Landstingsdirektörens rapport
Muntlig information...2
Bilagor...2
Vårdval Norrbotten...2
Beställarchef...3
Divisionschef i primärvården...3
Tillgänglighet och vårdgaranti...3
Närsjukvård...6
Säker vård...7
Kvalitetskontroll av städning...7
Förbättrings- och utvecklingsdagar för administratörer...9
Nationella kvalitetsregisterkonferens 2010...9
Projekt om smärtrehabilitering...10
Genomförande av ny jourorganisation i Piteå...11
Antibiotikaförskrivning första halvåret 2010...11
Psykiatrins vecka...13
IT-stopp p g a ställverksproblem...13
Årets miljö- och näringslivspristagare utsedda...14
Höstmöte med hälso- och sjukvårdens ledningsgrupp och länschefer motsvarande...15
Minoritetskonferens i Boden...15
Slöjdutställning på Norrbottens museum...16
Världsutställning...16
Norrbotten 200 år...16
Regionala aspekter på kultur...16
Norrbottensmusiken...16
Norrbottens länsbibliotek medverkade på Bok- och biblioteksmässan...17
Norrbottens museum...17
Naturbruksskolorna...17
Inspektion av naturbruksskolorna...18
De stora samhällsutmaningarna i fokus när norra Sverige lämnar synpunkter på kommande ramprogram...18
Ett samverkande transportsystem är grunden för regional utveckling...18
Stora pensionsavgångar och unga som unik möjlighet i fokus...19
Möte med VD:ar från landstingsägda bolag...20
Förändringar inom projektet Norrsamverkan...20
Nytt från EU...20
Aktiviteter inom projektet Best Agers...21
Mer samarbete över gränser i Nordkalottområdet...22
NSPA-samarbetet fortsätter - de nordliga möjligheterna visas upp under Open Days...22
Viktiga regionala frågor på CPMR:s generalförsamling 2010...23
Landstingets AER e-hälsaarbete...23
Energifrågor på agendan när AER:s Committé 1 träffades...25
1
Muntlig information
Rehabiliteringsgarantin (Elisa Lindgren).
Sjukskrivningsmiljarden (Lena Lindgren).
Bilagor
Månadsrapport per september.
Vårdval Norrbotten
Den 7 oktober genomfördes en första träff mellan landstingets
beställarfunktion och de tre leverantörerna i Vårdval Norrbotten (Division Primärvård, Hermelinen Hälsovård AB och Praktikertjänst AB).
Fortsättningsvis kommer regelbundna överläggningar med utförarna att vara ett naturligt inslag i arbetet med att samordna och utveckla primärvården i länet. Sammantaget kan konstateras att leverantörerna hade en gemensam uppfattning att vårdvalet i Norrbotten fungerat väl och att etableringen av de nya vårdcentralerna i allt väsentligt kunnat genomföras utan större problem.
Regelverket uppfattades som tydligt och utan att vara alltför detaljerat eller krångligt.
En stor del av tiden ägnades åt att diskutera frågan om olika leverantörers tillgång till journalinformation, där det råder en viss oklarhet om hur strikt patientdatalagens föreskrifter om sammanhållen journalföring ska tolkas.
Arbetet med att successivt etablera beställarfunktionen har nu påbörjats.
Därmed kan nuvarande lösning ersättas med en permanent sådan. Centrala uppgifter blir att utveckla såväl ersättningsmodellen som systemet för uppföljning av verksamheten.
Det regionala vårdvalssamarbetet med övriga norrlandsting har präglats av relativt låg aktivitet under det senaste halvåret eftersom samtliga landsting prioriterat arbetet med att godkänna ansökningar om nyetableringar. Aktiv samverkan över länsgränserna har dock nu återupptagits med särskilt fokus på följande frågor:
Ersättningssystemets utveckling, till exempel med hjälp av så kallade Adjusted Clinical Groups (ACG) med målet att kunna ge en mer rättvisande bild av hur sjukdomsbördan fördelar sig i befolkningen.
Finansieringen av särskilt vårdkrävande patienter respektive särskilt kostsamma hjälpmedel.
Fortsatt samordning och förenkling av regelverket.
I slutet av oktober kommer landstinget att ta ställning till ansökan från Hermelinen Hälsovård AB om att få starta en vårdcentral i Boden. Några ytterligare ansökningar om etablering har för närvarande inte inkommit.
Patientströmmar
En avstämning per den 18 oktober visar att antalet norrbottningar som aktivt listat sig vid de nya vårdcentralerna uppgår till 12 126 (per den 20 september var antalet 10 944) fördelat på följande sätt:
Vårdcentralen Hermelinen: 6 572 (6 066).
2
Vårdcentralen Björnen: 2 683 (2 426).
Cederkliniken: 2 871 (2 452).
För de landstingsdrivna vårdcentralerna i Luleå har den största minskningen skett enligt nedanstående:
Stadsviken: -1 875 (-1 713).
Örnäset: -972 (-881).
Gammelstad: -788 (-660).
Mjölkudden: -716 (-635).
Bergnäset: -704 (-624).
Hertsön: -603 (-517).
Björkskatan: -424 (-390).
För de landstingsdrivna vårdcentralerna i Piteå fördelar sig minskningen skett enligt följande:
Piteå: -2 446 (-2 423).
Öjebyn: -1018 (-887).
Furunäset: -824 (-719).
Älvsbyn: -267 (uppgift för september saknas).
Beställarchef
Jag har utsett Bo Westerlund till chef för den nya beställarenheten i landstinget. Huvuduppgiften för tjänsten som beställarchef är att svara för beställningar inom Vårdval Norrbotten. Bo Westerlund är idag chef för division Primärvård inom landstinget.
Divisionschef i primärvården
Som tillförordnad chef för division Primärvård har jag utsett Eva-Lena Holmqvist som sedan fyra år tillbaka som regionchef inom primärvården för vårdcentralerna i Luleå och Boden. Förordnandet som chef för division Primärvård gäller fram till och med hösten 2011.
Tillgänglighet och vårdgaranti
Nationellt Kömiljarden 2010
En första avstämning gjordes den 31 mars 2010 och låg till grund för fördelningen av en fjärdedel av de medel som totalt ska fördelas. Resultaten för kvartal 1 Kömiljarden 2010 innebar en femteplats för landstinget och att ersättningen för detta kvartal uppgick 7 970 853 kr, vilket var det maximala beloppet vi kunde få.
Den andra avstämningen sker den 31 december och ligger till grund för fördelning av tre fjärdedelar av de medel som totalt ska fördelas. Medlen kommer att fördelas efter det genomsnittliga resultatet för perioden 1 september– 31 december 2010. Vid beräkning och redovisning av
måluppfyllelse vid avstämningen den 31 december 2010 så gäller resultatet
3
av operation/åtgärd för samtliga behandlingar (det tidigare urvalet samt de så kallade övriga behandlingarna) sammanslaget. Regelverket är således förändrat.
Överenskommelse gällande förstärkt vårdgaranti för insatser till barn och unga med psykisk ohälsa
Avstämning sker den 31 oktober och det är den som ligger till grund för fördelning av medel för 2010.
Norrbotten Specialiserad vård - besök
Totalt var det 6 075 patienter i Norrbotten som i september väntade på ett besök. Av dessa var det 227 patienter som själva valt att vänta längre än 90 dagar (frivillig väntan/patientvald väntan). Resultaten visar på en andel för besök kortare än 90 dagar på 82,4 procent för september månad, vilket innebär en ökning av andelen besök inom 90 dagar med 7 procentenheter jämfört med augusti månad.
Besök i Norrbotten, specialiserad vård, april–september 2010
Månad Totalt antal väntande
Varav Patientvald
väntan 91- dagar
Andel kortare än 90
dagar
April 5 908 280 88,5 %
Maj 5 766 186 90,2 %
Juni 6 248 161 89,8 %
Juli 6 606 254 83,7 %
Augusti 6 222 295 75,4 %
September 6 075 227 82,4 %
Nedan följer redovisning av hur tillgängligheten för besök såg ut per den 30 september 2010 uppdelat på olika verksamhetsområden. Resultat för augusti månad är inom parentes. Samtliga verksamhetsområden har ökat sin andel av besök inom 90 dagar jämfört med föregående månad.
Verksamhets område
Totalt antal väntande
Varav Patientvald
väntan 91- dagar
Andel kortare än 90
dagar
Kirurgi 4 082 (4 222) 138 (179) 84,3 % (77,3
%)
Medicin 1 810 (1 787) 76 (98) 77,7 % (70,5
%) Psykiatri –
barn
47 (54) 0 (2) 100 % (96,3
%) Psykiatri –
vuxna 136 (159) 13 (16) 81,6 % (73,4
%) Totalt 6 075 (6 222) 227 (295) 82,4 % (75,4
%) Specialiserad vård - operation/åtgärd inklusive övriga
I september väntade 2 588 patienter i Norrbotten på behandling och av dessa var det 719 patienter som väntade på så kallad övrig behandling. Totalt 176 patienter hade själva valt att vänta längre än 90 dagar (frivillig väntan/pa- tientvald väntan). I september visar resultaten på en andel för behandling, inklusive övriga, inom 90 dagar på 77,4 procent. Föregående månad låg
4
motsvarande siffra på 65,5 procent. Det innebär en ökning av andelen operation/åtgärd (inklusive övriga) inom 90 dagar med 11,9 procentenheter jämfört med föregående månad.
