• Sonuç bulunamadı

Norrbottens läns landsting Läkemedelsförskrivning

N/A
N/A
Protected

Academic year: 2021

Share "Norrbottens läns landsting Läkemedelsförskrivning"

Copied!
25
0
0

Yükleniyor.... (view fulltext now)

Tam metin

(1)

Revisionsrapport

Läkemedelsförskrivning

- den interna kontrollen inom landstinget

Norrbottens läns landsting

Jan-Erik Wuolo Hans Rinander Certifierade

kommunala revisorer Oktober 2014

(2)

Innehållsförteckning

1. Sammanfattning och bedömningar 1

2. Bakgrund och uppdrag 4

2.1. Syfte 5

2.2. Metod och avgränsning 5

3. Granskningsresultat 7

3.1. Styrning, uppföljning och rapportering av läkemedelsförskrivning 7 3.2. Landstingets uppföljning och interna kontroll för sju uppföljningsparametrar

avseende öppenvårdsläkemedel 10

3.2.1. Magsyrahämning 11

3.2.2. Depression/Ångest 13

3.2.3. Smärtbehandling med stark opioid 14

3.2.4. Medel vid ångestsyndrom, neuropatisk smärta, epilepsi 16

3.2.5. Akut behandling av migrän 18

3.2.6. Osteoporos/benskörhet 20

3.2.7. Antibiotika vid urinvägsinfektion 21

Bilaga 1: Exempel på landstingets uppföljning av förskrivna öppenvårdsläkemedel i länet i förhållande till specifika länsmål för olika uppföljningsparametrar/läkemedelstyper

(3)

1. Sammanfattning och bedömningar

PwC har på uppdrag av revisorerna i Norrbottens läns landsting, för verksam- hetsåret 2014, granskat den interna kontrollen avseende läkemedelsförskrivning inom landstinget. Närmare bestämt har syftet varit att granska om det finns en tillräcklig intern kontroll som ger förutsättningar för en ändamålsenlig och kostnadseffektiv läkemedelsbehandling.

Allmänt ska god intern kontroll säkerställa att det bland annat finns:

- Riktlinjer, rekommendationer, mål mm som är kända och tillämpas.

- Ändamålsenliga och dokumenterade system och rutiner för styrning och uppföljning.

- Rättvisande och tillförlitlig uppföljning och information om verksamheten.

För åren 2011-2013 har förskrivningen av 6 av landstingets 20 uppföljnings- parameterar för öppenvårdsläkemedel granskats. Uppgifterna är uteslutande hämtade från landstingets Datalager. Den faktiska förskrivningen har relaterats till det länsmål som fastställts för var och en uppföljningsparametrarna. Ytterligare ett läkemedel ingår i granskningen för vilket det finns ett nationellt förskrivningsmål.

Det bör observeras att läkemedelsstatistiken avser en tidsperiod fram till och med 2013 med då gällande uppföljningspartametrar och dåvarande divisionsorganisa- tion.

Intervjuer har genomförts med företrädare för Läkemedelskommittén (NLK), läkemedelsenheten vid landstingsdirektörens stab samt förskrivare/läkare vid hälsocentraler och sjukhus.

Vår sammanfattande bedömning avseende läkemedelsförskrivningen är att den interna kontrollen inte är tillräcklig. Denna bedömning grundar sig på de förhållanden som redovisas nedan.

Styrning av läkemedelsförskrivningen

Som stöd till landstingets förskrivare av läkemedel finns ett flertal styrande riktlinjer. Övergripande mål har lagts fast i landstingsstyrelsen plan, Norrbottens läkemedelskommitté (NLK) ger ut rekommendationslista för olika terapiområden, Styrgrupp läkemedel (SL) utarbetar årligen Landstingets läkemedelsstrategi samt låter ta fram Uppföljningsparametrar för öppenvårdsläkemedel. Med

läkemedelsstrategin som grund tas även årligen fram en Handlingsplan med prioriterade åtgärder inom läkemedelsområdet. Uppföljning av läkemedelsför- skrivningen är ett delområde i 2014 års handlingsplan.

Via VAS-läkemedelsmodul finns ett IT-baserat förskrivarstöd som ger information om vilka läkemedel som rekommenderas i t ex. den patientsituation som

förskrivaren har aktuell. Våra intervjuer visar att förskrivarna till stor del känner till Läkemedelskommitténs rekommendationer. Flera förskrivare uttrycker att man

(4)

följer rekommendationerna så långt det är möjligt och anser att de är till god hjälp i många situationer. Några läkare är mer kritiska och anser att läkemedels-

kommitténs rekommendationer saknar förankring ute på klinikerna där lokala behandlingstraditioner styr mer. Några av de intervjuade läkarna framför att;

läkarna har alltid sin fria förskrivningsrätt och det är inte lätt att få läkarkollegiet på enheten att enas kring läkemedelsförskrivning.

Uppföljningsparametrarna för öppenvårdsläkemedel är, enligt våra intervjuer, svagt förankrade ute på hälsocentralerna och sjukhusenheterna. Intrycket är att främst ledningsansvariga läkare känner till parametrarna men att kunskapen om dem och användningen (t ex uppföljning) av dem i övrigt är obefintlig. Enligt våra intervjuer förekommer det i liten omfattning kollegiala diskussioner om t ex läkemedelsval.

Någon av de intervjuade nämner dock att det förs en löpande kollegial dialog kring förskrivningen av antibiotika. Flera av de intervjuade förskrivarna framför i

sammanhanget behovet av en mer utvecklad dialog med läkemedelskommittén.

Vår bedömning är att den interna kontrollen när det gäller styrning av läkemedels- förskrivning endast delvis är tillräcklig. Det finns en läkemedelsstrategi, handlings- plan, läkemedelskommitténs rekommendationer, t ex tillgängliga i VAS-

läkemedelsmodul samt de ovan nämnda uppföljningsparametrarna för öppen- vårdsläkemedel. En fokusering har även gjorts via fastställda uppföljnings- parametrar med länsmål för öppenvårdsläkemedel. Men vårt intryck är att

kunskapen, förankringen och tillämpningen av dessa styrmedel bland förskrivarna ute på enheterna inte är tillräcklig.

Uppföljning och rapportering

Via landstingets datalager kan läkemedelsförskrivningen löpande följas upp och rapporteras till berörda på olika nivåer i landstingsorganisationen.

Styrelsen får, via olika rapporter, löpande information från området läkemedel.

Merparten av rapporteringen avser uppföljning och utveckling av läkemedels- kostnader. Därutöver förekommer rapportering som avser patientsäkerhet och kvalitetssäkring avseende läkemedelsbehandling. Det handlar främst om minskad användning av olämpliga läkemedel för äldre eller olika åtgärder för att nå en säkrare läkemedelshantering. Någon rapportering till och behandling av styrelsen om förskrivningen av läkemedel i förhållande till t ex fastställda mål/uppföljnings- parametrar har vi inte kunnat se. Dessutom mot bakgrund av att landstingets kostnader för läkemedel uppgår till nästan 800 miljoner kronor, vilket motsvarar ca tio procent av landstingets totala kostnader, anser vi att den rapportering som landstingsstyrelsen hittills fått avseende läkemedelsförskrivning inte är tillräcklig.

