Landstingsdirektörens rapport Dnr 17-13

(1)

LANDSTINGSSTYRELSEN DEN 5 MARS 2013

Landstingsdirektörens rapport

Dnr 17-13

Muntlig information ... 2

Tillgänglighet och vårdgaranti ... 2

Nationell satsning för ökad patientsäkerhet ... 6

Överenskommelser med staten ... 10

Landstingets ledardag ... 13

Redovisning av bisysslor ... 14

Utsikt/insikt ... 14

Kultur och utbildning ... 15

Kraftsamling ... 17

Morgonrock ... 18

Nolia Utbildning & Rekrytering ... 19

Frågeunderlag för en undersökning om mervärdet av makro-regionala strategier ... 19

Medlemskap i EHTEL ... 19

Ökade färdighet för internationella uppdrag ... 20

Haparandabanan invigd ... 21

Vänregionbesök i Tromsö ... 21

Omvärldsbevakat/EU ... 22

Bilaga

 Uppföljning av revisionsrapporter.

(2)

Landstingsdirektörens rapport

Dnr 17-13

Muntlig information

 Visionsprojektet i Kiruna (Peter Nygårds).

 Information om parkeringarna vid Sunderby sjukhus.

Tillgänglighet och vårdgaranti

Nationellt

Staten och Sveriges Kommuner och Landsting (SKL) har kommit överens om en prestationsbaserad modell för stimulansmedel, där krav på resultat är en förutsättning för att få del av de statliga pengarna. Överenskommelsen består av två delar. Dels en nationell satsning på tillgänglighet som omfattar sammanlagt 1 miljard kr (Kömiljarden) och dels en särskild satsning för barn och unga med psykisk ohälsa (förstärkt vårdgaranti inom barn- och ungdomspsykiatrin) som omfattar 214 miljoner kr. Den senare ingår för 2013 inte i kömiljardsöverenskommelsen, utan är en del av överenskommelsen om stöd till riktade insatser inom området psykisk ohälsa.

Överenskommelse Kömiljarden 2013

I den nationella överenskommelsen för år 2013 har 988 miljoner kr avsatts för prestationsbaserade stimulansmedel till landstingen. Överenskommelsen omfattar dessutom 12 miljoner kr avsett för SKL:s arbete med att utveckla olika vårdprocesser samt vidareutveckla informationen om och inrapporte- ringen av väntetider.

Tidigare krav på andel väntande med minst 70 procent inom 60 dagar kvar- står, nu som ett grundkrav. Nytt är dock att prestationsersättningen kommer att baseras på andel faktisk väntetid/genomförda förstabesök respektive op- eration/behandling inom 60 dagar som också ska uppgå till minst 70 procent.

Nytt för 2013 är också att större andel av pengarna än tidigare läggs på 80 procents måluppfyllelse.

Ett nationellt projekt gällande uppföljning av återbesök ska också genomfö- ras i SKL:s regi i syfte att vid projektets avslut i augusti 2013 resultera i en kvalitetssäkrad modell för uppföljning av återbesök som landstingen sedan ska införa och för november och december månad 2013 rapportera till den nationella väntetidsdatabasen.

Till de landsting och regioner som klarar minst 70 procents måluppfyllelse fördelas 694 miljoner kr i förhållande till landstingens storlek. Medel förde- las i två lika delar för besök respektive behandling inom den planerade specialiserade vården. Återstående 294 miljoner kr fördelas till de landsting och regioner som når målet att minst 80 procent av patienterna har väntat 60 dagar eller kortare. Avstämningar görs månadsvis hela året och medel kommer att fördelas utifrån resultaten vid varje månadsavstämning.

Utbetalning sker i början av 2014 baserat på uppnådda resultat under perioden 1 januari–31 december 2013 (d v s landstingen tävlar om 1/12 varje månad). De landsting som når 80 procent, får dela på cirka 12,25 miljoner kr

(3)

varje månad samt de som når 70 procent får dela på cirka 29,9 miljoner kr per månad, för besök respektive behandling.

Resultaten för varje månad beräknas genom att antalet genomförda första- besök respektive operation/behandling 60 dagar eller kortare (0–60) per må- nad divideras med totalt antal genomförda förstabesök respektive operat- ion/be-handling per månad, inklusive patientvald väntan. Fördelningen mellan landstingen sker i relation till befolkningsandel.

Överenskommelse barn och unga med psykisk ohälsa 2013 Villkoren är desamma som föregående år. Till de landsting som når målupp- fyllelse fördelas 214 miljoner kr i förhållande till landstingens storlek.

Medel fördelas i två lika delar för första bedömning respektive fördjupad utredning/behandling. Kravet är, som tidigare, att minst 90 procent av barn och unga med beslut om en första bedömning inom den specialiserade barn och ungdomspsykiatrin, eller annan verksamhet med uppdrag kring psykisk ohälsa, har fått en första bedömning inom 30 dagar. Det gäller också att minst 80 procent av barn och unga med beslut om en fördjupad utredning/

behandling inom den specialiserade barn- och ungdomspsykiatrin, eller annan verksamhet med uppdrag kring psykisk ohälsa, har påbörjat fördjupad utredning/behandling inom 30 dagar.

Norrbotten

När det gäller den specialiserade vården har Norrbotten valt att sätta kortare tidsgränser (än den nationella vårdgarantin som är 90 dagar) som mål. Klarar man målet om 60 dagar innebär detta också att man klarar den nationella vårdgarantin. I dagsläget klarar de flesta verksamheter vårdgarantin, förutom ett fåtal verksamheter som fortfarande har problem. I denna rapport kommer jag därför fortsättningsvis att enbart redovisa kömiljardsuppfyllelsen för den specialiserade vården, det vill säga andel besök och behandlingar inom 60 dagar.

Primärvården – telefontillgänglighet (0:an)

I januari besvarades 91 procent av alla inkommande telefonsamtal till pri- märvården. Björkskatans vårdcentral, Sandens vårdcentral samt Övertorneå vårdcentral var de enda med 100 procent besvarade samtal. Sämst telefon- tillgänglighet har Älvsbyns vårdcentral (66 procent) följt av Sensia Hälso- central Luleå (75 procent) samt Sensia Hälsocentral Piteå (79 procent).

Nästa nationella mätning av primärvårdens telefontillgänglighet genomförs under mars 2013.

Primärvården – läkarbesök inom 7 dagar (7:an)

I januari fick 91 procent av länets patienter ett läkarbesök inom sju dagar i primärvården. På 15 av länets vårdcentraler får 95 procent eller fler ett läkarbesök inom sju dagar. Sämst resultat har Älvsbyns vårdcentral (74 procent), följt av Övertorneå vårdcentral och Sensia hälsocentral Luleå (77 procent) samt Adviva Hälsocentral Gällivare (79 procent).

Nästa nationella mätning av läkarbesök inom primärvårdens genomförs under mars 2013.

(4)

Besök inom specialiserade vården (60)

Av de patienter som stod och väntade på ett första besök den sista januari hade 71,7 procent väntat 60 dagar eller kortare. Av samtliga genomförda besök under januari månad genomfördes 75,7 procent inom 60 dagar eller kortare. Således klarar Norrbotten den lägre måluppfyllelsen för kömiljar- den.

Besök i Norrbotten, specialiserad vård, januari 2013 Månad Totalt antal

väntande (exkl MoV*)

Andel väntande 60 dgr och kor- tare (Kömiljard, grundkrav minst

70 %)

Totalt antal genomförda

(exkl MoV*)

Faktisk vänte- tid (andel genomförda inom 60 dgr)

Januari 6 080 71,7 % 4 372 75,7 %

*MoV = Medicinskt orsakad väntan

I tabellen nedan redovisas tillgängligheten för besök för januari 2013 uppdelat på olika verksamhetsområden och specialiteter.