Operation/åtgärd, inklusive övriga, i Norrbotten april–
september 2010
Månad Totalt antal väntande
Varav patientvald
väntan 91-
Andel kortare än 90
dagar
April 2 822 202 85,1 %
Maj 2 287 131 85,9 %
Juni 2 233 131 82,3 %
Juli 2 445 186 71,7 %
Augusti 2 394 186 65,5 %
September 2 588 176 77,4 %
Tillgängligheten till operation/åtgärd, inklusive övriga behandlingar, per den 30 september 2010 uppdelat på verksamhetsområde var följande (resultat för augusti månad inom parentes):
Verksamhets område
Totalt antal väntande
Varav patientvald
väntan 91-
Andel kortare än 90
dagar Totalt 2 588 (2 394) 176 (186) 77,4 % (65,5
%)
Gynekologi 298 (302) 17 (14) 71,1 % (59,3
%)
Handkirurgi 130 (123) 6 (12) 82,3 % (76
%)
Kirurgi 351 (280) 14 (10) 85,2 %
(78,4%)
Ortopedi 653 (620) 71 (74) 70,8 % (57,5
%)
Plastikkirurgi 36 (34) 2 (5) 47,2 % (39,4
%)
Ryggkirurgi 18 (18) 2 (2) 55,6 % (37,5
%)
Urologi 191 (225) 14 (17) 51,8 % (43,7
%)
Ögonsjukvård 476 (394) 8 (13) 92 % (82,9 %)
Öron-näsa-hals 435 (398) 42 (39) 82,3 % (68,4
%) Den förstärkta vårdgarantin inom barn- och ungdomspsykiatrin (BUP) Tillgängligheten för barn- och ungdomspsykiatrin redovisas i
väntandeintervallen 0–30 dagar och 31–60 dagar samt i andel
stimulansmedel 0–30 dagar och 0–60 dagar. I tabellform per den 31 augusti samt per den 30 september, uppdelat på besök och fördjupad
utredning/behandling ser det ut på följande sätt:
Norrbotte n
Totalt antal vänta nde1))
Väntan de interva
ll 0–30
dgr
Väntand e intervall
31–60 dgr
Andel sti- mulans- medel 0–
30 dgr2)
Andel sti- mulans- medel 0–
60 dgr2)
5
September
Besök 47 43 4 100 % 100 %
Fördjupad ut-
redn/beha ndl
23 23 100 % 100 %
Augusti
Besök 54 45 2 91,8 % 95,9 %
Fördjupad ut-
redn/beha ndl
13 10 1 76,9 % 84,6 %
1) I totalt antal väntande ingår även patientvald väntan/medicinskt orsakad väntan.
2) Patientvald väntan/medicinskt orsakad väntan ingår inte.
Primärvården
Ingen ytterligare mätning har genomförts sedan mars 2010. Nästa mätning gällande telefontillgängligheten inom primärvården sker under oktober månad 2010. Mätning gällande tillgängligheten för läkarbesök inom primärvården pågår den 18–29 oktober 2010. Resultaten av denna mätning kommer att redovisas i en senare rapport.
Socialstyrelsens besök den 8 oktober
Socialstyrelsen har regeringens uppdrag att följa upp hur landstingen arbetar för att uppnå målen i den nationella vårdgarantin samt att följa upp och analysera vilka åtgärder landstingen genomför med anledning av den så kallade kömiljardsatsningen.
Socialstyrelsen startade 2009, som en del av uppföljningen, med att besöka landstingen för att på plats inhämta information och föra dialog om
landstingens arbete med att förbättra tillgängligheten.
Den 8 oktober var det Norrbottens tur att få besök av Socialstyrelsen som besökte Luleå med två representanter. Vid mötet deltog, förutom jag själv, representanter från min stab och från respektive hälso- och
sjukvårdsdivision. Efter en kort inledning och presentation av länet och landstinget redovisades bland annat landstingets vårdgarantiresultat och varje division presenterade sitt tillgänglighetsarbete.
Under dagen som genomfördes i dialogform diskuterades också landstingets organisation av vårdgarantiarbetet, rapportering och IT-stöd, utbildning och kommunikation om vårdgarantin samt framgångsfaktorer och hinder i tillgänglighetsarbetet.
Socialstyrelsen noterade tre framgångsfaktorer i Norrbotten för ett lyckat tillgänglighetsarbete, nämligen vikten av ett tydligt ledarskap, ett fungerande IT-stöd samt att ha kapacitets- och produktionsplanering i sina verksamheter.
Närsjukvård
Landstingets närsjukvårdsutredning genomför under hösten en serie öppna möten om framtidens hälso- och sjukvård. Mötena är öppna för alla intresserade, kostar ingenting och det krävs ingen förhandsanmälan.
Möteskalendern ser ut som följer:
22 september redovisade division Diagnostik sin framtidsbedömning.
6
1 oktober redovisade division Vuxenpsykiatri sin bedömning av framtiden.
12 oktober var temat Vård på distans - En kunskapsdag om e-hälsa.
19 oktober redovisar divisionerna Primärvård och Opererande
specialiteter sina framtidsbedömningar. Division Medicinska specialiteter redovisar sin framtidsbedömning den 28 oktober.
Därefter sker ett antal temamöten:
2 november: Yrkesroller och arbetsfördelning med medverkan från Läkarförbundet (ordförande Eva Nilsson Bågenholm), Legitimerade Sjukgymnasters Riksförbund (ordförande Anna Herting) och Vårdförbundet (vice ordförande Lisbeth Löpare Johansson).
3 november: Medicinsk utveckling, specialisering och
rekryteringsmöjligheter. Då medverkar Eva Jaktlund (ordförande i Svensk förening För Allmänmedicin), Anne Ekdahl (ordförande i Svensk Geriatrisk Förening) och Anette Sandström (ledamot i styrelsen för Svensk Intermedicinsk förening). Här kanske vi får svar på viktiga frågor som: Är geriatriken en specialitet på utdöende? eller Framtvingar
specialiseringen en centralisering av vården av akuta hjärtinfarkter och strokepatienter i framtiden?
9 november: Samverkan - andras erfarenheter. Medverkar gör Maj Rom från Sveriges Kommuner och Landsting, Anders Anell från Lunds universitet och representanter från landstinget i Värmland och
Kristinehamns kommun som berättar om hur man utvecklat samarbetet mellan landsting och kommuner (projektet Nya Perspektiv). Vidare kommer två socialchefer från Norrbotten att bidra med sina synpunkter (Mikael Lekfalk, Piteå och Ann-Sofi Levander, Arvidsjaur).
10 november: Länschef Ulf Bergman presenterar landstingets rehabiliteringsutredning.
23 november: Sjukresor ur ett patientperspektiv.
Säker vård
Besök av Socialstyrelsens generaldirektör
Torsdagen den 29 september var Socialstyrelsens generaldirektör Lars-Erik Holm på besök i landstinget tillsammans med några medarbetare.
Landstinget representerades förutom av mig av ett antal medarbetare i min ledningsgrupp och företrädare för den medicinska verksamheten.
Besöket skedde på Socialstyrelsens initiativ som ett led i att etablera kontakt med och öka kunskapen om landstingens/regionernas verksamhet. Fokus under besöket låg på frågor som rör patientsäkerhet och
patientsäkerhetsarbete inte minst mot bakgrund av den nya patientsäkerhetslag som träder i kraft den 1 januari 2011.
Utöver dessa frågor behandlades även frågor som rör tillgång och nyttjande av vårdplatser, tillgänglighet samt Socialstyrelsens tillsynsverksamhet i länet. Vi fick även tillfälle att redovisa hur det systematiska ledningsarbetet bedrivs inom landstinget. Detta väckte intresse och uppmärksamhet, bland annat de filmer som gjort 2009 och 2010. Generaldirektören har i efterhand
7
hört av sig och tackat för ett intressant och givande möte. Min bedömning är också att det var ett bra och värdefullt möte som jag hoppas kommer att upprepas i framtiden.
Medicinska gasanläggningar
Läkemedelsverkets aktiva tillsyn av medicinska gasanläggningar i hälso- och sjukvården upphörde den 1 januari 2009. Sedan dess ansvarar sjukhusen själva för kvalitetssäkring av den medicinska gashanteringen inom ramen för det ordinarie egenkontrollsystemet.
Mot bakgrund av detta har Socialstyrelsen begärt information från landstinget om ledningssystemet för kvalitet och patientsäkerhet för de medicinska gasanläggningarna och en beskrivning hur systemet är uppbyggt, en beskrivning av gällande ansvarsförhållanden för de medicinska
gasanläggningarna och uppgifter om vilka vårdgivaren har gett i uppdrag att se till att anläggningarna är lämpliga och säkra samt en beskrivning av hur egenkontrollen av medicinska gasanläggningar sker och med vilka intervall.