Inom ramen för Läkemedelskommitténs ansvar följs läkemedelsförskrivningen upp i förhållande till gällande rekommendationslista. Styrgrupp läkemedel följer upp aktuella uppföljningsparametrar för öppenvårdsläkemedel och enligt handlings- planen för läkemedelsområdet ska även läkemedelsuppföljning ske lokalt på verk- samhetsområdesnivå. Men enligt våra intervjuer med medicinskt ledningsansvariga läkare sker inte detta lokalt.

(5)

Vårt samlade intryck är att det sker en uppföljning av läkemedelsförskrivningen främst på en övergripande nivå inom landstinget. Det sker via Läkemedels- kommittén, Styrgrupp Läkemedel med stöd från läkemedelsenheten. Ute i verksamheterna, på hälsocentraler och sjukhus, där läkarna/förskrivarna av läkemedel finns, där saknas, som nämnts, till stor del tillgång på information/

statistik om läkemedelsförskrivningen.

Våra intervjuer visar att tidigare fick hälsocentraler och sjukhuskliniker, via Apoteket AB, regelbundet information i form av statistik över samtliga enskilda läkare och enheters sammantagna förskrivningsmönster. Det möjliggjorde för den enskilde läkaren att följa och utvärdera sitt eget förskrivningsmönster i förhållande till t ex rekommenderade läkemedel. Verksamhetscheferna/medicinskt

ledningsansvariga kunde följa hur läkare vid enheten sammantaget förhöll sig till rekommendationerna. När apoteksmonopolet upphörde försvann denna statistik och som en följd av detta upphörde till stor del den uppföljningen av

läkemedelsförskrivningen som skett på enhetsnivå. De flesta av de vi intervjuat anser att nuvarande situation är otillfredsställande och att det numera enbart sker vissa uppföljande punktinsatser, t ex avseende antibiotikabehandling. De

intervjuade förskrivarna anser att de behöver tillgång till ett lättillgängligt IT- baserat informationssystem som kan presentera det lokala förskrivningsmönstret.

Vi har dock under slutfasen av granskning fått information om att denna

efterfrågade information finns tillgänglig externt (via eHälsomyndigheten) och tas hem av samt används vid två hälsocentraler av de intervjuade enheterna.

Vår bedömning är att den interna kontrollen när det gäller uppföljning och rapportering av läkemedelsförskrivning inte är tillräcklig.

(6)

2. Bakgrund och uppdrag

Läkemedelsbehandling utgör en väsentlig del av hälso- och sjukvårdens metoder för att förebygga, lindra och bota patienternas sjukdomar och skador. Det är vanligtvis läkare som förskriver läkemedel men även andra grupper som tandläkare,

sjuksköterskor, barnmorskor och distriktssköterkor har viss förskrivningsrätt.

En mångfald möjliga val av läkemedel samt omfattande kostnader för läkemedel gör att det finns starka incitamentet för förskrivarna/läkarna att ordinera rätt läke- medel vid rätt tillfällen och till lägst kostnad.

I den Nationella läkemedelsstrategin finns devisen; ”Rätt läkemedel till nytta för patienten och samhället”. Rätt läkemedel innebär att läkemedelsbehandlingen är patientsäker och effektiv men även att den är kostnadseffektiv så att de resurser som avsätt för läkemedelsbehandling ska ge största möjliga hälsa. Vården via läkemedelsbehandling ska, på samma sätt som annan sjukvård vara jämlik.

I Sverige används värdebaserad prissättning på läkemedel vilket innebär att priset på medlet återspeglar den förväntade nyttan av läkemedelsbehandlingen. Både nyttan för patienten och samhället värderas i detta sammanhang. 2002 infördes generiskt utbyte på apoteken vilket innebär att om det finns kopior på

receptbelagda läkemedel ska apoteken erbjuda kunden/patienten det billigaste läkemedlet. I kostnadseffektiviteten ingår även att läkemedel ska komma till användning och inte i onödan bli destruerat som avfall.

Landstingets kostnader för läkemedel uppgår till 788 miljoner kronor vilket motsvarar tio procent av landstingets totala kostnader. Mellan 2012 och 2013 har läkemedelskostnader minskat med 27 miljoner kronor, vilket bland annat uppges bero på patentutgångar för ett flertal läkemedel.

Läkemedelsförmånen innebär att vissa läkemedel kan förskrivas med subvention.

När patienten köper läkemedlet på apotek ingår läkemedlets kostnad i hög- kostnadsskyddet vilket innebär att man betalar högst 2200 kronor per 12- månadersperiod för läkemedel inom förmånen. Vilka läkemedel som ingår i läkemedelsförmånen beslutas av Tandvårds- och läkemedelsverket (TLV). Staten ersätter landstingen för läkemedelsförmånen via statsbidrag. 2013 fick landstinget statsbidrag för läkemedelsförmånen med 609 miljoner kronor.

Det är av stor betydelse att läkemedel förskrivs på ett effektivt sätt med evidens och beprövad erfarenhet som grund samt att fastställda riktlinjer och rekommenda- tioner avseende val av läkemedel tillämpas så långt som möjligt. Alternativa billigare läkemedel/generika ska av förskrivarna beaktas ur kostnadssynpunkt.

Norrbottens läkemedelskommitté (NLK) utgör ett stöd till länets förskrivare av läkemedel med utbildning, information och rekommendationer kring läkemedel.

NLK ska även bistå verksamhetsledningar samt politisk ledning med beredning och uppföljning inom området läkemedel.

(7)

Landstinget revisorer har gett PwC uppdraget att granska landstingets interna kontroll avseende läkemedelsförskrivningen.

2.1. Syfte

Granskningen ska ge underlag för en bedömning av den interna kontrollen avseende läkemedelsförskrivningens följsamhet till gällande rekommendationer i form av fastställda kvalitetsindikatorer/uppföljningsparametrar. Syftet är att granska om det finns en tillräcklig intern kontroll som ger förutsättningar för en ändamålsenlig och kostnadseffektiv läkemedelsbehandling.

2.2. Metod och avgränsning

Granskningen har genomförts genom uttag, analys och jämförelse av registerdata (Datalagret) avseende förskrivningen av ett urval öppenvårdsläkemedel (6 st.).

Dessa har ingått i landstingets uppföljningsparameterar (20 st.) för

öppenvårdsläkemedel. Dessutom ingår ytterligare ett läkemedel (Kinoloner, se nedan) i granskningen för vilket nationellt förskrivningsmål finns.

Granskningen har avgränsats till förskrivningen av följande läkemedel som : 1. Magsyrahämning: Öka andelen Omeprazol av protonpumpshämmare.