Verksamhets- område:

- specialitet

Totalt antal väntande (exkl MoV*)

70 %)

(exkl MoV*)

Kirurgi totalt 4 394 72,6 % 3 093 74,8 %

- Allmän kirurgi 586 89,8 % 630 84,0 %

- Kvinnosjukvård 485 96,1 % 734 96,6 %

- Ortopedi 1 305 63,4 % 458 35,8 %

- Urologi 246 94,7 % 168 85,1 %

- Ögonsjukvård 1 165 54,2 % 667 63,4 %

- Öron-näsa-hals 607 83,7 % 436 79,4 %

Medicin totalt 1 498 67,2 % 1 015 75,4 %

- Allmän intern-

medicin 337 85,5 % 253 77,9 %

-Barn- och ung-

domsmedicin 218 88,5 % 306 92,2 %

- Endokrinologi 28 67,9 % 8 66,7 %

- Hematologi 7 57,1 % 3 100 %

- Hjärtsjukvård 94 45,7 % 17 45,9 %

- Hudsjukvård 173 85,0 % 165 84,8 %

- Lungsjukvård 295 30,2 % 79 40,5 %

- Mag- och

tarmsjukvård 67 79,1 % 67 65,7 %

- Neurologi 113 54,9 % 28 50,0 %

- Njurmedicin 17 88,2 % 5 40,0 %

- Reumatisk

sjukvård 132 58,3 % 51 39,2 %

- Spec smärt- mottagning

17 94,1 % 9 66,7 %

Psykiatri - barn 41 92,7 % 117 96,6 %

Psykiatri -

vuxna 147 85,7 % 147 80,3 %

Totalt 6 080 71,7 % 4 372 75,7 %

Drygt hälften av verksamheterna klarar grundkravet för kömiljarden, det vill säga minst 70 procent av de väntande har väntat 60 dagar eller kortare. De

(5)

verksamheter som fortfarande har störst problem att klara detta är lungsjuk- vården (30,2 procent) och hjärtsjukvården (45,7 procent).

Operationer/åtgärder inom specialiserade vården (60)

Av de patienter som stod och väntade på en operation/behandling den sista januari hade 85,1 procent väntat 60 dagar eller kortare. Av samtliga genom- förda operationer/behandlingar under januari månad genomfördes 71,8 procent inom 60 dagar eller kortare. Således klarar Norrbotten den lägre måluppfyllelsen för kömiljarden.

Operation/åtgärd, inklusive övriga, specialiserad vård i Norrbotten januari 2013 Månad Totalt antal

väntande (exkl MoV*)

70 %)

(exkl MoV*)

Januari 1 726 85,1 % 1 417 71,8 %

MoV = Medicinskt orsakad väntan

I tabellen nedan redovisas tillgängligheten för operationer/åtgärder för januari 2013 uppdelat på olika verksamhetsområden och specialiteter.

Verksamhets- område

Totalt antal väntande (exkl MoV*)

70 %)

(exkl MoV*)

Gynekologi 168 95,8 % 187 88,2 %

Handkirurgi 68 83,8 % 25 56,0 %

Kirurgi 214 86,0 % 308 86,0 %

Ortopedi 357 85,2 % 213 66,7 %

Plastikkirurgi 20 85,0 % 12 33,3 %

Ryggkirurgi 8 62,5 % 4 25,0 %

Thoraxkirurgi 6 83,3 % 2 50,0 %

Urologi 70 92,9 % 63 90,5 %

Ögonsjukvård 501 76,4 % 331 46,5 %

Öron-näsa-hals 314 91,7 % 272 79,0 %

Totalt 1 726 85,1 % 1 417 71,8 %

Samtliga verksamheter, utom ryggkirurgin (62,5 procent), klarar grundkravet i kömiljarden, det vill säga minst 70 procent av de väntande har väntat 60 dagar eller kortare.

Barn och unga med psykisk ohälsa

I tabellen nedan redovisas tillgängligheten för barn- och ungdomspsykiatrin när det gäller första besök samt fördjupad utredning/behandling för januari 2013.

(6)

Norrbotten Besök (måluppfyllelse stimulansmedel, minst 90

% inom 30 dgr)

Fördjupad utredn/behandl (måluppfyllelse stimu- lansmedel, minst 80 %

inom 30 dgr) Totalt antal genomförda

(exkl PvV* och MoV) 106 57

Genomförda inom 30 dgr (exkl MoV)

88 44

Andel genomförda inom 30

dgr 83 % 77,2 %

* PvV = Patientvald väntan

Ovanstående resultat innebär att landstinget för januari månad inte klarar målet för stimulansmedlen, varken för besök eller fördjupad utredning/behandling.

Nationell satsning för ökad patientsäkerhet

Staten och Sveriges Kommuner och Landsting (SKL) har sedan 2011 infört en prestationsbaserad ersättningsmodell för patientsäkerhetsarbetet. Rege- ringens tidsbegränsade patientsäkerhetssatsning beräknas omfatta cirka 2,5 miljarder kr och sträcker sig under perioden 2011–2014. Patientsäkerhetsla- gen är utgångspunkten för överenskommelsen och stämmer väl överens med intentionerna i lagen. Överenskommelsen för 2013 bygger vidare på motsvarande överenskommelse för 2012. Avsikten är att höja ambitionsnivån, vid behov introducera nya krav eller revidera utformningen av befintliga krav.

Syftet är att intensifiera patientsäkerhetsarbetet för att göra vården säkrare för patienten.

Överenskommelsen för 2013 bygger på ersättning efter prestation och är konstruerad i två delar: grundkrav och indikatorer. De fem grundkraven i överenskommelsen måste alla landsting uppfylla var för sig för att kunna vara med och ta del av den prestationsbaserade ersättningen (de så kallade indikatorerna). Totalt kan landstingen dela på 525 miljoner kr extra i statligt stöd om de uppfyller det som krävs.

Överenskommelsen omfattar all vård som finansieras av landstinget oavsett vem som utför vården. För Norrbottens del innebär detta att även primärvård enligt vårdval samt verksamheter enligt den nationella taxan ingår i överens- kommelsen.

Grundkrav 2013

1 Patientsäkerhetsberättelse (enligt patientsäkerhetslagen): Samtliga vård- givare ska ha upprättat en patientsäkerhetsberättelse.

2 Nationella patientenkäten för primärvård: Landstingen ska ha deltagit i den nationella patientenkäten för primärvården som genomförs under 2013 (kommer från 2011 års överenskommelse).

3 Patientsäkerhetskultur: Landstinget ska ha utarbetat en eller flera uppdatera handlingsplaner för 2013. Handlingsplanerna ska innehålla mål för patientsäkerhetskulturen och visa på patientnyttan. Utifrån detta ska för- bättringsarbete bedrivas samt dokumenterad utvärdering av redan påbör- jade förbättringsarbete avseende patientsäkerhetsområdet (indikator för 2012 flyttad till grundkrav).

(7)

4 Markörbaserad journalgranskning (tidigare benämnd Strukturerad journalgranskning): En metod som syftar till att öka insikten vad gäller vårdskador. Kravet är att granskning ska ske vid alla sjukhus och även ha inletts på kliniknvå. Därutöver ska dokumenteras hur landstingen avser utveckla den markörbaserade journalgranskningen samt hur resultaten används i verksamheten

5 Nationell patientöversikt (NPÖ): Visa på en bredare användning, 25 procent av vårdenheterna ska kunna dela och ta emot information inklusive SITHS, säkerhetstjänster, HSA och följa patientdatalagen och personupp- giftslagen

Indikatorer 2013

Under 2013 innehåller överenskommelsen sex indikatorer. Varje indikator kan ge mellan 75 och 100 miljoner kr att dela på för de landsting som uppfyller kraven. Fördelningen av prestationsbaserade ersättningen baseras på befolkningsunderlaget. Minst fem landsting måste uppfylla kraven i alla sex indikatorerna för att de sista 25 000 kr ska betalas ut.

1 Basala hygienrutiner och klädregler: Följsamhet ska mätas på minst 80 procent av slutenvårdsavdelningar samt uppnå minst ett genomsnittligt värde på minst 70 procents följsamhet.

2 Antibiotikaanvändningen:

A. ökad följsamhet till lokala behandlingsrekommendationer, B. minska skillnaden i antibiotika förskrivningen jmf med 1 oktober 2011–30 september 2012. Landstingen ska kunna presentera en minskning utifrån tidigare nivå.

C. tillhandahålla översikt av förskrivning på förskrivarnivå. Redovisas i samarbete med Stramagruppen och gäller primärvården.

3 Läkemedelsanvändning: 75 procent av alla slutenvårdsavdelningar ska ha tillämpade dokumenterade rutiner vad gäller utskrivningsinformation i form av läkemedelsberättelse och läkemedelslista och utifrån dessa på- börjat ett förbättringsarbete (bygger på redan gällande föreskrift).