Socialstyrelsen konstaterar att landstingets kvalitetsledningssystem för medicinska gaser är uppdaterat.
Kvalitetskontroll av städning
Bakgrund
I städavtalet med ISS ingår avtalskontroller enligt INSTA 800 fyra gånger per år. INSTA 800 är en svensk standard för mätning av städkvalitet.
Mätningen görs tillsammans med landstingets beställare. Tre gånger per år kontrolleras städningen i Sunderby sjukhus och en gång per år utlokaliserad verksamhet. Ett slumpmässigt urval sker före mätning. Mätningen utförs direkt efter städning eller så nära inpå som möjligt.
Förutom avtalskontroller ingår även internkontroller i avtalet. Dessa kontroller görs av ISS-personal och rapporteras till landstingets beställare.
Egenkontroller görs av städpersonal och innebär att städpersonalen gör kontrollen direkt efter att lokalen blivit städad. Landstingets beställare gör även egna kontroller på lokaler som ingår i avtalet.
I avtalet finns sju profiler, varav 1–6 avser daglig städning och profil 7 avser storstädning. Ju högre profil desto högre renlighetsgrad. Profilerna är anpassade till lokalernas användningsområde och hygienkrav.
Profil 1 avser till exempel arkivlokaler. Profil 2 till exempel förråd. Profil 3 administrativa lokaler, entréer, hissar, kapprum, korridorer och väntrum.
Profil 4 till exempel behandlingsrum och toaletter. Profil 5 till exempel läkemedelsrum, laboratorier och sterilrum och profil 6 till exempel operationssalar. I profilerna 3 och 4 ingår flest antal rum.
Kontrollerna på Sunderby sjukhus genomförs enligt följande planering:
Kontroll 1: Profil 4.
Kontroll 2: Utlokaliserad verksamhet profilerna 1-6.
Kontroll 3: Profil 3.
Kontroll 4: Profilerna 1, 2, 5 och 6.
Kontrollerna sker kvartalsvis.
8
Mätning i egen regi
Från och med 2009 startades samma kontroll av städning i egen regi på sjukhusen i Kiruna, Gällivare, Kalix och Piteå.
Resultat av mätningarna
Till styrelsen den 29 april rapporterade jag resultatet av mätningen enligt profil 4.
I denna rapport redovisas resultatet av de mätningar enligt profil 3 som skedde under augusti–september.
Sjukhus Antal rum
som ingick i mätningen
Högst antal rum som fick
vara underkända
Resultat
Sunderbyn 125 10 125 godkända,
varav 7 rum enligt avtalad
kvalitet och 118 rum med högre kvalitet än avtalat
Kiruna 80 7 80 godkända
Gällivare 125 10 125 godkända
Kalix 80 7 80 godkända
Piteå älvdal 80 7 80 godkända
Totalt 490 41 490
godkända 0 underkända Jag kan konstatera att städkvaliteten fortsatt är hög på sjukhusen i länet.
Förbättrings- och utvecklingsdagar för administratörer
Den 28 september och 7 oktober hölls förbättringsdagar för
administratörerna i divisionsstaberna och landstingsdirektörens stab. De två dagarna hade identiskt program. För de cirka 150 deltagarna varje tillfälle var det en utbildnings- och inspirationsdag med patienten och kunden i centrum. Syftet är att förmedla förbättringskunskap inom alla våra områden;
hälso- och sjukvård, tandvård, regional utveckling och kultur och utbildning samt att skapa kraftfulla verktyg för att nå de gemensamma målen samt bygga broar över verksamhetsgränser. Det är sjunde året som dessa utbildningsdagar genomförs.
Deltagarna fick under dagarna ta del av erfarenheter inom många olika verksamheter. Per Berglund och Eva Barrelöv, länskliniken Öron-Näsa-Hals berättade om framgångsreceptet som lett till att de 2010 blev vinnare av stipendiet Bästa förbättrings- och utvecklingsarbete i vården.
Kurt-Åke Hammarstedt, regionala enheten och Eivor Bryngelsson, projekt Attraktiv region, gjorde en resumé över alla de utvecklingsområden som innefattas i Attraktiv region, som är ett av målen i landstingsplanen.
Marie Källman, verksamhetsutvecklare vid Akademiska sjukhuset, Uppsala talade om erfarenheterna av att införa Lean inom hälso- och sjukvården.
Under förmiddagen berättade också programledare Ann-Louise Samuelsson
9
om vuxenpsykiatrins satsning på att åstadkomma ett tydligt länsperspektiv med patienten i centrum (projektet Islossning).
Annika Nordstrand, sekretariatet, informerade om projektet Livsviktigt som syftar till en länsgemensam kraftsamling mot övervikt och fetma i
Norrbotten. Bakgrunden är en negativ utveckling i landet och länet och att minska antalet överviktiga och feta personer är en viktig folkhälsofråga.
Detlef Barkanowitz, Länsbibliotelket, visade hur man kan nå unga läsare genom Internet. Länsbiblioteket har skapat Barnens Polarbibliotek som är ett interaktivt sätt att kommunicera med barn runt om i landet.
Anna-Greta Brodin, primärvården, och Per Pohjanen, ögonmottagningen, Sunderby sjukhus berättade om VIS: Verksamhetens informationssystem.
VIS är ett dokumenthanteringssystem och ett effektivt hjälpmedel för att skapa tillgång till säker vårdinformation. Det handlar om viktig information som inte är direkt knuten till patientens journal. Det bygger på WHO:s klassifikationer och kan därför tillämpas i hela världen. VIS vann Vitalispriset 2010.
Jessica Muhigana, Patientnämnden och Eva Sjölund, division Opererande specialiteter, delade med sig av sina erfarenheter av hur man kan förbättra bemötandet i vården genom att på ett konstruktivt sätt nyttja erfarenheterna från patientnämndsärenden.
Lärandet dessa dagar ska tas om hand i divisionsledningarna och i ledningarna i stabens enheter.
Nationella kvalitetsregisterkonferens 2010
Nationella kvalitetsregisterkonferensen hölls i år i Örebro den 12–13 oktober. Det var den 15:e gången i ordningen med 600 deltagare, vilket är rekord under de år som konferensen funnits. Årets tema var ”Patientens väg genom vården.” Tanken var att inspirera deltagarna att förbättra vården ur patientens perspektiv med hjälp av kvalitetsregister.
Nationella kvalitetsregister innehåller personbundna uppgifter om problem/
dianos, behandling och resultat. När ett register är fullt utbyggt blir det möjligt att följa upp vad som åstadkoms i hälso- och sjukvården för alla patienter i landet på det område registret omfattar. Det är också möjligt att följa upp vad enskilda landsting, sjukhus eller kliniker åstadkommer.
Kvalitetsregistren möjliggör lärande och ständigt förbättringsarbete. För närvarande finns 71 nationella kvalitetsregister i drift. Sveriges kommuner och landsting (SKL) samverkar med Socialstyrelsen och stöder ekonomiskt och på andra sätt registerutvecklingen.
Göran Stiernstedt, chef för avdelningen för vård och omsorg på SKL och ordförande i beslutsgruppen för Nationella kvalitetsregister, inledde konferensen. Därefter berättade Bo Andersson, landstingsdirektör i Örebro, om sina erfarenheter av kvalitetsregister ur hans perspektiv.
Måns Rosén och Hanna Sjöberg som har regeringens och SKL:s uppdrag att se över de nationella kvalitetsregistren presenterade sina förslag för att stärka registerutvecklingen. Värdet av registren, enligt dem, är bättre
förutsättningar för alla aktörer att ge en god vård för alla patienter. Anders Ekholm, analyschef på Socialstyrelsen, uppmanade alla att involvera
10
patienten. Registerrepresentanter berättade om sitt arbete med att förbättra vården.
Paul Batalden, en föregångare på förbättringskunskapsområdet, deltog i en satellitsändning från USA och framhöll värdet av att använda registren som stöd i att utveckla vården och samtidigt bidra till professionell
kunskapsutveckling.
Moderatorerna ledde publiken genom två dagar som var fyllda med
sessioner, workshops, postrar och patientfilmer med upplevelser från vården.
Kvalitetsregistren blir en allt viktigare källa för långsiktig uppföljning och styrning av vården. Det finns ett stort intresse hos många intressenter att kunna ta del av registeruppgifterna.
Kvalitetsregistrens betydelse i den kliniska forskningen torde öka betydligt de kommande åren.
En utmaning och riktig satsning kommer att vara att skapa förutsättningar för automatisk överföring av registerdata mellan journal och kvalitetsregister.
För detta ändamål krävs betydande investeringar.
Jag ingår i den nationella beslutsgruppen för kvalitetsregistren som en av tre landstingsdirektörer.
Projekt om smärtrehabilitering
Landstinget och Luleå tekniska universitet har gemensamt sökt och fått pengar till forskning om smärtrehabilitering.