Länsmål= 87 %.

2. Depression/Ångest: Öka andelen generiskt Citalopram och Sertralin av selektiva serotoninåterupptagshämmare (SSRI). Länsmål=90 %.

3. Smärtbehandling med stark opioid: Öka andelen morfin. Länsmål=60 % av 4. Ångestsyndrom, neuropatisk smärta och epilepsi: Minska andelen

Pregabalin. Länsmål = 2,9 definierade dygnsdoser (DDD)/1 000 invånare och dag.

5. Akut behandling av migrän: Öka andelen generiskt Sumatriptan av Triptaner. Länsmål= mer än 75 %.

6. Osteoporos (benskörhet)Bisfosfonater: Öka andelen generiskt Alendonsyra.

Länsmål= 90 % av de läkemedel som förskrivs till patienter som haft lågenergifraktur ska vara generisk Alendronsyra. (Från 2013 upphörde mätningen av denna parameter eftersom målet ansåg vara uppnått och att patent gått ut för annat likvärdigt läkemedel med likvärdigt pris.)

7. Urinvägsinfektion (antibiotika): Nationellt förskrivningsmål är att Kinoloner inte ska stå för mer än 10 procent av alla preparat som förskrivs mot

urinvägsinfektioner hos kvinnor. Landstingets primärvård har målet 5 procent

Förutom uppgifter från landstingets Datalager har i något fall läkemedelsstatistik hämtats från Öppna jämförelser 2013, Läkemedelsbehandlingar jämförelser mellan landsting. Dessa uppgifter visar på jämförelser mellan landstingets läkemedelsförskrivning i förhållande till riksgenomsittet för alla landsting.

(8)

I de tabeller som redovisas nedan anges divisionerna både med benämningen som gällde fram till och med 2013 samt benämningen som gäller i den nya

organisationen i landstinget från och med 2014. T ex skrivs; division Opererande Specialiteter/division Länssjukvård. Detta eftersom läkemedelsstatstiken i rapporten avser den tidsperiod då en tidigare divisionsorgansationen gällde.

Med sammanställda registerdata som grund har intervjuer gjorts med fem för- skrivare/läkare vid hälsocentraler och fem vid sjukhuskliniker. Hälsocentralerna är:

Stadsviken Luleå, Sanden Boden, Graniten Kiruna, Cederkliniken (privat) Piteå samt Kalix hälsocentral. Sjukhusklinikerna är medicin-rehab i Gällivare, Kalix, Kiruna och Piteå samt ortopedin vid Sunderby sjukhus. De intervjuade läkare är medicinskt ledningsansvariga.

Fem intervjuer har även gjorts med NLKs ordförande, chef och läkemedels- analytiker vid landstingets läkemedelsenhet. Sammantaget har femton intervjuer genomförts.

Observeras bör att det inte är granskningens uppdrag och syfte att värdera måluppfyllelse eller analysera orsaker till t ex den variation som läkemedels- statistiken visar på.

Rapporten är faktagranskad av NLKs ordförande och chefen för läkemedelsenheten.

(9)

3. Granskningsresultat

3.1. Styrning, uppföljning och rapportering av läkemedelsförskrivning

I Landstingsstyrelsens plan 2014-2016 anges ett antal indikatorer/mål som berör läkemedel, bland andra följande:

- Antalet läkemedelsgenomgångar per kvartal ska öka.

- Antalet läkemedelsberättelser per kvartal ska öka.

- Andel 80 år och äldre med riskfyllda läkemedelsinteraktioner ska minska.

- Kostnadseffektiv läkemedelsförskrivning enligt läkemedelskommitténs uppföljningsparametrar.

Norrbottens Läkemedelskommittés (NLK) roll framgår av kommitténs reglemente.

Bland annat ska NLK genom rekommendationer (rekommendationslista) till förskrivare verka för en tillförlitlig och rationell läkemedelanvändning i landstinget.

En annan viktig uppgift är att följa utfallet av rekommendationerna och tillsammans med linjeorganisationen utreda avvikelser och föreslå åtgärder.

Ansvariga experter finns utsedda för rekommendationslistans olika terapiområden.

NLK ska även vara ett stöd till länets läkemedelsförskrivare och sjukvårdspersonal med utbildning och information kring läkemedel. Som ett IT-baserat förskrivarstöd finns VAS-läkemedelsmodul där läkarna på ett snabbt och enkelt sätt kan se vilka läkemedel som rekommenderas med utgångspunkt från aktuell patients behov.

Enligt reglementet kan NLK inrätta tillfälliga expertgrupper för särskilda

läkemedelsområden. I praktiken har terapiansvariga i läkemedelskommittén haft huvudansvar för sina läkemedelsområden och i en del fall haft tillfälliga informella arbetsgrupper inför framtagande och revidering av läkemedelskommitténs

läkemedelsrekommendationer. Sedan 2012 har landstinget påbörjat en utveckling av kunskapsstyrningsprocessen och inrättat ett flertal expertgrupper kopplat till de nationella riktlinjerna. Formerna för samverkan med läkemedelskommittén fastställdes i landstingsledningen våren 2014. Expertgruppernas uppgift är att ta fram underlag för NLKs rekommendationer men även att utifrån nationella riktlinjer ta fram underlag för landstingsgemensamma vårdprocesser och uppföljningsmått.

Läkemedelsenheten inom landstingsdirektörens stab har en länsövergripande samordningsfunktion för läkemedelsfrågor. Enheten, som leds av läkemedels- chefen, tar fram rekommendationer och riktlinjer kring läkemedelsförskrivning och arbetar även med information- och utbildning kring läkemedelsfrågor. Enheten följer upp läkemedelsförsörjning och läkemedelshanteringen.

(10)

Styrgrupp läkemedel är beslutande landstingsövergripande forum för

läkemedelsfrågor. Sammankallande i styrgruppen och utskottet är läkemedels- chefen. Gruppen ska se till att övergripande mål, fokusområden, åtgärder och uppföljning avseende läkemedel finns i verksamheternas planer. Styrgruppen har även ett Medicinskt arbetsutskott som bereder och verkställer styrgruppens beslut.

Det är styrgruppen som vart fjärde år utarbetat styrdokumentet Landstingets läkemedelsstrategi. Landstingsstyrelsen fastställer strategin. Gällande strategi omfattar åren 2012-2015. Två övergripande mål ingår i strategin:

Läkemedlen som används i länet ska vara medicinskt ändamålsenliga, och användningen skall grundas på evidens och beprövad erfarenhet.

Läkemedelsanvändningen och processerna för läkemedelshantering och läkemedelsförsörjning ska vara patientsäker, kostnadseffektiv, jämlik och miljöanpassad.

Av läkemedelsstrategin framgår att Styrgrupp läkemedel fastställer mål och mått med utgångspunkt från fyra angivna strategiska fokusområden. Fokusområdena finns redovisade på landstingets intranät under läkemedelsenhetens uppföljnings- portal. De fyra uppföljningsområdena är:

Förskrivna läkemedel – uppföljningsparametrar.