4 Trycksår: Mäta förekomsten av trycksår samt att landstinget har upprättat uppdaterade handlingsplan eller planer med mål avseende förekomst av trycksår och utifrån dessa påbörjat ett förbättringsarbete

5 Mäta överbeläggningar kontinuerligt enligt fastställda definitioner på alla slutenvårdsavdelningar, rapportering till nationell databas samt påbörja åtgärder.

6 Infektionsverktyget: Ta väsentliga steg i införandet av IT-stödet Infekt- ionsverktyget. Verktyget ska vara testat på minst två klinker och integre- rat med sjukhusets IT-stöd.

Redovisningen ska vara respektive myndighet tillhanda senast den 1 oktober 2013. Socialstyrelsen kan komma att utföra stickkontroller för att säkerställa att landstingen uppfyller grundkrav och indikatorer.

Strukturerad journalgranskning

I årets patientsäkerhetsöverenskommelse ska förutom sjukhusövergripande granskningar även klinikvisa granskningar genomföras för att hitta vårdska- dor. I landstinget kommer ett landstingsövergripande team bestående av fyra sjuksköterskor och två chefläkare att genomföra granskningarna. Journal-

(8)

granskningen avser sluten somatisk vård vid fem sjukhus och omfattar totalt 110 journaler per månad. Klinikgranskning kommer att ske vid kirurgklini- ken på Sunderby sjukhus.

Handboken och metoden för strukturerad journalgranskning är reviderad och heter nu ”markörbaserad journalgranskning”. SKL kommer att ge utbildning i den nya metoden för markörbaserad journalgranskning den 19 mars i lands- tingshuset, Luleå. Utbildning för utbildare i metoden är planerad och landstinget kommer att skicka två personer på utbildning, detta för att i framtiden kunna utbilda journalgranskare i egen regi.

Resultat på landstingsnivå från 2012 års granskning går ännu inte att ta ut från den nationella databasen.

Antibiotikaförskrivningen

Det långsiktiga målet för antibiotikaförskrivningen är 250 recept/1 000 invå- nare. I årets patientsäkerhetsöverenskommelse är målet att visa en minskning jämfört med föregående år. Resultatet för landstinget visade en minskning i förskrivning av antibiotika med 4,9 procent jämfört med rikets minskning på 3,0 procent under 2012.

Detta är ett resultat av den satsning landstinget gjort via den lokala Strama- gruppen under hösten 2012. Den lokala Stramagruppens uppdrag är att arbeta för en rationell antibiotikaanvändning samt följa upp och analysera det lokala resistensläget. Vidare har arbetet fokuserat på utbildningsinsatser av antibiotikaansvariga läkare.

Läkemedelsanvändning

I årets patientsäkerhetsöverenskommelse ingår krav på dokumenterade rutiner vad gäller utskrivningsinformation i form av läkemedelsberättelse och läkemedelslista samt att landstingen utifrån dessa påbörjat ett förbättringsar- bete. Kravet bygger på en ändring i Socialstyrelsen föreskrift för läkeme- delshantering.

Läkemedelsgenomgång innebär att man kartlägger alla läkemedel som an- vänds och därefter gör en medicinsk bedömning. Vid utskrivning från slu- tenvård delges patienten en läkemedelsberättelse som ger skriftlig informat-

(9)

ion om vilka läkemedelsrelaterade åtgärder som vidtagits samt målet med läkemedelsbehandlingen.

Landstinget inför nu läkemedelsgenomgång och läkemedelsberättelse för att öka säkerheten för patienterna. Åtgärderna kommer att vara sökbara via journalsystemet VAS. Landstinget har tillsammans med länets kommuner fastställt övergripande riktlinjer för genomförande och dokumentation. Rikt- linjerna innebär att landstingets verksamhetschefer ansvarar för att en lokal rutin upprättas på varje enhet. Rutinerna ska omfatta patienter som är 75 år och äldre och använder mer än fem läkemedel, samt andra patienter där verksamheten bedömer att behov finns. Lokala rutinen ska finnas på alla be- rörda enheter senast den 1 maj 2013.

Vårdrelaterade infektioner, följsamhet till hygienrutiner och klädregler samt förekomsten av trycksår

Vårdrelaterade infektioner

Landstinget har tillsammans med övriga landsting och regioner en nollvision för vårdrelaterade infektioner. Vårens punktprevalensmätning av vårdrelate- rade infektioner ska genomföras den 20 mars 2013. Mätningen genomförs inom all slutenvård inkl vuxenpsykiatri och primärvårdens OBS-platser.

Följsamhet till hygienrutiner och klädregler

Under tiden den 18 mars till och med den 28 mars 2013 ska samtliga landsting och regioner i landet genomföra den femte nationella mätningen av följ- samhet till Socialstyrelsens föreskrifter om klädregler och handdesinfektion.

Detta är ett viktigt led i att minska smittspridningen. Följsamhetsmätningar ska göras i all slutenvård, öppenvårdsmottagningar, dialys-, röntgen- och akutmottagningar samt primärvårdens OBS-platser. Målet för landstinget är att nå 100 procents följsamhet till basala hygienrutiner och klädregler.

Förekomst av trycksår

Den 5 mars 2013 genomförs den femte nationella punktprevalensmätningen av trycksår, PPM-Trycksår. Mätningen omfattar alla patienter, 18 år och äldre, som är inskrivna på en vårdavdelningar alternativt vårdas inom pri- märvårdens OBS-avdelningar. Denna mätning är viktig för att arbetet med att förebygga vårdskador, i detta fall trycksår, ytterligare ska intensifieras.

Resultatet ska användas i det förebyggande förbättringsarbetet. Det övergri- pande målet är att ingen patient under sin vårdtid ska drabbas av trycksår i samband med vård.

Den nationella punktprevalensmätningen av trycksår genomförs två gånger per år. Den senaste mätningen i oktober 2012 visade ett snitt på 15 procent för Sveriges landsting. Norrbotten hade ett medelvärde på 15,9 procent.

Patientsäkerhetsberättelse

Enligt patientsäkerhetslagen ska vårdgivare, senast den 1 mars varje år, do- kumentera sitt patientsäkerhetsarbete i en patientsäkerhetsberättelse. Syftet med patientsäkerhetsberättelsen är att vårdgivaren ska få bättre kontroll över verksamhetens patientsäkerhetsarbete, Socialstyrelsen lättare ska kunna ut- föra sin tillsyn av verksamheten samt att det blir enklare att ge andra intres- senter tillgång till information, exempelvis allmänheten, patienter, andra vårdgivare och patientorganisationer.

(10)

En utvärdering av patientsäkerhetsberättelser mellan åren 2010–2011 är ge- nomförd på uppdrag av Socialstyrelsen. Utvärderingen visar en förbättrad kvalitet på patientsäkerhetsberättelserna 2011 jämfört med 2010. Brister finns dock vad gäller kvaliteten framförallt hos små vårdgivare. SKL kommer därför att följa upp vilka åtgärder som landsting/region/kommuner ge- nomfört för att höja kvaliteten.

Riskanalyser

Den andra utbildningen i riskanalys har startat i februari . Utbildningen går i landstingets regi och är en åtgärd som kopplas till patientsäkerhetslagens skärpta krav på vårdgivaren att genomföra riskanalyser.

Övrigt

SKL kommer under 2013 göra landstingsledningsbesök. Ett av syftena är att uppdatera kartläggningen av landstingens patientsäkerhetsarbete. Följande utvecklingsområden kommer att utgöra underlag för kartläggningen

 Strategier för antibiotikaanvändning.

 Strategi för att förebygga vårdrelaterade infektioner.

 Strategi för säkrare läkemedelsanvändning.

 Strategi för att öka patienternas medverkan. Landsting/kommun har ge- mensamt ansvar för patientsäkerhet.

 Uppföljning och analys.

 Ledningssystem.

 Implementering.

Överenskommelser med staten

Resultat 2012 för Rehabgarantin

Rehabiliteringsgarantin är ett produktionsbaserat statsbidrag. Landstinget får ersättning i förhållande till hur många rehabiliteringsperioder som rapporte- rats in.