Syftet med forskningsprojektet är att utveckla och utvärdera arbetssätt för rehabiliteringen av patienter med långvarig smärta.
Tanken är att patienterna förutom ett så kallat multimodalt stöd, d v s rehabilitering med flera vårdgivare inblandade (sjukgymnaster, läkare, arbetstera-peuter och kuratorer) också ska få arbeta med ett webbaserat stöd på egen hand. Målet är att få patienterna mer delaktiga i sin rehabilitering och förhoppningsvis även att rehabiliterings tiden ska bli kortare.
Totalt beviljades 4,8 miljoner kr från överenskommelsen mellan staten och landstingen om rehabiliteringsgarantin. I överenskommelsen ingår bland annat forskningsprogrammet REHSAM som handhas av Vårdalstiftelsen och Försäkringskassan.
Genomförande av ny jourorganisation i Piteå
Genomförandet av en ny jourorganisation med ett ”akutläkarkoncept” i Pi- teå är i full gång och fungerar som planerat.
Från och med den 20 september finns fyra blivande akutläkare på plats. Två är specialister inom internmedicin, en är specialist inom kirurgi och
allmänmedicin samt en snart färdig specialist inom psykiatri. De är anställda med individuella lösningar och har utbildningsplaner utifrån deras
basspecialitet. De kommer att bemanna akutmottagningen regelbundet veckovis ca 12 veckor per år, däremellan är de och ”randar sig” för att få den formella kompetensen som akutläkare vilket i deras fall bedöms ta mellan 1,5–3 år.
Att arbeta linjelöst mot patienterna och finnas på akutmottagningen när patienterna finns där visar resultat. Målen 30 minuter (träffa en läkare) och
11
180 minuter (total behandlingstid) har under veckorna 38 och 39 förbättrats betydligt. Redan efter dessa veckor noteras att kontakterna med bakjourerna är minimala, de flesta patienter tas emot och handläggs av samma läkare och det ses som en klar förbättring av arbetsmiljön för alla inblandade på akutmottagningen.
Genomförandet fortsätter.
Antibiotikaförskrivning första halvåret 2010
I senaste Smittsant (3-10) redovisas antibiotikaförskrivningen under första halvåret i år. En viktig del i arbetet för att förhindra spridning av
antibiotikaresistens är ansträngningarna att minska överförbrukning av antibiotika. Antibiotikaförbrukning kan följas på flera olika sätt. Antal recept per befolkningsenhet är ett. Strama (strategigruppen för rationell
antibiotikaanvändning) har satt målet till 250 recept per 1000 invånare och år för detta. Det är glädjande att konstatera att antibiotikaförsäljningen minskat i Sveriges alla landsting under den senaste 24-månadersperioden. I
Norrbotten var minskningen under perioden 15 procent.
Figur 1. Total antibiotikaförskrivning (recept per 1 000 invånare och 12-må- nadersperiod) per landsting.
Öppenvård
Antibiotikaförskrivningen under första halvåret i år har minskat i alla kommuner i Norrbotten, utom tre (Älvsbyn, Arvidsjaur och Jokkmokk), jämfört med samma period 2009. Skillnaderna i förskrivning mellan de kommuner som förskrivit mest respektive minst har dessutom halverats.
Figur 2. Total antibiotikaförskrivning (definierade dygnsdoser per 1 000 invånare och dag) i Norrbottens kommuner under första halvåret 2010.
12
Slutenvård
Förbrukningen vid länets sjukhus har minskat med drygt 6 procent.
Preliminärt verkar minskningen ha skett på Sunderby sjukhus samt i
Gällivare. Piteå och Kalix sjukhus ligger väsentligen kvar på oförändrat låga nivåer. I Kiruna ser man dock en tendens till ökning från en sedan tidigare hög nivå. De antibiotikaansvariga på respektive kliniker ska analysera statistiken.
Användandet av antibiotikagruppen karbapenemer, som är dyra preparat med mycket brett antibakteriellt spektrum, har ökat med hela 18 procent.
Det finns också en tendens till ökande cefalosporinanvändning i länet. Detta är tvärtemot gällande ambitioner, eftersom just cefalosporiner kan skyllas för en stor del av resistensutvecklingen bland gramnegativa tarmbakterier. En av orsakerna till en ökande cefalosporinanvändning kan vara att
rekommendationen att behandla patienter med samhällsförvärvad pneumoni med penicillin inte alltid följs här i Norrbotten. I en nationell jämförelse ligger Norrbotten dåligt till vad gäller användningen av cefalosporiner Strama i Norrbotten har i ett samarbete mellan Smittskyddsenheten och Vårdhygien satt samman en program under rubriken ”12-stegsprogrammet för minskad antibiotikaresistens inom slutenvården”. De hoppas att få komma ut till länets alla sjukhus och träffa de förskrivande läkarna för att diskutera möjliga förbättringsområden.
Psykiatrins vecka
Mellan den 4–10 oktober pågick Psykiatrins vecka i Norrbotten, med program i nio kommuner. Satsningen har kommit till genom ett samarbete mellan landstinget, kommunförbundet Norrbotten och NSPH, nationell samverkan för psykiskt ohälsa. Syftet med Psykiatrins vecka är att avdramatisera psykisk ohälsa, öka kunskapen och slå hål på fördomar.
Allmänheten bjuds in till gratis föreläsningar och aktiviteter runtom i länet.
13
IT-stopp p g a ställverksproblem
Den första måndagen i varje månad testkörs reservkraften vid Sunderby sjukhus. När provet görs används s k UPS-kraft (batterier) som ska försörja känslig utrustning de sekunder som det tar för reservkraften att starta, cirka 20 sekunder. Vid 6-tiden måndagen den 4 oktober uppstod en överbelastning i en av de tre UPS-anläggningarna.
Delar av sjukhuset blev helt strömlösa, bland annat serverhallen där
majoriteten av serverutrustningen och datalagringen finns. I stort sett alla IT- system stannade med undantag av telefonin och den externa webben. Det mest förekommande felet som användarna anmälde var att VAS inte fungerade.
Efter felsökning och åtgärder kunde VAS startas i reservhallen vid 7.30- tiden. Därefter startades system för system upp och cirka kl 9 var CallMe igång vilket innebar att det gick att ringa till vårdcentralerna. En halvtimme var de flesta systemen igång. Vid 10-tiden kunde de privata vårdcentralerna börja arbeta i VAS då fjärraccesslösningen var reparerad.
Mailsystemet drabbades av en del skadade databaser som reparerades under dagen. En databas fick återställas från backup, vilket innebar att vissa data från kl 19 föregående kväll förlorades i berörda mailboxar. Två servrar gick sönder.
Informationsavdelningen, platschefen och chefen för Helpdesk informerades löpande. Telefoniavdelningen försåg växelpersonalen med telefonnummer in till vårdcentralerna så att de kunde koppla in personer som inte kunde ringa direkt in själva.
Den trasiga UPS-anläggningen reparerades, vilket var klart den 6 oktober.
Länsteknik har haft ett internt möte för att dra nytta av de erfarenheter som driftstoppet innebar.
Den 18 oktober ska det på Regionala säkerhetsrådet redovisas vilka
eventuella åtgärder som vidtagits för att ytterligare minimera möjligheten till att motsvarande överbelastning sker igen och hur sannolikheten att flera prioriterade IT-system påverkas samtidigt kan minskas.
De viktigaste erfarenheterna av händelserna den 4 oktober är följande: En snabbare samverkan mellan fastigheter och länsteknik hade kunnat förkorta tiden för avbrottet. Dessutom finns behov av att se över rutinerna för att kunna informera både externt och internt vid dessa driftstopp. Även en översyn av hur de olika IT-systemen ska prioriteras vid en förnyad uppstart ska genomföras.
Årets miljö- och näringslivspristagare utsedda
Landstingsfullmäktigesammanträdet den 14 oktober inleddes med prisutdelning av Norrbottens miljöpris och landstingets interna miljöpris samt näringslivspriset.
Landstingsfullmäktige beslutade 1997 att inrätta ett miljöpris i syfte att uppmuntra länets aktörer till ett aktivt miljöarbete. Från och med 2009 samverkar Landstinget med ALMI Företagspartner Nord om miljöpriset.
Priset har därefter fått namnet Norrbottens Miljöpris.
14
Norrbottens miljöpris
Priset tilldelades Norrmejerier för ett långsiktigt utvecklings- och hållbarhetsarbete inom den gröna sektorn.
Norrmejerier arbetar aktivt i hela produktionsprocessen från den enskilde mjölkbonden till konsumenten (från hage till mage) för att minska verksamhetens påverkan på miljö och klimat.
Ambitionen är att verksamheten är så kretsloppsinriktad som det bara är möjligt. Alla mejerier arbetar enligt reglerna för ISO 14001 och alla bönder som levererar mjölk arbetar efter ett kvalitets- och miljöledningssystem kallat IP Sigill vilket garanterar en mjölkråvara av alla högsta kvalitet.
Prissumman är 50 000 kr.
