• Sonuç bulunamadı

Landstingsdirektörens rapport Dnr 17-13

N/A
N/A
Protected

Academic year: 2021

Share "Landstingsdirektörens rapport Dnr 17-13"

Copied!
34
0
0

Yükleniyor.... (view fulltext now)

Tam metin

(1)

LANDSTINGSSTYRELSEN DEN 30 JANUARI 2013

Landstingsdirektörens rapport

Dnr 17-13

 Muntlig information: Bokslut 2012

 Bilaga: Uppföljning av uppdrag

Innehåll

Tillgänglighet och vårdgaranti ... 2

Säker vård ... 7

Patientnämnden 2012 ... 13

Förbättringskunskap för enhetschefer ... 14

Hälsosamtalet i skolan ... 15

Användning av 2012 års ram för folkhälsoarbete ... 15

Överenskommelser med staten ... 17

Uppföljning av dödsfallet i Arvidsjaur ... 26

Kultur och utbildning ... 26

Morgonrock ... 28

Regional röra - och sedan? ... 29

Regionala utvecklingsmedel ... 30

Almi Företagspartner AB och Innovationsbron AB sammanslagna från 1 januari 2013 ... 31

Samverkansavtal mellan regionala ägarna till Almi uppsagt ... 31

Andra konferensen om EU-net projektet ... 32

Europaforum Norra Sverige - rapportörsmöte i Bryssel ... 32

Omvärldsbevakat ... 33

(2)

LANDSTINGSSTYRELSEN DEN 30 JANUARI 2013

Tillgänglighet och vårdgaranti

Nationellt

Staten och Sveriges Kommuner och Landsting (SKL) har kommit överens om en prestationsbaserad modell för stimulansmedel, där krav på resultat är en förutsättning för att få del av de statliga pengarna. Överenskommelsen består av två delar. Dels en nationell satsning på tillgänglighet som omfattar sammanlagt 1 miljard kr (Kömiljarden) och dels en särskild satsning för barn och unga med psykisk ohälsa (förstärkt vårdgaranti inom barn- och ung- domspsykiatrin) som omfattar 214 miljoner kr. Den senare ingår för 2013 inte i kömiljardsöverenskommelsen, utan är en del av överenskommelsen om stöd till riktade insatser inom området psykisk ohälsa.

Överenskommelse Kömiljarden 2013

I den nationella överenskommelsen för år 2013 har 988 miljoner kr avsatts för prestationsbaserade stimulansmedel till landstingen. Överenskommelsen omfattar dessutom 12 miljoner kr avsett för SKL:s arbete med att utveckla olika vårdprocesser samt vidareutveckla informationen om och inrapporte- ringen av väntetider.

Tidigare krav på andel väntande med minst 70 procent inom 60 dagar kvar- står, nu som ett grundkrav. Nytt är dock att prestationsersättningen kommer att baseras på andel faktisk väntetid/genomförda förstabesök respektive op- eration/behandling inom 60 dagar som också ska uppgå till minst 70 procent.

Nytt för 2013 är också att större andel av pengarna än tidigare läggs på 80 procents måluppfyllelse.

Ett nationellt projekt gällande uppföljning av återbesök ska också genomfö- ras i SKL:s regi i syfte att vid projektets avslut i augusti 2013 resultera i en kvalitetssäkrad modell för uppföljning av återbesök som landstingen sedan ska införa och för november och december månad 2013 rapportera till den nationella väntetidsdatabasen.

Till de landsting och regioner som klarar minst 70 procents måluppfyllelse fördelas 694 miljoner kr i förhållande till landstingens storlek. Medel förde- las i två lika delar för besök respektive behandling inom den planerade spe- cialiserade vården. Återstående 294 mkr fördelas till de landsting och reg- ioner som når målet att minst 80 procent av patienterna har väntat 60 dagar eller kortare. Avstämningar görs månadsvis hela året och medel kommer att fördelas utifrån resultaten vid varje månadsavstämning.

Utbetalning sker i början av 2014 baserat på uppnådda resultat under peri- oden 1 januari–31 december 2013 (d v s landstingen tävlar om 1/12 varje månad). De landsting som når 80 procent, får dela på ca 12,25 miljoner kr varje månad samt de som når 70 procent får dela på ca 29,9 miljoner kr per månad, för besök respektive behandling.