Den produktionsbaserad ersättningen till landstingen 2012 var:

 25 000 kr för multimodal rehabilitering i primärvården (MMR 1).

 45 000 kr för multimodal rehabilitering i specialistvården (MMR 2).

 12 000 kr för kognitiv beteendeterapibehandling (KBT).

MMR 1 och 2

Resultat 2011 Målsättning

2012 Resultat 2012

Garnis rehabcenter 103 100 71

Rehabmedicin 15 15 3

Primärvård 121 150 108

Totalt 239 265 182

(11)

KBT

Resultat 2011 Målsättning

2012 Resultat 2012

Vuxenpsykiatri 185 200 35

Barn- och ungdomspsykiatri 63 70 7

Primärvård 864 730 317

Totalt 1 112 1 000 359

Resultaten från år 2011 visade på en gynnsam utveckling. Sammanlagt fick 1 112 personer KBT-behandling och 239 personer påbörjade eller genom- förde MMR. Rehabiliteringsgarantin genererade 24,2 miljoner kr till landstinget 2011.

Resultatet för 2012 ligger långt under den målsättningen som sattes. Det finns flera orsaker till att antal behandlingar, både MMR och KBT, minskat rejält jämfört med föregående år. En anledning är att kraven i rehabiliteringsgarantin förändrats. Tidigare år kunde enheterna rapportera in påbörjade behandlingar. Från och med 2012 godkänns endast avslutade behandlingar.

Dessutom finns ett krav på att antal KBT-behandlingar ska uppgå till mellan 10 och 15 samtal för att godkännas. Tidigare år har det inte alls funnit någon kravgräns. Minskningen rör inte enbart Norrbotten, utan är generell för hela landet. För antalet utförda MMR och KBT-behandlingar 2012 fick landstinget genom rehabiliteringsgarantin in 10,9 miljoner kr.

Tillgång till rehabilitering

Tillgången till KBT-behandlingar och MMR ökar i länet. En omfattande ut- bildningssatsning av befintlig personal i grundläggande psykoterapi, KBT steg 1, har genomförts. I slutet av maj 2012 blev 30 personer blev klara med sina studier och ytterligare 19 stycken blir klara i mars 2013. De har sin an- ställning inom vuxenpsykiatrin, på länets vårdcentraler eller inom barn- och ungdomspsykiatrin.

MMR bedrivs dels inom specialistvården, Rehabiliteringsmedicin och Gar- nis rehabcenter, och dels på vissa vårdcentraler. För att kunna bedriva MMR ska vårdcentralen har genomgått en speciell certifieringsprocess. Hittills är 22 av länets vårdcentraler certifierade för att bedriva multimodal rehabilitering, varav fyra är privata ( Sensia Luleå, Sensia Piteå, Cederkliniken, Piteå samt Adviva, Gällivare).

Ytterligare fyra vårdcentraler (Råneå, Arvidsjaur, Jokkmokk samt Sensia, Boden) är snart klara för att bedriva MMR 1.

Rehabkoordinatorer

Landstinget har 24 rehabkoordinatorer som finansieras av sjukskrivningsmiljarden. De har ett uppdrag som omfattar både sjukskrivningsprocessen, jäm- ställd vård samt arbetet med att få väl fungerande team på vårdcentralerna.

Koordinatorerna har varit en framgångsfaktor både i arbetet med att få igång MMR samt att öka kvaliteten på läkarintygen. Fyra personer som går utbildningen ”Morgondagens chefer” genomför ett projekt med syfte att utvär- dera koordinatorernas arbete. Arbetet ska redovisas i samband med deras examen i juni 2013.

Forskningsprojektet REHSAM

Denna forskningsstudie genomförs på certifierade vårdcentraler med koordi- natorer som kontaktpersoner till forskargruppen. Syftet med studien är att

(12)

undersöka effekten av ett internetbaserat program som tillägg till MMR inom primärvården.

Eftersom antal smärtpatienter som erhållit MMR har minskat rejält det senaste året har det också varit svårt att rekrytera smärtpatienter till denna forskningsstudie. Under september och oktober 2012 hade därför representanter för REHSAM tillsammans med projektledaren för rehabiliteringsgarantin lunchträffar på alla certifierade vårdcentraler för en dialog gällande denna problematik.

Resultat 2012 för sjukskrivningsmiljarden

 Rörlig del.

Den rörliga delen av sjukskrivningsmiljarden fördelas med hänsyn till hur det relativa antalet sjukpenningdagar i länet har förändrats i förhållande till övriga län. Landstingets del uppgår till 13 511 918 kr.

Villkorade delar:

 En jämställd sjukskrivning:

Enligt Försäkringskassans bedömning har landstinget uppfyllt redovis- ningskraven gällande villkor 1, beloppet uppgår till 1 301 783 kr.

 Försäkringsmedicinsk kompetensutveckling:

Enligt Försäkringskassans bedömning har landstinget uppfyllt redovis- ningskraven gällande villkor 2, beloppet uppgår till 3 905 348 kr.

 Kvalitet på läkarintyg:

Landstinget får ersättning i relation till de förbättringar som uppnås i jäm- förelse med resultatet från 2011 års granskning som var 56 procent god- kända intyg. Resultatet stäms av med Sveriges Kommuner och Landsting och meddelas till landstingen under april 2013, då också eventuell ersätt- ning utbetalas. Prognos ej möjlig.

 Fördjupade utredningar:

Antal beställningar från Försäkringskassan till och med 19 november 2012 (brytpunkt för 2012) var 77 teambaserade utredningar 6 särskilda läkarutlåtanden. Ersättningen uppgår till 2 921 000 kr.

Den totala ersättningen för villkor 1, 2 och 5 samt den rörliga delen uppgick 21 640 048 kr.

Överenskommelsen 2013

Maximal ersättning för varje uppfyllt villkor per landsting är länets befolkningsandel i förhållande till villkorsbeloppet.

 Rörlig del: 230,8 miljoner kr.

Villkorade delar:

 Jämställd sjukskrivningsprocess: 50 miljoner kr (Norrbotten ~ 1,5 miljoner kr).

 Kompetenssatsning i Försäkringsmedicin: 150 miljoner kr (Norrbotten ~ 4,5 miljoner kr).

 Tidig samverkan i sjukskrivningsprocessen: 50 miljoner kr (Norrbotten ~ 3 miljoner kr).

 Kvalitet läkarintyg: 100 miljoner kr.

(13)

 Elektroniskt informationsutbyte: 114,2 miljoner kr (Norrbotten ~750 000 kr, eventuellt x 2 kr).

 Fördjupade utredningar: 250 miljoner kr.

 Aktivitetsförmågeutredning (AFU) försöksverksamhet, eventuellt: 50 miljoner kr.

Vad händer 2013

Under inledningen av detta år kommer förutsättningarna för länets rehabkoordinatorer att förändras. Uppdragsbeskrivningen uppdateras och förändras så att den är mer anpassad efter villkoren i överenskommelsen. Det blir även en förändring gällande den ersättning som utgår till enheterna.

Från och med den 1 februari 2013 ersätts respektive enhet för koordinatorsuppdraget med lönekostnad motsvarande 20 procent av heltidstjänst (tidigare 40 procent). De vårdcentraler som har åtagande inom REHSAM forskningsprojekt erbjuds möjlighet till ersättning för koordinatorsuppdraget motsvarande 30 procent av heltidstjänst. Därutöver kan det finnas möjlighet att öka uppdragets omfattning beroende på specificerade bedömningskrite- rier. Intresseanmälan har skickats till verksamhetschefer inom primärvården och de enheter inom sluten vården som i dag har rehabkoordinator.

Gällande Jämställd sjukskrivningsprocess kommer påbörjade aktiviteter på enhetsnivå att fortlöpa under året med kompletterande åtgärder bland annat gällande våld i nära relation

Inom området Kompetenssatsning i Försäkringsmedicin påbörjades 2012 en ny satsning gällande fortbildning för ST-läkare. Utbildningen anpassades efter läkarnas nuvarande eller framtida specialitet för att möta de olika behov som ST-läkare har inom primärvård samt opererande- och medicinska specialiteter, barnmedicin och barnpsykiatri, kvinnokliniken och vuxenpsykiatrin.