Landstingets interna miljöpris
Grans naturbruksskola i Öjebyn tilldelades priset för deras arbete med KRAV-certifierad mjölkproduktion där drivkraften är att genom mjölkproduktion bevara och utveckla en levande landsbygd.
Grans har sedan början av 1990-talet arbetet med en tydlig ekologisk målsättning och steg för steg arbetat sig uppåt mot den högsta ekologiska nivån inom svensk livsmedelsproduktion. Redan 1997 ställdes växtodlingen om till KRAV-nivån, vilket bland annat innebär att ekologiskt utsäde är ett absolut krav och att inget handelsgödsel och kemiska bekämpningsmedel är tillåtet.
Ladugårdsbyggnationen 2001 skedde enligt KRAV:s riktlinjer, vilket bland annat innebär att djuren får röra sig fritt. Djuren vistas ute under den varma årstiden med fri tillgång till gräs. Av fodret kommer 80 procent från egen odling.
För närvarande pågår ett energieffektiviseringsarbete med målet att framöver även producera och använda förnybar energi i form av sol- och bioenergi.
Prissumman är 25 000 kr.
Näringslivspriset
ALMI Företagspartner Nords och landstingets gemensamma näringslivspris tilldelades Bo Wiklund, VD på Wibax AB.
Syftet med det gemensamma priset på 50 000 kr, som delats ut sedan 1984, är att synliggöra framgångsrika företagare och därigenom stimulera
näringslivsutvecklingen i länet.
Wibax AB grundades 1986 och är ett högteknologiskt specialistföretag med effektivt logistiksystem för leverans av specialprodukter och baskemikalier till industrin i hela Europa. Företaget har expanderat kraftigt de senaste åren.
Företaget utvecklar också egna produkter och applikationer i nära samarbete med kund. Wibax Energy arbetar med förnyelsebar energi där de bland annat medverkar vid forskning kring biodiesel från tallolja.
Enligt motiveringen har Bo Wiklund mycket framgångsrikt lotsat Wibax AB från ett lagringsföretag till en komplett leverantör av specialprodukter och baskemikalier till industrin både i Sverige och i övriga Europa. Bo Wiklund representerar och förmedlar ett tydligt ledarskap. Han har också förmågan att se företagandet långsiktigt och har valt att satsa på investeringar trots vikande konjunktur.
15
Höstmöte med hälso- och sjukvårdens ledningsgrupp och länschefer motsvarande
En gång på våren och en gång på hösten samlas min ledningsgrupp för hälso- och sjukvård (HLG) tillsammans med länschefer och andra chefer inom hälso- och sjukvården för gemensamma diskussioner runt frågor av stor betydelse för landstingets framtida utveckling inom hälso- och
sjukvården. För mig och min ledningsgrupp är dessa möten mycket viktiga.
Hösten samling ägde rum den 5–6 oktober.
En viktig punkt på dagordningen var närsjukvårdsutredningen som ska komma med ett förslag på hur ett närsjukvårdskoncept ska se ut i Norrbotten.
Under hösten genomför närsjukvårdsutredningen en serie öppna möten om framtidens sjukvård.
Minoritetskonferens i Boden
Den fjärde i raden av minoritetskonferenser genomfördes i division Kultur och utbildnings regi i Boden den 28–29 september. Denna gång var rubriken
”Identitet och kulturell tillhörighet” och temat var identitetspolitiska rörelser.
Deltagare vid konferensen var handläggare från kommuner, Sametinget, landstinget och länsstyrelsen, Svenska kyrkan, politiker samt företrädare för minoritetsorganisationer, Folkhälsorådet, Utbildningsradion med flera.
De inbjudna föreläsarna var etnologen Mikael Kurkiala från Uppsala universitet, historikern Lars Elenius, Luleå universitet, lektor Christina Rodell Olgac från Södertörns högskola, etnologen Christina Åhren, Umeå universitet och Maria Leissner, som under tre år varit ordförande i
regeringens delegation för romska frågor. Maria Leissner presenterade utredningen ”Romers rätt - en strategi för romer i Sverige”.
Konferensen uppfattades som mycket positiv och stimulerande av de cirka 100 deltagarna.
Slöjdutställning på Norrbottens museum
Den 2 oktober invigde Elisabeth Lax två utställningar, ”Krona och Krans- smycka till fest och bröllop” och ”Formfest - från fjäll till hav”. Den förstnämnde utställningen är en vandringsutställning som producerats av Sveriges Textila hemslöjdskonsulenter. Utställningen utgår från
hemslöjdskonsulenternas forskningsprojekt om folkliga bröllop.
Utställningen ”Formfest” är en del av ett treårigt näringslivsprojekt med 14 slöjdare och konsthantverkare från Norrbotten, alla företagare, som
presenterar sina alster. Urvalet visar både på bredd i material och teknik, traditionellt hantverk och nyskapande hantverk och en geografisk bredd.
Världsutställning
Den 15 oktober invigdes världsutställningen GOOD 50X70 i Milano.
Sammanlagt ingår 210 posters, 30 per kategori, i utställningen. Daryoush Tamashebi, fotograf på Norrbottens museum, är för tredje året i rad representerad med en poster, den här gången i kategorin ”Poverty”
Bilderna går att se på följande länk:
http:///good50x70.org/2010/gallery/poverty/.
16
Norrbotten 200 år
Som landstingets del av firandet Norrbotten 200 år genomfördes en konsert i Kulturens Hus den 3 oktober som presenterade merparten av de musik- och teaterverksamheter som finns inom länsinstitutionerna. Även Norrbottens museum och länsbiblioteket medverkade i samband med konserten. Andra artister verksamma inom Norrbottens kulturliv bidrog till den goda
stämningen vid konserten. Under dagen gjordes ett särskilt program för barn och ungdomar med barnteater, ju-jitsu och rytmikuppträdanden.
Regionala aspekter på kultur
Sveriges Kommuner och Landsting (SKL) har tillsammans med landstinget i Västmanland inbjudit till en årlig kulturkonferens i Västerås den 11–12 oktober ”Regionala aspekter på kultur”. Konferensen behandlade den nya kulturpolitikens utformning och är avsedd att ge möjlighet för politiker, tjänstemän, kulturskapare och andra intressenter att träffas för diskussioner och erfarenhetsutbyte. Elisabeth Lax, medverkade vid ett av seminarierna med erfarenheter från Norrbottens arbete enligt den nya modellen.
Profileringen mötte stort intresse och särskilt intresserade var de regioner som vill arbeta med kultursamverkansmodellen från 2012.
Norrbottensmusiken
Den 2 september genomförde Norrbottensmusiken sin årliga programpre- sentation för kommande spelår inför kunder från hela länet.
Norrbotten Big Band har gett konserter med sångerskan Louise Hoffsten.
Premiären skedde i Jokkmokk den 23 september och turnén fortsatte till Piteå och Luleå med sammanlagt cirka 1 100 åhörare.
I samband med Norrbotten Big Bands konsert den 24 september delades stipendier ut till framstående ungdomar i Arctic Youth Jazz Orchestra; Filip Olofsson, trummor och Nadia Hamouchi, trumpet. Stipendierna finansieras av Sparbanken Nord.
I slutet av september medverkade Norrbotten Big Band och ungdoms- storbandet AYJO i Uleåborg med workshops för ungdomsstorband från Sverige, Norge och Finland. Som avslutning på lägret - som är en del av EU- projektet Music on Top - gavs en gemensam konsert där alla fyra orkestrarna medverkade.
Norrbotten NEO har gett två konserter i samband med Kulturnatten i Luleå.
Senare gavs samma program i Piteå, Luleå, Stockholm, Lissabon och Torshavn på Färöarna. Turnén till Portugal och Färöarna genomfördes med ekonomiskt stöd från Kulturrådet och Mentanagrunnur Landsins på
Färöarna.
Norrbottens Kammarorkester har framträtt med fem konserter i länet.
I september har barn- och ungdomsprogram getts i Piteå, Arjeplog, Jokkmokk, Gällivare, Övertorneå och Boden.
I samverkan med UNGiKÖR NORD och Kiruna Kulturskola, Piteå Musik- och Dansskola och Skellefteå Musikskola samt Piteå Landsförsamling genomfördes för första gången ”Kör tillsammans” vid Framnäs folkhögskola.
17
Norrbottens länsbibliotek medverkade på Bok- och biblioteksmässan
Landstingen i Norrbotten och Västerbotten har för sjätte året medverkat med gemensam monter vid Bok- och biblioteksmässan i Göteborg. Satsningen har skett under ledning av Norrbottens länsbibliotek och inom ramen för EU- projektet Litterär Turism i Norr.
Sammanlagt besöktes programmet i montern av drygt 1 200 personer under mässans fyra dagar. För första gången gjordes en satsning på Webb-TV via hemsidan bibblo.se där cirka 200 personer vid något tillfälle följde
sändningarna.
Dessutom var det cirka 20 000 personer som på något sätt uppmärksamma- de det isblock från Torneälven i Jukkasjärvi som fungerade som
publikdragare vid monterns entré.