Resultaten för varje månad beräknas genom att antalet genomförda första- besök respektive operation/behandling 60 dagar eller kortare (0–60) per må- nad divideras med totalt antal genomförda förstabesök respektive operat- ion/behandling per månad, inklusive patientvald väntan. Fördelningen mel- lan landstingen sker i relation till befolkningsandel.

(3)

LANDSTINGSSTYRELSEN DEN 30 JANUARI 2013

Överenskommelse barn och unga med psykisk ohälsa 2013

Villkoren är de samma som föregående år. Till de landsting som når målupp- fyllelse fördelas 214 miljoner kr i förhållande till landstingens storlek.

Medel fördelas i två lika delar för första bedömning respektive fördjupad utredning/behandling. Kravet är, som tidigare, att minst 90 procent av barn och unga med beslut om en första bedömning inom den specialiserade barn och ungdomspsykiatrin, eller annan verksamhet med uppdrag kring psykisk ohälsa, har fått en första bedömning inom 30 dagar. Det gäller också att minst 80 procent av barn och unga med beslut om en fördjupad utredning/

behandling inom den specialiserade barn- och ungdomspsykiatrin, eller an- nan verksamhet med uppdrag kring psykisk ohälsa, har påbörjat fördjupad utredning/behandling inom 30 dagar.

Utfall stimulansmedel 2012 Kömiljard 2012

För år 2012 erhåller Norrbotten nästan 48 miljoner kr från kömiljarden för de tillgänglighetsresultat som uppnåtts. Flera landsting har inte lyckats nå upp till målen under året vilket medfört att Norrbotten har fått mer pengar än vad enbart vår befolkningsandel skulle ha gett (eftersom de landsting som klarar målen även får dela på dessa pengar).

Utfallet för perioden januari–april 2012 för besök ser ut på följande sätt:

Januari Februari Mars April

Antal landsting som

klarat minst 70 % 12 av 21 17 av 21 20 av 21 18 av 21 Antal landsting som

klarat minst 80 % 6 av 21 8 av 21 11 av 21 9 av 21

Norrbottens resultat 79 % 84 % 85,2 % 82 %

Pengar för 70 % 1 325 000 kr 964 000 kr 906 000 kr 964 000 kr Pengar för 80 % 0 kr 378 000 kr 345 000 kr 378 000 kr Pengar totalt: 1 325 000 kr 1 342 000 kr 1 251 000 kr 1 342 000 kr Utfallet för perioden maj-augusti 2012 för besök ser ut på följande sätt:

Maj Juni Juli Augusti

Antal landsting som

klarat minst 70 % 17 av 21 17 av 21 10 av 21 8 av 21 Antal landsting som

klarat minst 80 % 10 av 21 9 av 21 2 av 21 1 av 21

Norrbottens resultat 81 % 81 % 69 % 69,4 %

Pengar för 70 % 978 000 kr 978 000 kr 0 kr 0 kr Pengar för 80 % 360 000 kr 360 000 kr 0 kr 0 kr Pengar totalt: 1 338 000 kr 1 338 000 kr 0 kr 0 kr Utfallet för perioden september-december 2012 för besök ser ut på följande sätt:

September Oktober November December Antal landsting som

klarat minst 70 % 17 av 21 17 av 21 18 av 21 *

Antal landsting som

klarat minst 80 % 7 av 21 13 av 21 15 av 21 *

Norrbottens resultat 79,2 % 83,0 % 82,3 % 75,6 %

Pengar för 70 % 978 000 kr 978 000 kr 964 000 kr 873 000 kr **

Pengar för 80 % 0 kr 318 000 kr 268 000 kr 0 kr Pengar totalt: 978 000 kr 1 296 000 kr 1 232 000 kr 873 000 kr

(4)

LANDSTINGSSTYRELSEN DEN 30 JANUARI 2013

* Resultatet ännu ej tillgängligt.