Under 2013 fortsätter tidigare satsning gällande AT-läkarnas kompetenssatsning i försäkringsmedicin och för ST-läkarna planeras liknande upplägg som genomfördes under hösten 2012. Under 2013 kommer ledningssystemet för sjukskrivningsprocessen att revideras.

Tidig samverkan är ett nytt område där hälso- och sjukvården ska arbeta med att stimulera tidig samverkan kring individen - rätt insats i rätt tid, till exempel genom att vården har en funktion för samverkan - länk mellan vården och andra aktörer.

För villkoret som handlar om utökat elektroniskt informationsutbyte förvän- tas landstinget bland annat vidta åtgärder så att alla läkarintyg som skapas och skrivs under elektroniskt sänds till Intygstjänsten.

I Norrbotten har rehabmedicin vid Sunderby sjukhus under tre år utfört teambaserade utredningar med gott resultat. Frågetecken kvarstår gällande om landstinget kan ingå i försöksverksamheten gällande arbetsförmågeut- redningar under 2013.

Landstingets ledardag

Onsdagen den 13 februari genomfördes årets ledardag för landstingets chefer. Drygt 300 personer samlades i Kulturens hus i Luleå för att få inspirat- ion i sitt ledarskap.

(14)

Externa föreläsare var Karin Eriksson-Lindvall, Uppsala universitet och Ca- rin Götblad, tidigare länspolismästare i Stockholm. Deltagarna fick många konkreta och vardagsnära tips att använda i det dagliga arbetet.

Mitt eget inslag, tillsammans med Mats Brännström (hälso- och sjukvårdsdi- rektör), handlade om den utveckling som landstinget ska gå igenom under 2013 och 2014. De stora frågorna gäller införande av ny organisation samt förändring av planerings- och styrprocesserna i landstinget.

I samband med lunchen fick cheferna tillfälle att samtala kring vilka de stora utmaningarna är att vara chef i landstinget. De fick även tillfälle att samtala om vilket stöd de behöver för att klara av ledarskapet.

Underlagen från samtalen kommer att användas för att bland annat utveckla innehållet i landstingets chefutvecklingsprogram.

Ett uppskattat inslag var presentationen av fyra chefer i landstinget som enligt sina medarbetare uppvisar ett gott ledarskap. Var och en av cheferna "in- troducerades" av sina medarbetare genom en film som spelats in på arbets- platsen. De fyra gav korta inblickar i hur de tänker kring och utövar sitt ledarskap. Det gav en jordnära och praktisk belysning av hur det är att vara chef i landstinget.

Redovisning av bisysslor

Enligt landstingets regelverk om bisysslor ska landstingets chefer i samband med medarbetarsamtal kartlägga om deras personal utövar bisysslor vid si- dan av sitt ordinarie arbete i landstinget.

Redovisningen för 2012 av bisysslor visar att cirka 240 medarbetare har en bisyssla som är godkänd av vederbörandes chef. Motsvarande siffra efter 2011 var 67. Slutsatsen av detta är att landstinget blivit bättre på att fånga upp förekomsten av och ta ställning till om en bisyssla ska godkännas eller inte. Min bedömning är att kartläggningen fortfarande inte är fullständig.

Därför kommer jag att se till att kvaliteten i kartläggningarna förbättras ytterligare under innevarande år.

Utsikt/insikt

Som ett led i att förbättra informationen till länets medborgare startar landstinget en medborgartidning som kommer ut med två nummer under 2013.

Tidningen på 12–16 sidor kommer att göras i samma format som Lands- tingstidningen på dagspresstryckeri och distribueras till alla hushåll. Utgiv- ning är planerad i slutet av april och oktober. Den här tidningen ska spegla aktuella frågor och innehålla intressant information, tips och råd och visa bredden i landstingets verksamheter med såväl folkhälsa, hälso- och sjuk- vård, kultur och regionala utvecklingsfrågor.

Tidningen kommer att heta ”Utsikt Norrbotten”. Som ett led i att även den interna tidningen i landstinget ska kännas inom samma familj kommer den att döpas om till ”Insikt Norrbotten” och alltså inte längre heta Landstings- tidningen. Tidningarna kommer att ha ett likartat utseende grafiskt men rik- tar sig till två helt olika målgrupper, befolkningen respektive medarbetarna.

Namnändringen är också en anpassning till det som är troligt framöver - att landstinget ersätts av region.

(15)

Kultur och utbildning

Divisionsgemensamt

Kommunbesök genomfördes den 15 januari med divisionens representanter i Kalix i ett öppet och givande samtal.

Veckan 21–25 januari genomfördes Kulturentré på Kalix sjukhus med inslag av musik, konst, teater, dans och möjlighet till egen medverkan i olika konst- former. Aktiviteterna utfördes i entrén, i korridorer, på avdelningarna och i matsalen och uppskattades av patienter, anhöriga, personal och besökare.

Konceptet bearbetas för närvarande för framtiden.

Den 22 januari genomfördes årets första möte med kulturansvariga i länets kommuner och divisionens representanter. Kent Ögren deltog i mötet och gav sin syn på läget i kulturarbetet.

Den 30 januari meddelade Statens Kulturråd att landstinget för 2013 erhåller 39 560 000 kr i så kallade koffertmedel för de sju områden som omfattas av kultursamverkansmodellens decentraliserade medelfördelning. Det innebär en uppräkning med 0,6 procent från föregående år samt en ramutökning med 1 miljon kr. Den extra miljonen ska gå till dansutveckling och till arbete med nationella minoriteter. Endast landstinget och Region Skåne erhöll extra medel.

Kultur och näringsliv, det nyöppnade kontoret i Luleå för hela länet, hade kick off den 31 januari i ett uppskattat möte mellan kulturrepresentanter, representanter från näringslivet och offentlig verksamhet. Divisionschefen som är medlem i styrgruppen, medverkade med ett anförande.

Reglab, SKL:s verksamhet med tillväxt- och uppföljningsfrågor, hade sin årliga konferens förlagd till Luleå den 6–7 februari med deltagande från di- visionen.

Den granskning som en utomstående konsult gjort gällande utbetalade ung- domsledarbidrag till Unga Örnar och 4 H för åren 2002–2010 har slutförts i januari månad. Slutsatsen är att båda organisationerna genomfört kursverk- samhet enligt redovisningar med endast vissa marginella påpekanden.

Konstmuseet i Norr

Den 11 februari medverkade divisionschefen tillsammans med landstingssty- relsens ordförande vid presskonferens och invigning av Norrbottens Ambas- sad för konst i Kungsträdgården i Stockholm. Ambassaden innebar att tio- konstnärer med Norrbottensanknytning ställde ut; Anders Sunna, Victoria Andersson, Britta Marakatt Labba med flera. Vernissagen blev mycket väl- besökt och ett av verken, en videoinstallation av Dan Laestander, antogs omedelbart för visning under den nordiska kultursatsningen Nordic Cool i Washington 19 februari–17 mars. Flera verk såldes i samband med vernissagen. Gallerister var inbjudna till särskild sammankomst dagen efter vernissagen. Resurscentrum för konst, en del av Konstmuseet i Norr, var initiativ- tagare genom sin projektledare.

Norrbottens museum

I samarbete med Luleå kommun och ABF hölls ett evenemang inför ”Förin- telsens minnesdag” med Siavosh Derakhti och Rolf Friman från organisationen "Unga muslimer mot antisemitism". Skolprogrammet ”Vem bryr sig”

har gemomförts med 220 gymnasielever. Eleverna får, med utgångspunkt i

(16)

Förintelsen, delta i workshop och där ta ställning till frågor om civilkurage, antisemitism och högerextremism.

I samarbete med ABF genomfördes fem temaarrangemang med anledning av utställningen ”Drömverkstan - ABF 100 år”.

Den 12 januari hölls vernissage på utställningen ”En donation ur David Tör- nqvists samlingar”. Törnqvist var verksam inom museiföreningen i början på 1900-talet och donationen kom till Norrbottens museum hösten 2012.

Filmen om Ossian Engströms tavla ”Björnfesten” är färdigställd och hade pressvisning den 31 januari.

Norrbottens länsbibliotek

Den 11 januari invigdes länets gemensamma bibliotek av landshövdingen.

Politiker och tjänstemän från kommunerna deltog vid festligheterna som fortsätter för allmänheten in i februari.

