB:s årliga befolkningsprognos visar att Norrbottens län fortfarande ligger långt ner bland länen i riket vad gäller förväntad medellivslängd vid födseln (2010-2014). Prog- nosen för medellivslängden, som baseras på hur dödlig- heten ser ut idag, visar att framförallt männen i länet lig- ger dåligt till jämfört med övriga Sverige. Länets ny födda pojkar har den lägsta förväntade medellivslängden i riket.
En nyfödd pojke i Hapa randa förväntas leva i genomsnitt 8 år kortare än en pojke född i Danderyd.
Hög hjärt-kärldödlighet bland män
Länet har flera kommuner där männen hör till gruppen med lägst medellivslängd i riket. Trots det har den för väntade medellivslängden ökat för båda könen. Ök- ningstakten har dock varit högre bland kvinnorna i länet som under de senaste åren också knappat in på riket.
Norrbotten är det län som har störst skillnad mellan könen vad gäller förväntad medellivslängd. Kvinnorna i Norr- botten förväntas leva i upp till 5 år längre än männen.
Ökningen av medellivslängden under de senaste de- cennierna i Sverige förklarar SCB framförallt med den minskade dödligheten i hjärt- och kärlsjukdomar.
Norrbottens län har enligt Vården i siffor 2015 och Socialstyrelsens statistik fortfarande ett jämförelsevis stort utrymme för förbättring vad gäller minskad dödlighet i hjärt-kärlsjukdomar, framförallt bland män, vilket förklarar en lägre medellivslängd i länet. Hjärt- och kärlsjuk domar kan bekämpas genom förändrade levnadsvanor, livsvillkor eller medicinska insatser. Förekomsten av hjärt- och kärlsjukdom som dödsorsak är starkt kopplat till utbild- ningsnivå, till de lägre utbildades nackdel. Skillnaden i medellivslängd mellan grupper med förgymnasial och eftergymnasial utbildning har ökat under de senaste decennierna och skillnaden är dryga 5 år i livslängd (SCB).
Fortsatt vanligare med övervikt och fetma i länet Fetma återfinns bland de fem främsta riskfaktorerna för förlorade friska levnadsår enligt WHO och är tillsammans med övervikt kopplade till en rad hälso problem, med ökad risk för hjärt- och kärlsjukdomar, typ 2-diabetes, stroke,
1997 1998 1999 2000 2001 2002 2003 2004 2005 2006 2007 2008 2009 2010 2011 2012 2013 2014
Källa: www.socialstyrelsen.se (Dödsorsaksregistret) 0
50 100 150 200 250
300 ! Norrbotten, män
! Riket, män ! Norrbotten, kvinnor
! Riket, kvinnor
Hjärt- och kärlsjukdomar som dödsorsak över tid, befolkning 0-74 år.
Norrbottens län jämfört med riket, män och kvinnor.
Arjeplog Kiruna Haparanda Boden Piteå Övertorneå Kalix Arvidsjaur Älvsbyn Pajala Gällivare Luleå Jokkmokk Överkalix LÄNET RIKET
! Flickor ! Pojkar
Källa: SCB 70 72 74 76 78 80 82 84 86
Förväntad medellivslängd pojkar och flickor
födda 2010-2014 i Norrbottens län
rörelseorganen samt vissa cancerformer, exempelvis tjocktarmscancer. Den nationella folkhälsoenkäten Hälsa på lika villkor (2012-2015) visar att 62 procent av männen i länet samt 46 procent av kvinnorna i åldern 16-84 år är överviktiga eller lider av fetma. Motsvarande siffror på riksnivå är 56 procent av männen och 41 procent av kvin- norna. En ökning ses framförallt bland män med övervikt.
Åren 2009-2012 hade 43 procent av männen övervikt och åren 2012-2015 var siffran 47 procent. Kvinnorna ligger på en stabil nivå. Att vara överviktig eller lida av fetma är mindre vanligt bland personer med högre utbildning jämfört med de med lägre utbildning.
Genom barnhälsovården görs mätningar av övervikt och fetma hos 4-åringar. Mätningen för år 2014 visar att knappt 18 procent av flickorna och drygt 10 procent av pojkarna lider av övervikt eller fetma. Landstinget har som mål att andelen 4-åringar med övervikt eller fetma ska understiga 10 procent.