2o parametrar avseende öppenvårdsläkemedel som finns tillgängliga i landstingets informationssystem Datalagret.

Rekvirerade läkemedel

Beställda läkemedel till hälsocentraler, sjukhus och folktandvården.

Säker läkemedelshantering

Avvikelser, kvalitetsgranskning, läkemedelsgenomgångar, läkemedelsberättelser.

Läkemedelsutvecklingen i länet Övergripande läkemedelsstatistik.

NLK har, tillsammans med adjungerade experter från länets sjukvård på begäran från Styrgrupp läkemedel tagit fram en uppsättning uppföljningsparametrar. NLK anser att de nuvarande uppföljningsparametrarna bör drivas och följas upp via linjeorganisationen. Det har, enligt uppgift, även förts en diskussion inom NLK om läkemedelsmått och att ett komplement till nuvarande uppföljningsparametrar skulle kunna behövas. Ett arbete kring detta har inletts. NLKs arbete och ansvar är även under omarbetning vilket inkluderar NLKs reglemente.

Varje år fastställer styrgruppen en handlingsplan (Handlingsplan 2014) med prioriterade åtgärder med utgångspunkt från läkemedelsstrategin. I årets handlingsplan är nio aktiviteter/åtgärder angivna. Uppföljning av läkemedels- förskrivningen är ett delområde. Enligt planen är det verksamhetscheferna som ska genomföra uppföljningen av läkemedelsförskrivningen.

(11)

Sista ledet och ansvaret i läkemedelsförskrivningsprocessen ligger hos

förskrivaren/ordinatören, som oftast är en läkare och som möter patienten. Enligt läkemedelsstrategin ska förskrivaren vid sitt beslut om ordination ta ställning till om ordinationen är lämplig i förhållande till annan behandling. Läkemedel som finns upptagna på NLKs rekommendationslista utgör förstahandsalternativ för ordinatören i de flesta fall.

Våra intervjuer med förskrivarna (medicinskt ledningsansvariga läkare) visar att dessa i de flesta fall känner till rekommendationer och mål (uppföljningspara- metrar) för läkemedelsförskrivningen. Flera förskrivare framför att man följer rekommendationerna i så stor utsträckning som möjligt och menar att de är till god hjälp i många situationer. Några läkare intar en mer kritisk hållning och anser att NLKs rekommendationer saknar förankring ute på klinikerna där lokala behand- lingstraditioner är mer styrande. Läkarna har alltid sin ”fria förskrivningsrätt och det är inte lätt att få läkarkollegiet på enheten att enas kring läkemedelsför-

skrivning”, framhåller några av de intervjuade. Flera av de intervjuade förskrivarna framför i sammanhanget behovet av en mer utvecklad dialog med NLK avseende deras rekommendationer.

Uppföljningsparametrarna för öppenvårdsläkemedel är, enligt våra intervjuer, svagt förankrade ute på hälsocentralerna och sjukhusenheterna. Intrycket är att det är främst ledningsansvariga läkare känner till parametrarna men att kunskapen om dem och användningen (t ex uppföljning) av dem i övrigt är liten. Enligt våra intervjuer förekommer det i liten omfattning dialog om t ex läkemedelsval vid läkarnas kollegiala träffar. Någon av de intervjuade nämner dock att det ibland förs en dialog om förskrivningen av antibiotika.

I landstingets årsredovisning lämnas en rapportering från området läkemedel.

Bland annat redovisas utfallet avseende ovan nämnda parametrar över förskrivning av öppenvårdsläkedel i förhållande till länsmålen (se bilaga 1). Annat som

rapporteras i årsredovisningen är kostnadsutvecklingen och åtgärder för att nå en mer kostnadseffektiv läkemedelsanvändning samt åtgärder för att minska

läkemedelsavfallet.

Efter en genomgång av styrelsens protokoll och landstingsdirektörens rapport för 2012- 2014 har vi, förutom den information som framgår av årsredovisningen, funnit att följande rapportering sker till landstingsstyrelsen avseende förskrivning av läkemedel:

Styrelsen får löpande rapportering från området läkemedel. Det kan ske via landstingsdirektörens rapporter, delårs-/månads-/årsrapporter, ekonomiska handlingsplaner, rapportering från olika utvecklingsinsatser osv. Merparten av rapporteringen avser uppföljning och utveckling av läkemedelskostnader.

Därutöver förekommer rapportering som avser patientsäkerhet och kvalitetssäkring avseende läkemedelsbehandling. Det handlar främst om minskad användning av olämpliga läkemedel för äldre eller olika åtgärder för att nå en säkrare

läkemedelshantering. Någon rapportering till och behandling av styrelsen om förskrivningen av läkemedel i förhållande till fastställda mål, t ex uppföljnings- parametrarna, har vi inte kunnat se.

(12)

Intervjuerna visar att tidigare, före det att apoteksmonopolet upphörde, fick läkarna regelbundet information i form av statistik avseende sitt eget förskrivningsmönster.

Det skedde via det dåvarande Apotekens Service AB. Då kunde den enskilde läkaren följa och utvärdera sitt eget förskrivningsmönster i förhållande till t ex rekommen- derade läkemedel. Verksamhetscheferna/medicinskt ledningsansvariga kunde följa hur deras läkare och enheten sammantaget förhöll sig till rekommendationerna.

Enligt uppgift upphörde denna service från Apotekens AB och därför har den uppföljning av läkemedelsförskrivningen som skedde på enhetsnivå till stor del upphört, enligt de intervjuade. De flesta av de vi intervjuat anser att nuvarande situation är otillfredsställande. Det är enbart vissa punktinsatser som görs avseende läkemedelsuppföljning lokalt, t ex avseende antibiotikabehandling. De intervjuade förskrivarna anser att de behöver tillgång till ett informationssystem som kan presentera det lokala förskrivningsmönstret. Samtidigt bedömer man att de själva, i sin kliniska arbetssituation, inte har tid till att själva ta fram och sammanställa denna statistik.

Det har dock, under granskningen, visat sig att den typ av läkemedelsstatistik som förskrivare och enheter kunde ta hem från Apotekens Service AB numera kan levereras från eHälsomyndigheten. Två hälsocentraler av de granskade enheterna använder denna möjlighet och följer aktivt löpande upp sin läkemedelsförskrivning.

3.2. Landstingets uppföljning och interna kontroll för sju uppföljningsparametrar avseende

öppenvårdsläkemedel

Som nämnts ovan ligger fokus i denna internkontrollgransknings

resultatredovisning nedan på det första uppföljningsområdet – förskrivna öppenvårdsläkemedel.

Förskrivna öppenvårdsläkemedel i länet följs årligen upp i förhållande till specifika länsmål för var och en av uppföljningsparametrarna/läkemedelstyperna.

Länsmålen pekar ut den riktning som länets förskrivning ska förändras.