Sajten polarbibblo.se har också aktiviteter för barnen under denna tid. På webben kan man skriva piratberättelser, delta i piratfrågesport och i omröst- ningen bästa piratbokomslaget. Medierapporteringen från invigningen och efterföljande bokfest och kalas har varit mycket god. Kontakt har tagits mellan divisionens Kultur- och hälsa-strateg och länsbiblioteketet för att påbörja planeringen av att introducera sajten Polarbibblo.se på sjukhusen i länet.

Besöken på biblioteken i länet har under perioden 1 januari–28 februari 2013 ökat med drygt 50 procent jämfört med ifjol.

Den nya biblioteksorganisationen i länet, Biblioteken i Norrbotten, hade ett upptaktsmöte den 17 januari i Luleå där styrgruppen och samordnarna för de sju länsövergripande arbetsgrupperna inom organisationen träffades.

Länsbiblioteket i Norrbotten blev inbjudet av Vestfolds fylkesbibliotek i Norge för att berätta om Norrbottens mångåriga arbete med marknadsföring och med att skapa ett bibliotek i länet.

Norrbottensmusiken

Barn- och ungdomsavdelningen har gett tre produktioner i januari: Tre ope- rasångerskor gav åtta föreställningar av berättelsen ”Hans och Greta”. mu- sikteatern Kattmössan gav tio föreställningar och studenter från rockmusi- kerlinjen vid Musikhögskolan i Piteå gav föreställningen ”On the road”.

Norrbotten Big Band turnerade i Norge med föreställningen ”Emil, Pippi, Karlsson & co” tillsammans med Georg och Sara Riedel och skådespelaren Jens Lindwall.

Ungdomsstorbandet AYJO (Arctic Youth Jazz Orchestra) medverkade i februari i Fife Festivalen i Edinburgh.

Norrbotten NEO gav konsert och två workshop i Piteå med programmet

”Framtidens musik”. De gav dessutom tre konserter i Norrbotten och en i Stockholm med programmet ”Compass - nya riktningar”.

Kalix Naturbruksgymnasium och Grans Naturbruksgymnasium Omvärld

Styrelsen för naturbruksskolornas förening har träffats. Ur protokollet noteras att Naturbrukets Yrkesnämnd träffat utbildningsdepartementet och fram-

(17)

fört problem ”med att finna en väg för eleverna från naturbruksgymnasiets naturbruksprogram till Sveriges Lantbruksuniversitets femåriga utbildningar.

Departementet lovade att titta på frågan om en femte inriktning på naturbruksprogrammet”. Departementet ska också titta på vad man kan göra vad gäller utökat program på Naturbruksprogrammet.

Projektet ACTIVUS fortsätter även hela detta år på Grans vilket innebär ett bra tillskott i ekonomin.

Under våren ska Grans formulera sina utvecklingsidéer och formulera några framtidsprojekt. Samma sak ska ske i Kalix och vissa utvecklingsidéer in- kluderar båda skolorna.

Kraftsamling

Kraftsamling 2011–2015 är länets största påverkanskonferens där de idéer som föds tas om hand och blir verklighet - under förutsättning att någon räcker upp handen och tar på sig ansvaret för att driva dem. En viktig del av konferenserna är de så kallade rundabordssamtalen där deltagarna fritt ur hjärtat diskuterar frågeställningen för dagen. Det är också där de hittills 35 idéer som finns inom projektet fötts, och det är där alla har en konkret möj- lighet att delge andra sina tankar. Mellan konferenserna arbetar det så kallade Tillväxtrådet som består av de människor som leder rundabordssamtalen.

Den 12 februari samlades 650 personer för att prata om vilket Norrbotten vi vill ha 2030. Sammanställningen av alla rundabordssamtal sker under mars månad. Frågeställningarna ställdes utifrån att dels definiera:

 Integration.

 Jämställdhet.

 Mångfald.

 Ungas inflytande.

Vidare diskuterades hur Norrbotten ser ut i dag och var vi vill vara 2030.

Tillväxtrådet träffas den 20 mars för att gå igenom vad sades vid rundabordssamtalen och besluta kring hur vi ska går vidare.

Konferensen den 12 februari 2013 hade en mångfald bland föreläsarna. Josef Kurdman - författare, Nour El Refai komiker och vinnare av RFSU:s pris 2012, Erik Ullenhag - integrationsminister, Kerstin Brunnberg -ordförande i kulturrådet, Grete Solvang Stoltz - personaldirektör LKAB, Sven-Erik Ös- terberg - landshövding, Anton Hysén - fotbollsspelare. Konferensen tog upp mångfald, integration, jämställdhet, unga och utbildning. Självbilden gick som en röd tråd genom hela dagen.

Konferensen ger deltagarna en gemensam kunskapsgrund där den personliga erfarenheten är i fokus. I plenum skapas den gemensamma viljan, kunskapen och kraften som sedan tas vidare till rundabordssamtalen.

En metod som används för att skapa dialog är rundabordssamtal, med en i förväg utsedd ordförande. Vid den första konferensen den 8 juni 2011 var uppdraget för rundabordssamtalen att svara på vilka områden länet behöver arbeta med för att skapa befolkningstillväxt.

(18)

Svaret blev: mångfald & integration, unga, jämställdhet samt självbild &

stolthet.

Ordföranden för rundabordssamtalen är kraftsamlings tillväxtråd. Deras upp- gift är att arbeta för att konferensens resultat blir verklighet på olika sätt.

Tillväxtrådet träffas mellan konferenserna för att välja vilka förslag från rundabordssamtalen som kraftsamlingsprocessen ska fortsätta att driva samt hur de ska drivas. Förslagen från konferenserna ska leda till praktisk handling runt om i länet, en del prat, men mera verkstad, är det gemensamma må- let.

Kommande konferenser:

 19 september 2013 i Kiruna.

 11 februari och 9 september 2014.

 10 februari 2015.

Morgonrock

Går det att prissätta insatser kring barn och unga?

Vårens Morgonrockserie startade den 18 januari med ett Morgonrock där nationalekonomen Ingvar Nilsson och Ahmed Abdirahim från Fryshuset med inlevelse berättade om barn i utanförskap och vad kostar samhället.

Ingvar Nilsson har under 30-års tid studerat marginaliseringen ekonomi samt värdet av prevention, tidiga insatser och rehabilitering liksom samverkans- frågor mellan olika offentliga aktörer. Han har tillsammans med kollegan Anders Wadeskog skapat metoden socioekonomiska bokslut. De har genom- fört studier kring ungdomar på glid, missbruk, psykisk ohälsa, långtidssjuk- dom, långtidsarbetslöshet, ADHD, övervikt och fetma samt tidiga insatser kring barn och unga.

Ahmed Abdirahim ansvarar för ledarskapsutbildningarna på Fryshuset och med sina erfarenheter berättade vad utanförskap handlade om för honom, och vad som händer om man lyckas jobba förebyggande och vända ett utan- förskap.

Folkhälsan är en viktig del i den regionala utvecklingen i Norrbotten för att skapa goda och trygga miljöer för barn och unga och förebygga ohälsa i tidiga åldrar. Ingvar Nilsson kan idag sätta en prislapp på förebyggande arbete och vad kostar det om vi inte lyckas.

Pionjärer i Norrbotten konkurrerar med hela världen Compodium AB och ElectroTech Kalix AB blev 2012 års pristagare av landstingets och Almi Företagspartner Nord AB:s gemensamma näringslivs- pris respektive miljöpris. På Morgonrock den 1 februari kom de för att be- rätta om vilka framgångsfaktorer de som små företag i norra Sverige har med hela världen som marknad.

Bengt Grahn, VD på Compodium AB och Stefan Nordmark från Electro Tech Kalix AB visade på att avståndet är en tillgång på en globalt konkur- rensutsatt marknad och att de kan skapa tillväxt genom att bidra till kreativi- tet, teknikutveckling, hållbarhet, jämställdhet och trovärdighet.

(19)

Nolia Utbildning & Rekrytering

Inom de närmaste åren kommer många av landstingets anställda att gå i pension, vilket innebär stora möjligheter för våra unga i länet att få ett jobb hos oss.