Flickorna ligger i regel högre ända till årskurs 4, då pojkarna går om i andel med övervikt och fetma och fortsätter sedan att dra ifrån, för att sedan vid vuxen ålder ligga betydligt högre. I gymnasiet lider 30 procent av gymnasiepojkarna samt 20 procent av gymnasieflickorna av övervikt eller fetma (Skolsköterskornas hälsosamtal, NLL) vilket är betydligt högre än rikets 16-åringar, där flickor ligger mellan 5 och 15 procent och pojkar mellan 8 och 18 procent (Undersökningarna av levnadsförhållan- den ULF/SILC, SCB).
Självskattad hälsa lägre i länet än i riket
Måttet självskattad hälsa ger tillsammans med medellivs- längd en övergripande bild av hälsans utveckling i befolk- ningen. Medellivslängd och självskattad hälsa har också visat sig hänga ihop så att personer med hög självskattad hälsa ofta har längre livslängd enligt årsrapporten Folk- hälsan i Sverige 2012, Folkhälsomyndigheten.
I Norrbotten är det 71 procent av männen och 68 procent av kvinnorna som skattar sin hälsa som bra eller mycket bra år 2012-2015, vilket är betydligt lägre än genomsnittet i riket (75 respektive 70 procent). Jämfört med år 2011- 2014 är det ingen större skillnad för länet, en knapp ökning för både kvinnor och män. Relativt sett har dock mäns och kvinnors självskattade hälsa förbättrats mer i Norrbotten än i riket. Kvinnors självskattade hälsa ligger i båda mät ningarna några procentenheter lägre än männens men så är också mönstret för riket.
När det gäller barn och unga, visar skolsköterskornas elevhälsosamtal att de allra flesta elever mår bra och trivs i skolan om än det finns skillnader både beroende på kön och årskurs. I årskurs fyra är andelen som mår bra hela 96 procent bland flickor och 95 procent bland pojkar. Sedan minskar dock andelen med stigande årskurs och könsskill- naderna framträder successivt. I årskurs sju är andelen flickor och pojkar som mår bra 87 respektive 95 procent, och i årskurs ett på gymnasiet 77 respektive 92 procent.
Att andelen flickor som uppger att de mår bra sjunker stadigt efter årskurs fyra har setts i alla mätningar sedan hälsosamtalets start, liksom att pojkars välmående håller sig relativt stabilt mellan årskurs fyra och sju, men sedan också sjunker till årskurs ett på gymnasiet. Andelen flickor som mår bra i gymnasiet har alltid varit betydligt lägre än pojkarnas under alla mätningar. Skillnaden har dock aldrig varit så stor som vid den senaste mätningen, då hela 15 procentenheter skiljer mellan flickors och pojkars välmå- ende. Det senaste läsåret 2014/15 stärker också den redan tidigare anade nedåtgående trend bland gymnasieflickornas välmående, med den hittills lägsta uppmätta siffran.
Tandhälsa
Munhälsan har stadigt förbättrats hos barn och ungdomar de dryga 30 år som folktandvården följt hälsoutveckling- en. På 1980-talet hade 40 procent av länets fyraåringar erfarenhet av karies och nu är andelen under åtta procent.
För Norrbottens 19-åringar har medeltalet lagade tänder minskat från över tio till under tre. Frisktandvårdsavtalen bidrar till att fler unga vuxna behåller sin regelbundna
! Övervikt pojkar ! Övervikt flickor ! Fetma
0 5 10 15 20 25
-06 -07 -08 -09 -10 -11 -12 -13 -14 -06 -07 -08 -09 -10 -11 -12 -13 -14
Utveckling av övervikt och fetma bland fyraåringar i Norrbottens län år 2006–2013
Källa: Barnhälsovården, NLL
2009-2012 2010-2013 2011-2014 2012-2015 2009-2012 2010-2013 2011-2014 2012-2015
Kvinnor 56
58 60 62 64 66 68 70 72 74 76
! Norrbotten ! Riket
Män Källa: www.folkhalsomyndigheten.se (Undersökningen ”Hälsa på lika villkor”)
Andel i befolkningen 16-84 år i Norrbottens län samt riket med god självskattad hälsa över tid
Årskurs 4 Årskurs 7 Gymn år 1 Årskurs 4 Årskurs 7
FLICKOR POJKAR
Gymn år 1
! 2006/2007 ! 2007/2008 ! 2008/2009 ! 2009/2010
! 2010/2011 ! 2011/2012 ! 2012/2013 ! 2013/2014 ! 2014/2015
Källa: Skolsköterskornas hälsosamtal, NLL.
0 20 40 60 80 100