Samtliga uppföljningsparametrar avseende förskrivna öppenvårdsläkemedel följs sedan 2007 även upp på nivån; länets förskrivning i förhållande till förskrivningen i övriga län samt riket.

(13)

3.2.1. Magsyrahämning

Magsyrahämning: Öka DDD1 - andelen Omeprazol av protonpumps- hämmare. (Länsmål= 87 %)

Varför bör andelen Omeprazol av protonpumpshämmare öka?

Det finns inga hållpunkter för skillnader mellan olika protonpumps- hämmare vid likvärdiga doser. (SBU rapport år 2007: ”Dyspepsi och reflux”).

Läkemedelskommittéerna i landet rekommenderar omeprazol som

förstahandsval vid gastroesofagal refluxsjukdom (övre magmunnen håller inte tätt och innehållet i magsäcken åker upp i matstrupen igen). Liksom SBU ses inga väsentliga medicinska skillnader mellan olika protonpump- shämmare.

Tandvårds- och läkemedelsverket (TLV) har inga förmånsbegränsningar på Omeprazol.

Tabell 1

Läkemedelsparametern följs upp för alla berörda verksamheter. Division Närsjukvård/Medicinska specialiteter har en förskrivning som legat närmast en måluppfyllelse, medan division Länssjukvård/Opererande Specialiteter ligger längst ifrån måluppfyllese av verksamheterna. De landstingets och de privata

hälsocentralerna har i det närmaste en lika andel förskrivning av Omeprazol.

Av landstingets uppföljning framgår att riksgenomsnittet för ovanstående para- meter 2013 var 85 procent och medelvärdet för samtliga förskrivande verksamheter i länet var 83 procent.

Tabell 2

1 Definierad DygnsDos. DDD för ett läkemedel är den förmodade medeldosen till vuxna vid underhållsbehandling vid läkemedlets huvudindikation.

Magsyrahämning: Andel (%) Omeprazol av protonpumpshämmare

2011 2012 2013 Division Länssjukvård/division Opererande Spec. 74,0 70,9 69,1 Division Närsjukvård/division Medicinska Spec. exkl hälsocentraler 87,5 86,8 85,0

Primärvård - hälsocentraler 80,9 79,8 83,0

Privata hälsocentraler (LOV) 86,2 84,4 83,5

Magsyrahämning: Hälsocentraler fördelat efter andel (%) omeprazol av protonpumpshämmare

2011 2012 2013

50-69 % 1

70-79 % 5 5 8

80-86 % 13 15 19

87- % 19 17 9

(14)

Uppföljning sker av samtliga hälsocentraler inklusive de privata enheterna med LOV-avtal med landstinget. Jourcentralerna ingår inte i tabellen. Här redovisas en översiktlig sammanställning av måluppfyllelsen.

Förskrivningen vid hälsocentralerna varierar 2011 från 79,5 till 95,5 procent, 2012 från 77,1 till 95,0 samt 2013 från 55,2 till 94,2 procent. Andelen hälsocentraler som nådde upp till målet på 87 procents förskrivning av Omeprazol minskar över de tre åren.

Medelvärdet för hälsocentraler med obs-platser var, 83 procent 2013.

Tabell 3

Överlag är det en god måluppfyllelse men enheterna vid Sunderby sjukhus har lägre andel förskriven omeprazol jämfört med övriga sjukhus. I statistiken ingår inte barnmedicin och för Sunderby sjukhus ej heller hudsektionen, infektionssektionen, lung- och allergisektionen, rehab-medicin och reumatologisektionen.

Tabell 4

Enheterna vid Sunderby sjukhus och Gällivare sjukhus har en jämförelsevis lägre förskrivningsandel omeprazol. Vid samtliga sjukhus minskar förskrivningen av Omeprazol över åren.

Magsyrahämmare: Andel (%) Omeprazol av protonpumpshämmare.

Enheter inom division Länssjukvård/division Opererande Spec.

2011 2012 2013

Piteå sjukhus 90,5 87,2 84,6

Sunderby sjukhus 69,3 68,6 64,7

Kalix sjukhus 99,8 98,2 79,0

Gällivare sjukhus 79,2 74,3 77,2

Kiruna sjukhus 91,5 74,2 72,8

Magsyrahämning: Andel (%) Omeprazol av protonpumpshämmare.

N Enheter Inom division Närsjukvård/division Medicinska Spec. exkl hälsocentraler.

2011 2012 2013

Medicin-rehab Piteå 94,3 92,8 83,3

Medicin-rehab-geriatrik Sunderbyn 80,7 78,9 66,1

Medicin-rehab Kalix 90,1 90,9 90,5

Medicin-rehab Gällivare 90,6 89,1 88,1

Medicin-rehab Kiruna 93,7 92,5 87,6

(15)

3.2.2. Depression/Ångest

Depression/Ångest: Öka DDD - andelen generiskt Citalopram och Sertralin av SSRI (selektiva serotoninåterupptagshämmare).

(Länsmål=90%)

Varför bör andelen generiskt Citalopram/sertralin öka på bekostnad av övriga antidepressiva medel?

Utifrån tillgänglig evidens rekommenderar SBU och Läkemedelsverket SSRI vid behandling av måttligt depression och ångestsyndrom.

Citalopram och Sertralin är sedan flera år förstahandsmedel på Läkemedelskommittéernas rekommendationslistor vid depression och ångestsyndrom. De utgör de två mest väldokumenterade SSRI-preparaten.

Tandvårds- och läkemedelsverket (TLV) har inga förmånsbegränsningar på citalopram eller sertralin

Tabell 5

Läkemedelsparametern följs upp för alla berörda verksamheter. Ingen av verksam- heterna har nått målet på 90 procent. Förskrivningen inom de opererande

verksamheterna uppges vara av liten omfattning. Riksgenomsnittet för parametern 2013 var 75 procent och medelvärdet för samtliga förskrivande verksamheter i länet var 81 procent.

Tabell 6

Uppföljning sker av samtliga hälsocentraler inklusive de privata enheterna med LOV-avtal med landstinget. Jourcentralerna ingår inte i tabellen.

Fem procent av enheterna klarar målet på 90 procent. Merparten av enheterna ligger i intervallet 80-89 procent.

Depression-ångest. Andel (%) generiskt Citalopram och Sertralin av SSRI

2011 2012 2013 Division Länssjukvård/division Opererande Spec. 84,4% 77,9% 56,2%

Division Närsjukvård/division Medicinska Spec. exkl. hälsocentraler 82,2% 81,6% 81,2%

Division Primärvård - hälsocentraler 80,9% 81,1% 78,8%

Privata hälsocentraler LOV 81,8% 80,6% 81,4%

Depression-ångest: Hälsocentraler fördelat efter andel (%) generiskt Citalopram och Sertralin av SSRI

2011 2012 2013

50-69 % 2 1 2

70-79 % 4 6 6

80-89 % 26 25 24

90 - % 5 5 5

(16)

Tabell 7

Vuxenpsykiatrins förskrivningsandel ligger lägre än t ex hälsocentralerna (se tabell 5). Psykiatrin i Gällivare har högst förskrivningsandel av generiskt Citalopram och Sertralin jämfört med psykiatrin i Piteå och Sunderbyn.