Varje år i februari samlas över 4 000 norrbottniska ungdomar (17–19 år) på Nolia Utbildning & Rekryteringsmässan för att välja sin framtid. Landstinget är länets största arbetsgivare och hade liksom tidigare den största montern på över 100 m². Alla divisioner var representerade tillsammans med avdelning- en för regional utveckling, där de tillsammans genom olika aktiviteter visade på bristyrken och vårt attraktiva län.

Landstinget var även samarbetspartner med Nolia, vilket innebar att vi fick synas i all exponering samt fick den största scenen att tillgå. För att locka ungdomarna att söka till något av landstingets 100 olika yrken, arrangerades en yrkesmodevisning i samband med Marika Carlsson, som är komiker.

Frågeunderlag för en undersökning om mervärdet av makro-regionala strategier

Landstinget har svarat på ett frågeformulär som EU-kommissionen skickade ut för att få svar på hur väl de har lyckas kommunicera samt synpunkter på implementeringen av i vårt fall Östersjöstrategin.

Landstinget anser att regioner i norra delarna av Östersjön inte har sett sig som en del av Östersjöregionen på grund av långa avstånd samt att sjön har ett annat namn här upp. Men att Östersjöstrategin har bidragit till en påbör- jad förändring. Östersjöstrategin borde fokusera mer på utmaningarna i norra delarna av Östersjöregionen.

Implementeringen av strategin har ökat samarbetet mellan nationell och regional nivå inom strategin policyområden. Detta har särskilt underlättas av den tillgängliga kontaktlistan med ansvariga för varje område.

Arbetet med att länka samman Östersjöstrategin med lokala och regionala strategier har påbörjats, men det finns ännu ingen samordning med regionala eller lokala medel. För att uppnå denna samordning krävs det att lokal och regional nivå involveras som jämbördiga ägare av strategin. Det finns även behov av information som förklarar varför det är viktigt att genomföra Ös- tersjöstrategin och särskilt lyfta mervärdet för lokal och regional nivå.

Involverandet av lokal och regional nivå i genomförandet av Östersjöstrate- gin kan med fördel ske genom de Pan-baltiska organisationerna (exempelvis CPMR som landstinget är medlem i).

Medlemskap i EHTEL

Landstinget har under många år satsat på att använda IT och ny teknik för att stödja och effektivisera den operativa och administrativa verksamheten. An- vändningen av journalsystemet VAS och andra telemedicinska lösningar där landstingets videoplattform utnyttjas är idag en naturlig del i arbetet. Samti- digt pågår både en demografisk och teknisk utveckling som medför att landstinget måste öka sin kunskap om hur IT och ny teknik kan användas för att utveckla verksamheten.

Mycket av den utveckling som sker inom området utgår från strategierna i den nationella IT-strategin för vård och omsorg, ”Nationell e-hälsa”, som i

(20)

sin tur till stor del präglas av de direktiv och strategier som beslutas på EU- nivå. Det är därför viktigt att landstinget kontinuerligt:

 Bedriver omvärldsanalys om utvecklingen på nationell och internationell nivå.

 Tar vara på möjligheten att jämföra och lära vad andra motsvarande organisationer har gjort och planerar att göra inom området.

 Positionerar sig i ett nationellt och internationellt perspektiv för att fram- hålla sitt eget utvecklingsbehov i syfte kunna få hjälp med att tillfreds- ställa utvecklingsbehovet.

European Health Telematics Association, EHTEL

EHTEL är ett pan-europeiskt forum som erbjuder nätverk och ledning för europeiska organisationer, företag, institutionella samt individuella aktörer som ägnar sig åt förbättring av hälso-och sjukvården genom IT och ny teknik. EHTEL startades 1999 och utgörs idag av mer än 60 europeiska organisationer som genom nätverket samlar arbetsgrupper, tar fram publikationer, utbyter erfarenheter och driver aktuella frågor mot EU-kommissionen. Några exempel på svenska medlemmar är Socialdepartementet, SKL, Inera och Reumatikerförbundet.

Genom antalet medlemsorganisationer med bred och djup kompetens och inriktningen som neutralt forum kan ETHEL tydligt identifiera ämnen som kräver särskild uppmärksamhet och ytterligare utveckling på europeisk nivå.

Ett medlemskap i EHTEL ger därmed även en stark påverkansmöjlighet och kanal in till EU-kommissionen.

Exempel på EHTEL:s tjänster och aktiviteter som genomförs tillsammans med medlemmar är:

 Konferenser och seminarier om exempelvis om aktuella frågor som interoperabilitet, telemedicin och kroniska sjukdomar, patientmakt, infrastruktur, och patientmedverkan.

 Intressentgrupper, exempelvis Ministries of Health Group, the Group of Competence Centres och andra intressentgrupper som representerar patienter, medborgare och konsumenter.

 Arbetsgrupper om exempelvis interoperabilitet, infrastruktur och tjänster, telemedicin och kroniska sjukdomar, patientsäkerhet, förändringsledning och innovation.

Jag har utifrån de fördelar som ett medlemskap i EHTEL medför, fattat beslut om att landstinget skall ansöka om medlemskap i EHTEL för 2013 och 2014. Efter två år ska sedan medlemskapet utvärderas för att se om förvänt- ningarna med medlemskapet har infriats.

Ökade färdighet för internationella uppdrag

Landstinget beslöt i början av 2000-talet att aktivt arbeta med att positionera Norrbotten internationellt. Det internationella perspektivet är viktigt för att Norrbotten ska vara konkurrenskraftigt i en globaliserad värld. Idag ser vi en ökad konkurrens mellan Europas cirka 300 regioner. Detta ställer ökade krav på Norrbotten att positionera sig.

(21)

Idag har flera landstingspolitiker internationella uppdrag inom Assembly of European Regions (AER) och Conference of Peripheral Maritime Regions (CPMR). Arbetsspråket är engelska.

För att säkerställa kvalitet och effektivitet i det internationella arbetet görs löpande insatser för att öka kunskapen och färdigheter. Som ett led i detta förbättringsarbete genomfördes en engelskautbildning för politiker och tjäns- temän med internationella uppdrag i januari 2013 på plats i England. Inten- sivutbildningar där endast det engelska språket används ger bättre resultat och innebär att språket aktiveras.

Haparandabanan invigd

Den 15 januari 2013 invigdes Haparandabanan av infrastrukturminister Cat- harina Elmsäter-Svärd och Trafikverkets generaldirektör Gunnar Malm på Sveriges östligaste järnvägsstation i Haparanda. Upprustningen och nybygg- nationen av Haparandabanan har pågått från 2005 till 2012 och projektet är kostnadsberäknat till drygt 3,5 miljarder kr. Projektet har inneburit att en viktig järnvägslänk mellan Sverige och Finland skapats och tack vare elektri- fieringen är det även möjligt att köra tågen tystare, snabbare och mer miljö- vänligt.

Haparandabanan sträcker sig från Boden till Haparanda via Kalix. Den befintliga nästan tolv mil långa banan mellan Boden och Kalix har rustats upp, medan den drygt fyra mil långa kustnära fortsättningen från Kalix till Hapa- randa är helt nybyggd. Projektet har i två olika omgångar fått EU-bidrag om sammanlagt cirka 4,4 miljoner euro.

Vänregionbesök i Tromsö

Mellan den 16–17 januari 2013 befann sig en delegation från landstinget i Tromsö för att förnya det vänregionavtal som finns mellan regionerna. Kent Ögren har tidigare fått i uppdrag att underteckna avtalet. De områden som sedan tidigare funnits med i avtalet har fått vissa nya punkter och folkhälso- området har utökats.

Under vistelsen i Tromsö genomfördes ett antal studiebesök, bland annat Nordnorsk Vitensenter, en motsvarighet till Teknikens Hus i Luleå. Centret etablerades 2002 och har utställningar med koppling till Arktis, med allt från energi, klimat och väder till norrsken, resurser och miljö. Centret ligger i anslutning till Tromsö universitet och är en partner till det nordnorska skol- systemet. Som en följd av detta åker centret ofta ut till olika kommuner med ambulerande utställningar.

Norut - Northern Research Institute - är en nationell forskningsgrupp som är lokaliserad i Tromsö. Norut bedriver forskning inom teknologi, innovation och samhällsvetenskap och genomför forskningsuppdrag för näringslivet, basindustrin och det offentliga samhället, med ett särskilt fokus på nord- området. Institutet är majoritetsägt av Tromsö universitet.