Det lades också kontinuerligt ut text och bilder från montern på Facebook och ett 100-tal personer valde att följa aktiviteterna denna väg.
Norrbottens museum
Museet har invigt sina nya lokaler för samlingarna av föremål. Sammanlagt förvaras nu 80 000 föremål och 1,5 miljoner fotografier i de nya moderna lokalerna i Björkskatans vårdcentral, Luleå. Med de nya lokalerna finns nu bättre utrymmen att restaurera och konservera föremålen. Nu återstår en fjärde etapp som innebär flytt av träföremålen till Björkskatan från nuvarande magasin.
I anslutning till lagringsutrymmena ges också möjligheter att genom utställningar kunna visa upp stora delar av samlingarna.
Naturbruksskolorna
Alla landets naturbruksskolor arbetar med planeringen av införandet av Gy 2011. Frågan om huvudmannaskapet diskuteras i andra landsting.
Skolorna deltog i en aktivitet som Lantbrukarnas Riksförbund (LRF) och skogsbranschen riktade till mellanstadiebarn i hela länet. Under två dagar i mitten av september kom cirka 500 barn till Grans och fick ta del av vilka yrken som finns inom jord- och skogsbranschen.
Inspektion av naturbruksskolorna
I slutet av november och början av december kommer Skolverket att genomföra en inspektion av naturbruksskolorna. Därefter utarbetas en inspektionsrapport som jag kommer att redovisa när den är färdig.
De stora samhällsutmaningarna i fokus när norra Sverige lämnar synpunkter på kommande
ramprogram
Inför en ny programperiod med de stora europeiska ramprogrammen för forskning och utveckling (FP8) har regionerna möjlighet att komma med synpunkter till Utbildningsdepartementet. Hur kan FP8 stärka
innovationssystem, forskningsmiljöer och näringsliv i norra Sverige har varit utgångspunkten. I synpunkterna från norra Sverige lyfts regionens särprägel
18
kopplat till flera starka forskningsområden som exempelvis
distansöverbryggande teknik som är viktig för att klara vård och omsorg i glesbygd eller rymdforskning där det geografiska läget skapar de rätta förutsättningar. Exempel på framstående forskning vid universiteten i Luleå och Umeå lyfts fram.
Norra Sverige önskar se ett FP8 som balanserar forskningsdriven, samhällsdriven och industridriven forskning mot de stora
samhällsutmaningarna utan att hindra den förutsättningslösa
grundforskningen. Det är North Sweden European Office som tillsammans med sina huvudmän landstingen, handelskamrarna och företagarna i Västerbotten och Norrbotten samt av Kommunförbundet Norrbotten, Regionförbundet Västerbotten, Umeå universitet, Luleå tekniska universitet och Länsstyrelsen i Norrbotten har processat fram synpunkterna.
Ett samverkande transportsystem är grunden för regional utveckling
En väl fungerande infrastruktur där sjöfart, flyg, vägar och järnvägar tillsammans bildar ett samverkande transportsystem ger god tillgänglighet och är grunden för regional utveckling. Landstinget är bland annat verksam inom Europaforum Norra Sverige och inom projektet Botniska korridoren.
Dessa aktörer har lämnat synpunkter till europeiska kommissionen på hur de framtida transeuropeiska transportnäten (TEN-T) bör utformas. I
synpunkterna betonas infrastrukturens betydelse för att möjliggöra transporter mellan det naturresursrika norra Europa till den europeiska marknaden och påpekar också att Haparanda/Torneå bör ses som en strategisk nod i dessa sammanhang.
Europeiska kommissionen har i sin grönbok om den framtida utvecklingen av de transeuropeiska transportnäten, som offentliggjordes i januari 2009, inlett en översyn av politiken för TEN-T. Den främsta idén som framfördes i denna var en struktur med två nivåer; med ett stomnät för TEN-T överst.
Stomnätet ska vara en slags överbyggnad till det övergripande nätet. För att kunna analysera ett antal frågor av särskild relevans för de transeuropeiska transportnätens framtida utveckling mer ingående inrättade kommissionen sex expertgrupper som arbetade mellan november 2009 och april 2010.
Kommissionen har nu tagit ytterligare ett steg i strategiöversynen för TEN-T och har organiserat ett andra offentligt samråd i avsikt att finslipa de
tillgängliga policyalternativ som har utkristalliserats ur de bidrag som lämnades under 2009 av EU:s institutioner och ett brett urval av intressenter - bidrag som sedan vidareutvecklades i de nämnda arbetsgrupperna.
Det offentliga samrådet innebär att berörda aktörer fått möjlighet att lämna synpunkter på det arbetsdokument som kommissionen tagit fram (COM 2010/212), senast den 15 september 2010. Landstinget har, genom sin medverkan i Europaforum Norra Sverige (EFNS) och i Botniska korridoren, arbetat fram synpunkter och förslag på detta arbetsdokument.
I synpunkterna betonas bland annat norra Sveriges stora
naturresurstillgångar, som har ett stort värde för hållbar energiproduktion och att en välutbyggd infrastruktur är en nödvändighet för att kunna transportera dessa tillgångar till den europeiska marknaden. Även betonas nödvändigheten av att hantera gods- och persontransporter utifrån olika kriterier, samt att Haparanda/
19
Torneå bör ses som en strategisk nod då området sammanlänkar Northern Axis med Nordiska triangeln, genom Botniska korridoren på både svensk och finsk sida.
Stora pensionsavgångar och unga som unik möjlighet i fokus
Unga som unik möjlighet för länet, stora pensionsavgångar, länets arbetskraftsreserv samt bristyrken och flaskhalsar är i fokus för Kompetensförsörjningsutskottets verksamhetsinriktning 2011–2013.
Kompetensförsörjningsutskottet är ett utskott från det Regionala
partnerskapet och utgör länets Kompetensplattform. Utskottet, som leds av Göran Nilsson, arbetsförmedlingen, träffas ca 4–5 gånger per år, i anslutning till det Regionala partnerskapets sammanträden. I utskottet diskuteras strategiska frågor kopplade till arbetskraftsförsörjning utifrån näringslivets behov.
Syfte med kompetensplattformen:
Ökad kunskap och översikt inom kompetensförsörjnings- och utbildningsområdet.
Samordning av behovsanalyser inom kompetensförsörjnings- och utbildningsområdet.
Ökad samverkan kring kompetensförsörjning och utbildningsplanering.
Ökad kunskap om utbud och efterfrågan av utbildningsformer, med utgångspunkt i de olika utbildningsformernas nationella mål samt myndigheternas ansvar.
Ledamöter i Kompetensförsörjningsutskottet är representanter för
Länsstyrelsen, Arbetsförmedlingen, Företagarna i Norrbotten, Norrbottens handelskammare, Unionen, Luleå tekniska universitet samt Luleå
kommun/vuxen-utbildningen. Kompetensförsörjningsutskottet rapporter till och utses av Regionala partnerskapet.
Möte med VD:ar från landstingsägda bolag
Ägarstyrningen av de bolag landstinget äger följer ett mönster i en årlig cykel. Den 1 oktober 2010 hölls årets VD-lunch då landstingsdirektören bjöd in VD:arna från landstingsägda bolag för att ge tillfälle till
informationsutbyte och samtal under mer informella former. Det är ett uppskattat initiativ och VD-lunchen ses som ett bra tillfälle till att få redogöra för aktuella frågor inom respektive bolag och till ett informellt samtal med landstinget som största ägare till bolagen.
Senare under hösten/vintern sker ägardialoger mellan å ena sidan landstinget som största ägare av bolagen och företrädare för bolagen å andra sidan, och därefter sker ägardialoger också med övriga ägare - i vanliga fall länets samtliga kommuner. Under dessa dialoger kommer ägarna bland annat överens om förslag till beslut om ägardirektiv, som sedan fastställs vid det formella ägarsamrådet, som sker under våren. Senast under juni månad ska ordinarie bolagsstämma hållas, där bland annat ägardirektiven beslutas formellt.
20
De inbjudna VD:arna var denna gång Arne Andersson (Länstrafiken i Norrbotten AB), Tony Blomqvist (IT Norrbotten AB), Per-Erik Svensson (Filmpool Nord AB), Sten-Anders Gustafsson (Almi Företagspartner Nord AB), Fred Nordström (Norrbottens energikontor AB) samt Gusten
Granström (Norrbotniabanan AB).
Förändringar inom projektet Norrsamverkan
Landstingsstyrelsen beslutade den 9 februari 2010 (§ 22) om
medfinansiering av Lapplands kommunalförbunds projekt Norrsamverkan som riktar sig mot små och medelstora företag inom basindustri,
besöksnäring, livsmedelsproduktion och samiska näringar. Syftet med projektet är att det ska bidra till tillväxt och utveckling genom att skapa mötesplatser, stimulera entreprenörskap, utveckla samspel mellan aktörer, bidra till kunskapsdriven tillväxt samt sprida forskningsresultat.