Tabell 8

I Kiruna och Gällivare minskar andelen Citalopram och Sertralin mellan 2011 och 2013. 2011 och 2012 klarar 3 medicinenheter målet medan enbart en enhet 2013.

I statistiken ingår inte barnmedicin och för Sunderby sjukhus ej heller

hudsektionen, infektionssektionen, lung- och allergisektionen, rehab-medicin och reumatologisektionen.

3.2.3. Smärtbehandling med stark opioid

Smärtbehandling med stark opioid: Öka DDD- andelen Morfin.

(Länsmål=60%)

Varför bör andelen Morfin öka?

Morfin är vedertaget som förstahandsval vid behov av behandling med stark opioid. (TLV; 2004, Läkemedelsverket; 2002).

Morfin rekommenderas av landets alla Läkemedelskommittéer. Effekt och biverkningsprofil liksom beroendepotential är generellt sett varken bättre eller sämre än för övriga starka opioider.

Depression-ångest. Andelen (%) generiskt Citalopram och Sertralin av SSRI

2011 2012 2013

Psykiatrin Gällivare 77,5 74,0 74,0

Psykiatrin Piteå 65,9 64,6 61

Psykiatrin Sunderbyn 59,7 63,4 64,6

Depression-ångest. Andelen (%) generiskt Citalopram och Sertralin av SSRI 2011 2012 2013

Medicin-rehab Piteå 92,1 94,2 91,5

Medicin-rehab-geriatrik Sunderbyn 89,4 87,4 85

Medicin-rehab Kalix 86,9 91,8 85,6

Medicin-rehab Gällivare 93,6 92 80,7

Medicin-rehab Kiruna 93,9 80,9 79,5

(17)

Tabell 9

(us = uppgift saknas)

Läkemedelsparametern följs upp för alla berörda verksamheter. Tabellen visar att det varit en låg förskrivning inom vissa verksamheter t ex folktandvården och primärvården. Hälso- och sjukvårdsdivisionerna har inte nått upp till målet.

Av landstingets uppföljning framgår att riksgenomsnittet för ovanstående parameter 2013 var 21 procent och medelvärdet för samtliga förskrivande

verksamheter i länet var klart högre, 39 procent vilket dock var under länsmålet 60 procent.

Tabell 10

Uppföljning sker av samtliga hälsocentraler inklusive de privata enheterna med LOV-avtal med landstinget. Jourcentralerna ingår inte i tabellen ovan.

En mindre andel av hälsocentralerna når målet på 60 procent. Över åren är det ca 10 hälsocentraler som ligger i intervallet 40-59 procent.

Tabell 11

Smärtbehandling med stark opoid - andel (%) Morfin

2011 2012 2013

Division Folktandvård us 43,4 55,6

Division Länssjukvård/division Opererande Spec. 47,1 49 49,2

Division Närsjukvård/division Medicinska Spec. exkl hälsocentraler 46,1 43,2 39,2

Primärvård - hälsocentraler 21,8 17,5 18,1

Privata hälsocentraler (LOV) 25,2 24 31,5

Smärtbehandling med stark opioid:

Hälsocentraler fördelat efter andel ( %) Morfin

Procent 2011 2012 2013

0--19 9 11 13

20--39 10 7 8

40--59 10 12 11

60--69 5 5 4

70-- 3 2 1

Smärtbehandling med stark opioid - andelen (%) Morfin

2011 2012 2013

Medicin/rehab Piteå 56,7 47,5 32,5

Medicin/rehab/geriatrik Sunderbyn 65,7 56,2 51,9

Medicin/rehab Kalix 49,6 47,4 45

Medicin/rehab Gällivare 17,3 17,7 18,8

Medicin/rehab Kiruna 56,3 30,3 24,9

(18)

Medicin/rehab i Gällivare har förskrivit en jämförelsevis lägre andel Morfin. För övriga enheter har andelen förskriven Morfin gått ner över åren, i några fall är nedgången markant.

I statistiken ingår inte barnmedicin och för Sunderby sjukhus ej heller

hudsektionen, infektionssektionen, lung- och allergisektionen, rehab-medicin och reumatologisektionen.

Tabell 12

Gällivare sjukhus har haft en jämförelsevis låg förskrivning av Morfin medan Kalix sjukhus andel förskriven Morfin har varit jämförelsevis hög över åren och uppnått länsmålet.

3.2.4. Medel vid ångestsyndrom, neuropatisk smärta, epilepsi

Medel vid ångestsyndrom, neuropatisk smärta2, epilepsi.

Förskrivningen av Pregabalin bör minska (Länsmål=2,9 DDD/1 000 invånare och dag)

Varför bör förskrivningen minska?

Användningen av Pregabalin har ökat kraftigt på senare år.

Läkemedlet har ett brett indikationsområde men är inte förstahandsmedel i något fall enligt läkemedelskommittén.

Tabell 13

Läkemedelsparametern följs upp för alla berörda verksamheter. Det är division Närsjukvård/Medicinska specialiteter som legat något över målet på 2,9 DDD/1000 invånare och dag. Övriga verksamheter har haft en förskrivning under länsmålet.

2Nervsmärta eller neuropatisk smärta är en följd av skada eller sjukdom i nervsystemet som omfattar nerver, nervrötter, ryggmärg och hjärna. Om skadan finns på en nerv som ligger utanför hjärnan och ryggmärgen, kallas smärtan perifer neuropatisk smärta. Om skadan istället finns i hjärnan eller ryggmärgen kallas smärtan central neuropatisk smärta.

Smärtbehandling med stark opioid - andelen (%) Morfin Enheter inom division Länssjukvård/division Opererande Spec.

2011 2012 2013

Piteå sjukhus 48,8 49,9 46,6

Sunderby sjukhus 50,2 53,7 54,1

Kalix sjukhus 75,5 74,1 63

Gällivare sjukhus 32,5 15,6 18,6

Kiruna sjukhus 47,6 60,2 56,1

Pregabalin (ångest, neurpatisk smärta, epilepsi) antal DDD per 1000 länsinvånare och dag 2011 2012 2013

Division Länssjukvård/division Opererande Spec. 0,3 0,2 0,2

Division Närsjukvård/division Medicinska Spec. exkl hälsocentraler 3,0 3,1 3,4

Division Primärvård - hälsocentraler 0,1 0,1 0,1

Privata hälsocentraler (LOV) 0,1 0,2 0,3

(19)

Riksgenomsnittet för ovanstående parameter 2013 var 3,2 DDD per 1000

länsinnevånare och dag. Medelvärdet för samtliga förskrivande verksamheter i länet var 4,2.