** Beräkningen är preliminär.

Utfallet för perioden januari–april 2012 för operation/åtgärder ser ut på föl- jande sätt:

Januari Februari Mars April

Antal landsting som

klarat minst 70 % 11 av 21 12 av 21 13 av 21 13 av 21 Antal landsting som

klarat minst 80 % 6 av 21 8 av 21 9 av 21 8 av 21

Norrbottens resultat 81 % 86 % 87,8 % 87,6 %

Pengar för 70 % 1 991 000 kr 1 533 000 kr 1 491 000 kr 1 458 000 kr Pengar för 80 % 1 492 000 kr 1 053 000 kr 864 000 kr 961 000 kr Pengar totalt: 3 483 000 kr 2 586 000 kr 2 355 000 kr 2 419 000 kr Utfallet för perioden maj – augusti 2012 för operation/åtgärder ser ut på föl- jande sätt:

Maj Juni Juli Augusti

Antal landsting som

klarat minst 70 % 14 av 21 13 av 21 5 av 21 5 av 21 Antal landsting som

klarat minst 80 % 7 av 21 7 av 21 0 av 21 0 av 21

Norrbottens resultat 91 % 89 % 74 % 74,3 %

Pengar för 70 % 1 419 000 kr 1 491 000 kr 6 533 000 kr 5 364 000 kr Pengar för 80 % 1 139 000 kr 1 139 000 kr 0 kr 0 kr Pengar totalt: 2 558 000 kr 2 630 000 kr 6 533 000 kr 5 364 000 kr*

Utfallet för perioden september-december 2012 för besök ser ut på följande sätt:

September Oktober November December Antal landsting som

klarat minst 70 % 13 av 21 17 av 21 18 av 21 *

Antal landsting som

klarat minst 80 % 6 av 21 8 av 21 11 av 21 *

Norrbottens resultat 85,7 % 91,0 % 92,2 % *

Pengar för 70 % 1 491 000 kr 1 002 000 kr 971 000 kr 873 000 kr **

Pengar för 80 % 1 341 000 kr 936 000 kr 758 000 kr 218 000 kr **

Pengar totalt: 2 832 000 kr 1 938 000 kr 1 729 000 kr 1 091 000 kr

* Resultatet ännu ej tillgängligt.

** Beräkningen är preliminär.

Stimulansmedel barn och unga med psykisk ohälsa 2012 Norrbotten nådde målen både avseende besök och fördjupad utredning/be- handling för mätperioden januari–oktober 2012 (91 procent för besök och 89 procent för fördjupad utredning/behandling). Detta innebär ca 7,6 miljoner kronor i stimulansmedel för Norrbotten.

Norrbotten

Primärvården – telefontillgänglighet (0:an)

Nästa nationella mätning av primärvårdens telefontillgänglighet genomförs under mars 2013. Från och med januari kommer Norrbottens resultat att re- dovisas månadsvis i min rapport.

(5)

LANDSTINGSSTYRELSEN DEN 30 JANUARI 2013

Primärvården – läkarbesök inom 7 dagar (7:an)

Nästa nationella mätning av läkarbesök inom primärvårdens genomförs un- der mars 2013. Från och med januari kommer Norrbottens resultat att redo- visas månadsvis i min rapport.

Besök inom den specialiserade vården (90)

I december fanns det totalt 5 892 väntande patienter (inkl patientvald och medicinskt orsakad väntan) till ett första besök. Av dessa hade 107 patienter själva valt att vänta längre än 90 dagar.

Totalt fick 90,6 procent av patienterna sitt första besök inom vårdgarantins 90 dagar, vilket är en något sämre siffra jämfört med föregående månader.

Andelen som väntat kortare än 60 dagar uppgick till 75,6 procent i decem- ber.

Både kömiljardsuppfyllelsen (75,6 procent 2012 jämfört med 82,7 procent 2011) och vårdgarantiuppfyllelsen (90,6 procent 2012 jämfört med 95,2 pro- cent 2011) är sämre för december månad jämfört med föregående år.