Efter det att landstingsstyrelsen fattade sitt beslut om medfinansiering har projektets innehåll förändrats avseende tillvägagångssättet. Färre seminarier ska genomföras och videokonferensmöjligheter kommer att nyttjas.
Projektets totala budget kunde därmed minskas från 6 586 184 kr till 5 595 584 kr. Bedömningen är att projektet mål och förväntat resultat fortfarande är realistiska.
Nytt från EU
Patientrörlighetsdirektivet
EU:s ministerråd antog i mitten av september formellt sin ståndpunkt i första läsningen vad gäller direktivet om tillämpningen av patienternas rättigheter vid gränsöverskridande hälso- och sjukvård (”patientrörlighetsdirektivet”):
http://www.consilium.europa.eu/uedocs/cms_data/docs/pressdata/en/lsa/116 482.pdf
EU:s hälsoministrar uppnådde i juni en politisk överenskommelse och den överenskomna ståndpunkten har därefter varit föremål för sedvanlig juridisk- språklig granskning. Direktivet översänds nu till Europaparlamentet för behandling och beslut i en andra läsning. För att direktivet ska antas krävs att parlamentet och ministerrådet i slutänden fattar likalydande beslut.
Läkemedelspaketet
Europaparlamentet har antagit sin ståndpunkt i en första läsning vad gäller de delar av läkemedelspaketet som handlar om säkerhetsövervakning av humanläkemedel (ändringar i förordning och direktiv):
Parlamentets ståndpunkter återfinns på:
http://www.europarl.europa.eu/sides/getDoc.do?
pubRef=-//EP//TEXT+TA+P7-TA-2010-
0331+0+DOC+XML+V0//SV&language=SV#BKMD-5 http://www.europarl.europa.eu/sides/getDoc.do?
pubRef=-//EP//TEXT+TA+P7-TA-2010-
0332+0+DOC+XML+V0//SV&language=SV#BKMD-8 Mer läsvänligt är Parlamentets pressmeddelande:
http://www.europarl.europa.eu/news/expert/infopress_page/066-83196-263- 09-39-911-20100921IPR83194-20-09-2010-2010-false/default_sv.htm
21
Ny jämställdhetsstrategi ska främja kvinnor i arbetslivet EU:s nya jämställdhetsstrategi har presenterats. Tanken är att den femåriga strategin ska leda till att löneklyftorna minskar och att fler kvinnor hamnar bland näringslivets toppar. Kommissionär Reding talade bland annat om möjligheterna till kvotering i bolagsstyrelser.
För att EU ska uppnå sysselsättningsmålet på 75 procent fram till år 2020 krävs först och främst att fler kvinnor kommer ut på arbetsmarknaden.
Även insatser mot våld i hemmet är en prioriterad fråga, liksom främjandet av kvinnligt entreprenörskap och egenföretagande. Jämställdhetsstrategin innehåller dessutom initiativ på områden där män är missgynnade. Bland annat vill man förbättra pappors möjligheter till föräldraledighet och förebygga att pojkar hoppar av skolan i förtid.
Information på EU-kommissionens webbplats:
(http://ec.europa.eu/social/main.jsp?
langId=sv&catId=89&newsId=890&furtherNews=yes).
I nästa steg ska behandling ske i ministerrådet i en första läsning. Det förväntas ske i december 2010.
Aktiviteter inom projektet Best Agers
Landstingsstyrelsen beslutade den 29 april 2009 (§ 92) att landstinget ska delta som partner i Best Agers-projektet, ett strategiskt Interreg projekt i Baltic Sea Programme 2007–2013. Best Best Agers-projektet startade i februari 2010 och pågår till och med 2012. Nitton partners i åtta länder i Östersjöområdet och Storbritannien samarbetar för att utveckla hur man kan tillvarata 55-plussarnas kunskaper och erfarenheter på arbetsplatser, i företag och företagande. Det handlar om att integrera 55-plussarna i det ekonomiska livet för att stärka Östersjöområdets och därigenom Norrbottens
konkurrenskraft. Från Sverige deltar, förutom landstinget, Göteborgs Universitet som partner. Västra Götalandsregionen har beslutat delta som associerad partner.
Landstinget deltar i flera aktiviteter i Best Agers-projektet. Följande mål finns bl.a. beskrivna:
Stöd till 55-plussare som vill vara/bli entreprenörer.
Nätverk mellan regioner som vill utveckla åldersmedvetet ledarskap.
Kunskapsöverföring mellan 55-plussare och unga.
Under våren 2010 har arbetet i Best Agers-projektet planerats. Dessutom har rapporter tagits fram om stödstrukturer för 55-plussare i landet och länet samt om medvetenheten om generationsskiftet i småföretag i länet. Projektet planerar också för att ta fram statistik och prognoser om befolkningen och den äldre arbetskraften i länet.
I oktober deltog landstinget i en workshop i S:t Petersburg om
kunskapsöverföring mellan äldre och unga innovatörer. Under oktober ska intervjuer genomföras för att utröna hur äldre kan stödjas för att bli företagare. Dessutom ska en undersökning genomföras bland arbetare, tjänstemän och företag för att utröna attityden till äldre arbetskraft i Norrbotten.
22
Parallellt besöker projektledaren olika s.k. medspelare och intressenter i Norrbotten - organisationer, institutioner, företag, kommuner,
seniorgrupperingar, studiegrupper - som kan ha intresse av projektet.
Mer samarbete över gränser i Nordkalottområdet
Nordkalottrådet arbetar för att stärka samarbete över gränserna i
Nordkalottområdet. Nordkalottrådet fick i uppdrag av andra organisationer på Nordkalotten att ta ansvar för gränshindersfrågorna. En del av detta har varit att sammankalla det rådslag om gränshindersfrågor som arrangerats i Kiruna i november 2009 och i Ylläs i augusti 2010.
I samband med gränsrådet i Ylläs beslutade Nordkalottrådet att ansöka om finansiellt stöd från Nordiska ministerrådet för att etablera en organisation som arbetar med att motverka konkreta gränshinder kopplade till rörlighet över gränser i Nordkalottområdet likt Morokulien, som ligger på gränsen mellan södra Sverige och Norge.
Nordkalottrådet ska nu ta fram en plan för hur arbetet med att minska gränshinder i Nordkalotten ska organiseras genom en fastare struktur i gränshindersarbetet, en permanent verksamhet, och inte i projektform.
Uppdraget är att upptäcka och undanröja så många gränshinder som möjligt och försöka hindra att nya uppstår.
Landstingets representant i Nordkalottrådet är Leif Hjalmarsson.
NSPA-samarbetet fortsätter - de nordliga möjligheterna visas upp under Open Days
Den 4–7 oktober anordnades Open Days i Bryssel. Norrbottens
Brysselkontor North Sweden European Office arrangerade ett seminarium tillsammans med regioner från norra Finland, Sverige och Norge (NSPA- nätverket: Northern Sparsely Populated Areas). Seminariet redovisade vilka möjligheter som finns i området och vilket mervärde dessa tillgångar har för hela den Europeiska unionen.
Seminariet som var välbesökt, cirka 80 deltagare, avslutades med en öppen debatt om möjligheterna med fördjupat samarbete i norra Norge, norra Sverige och norra Finland. Open Days anordnas årligen i Bryssel och årets Open Days omfattade cirka 130 seminarier under titeln; konkurrenskraft, samarbete och sammanhållning för alla regioner.
Jämte seminariet möttes Brysselkontoren, hemmaorganisationerna och de politiska företrädarna för NSPA-området. Detta för att vidare diskutera dialogen med EU-kommissionens olika generaldirektorat för att öka kunskapen om norra Europas specifika förutsättningar och potential och vilka investeringar och politiska beslut som är viktiga för områdets utvecklingspotential tillvaratas.
Viktiga regionala frågor på CPMR:s generalförsamling 2010
Den 29 september–1 oktober höll CPMR (Conference of Peripheral
Maritime Regions) sin generalförsamling. De stora diskussionspunkterna på generalförsamlingen var EU:s nya tillväxtstrategi EU2020, den framtida sammanhållningspolitiken, det framtida europeiska tranportnätverket och
23
vilka nya initiativ gällande maritima frågor som tagits eller planeras på EU- nivå. Representanter för Norrbotten var Jens Sundström och Erik Söderlund, landstinget.
Talarlistan var lång och bland andra deltog den nya EU-kommissionären för regionalpolitik, Johannes Hahn och den nya kommissionären för fiskeri och maritima frågor, Maria Damanaki och Lambert Van Nistelrooij,
Europaparlamentsledamot och rapportör för parlamentets utredning om vilka synergieffekter som de framtida strukturfonderna och EU:s
forskningsprogram kan ge.
Erik Söderlund poängterade i sitt inlägg sammanhållningspolitikens betydelse för regioner i EU samt hur dessa finansiella medel stödjer utvecklingen i regioner att finna nya sätt att arbeta, att genomföra strukturella förändringar som stödjer samhällsutvecklingen positivt.
Erik Söderlund deltog även i debatten om det framtida transportnätverket och mervärdet av infrastrukturinvesteringar ur ett europeiskt perspektiv, detta då norra Europa är en mycket viktig region som producerar naturresurser för hela Europa.