Tabell 14

Samtliga hälsocentraler har legat klart under länsmålet på 2,9 DDD/1 000 invånare och dag. Jourcentralerna ingår inte i tabellen.

Tabell 15

Samtliga enheter ligger under målvärdet (2,9). Psykiatrin i Gällivare och

länsgemensam psykiatri har en tydligt lägre förskrivning jämfört med psykiatrin i Piteå och Sunderbyn?

Tabell 16

Pregabalin (ångest, neurpatisk smärta, epilepsi) Hälsocentraler fördelat efter antal DDD per 1000 länsinvånare och dag

2011 2012 2013

-0,09 30 32 32

0,1--0,2 7 5 5

0,3--1,0 0 0 0

2,0--3,0 0 0 0

Pregabalin (ångest, neurpatisk smärta, epilepsi) antal DDD per 1000 länsinvånare och dag

2011 2012 2013

Psykiatrin Piteå 0,49 0,44 0,36

Psykiatrin Sunderbyn 0,41 0,49 0,59

Psykiatrin Gällivare 0,08 0,13 0,14

Psykiatrin länsgemensamt 0,00 0,07 0,10

Pregabalin (ångest, neuropatisk smärta, epilepsi): antal DDD per 1000 invånare per dag avseende dvision Närsjukvård/division Medicinska Spec. exkl hälsocentraler

Verksamhetsområden:

2011 2012 2013

Geriatrik och Rehabilitering 0,01 0,01 0,01

Hudsjukvård 0,00 0,00 0,00

Infektionssjukvård 0,01 0,01 0,01

Internmedicin 0,18 0,14 0,12

Lungsjukvård 0,01 0,01 0,02

Medicin/Rehab 0,16 0,10 0,12

Medicinsk rehabilitering 0,00 0,00 0,00

Rehabiliteringsmedicinsk vård 0,03 0,03 0,05

Reumatologisk vård 0,04 0,04 0,03

(20)

Tabell 16 omfattar hela länet. Alla verksamheter ligger klart under det uppsatta målet, högst 2,9 DDD per 1000 invånare och dag.

Tabell 17

Begreppet länsklinik i detta fall ovan avser verksamheter vid Sunderby sjukhus. Det saknas uppgifter om förskrivning av Pregabalin vid akutsjukvården. Enligt uppgift beror det på att läkarna som tjänstgör vid akuten har en annan organisatorisk tillhörighet, t ex allmänkirurgi/urologi och att deras förskrivning vid akuten hänförs i läkemedelsstatistiken till allmänkirurgi/urologi.

Tabell 17 visar att förskrivningen har legat klart under målvärdet 2,9.

3.2.5. Akut behandling av migrän

Triptaner (akut behandling av migrän): Öka andelen generiskt sumatriptan av triptaner. (Länsmål= >75%)

Varför bör andelen generiskt Sumatriptan öka?

- Triptaner har en stor användning som akutbehandling vid migrän.

- Sumatriptan har minst lika god effekt som övriga triptaner, även om en viss variation i upplevelse av effekt kan förekomma individuellt.

- Peroralt (intag via munnen) generiskt sumatriptan har ett betydligt lägre pris än övriga triptaner.

Tabell 18

Pregabalin (ångest, neuropatisk smärta, epilepsi): antal DDD per 1000 invånare per dag Division Länssjukvård/division Opererande Spec.

Verksamhetsområden: 2011 2012 2013

Akutsjukvård us us us

Allmänkirurgi länsklinik 0,02 0,01 0,01

Anestesi/Operation/Intensivvård 0,19 0,13 0,11

Käkkirurgi 0,00 0,00 0,00

Obstetrisk o gynekologisk länsklin 0,00 0,01 0,01

Ortopedi länsklinik 0,09 0,07 0,07

Urologi länsklinik 0,00 0,00 0,00

Öron-, näs- halssjukvård länsklinik 0,01 0,00 0,00

Migrän - Sumatriptans andelen (DDD procent) av triptaner

2011 2012 2013

Division Länssjukvård/division Diagnostik 100 100 100

Division Länssjukvård exkl diagnostik/division Opererande Spec. 77 79 73 Division Närsjukvård/division Medicinska Spec exkl hälsocentraler 70 72 72

Primärvård - hälsocentralen 76 84 77

Privata hälsocentraler (LOV) 69 72 75

(21)

Läkemedelsparametern följs upp för alla berörda verksamheter. 2013 har i det närmaste alla verksamheter nått länsmålet.

Av landstingets uppföljning framgår att riksgenomsnittet för ovanstående parameter 2013 var 63 procent och medelvärdet för samtliga förskrivande verksamheter i länet var 72 procent.

Tabell 19

Över de tre åren är det cirka hälften av hälsocentralerna (16-17) som klarat målet på 75 procent. Jourcentralerna ingår inte i tabellen.

Tabell 20

Medicin/rehab i Piteå, Sunderbyn och Kalix har för perioden uppnått målet med 75 procent, medan Gällivare och Kiruna inte har gjort det.

I statistiken ingår inte barnmedicin och för Sunderby sjukhus, inte heller

hudsektionen, infektionssektionen, lung- och allergisektionen, rehab-medicin och reumatologisektionen.

Migrän: Hälsocentraler fördelat efter andel (%) sumatriptan av triptaner

2011 2012 2013

0-49 % 2 1 2

50-59 % 9 4 4

60-69 % 5 12 12

70-74 % 5 3 3

75-89 % 13 12 14

90-100 % 3 5 2

Migrän: andel (DDD procent) sumatriptan av triptaner

2011 2012 2013

Medicin/rehab Piteå 83 77 89

Medicin/rehab/geriatrik Sunderbyn 51 79 72

Medicin/rehab Kalix 70 91 91

Medicin/rehab Gällivare 59 55 56

Medicin/rehab Kiruna 24 65 43

(22)

3.2.6. Osteoporos/benskörhet

Osteoporos/benskörhet: Bisfosfonater - öka DDD-andelen (%) generiskt alendonsyra. (Länsmål= 90 %)

(Denna parameter har utgått vid landstingets uppföljningar från 2013 eftersom målet ansågs uppnått och då patentet för Risedronsyra upphört som är likvärdigt läkemedel till likvärdigt pris)

Varför bör andelen generiskt alendronsyra öka på bekostnad av risedronat?

- Bisfosfonater förskrivs huvudsakligen till äldre patienter med genomgången lågenergifraktur.

- Alendronsyra är förstahandsval baserat på dokumentation och pris.

Den enda tillgängliga statistik/uppföljning som revisionen fått fram via Datalagret och förfrågningar i landstinget framgår av tabell 21 nedan. Inom Primärvården förskrivs Bisfosfonater/generisk alendronsyra men statstiken finns inte längre kvar i landstingets datalager med motiveringen att uppföljningsparametern upphört att gälla. Vi har heller inte funnit någon statistik över ortopedins förskrivning.