Norinnova är ett innovationsföretag med målsättning att kommersialisera affärsidéer som bygger på forskning och ny teknologi. Sedan 1993 har Nor- innova bidragit till skapandet av mer än 30 företag, som har resulterat i 350–

400 högteknologiska arbetstillfällen i regionen. Norinnova är beläget vid Tromsö Science Park.

(22)

Den 16 januari hölls ett flygseminarium om en eventuell flyglinje mellan regionerna. Där fanns även Norrbottens Handelskammare och Swedavia representerade. Bägge sidorna har en stark vilja att realisera linjen. Marknads- undersökningar ska ske på både norsk och svensk sida och synkroniseras så att de ger svar på samma frågor. Tidigare erfarenheter visar att satsningen måste ske på en längre tid samt att marknadsföringen av linjen måste vara bättre än vad den har varit under det försök som gjordes 2004–2008. Den norska motsvarigheten till Swedavia hade genomfört en rad simulationer som pekade på att 32-sittsiga flygplan troligtvis är de plan som är mest läm- pade för en flyglinje på denna sträcka.

Omvärldsbevakat/EU

Vid det extra toppmötet med EU:s regeringschefer den 7–8 februari kunde till slut de 27 medlemsländerna enas om en budget för EU kommande pro- gramperiod 2014–2020. Det var andra försöket efter det extra toppmötet i november då ingen enighet kunde nås. Det var intensiva förhandlingar in i det sista för att få med alla 27 länder på överenskommelsen.

Beslutet innebar en ytterligare minskning av EU:s samlade budget mot de förslag som tidigare legat på bordet för förhandlingar och för första gången i EU:s historia drar EU-länderna ned på den gemensamma budgeten till att kostnadsmässigt hamna på i runda tal 1 procent av EU-ländernas samlade bruttonationalinkomst (BNI).

I faktiska tal innebär minskningen att EU-kommissionens föreslagna juste- rade budget - förslaget från 2011 justerades under 2012 för uppdaterade pro- gnoser samt Kroatiens kommande inträde - om cirka 1 050 miljarder euro för hela sjuårsperioden 2014–2020 nu hamnar på 960 miljarder euro för EU28, att jämföra med cirka 977 miljarder euro för innevarande budgetperiod för EU27 (utan Kroatien).

Jämfört med EU-kommissionens förslag handlar det om en minskning på cirka 100 miljarder euro som spekulerats i att striden kommit att handla om och där länder som Sverige och Storbritannien drivit på för en större minskning medan andra länder, framförallt nettobidragstagarna tillsammans med Europaparlamentet, försvarat kommissionens förslag. För Sveriges del ut- sägs att de samlade effekterna vad gäller avgiften till EU med de neddragningar som görs och även med en minskad rabatt, dock mindre minskning än från början föreslagen, landar på något under dagens avgift om dryga 32 miljarder kr per år.

De kommande strukturfondsnivåerna med positivt utfall för Övre Norrland

Den så kallade sammanhållningspolitiken med EU:s strukturfonder minskar mot kommissionens förslag, men en relativt mindre minskning om cirka 4 procent.

De mer utvecklade regionerna med en BNI över 90 procent av EU-snittet, som Sveriges alla regioner tillhör, fick se en minskning med 7 procent.

Störst minskning drabbade dock, ganska väntat, det territoriella samarbetet mellan regioner i olika länder, som drogs ned med 23 procent. Det motsvarar ungefär dagens nivåer eftersom kommissionen för sin del velat höja de fondmedlen kraftigt i sitt budgetförslag. Den regel om maximalt 150 km över vatten för att räknas som gränsregion blev nu också kvar, vilket gynnar

(23)

Sveriges gränsregioner, som övre Norrlands gränsområden mot Norge och Finland, eftersom pengarna till gränssamarbeten annars skulle fördelats på fler.

Det positiva för övre Norrland och övriga regioner i Northern Sparsely Po- pulated Ares (NSPA) inom EU, är därtill att den ökning om 50 procent av den extra bonusen för dessa områden som förhandlades fram under det tidigare toppmötet, slogs fast i detta beslut. Kommissionens ursprungliga förslag om en extra pott för Outermost-regionerna och NSPA motsvarande 20 euro per person i dessa områden höjdes med andra ord till att motsvara 30 euro, eller en ökning av den sammanlagda potten från föreslagna 926 miljoner euro för sjuårsperioden till nu fastslagna 1 387 miljoner euro.

Även med de generella neddragningarna i övrigt ser den sammantagna effekten positiv ut för regionens tillgång till strukturfonder 2014–2020. Det kan noteras att den extra allokeringen i EU-kommissionens förslag är den enda egentliga budgetpost som i förhandlingarna fått se ett tillskott.

Allmänna neddragningar i övrigt och särskilt på infrastruktursatsningarna

I övrigt fick jordbrukspolitiken se en viss neddragning, om än också på sammantaget samma nivåer som sammanhållningspolitiken, det vill säga runt 4 procent i neddragning mot kommissionens förslag, ganska jämnt för- delat mellan det rena jordbruksstödet och landsbygdsutvecklingsmedlen.

De fonder som drabbades av större neddragningar var i slutändan de som inte har tydliga nationella "påsar". Forskningssatsningen inom det kommande forskningsprogrammet Horizon 2020 ligger inbakat i budgetposterna tillsammans med utbildningsfonderna inom Erasmus-programmet och en rad andra mindre fonder, som sammantaget minskades med runt 15 procent mot kommissionens förslag. Ministerrådet uttalar att det ändå skall innebära en reell ökning mot nuvarande nivåer, men är svårt att se igenom innan den samlade budgetpostens faktiska fördelningar blivit kända.

Störst minskning har dock förslaget om det så kallade Connecting Europe Facility för infrastruktursatsningar inom EU fått se och på totalen handlar det om en halvering av de anslagen genom en neddragning motsvarande 48 procent, dock fördelat litet olika inom den budgetposten. Satsningarna på ICT (informations- och kommunikationsteknologi, IKT) såsom bredbandsut- byggnad elimineras i princip, från 9,2 miljarder euro till 1 miljard för hela perioden (-89 %) medan energiinvesteringsområdet minskas från 9,1 miljarder euro till 5,1 miljarder (-43 %). Vad gäller det som ska kunna satsas på TEN-T, EU:s järnvägs- och infrastrukturstråk såsom Botniska korridoren, dras det ned med 39 procent, från kommissionens 21,7 miljarder euro till 13,2 miljarder. Det innebär fortfarande en ökning från innevarande program- periods cirka 8 miljarder, men är samtidigt förstås små pengar ställt mot be- hoven och föreslagna investeringsprojekt.

I övrigt får de gemensamma satsningarna på EU:s inre säkert och trygghet respektive det globala engagemanget se en minskning på runt 16 procent vardera mot EU-kommissionens förslag och även den interna administrat- ionen drogs ned något mer än i tidigare förslag, motsvarande cirka 2,5 procent.

(24)

Förhandlingarna fortsätter nu med Europaparlamentet i fokus Nu är det av de 27 medlemsländerna fattade beslutet föremål för Europapar- lamentets ställningstaganden och även om parlamentet inte har makt över budgetposterna som sådana, så finns möjligheten för parlamentet att säga nej till det ministerrådet enats om. Det ger förstås möjligheter till att indirekt kunna påverka även de ingående budgetposterna om hotet om att lägga in veto mot budgeten som helhet blir en möjlig realitet. Föga förvånande har ledarna för de stora partigrupperna i parlamentet redan uttalat kritik mot den budget för EU som nu ligger på bordet.

Bland annat lyfts från parlamentets sida, att budgeten med förslaget om ett utgiftstak om 1 procent av EU:s BNI men bara avgiftsfinansiering motsvarande 0,95 procent av BNI i realiteten är underfinansierad med sammantaget i storleksordningen 50 miljarder euro om inte de pengarna tas in på andra vägar om alla medel tillfullo utnyttjas under hela sjuårsperioden. En öppen fråga är vilken bäring diskussionerna om en finansiell skatt som ett antal av EU:s länder enats om att utreda, kan ha i denna del.

Det kommer med andra ord att bli fortsatta förhandlingar innan det slutgiltigt är en långtidsbudget för EU på plats.