Generalförsamlingen antog flertalet resolutioner, däribland en
slutdeklaration som framhöll regionernas viktiga roll för att uppnå EU2020- strategin, en resolution till stöd för åtgärder som främjar energieffektivitets integrering i Nordsjöområdet och en resolution som stödjer ungas
interregionala mobilitet i den maritima sektorn.
Vid CPMR:s generalförsamling valdes ny president till CPMR; Jean-Yves Le Drian.
Landstingets AER e-hälsaarbete
Open Health Forum 29-30 juni 2010 Agneta Granström var speciellt inbjuden av EU-kommissionen,
Generaldirektoratet för Hälso- och konsumentfrågor (DG Health), för att presentera Norrbottens arbete med e-hälsa, under titeln ”eHealth – the case of Norrbotten County” inför 500 deltagare från hela Europa.
Inbjudan visar att Norrbotten har en stark ställning i Europa inom e-hälsa.
Även på europeisk nivå är det nyckeln till framtidens sjukvård. Nu pratar man om holistisk sjukvård, att se hela människan, och använda tekniken som verktyg för detta, vilket ligger i linje med landstingets sätt att arbeta. Agneta Granström var den enda svenska presentatören under hela konferensen.
Norrbotten uppmärksammades också för sin samverkan mellan offentliga aktörer, näringsliv och universitet. Det sågs som en nyckel till framgång även i övriga delar av Europa.
EU-kommissionen arbetar hårt på att få in hälsa i ett mer generellt perspektiv i de framtida regionala strukturfonderna för kommande programperiod från 2014 och framåt. Det pågår en öppen konsultation med alla intressenter inom EU. Ett steg i denna process är Open Health Forum 2010. Med hälsa som ett utpekat område i EU-programmen, även strukturfonderna, underlättas etableringar av projekt för framtidens sjukvård
Enligt Octavian Purcarea, läkare och Scientific Officer inom EU-kommis- sionen, gör IT att patienten placeras i förarsätet. Internet och de nya IT-
24
verktygen innebär en revolution för hur patienter kan påverka sin egen vård.
Patienten är inte längre en passiv mottagare av information, utan aktiv och påläst. Det ökar kraven på vården att anpassa sitt arbete till en helt ny verklighet.
EU-kommissionären John Dalli, tryckte på att e-hälsaapplikationer kan förebygga sjukdomar eller diagnostisera dem i ett tidigt skede, de förbättrar patientsäkerheten och effektiviserar hälso- och sjukvårdssystemen. För patienten innebär e-hälsa bättre vård, mer komfort och högre livskvalitet.
Open Health Forum 2010 var ännu en bekräftelse på Norrbottens framgångsrika och visionära arbete kring framtidens sjukvård.
AER e-hälsa arbetsgruppsmöte
AER (Assembly of European Regions) e-hälsa har haft ett arbetsmöte kring vision och strategi i Bryssel den 7 september 2010. Bakgrunden till detta är diskussioner under året med EU-kommissionen och andra aktörer, där det bland annat har framkommit att arbetet inom AER e-hälsa inte är tillräckligt tydligt och fokuserat. Det har resulterat till ett arbete för att öka synligheten och tydlighet av AER e-hälsa hos regionerna och EU:s olika institutioner. I detta ingår översyn och tydliggörande av vision, strategi och mål för AER e- hälsa.
Sekretariatet på AER kommer under 2010 ta fram en bild/karta på andra liknande organisationer inom e-hälsa för att se hur samverkan kan ske och vad som gör AER unikt.
Vid mötet togs det fram ett förslag (i dagsläget ett internt arbetsdokument) på en reviderad strategi för e-hälsanätverket. Det innehåller; bakgrund, strategi, definition, mål och aktiviteter. Förslaget kommer att bearbetas för antagande inom AER e-hälsa och AER 2
AER e-hälsa under Open Days
Under Open Days den 4–7 september 2010 i Bryssel genomförde AER e- hälsa med Agneta Granström i spetsen möten och diskussioner om
samverkan med Ilias Iakovidis, vice chef och Ragnar Bergström, tjänsteman vid ICT for Health en del av DG Information Society and Media European Commission (DG INFSO).
Bland annat diskuterades möjligheterna att finansiera ledar- och
politikerutbildning och AER erbjöd sig att vara delaktig i att arrangera dessa.
DG INFSO undersöker möjligheterna för finansiering och samverkan med andra DG, AER undersöker även möjligheterna till finansiering bland annat från Interreg och andra regionala program.
Vid diskussionerna erbjöd sig AER att arrangera ett regionalt block vid nästa World of Health IT (WoHIT) som kommer att genomföras i Budapest, Ungern den 9–12 maj 2011. Detta möttes positivt av DG INFSO, diskussioner fortsätter med EU-kommissionen och värdlandet om möjligheterna för AER att organisera en regional session under WoHIT 2011. Norrbotten fortsätter att vara en efterfrågad och attraktiv
samarbetspartner i europeiska utvecklingsprojekt.
25
Energifrågor på agendan när AER:s Committé 1 träffades
Den 7–8 oktober 2010 i Pescara, Abruzzo, Italien hade AER kommitté 1
”Economy and Regional Development” möte och MORE4NRG tematiskt seminarium.
På förmiddagen den 7 oktober hade AER:s arbetsgrupper möten i parallella sessioner. I arbetsgruppen, klimatförändring och energi (climate change and energy) där Kenneth Backgård är ordförande, var huvudpunkten en
presentation av företaget Johnson Control Inc:s aktiviteter inom
verksamhetsområdet energieffektiva byggnader. Presentatör var Agostino Renna, vise verkställande direktör för försäljning och marknadsföring samt administrativ chef för verksamheten energilösningar i syd och central Europa.
Under eftermiddagen hölls AER kommitté 1 ”Economy and Regional Development” plenarmöte. Under mötet genomfördes val av ordförande till arbetsgrupperna och Kenneth Backgård fick förnyat förtroende i två år som ordförande för arbetsgruppen klimatförändring och energi.
I övriga arbetsgrupper valdes följande ordföranden: Per Inge Bjernes, Ǿstfold, Norge, arbetsgruppen för regionala flygplatser (regional airports);
Harry Keereweer, Gelderland, Nederländerna, arbetsgruppen för
landsbygdsutveckling (rural development); Thomas Andersson, Jämtland, specialistgruppen för sammanhållningsprincipen 2014+ (Task force on cohesion policy 2014+); Thomas Carlsson, Västerbotten, arbetsgruppen för turism (ad hoc working group of tourism). Till ordförandeposten för AER kommitté 1 nominerades Håkan Sandgren, Jönköping. Till subkommitté 1 ekonomisk utveckling, innovation och sammanhållning nominerades Preben Jensen, Syd Danmark till ordförande och till subkommitté 2
landsbygdsutveckling och miljö nominerades Claude Tremouille, Limousin, Frankrike. Beslut om dessa poster tas av General Assembly i Istanbul.
Vidare så informerades det om de Europeiska projekten, PRESERVE, ECREIN+, och MORE4NRG, vilka AER är inblandade i. AER kommitté 1 preliminära arbetsplan och prioriteringar för 2011 antogs enhälligt.
Den 8 oktober på förmiddagen anordnades MORE4NRG seminariet
“Sustainable Territories: Intra-regional cooperation for a prosperous future.
Vid öppnandet av seminariet höll Kenneth Backgård ett inledande tal där han presenterade MORE4NRG-projektet. Därefter följde två sessioner om Intra- regional cooperation. Den första sessionen med rubriken Intra-regional cooperation 1: Regions, cities and municipalities modererades av Sanja Šiflis, Serbien. Den andra sessionen Intra-regional cooperation 2: Regions and the economic sector modererades av Kenneth Backgård.
På eftermiddagen den 8 oktober hölls AER European Citizens’ Forum
“Renewable Energy Generation: what is at stake in Abruzzo?” Syftet med att anordna AER European Citizens’ Forum är att engagera medborgare, regionala politiker och representanter för EU i en genuin diskussion om ett ämne som är avgörande för framtiden i regionerna i Europa. Forumet fungerar som en tvåvägs process dvs. det informera medborgarna om EU och regionernas konkreta arbete samt lyssnar på människors bekymmer och förväntningar om vad som skall göras i framtiden. Målet är inte att sprida propaganda utan att ge medborgare en möjlighet att ställa frågor till sina
26
representanter. Frågor som kan hjälpa medborgaren att få en bättre förståelse för ett diskuterat ämne samt väcka deras medvetenhet om ett aktuellt problem.
Forumet i Abruzzo var ett tillfälle att höja medvetenheten om regionala metoder inom området förnybar energi såväl som att engagera medborgare i en debatt om deras framtida ständigt grönare Europa. Under forumet presenterade experter från regionala organisationer metoder, tjänster och service för förnyelsebar energi. Kenneth Backgård ordförande för AER:s arbetsgrupp för klimatförändring och energi höll en presentation om biomassa.
27