Tabell 21

Tabellen visar att för många medicin-enheter har måluppfyllelsen förbättrats över åren. I statistiken ingår inte barnmedicin och för Sunderby sjukhus ej heller hudsektionen, infektionssektionen, lung- och allergisektionen, rehab-medicin och reumatologisektionen.

Enligt uppgift förskriver inte länets ortopedi bisfosfonater. Efter det att ortopedin behandlat äldre patienter med frakturer efter fall rapporterar ortopedin detta till nästa instans som ansvarar för aktuell patient för förskrivning av bisfosfonater. De flesta sådana rapporter går till primärvården.

Riksgenomsnittet för ovanstående parameter 2013 var 86 procent och medelvärdet för samtliga förskrivande verksamheter i länet var något lägre, 82 procent.

Osteoporos/benskörehet: Bisfosfonater - andel (%) generisk alendronsyra

2010 2011 2012

Medicin-rehab Piteå 81 79 83

Internmedicin Sunderbyn 85 87 84

Geriatrik-rehab Sunderbyn 50 76 100

Medicin-rehab Kalix 36 57 80

Medicin-rehab Gällivare 88 74 91

Medicin-rehab Kiruna 90 70 100

(23)

3.2.7. Antibiotika vid urinvägsinfektion

Antibiotika vid urinvägsinfektion. Nationellt mål är att Kinoloner inte ska motsvara mer än 10 % av alla antibiotikamedel mot

urinvägsinfektion (uvi) hos kvinnor. Primärvården i länet har målet 5

%. (Obs att kinoloner inte ingår som en av NLKs 21 uppföljningsparametrar) Tabell 22

Urinvägsinfektioner: andel (%) kinoloner (ciprofloxacin+norfloxacin) av antibiotika vid UVI

2011 2012 2013

Adviva hälsocentral (priv.) 9% 7% 11%

Arjeplogs hälsocentral 11% 9% 10%

Arvidsjaurs hälsocentral 10% 15% 9%

Bergnäsets hälsocentral 9% 7% 8%

Björknäs hälsocentral 6% 9% 9%

Björkskatans hälsocentral 8% 11% 5%

Björnen VC (Priv) 11% 11% 10%

Cederkliniken vårdcentral (Priv) 5% 5% 4%

Erikslunds hälsocentral 8% 11% 12%

Forsens hälsocentral 6% 9% 18%

Furunäsets hälsocentral 5% 5% 5%

Gammelstads hälsocentral 6% 8% 5%

Granitens hälsocentral 8% 8% 5%

Grytnäs hälsocentral 8% 4% 6%

Haparanda hälsocentral 7% 6% 8%

Hermelinen vårdcentral (Priv) 7% 9% 14%

Hertsöns hälsocentral 10% 8% 11%

Hortlax hälsocentral 11% 8% 8%

Jokkmokks hälsocentral 8% 11% 14%

Jourcentralen 13% 8% 16%

Jourcentralen Boden 11% 16% 13%

Jourcentralen Gällivare 0% 11% 5%

Jourcentralen Kiruna 15% 18% 20%

Jourcentralen Luleå 14% 17% 18%

Jourcentralen, Piteå 10% 17% 13%

Kalix hälsocentral 7% 6% 5%

Laponia hälsocentral 0% 0% 7%

Malmbergets hälsocentral 10% 8% 6%

Malmens hälsocentral 12% 14% 11%

Mjölkuddens hälsocentral 13% 13% 12%

Norrfjärdens hälsocentral 7% 11% 2%

Pajala hälsocentral 11% 8% 9%

Piteå hälsocentral 4% 5% 5%

Porsöns Hälsocentral 3% 8% 7%

Primärvården Kiruna 17% 0% 0%

Råneå hälsocentral 6% 12% 8%

Sandens hälsocentral 8% 6% 7%

Stadsvikens hälsocentral 9% 11% 13%

Vittangi VC (Priv) 5% 7% 8%

Vårdcentralen Åkerbäret (priv) 15% 9% 11%

Älvsbyns hälsocentral 11% 14% 14%

Öjebyns hälsocentral 9% 11% 14%

Örnäsets hälsocentral 9% 12% 8%

Överkalix hälsocentral 10% 10% 11%

Övertorneå hälsocentral 11% 14% 13%

MEDELVÄRDE 9% 9% 10%

(24)

Kinoloner är så kallade bredspektrumantibiotika, vilket betyder att de verkar på ett stort antal bakterietyper. Kinoloner rekommenderas att avgränsat användas vid behandling av svårare urinvägsinfektioner

Öppna Jämförelser 2013 visar att länet totalt/samtliga verksamheter hade en förskrivning av kinoloner till kvinnor på 15 procent medan riksgenomsnittet var 12 procent.

Tabell 23

Mellan åren 2011 till 2013 har antalet hälsocentraler som inte överstiger en förskrivning på 5 procent ökat något. Flertalet hälsocentraler ligger över 5 eller 10 procent, vilket ska jämföras med primärvårdens mål på 5 procent.

Urinvägsinfektioner: andel (%) kinoloner

(ciprofloxacin+norfloxacin) av antibiotika vid UVI.

Fördelning - hälsocentraler

2011 2012 2013

-5% 7 5 9

6 - 10 % 23 20 16

11 - 15 % 14 15 15

16 - 20 % 0 4 4

(25)

Bilaga 1 Exempel på landstingets uppföljning av förskrivna öppenvårdsläkemedel i länet i förhållande till specifika länsmål för olika uppföljningsparametrar/ läkemedelstyper

Referanslar

Benzer Belgeler

Granskningen visar också att landstinget inte utfört några kontroller av hur reglerna för sjukresor tillämpats eller om rätt ersättning för sjukresor utbetalats när

Granskningens revisionsfråga är om demokratiutskottet för år 2009 på ett ändamåls- enligt sätt utfört sitt arbete i enlighet med den inriktning som fullmäktige angett..

Styrgrupp läkemedel har i åtgärdsprogrammet för 2009 identifierat såväl mål som aktiviteter som ska leda till en ändamålsenlig och kostnadseffektiv läkemedelsanvändning..

Vår granskning visar på att det prognostiserade resultat inte är förenligt med de finansiella målen, en ekonomi som ger handlingsfrihet och en ekonomi som inte belastar

(Detta avser framför allt köp av läkartjänster från bemanningsföretag). Det sker normalt ingen särskild intern kontroll avseende upphandlingsverksamheten inom divisionerna.

- Insatser för att bromsa kostnadsutvecklingen - Rapportering till styrelse och fullmäktige.. Kartläggning har skett av landstingets organisation, riktlinjer, läkemedelskostnader

Granskningen av landstingets ekonomiska styrning och kontroll avgränsades i 2004 års granskning till divisionerna Opererande specialiteter och Medicinska specialiteter.. Anled-

 Ökad patientsäkerhet – Norrbottens läns landstings arbete med den nationella satsningen för att öka patientsäkerheten, januari 2009.  Kvalitetssäkring av