Besök i Norrbotten, specialiserad vård, december 2011- december 2012 Månad Totalt antal

väntande (exkl PvV och

MoV*)

Andel väntat 90 dgr och

kortare (måluppfyl- lelse vårdga-

ranti)

Totalt antal väntande (inkl PvV, exkl

MoV*)

Andel väntat 60 dgr och

kortare (måluppfyl- lelse kömil- jard, minst 70

%)

December 5 496 95,2 % 5 573 82,7 %

Januari 5 370 93,7 % 5 459 79,2 %

Februari 5 417 93,5 % 5 503 83,8 %

Mars 5 366 94,8 % 5 442 85,2 %

April 5 331 94,7 % 5 390 82,0 %

Maj 5 428 93,2 % 5 489 81,2 %

Juni 4 976 92,4 % 5 033 81,2 %

Juli 5 511 90,8 % 5 584 68,9 %

Augusti 5 131 85,7 % 5 225 69,4 %

September 5 204 88,3 % 5 274 79,2 %

Oktober 5 956 91,9 % 6 026 82,8 %

November 5 732 92,5 % 5 811 82,3 %

December 5 745 90,6 % 5 852 75,6 %

*PvV = Patientvald väntan, MoV = Medicinskt orsakad väntan

I tabellen nedan redovisas tillgängligheten för besök per den 31 december 2012 uppdelat på olika verksamhetsområden och specialiteter (föregående månads resultat inom parentes).

Verksamhets- område:

- Specialitet

Totalt antal väntande exkl PvV*och

MoV*

Andel väntat 90 dgr och kortare (måluppfyllelse

vårdgaranti)

Totalt antal väntande inkl PvV*, exkl

MoV*

Andel väntat 60 dgr och kortare (måluppfyllelse

kömiljard, minst 70 %) Kirurgi totalt 4 200 (4 076) 93,0 % (95,1 %) 4 240 (4 103) 78,4 % (86,0 %) - Allmän kirurgi 722 (711) 98,8 % (98,6 %) 722 (711) 92,4 % (95,6 %) - Kvinnosjukvård 429 (453) 99,5 % (99,6 %) 430 (454) 96,5 % (96 %) - Ortopedi 1 180 (1 066) 96,9 % (98,7 %) 1 187 (1 070) 76,5 % (86,6 %) - Urologi 192 (230) 99,5 % (98,7 %) 193 (231) 93,8 % (94,8 %) - Ögonsjukvård 1 079 (1 007) 79,2 % (85,4 %) 1 105 (1 026) 57,5 % (68,5 %) - Öron-näsa- 598 (609) 96,7 % (99,0 %) 603 (611) 85,7 % (92,0 %)

(6)

LANDSTINGSSTYRELSEN DEN 30 JANUARI 2013

Verksamhets- område:

- Specialitet

Totalt antal väntande exkl PvV*och

MoV*

Andel väntat 90 dgr och kortare (måluppfyllelse

vårdgaranti)

Totalt antal väntande inkl PvV*, exkl

MoV*

Andel väntat 60 dgr och kortare (måluppfyllelse

kömiljard, minst 70 %) hals

Medicin totalt 1 363 (1 443) 82,2 % (83,9 %) 1 427 (1 491) 65,5 % (70,7 %) - Allmän intern-

medicin 336 (313) 95,2 % (94,3 %) 340 (314) 80,6 % (86,3 %) -Barn- och ung-

domsmedicin 177 (205) 95,5 % (98,1 %) 181 (207) 86,2 % (89,9 %) - Endokrinologi 18 (16) 94,4 % (93,8 %) 18 (16) 72,2 % (87,5 %) - Hematologi 6 (4) 83,3 % (100 %) 6 (4) 50,0 % (75,0 %) - Hjärtsjukvård 78 (74) 69,2 % (75,7 %) 83 (77) 37,3 % (53,2 %) - Hudsjukvård 156 (203) 99,4 % (98,5 %) 163 (208) 92,6 % (89,9 %) - Lungsjukvård 267 (285) 44,6 % (45,9 %) 302 (319) 30,1 % (28,2 %) - Mag- och

tarmsjukvård 89 (97) 92,1 % (89,7 %) 89 (97) 79,8 % (87,6 %) - Neurologi 65 (97) 87,7 % (85,6 %) 73 (100) 49,3 % (64,0 %) - Njurmedicin 17 (11) 94,1 % (90,9 %) 17 (11) 70,6 % (90,9 %) - Reumatisk

sjukvård 137 (117) 80,3 % (94,0 %) 138 (117) 60,1 % (73,5 %) - Spec smärt-

mottagning 17 (21) 94,1 % (95,2 %) 17 (21) 82,4 % (81,0 %) Psykiatri - barn 45 (49 100 % (100 %) 45 (49) 100 % (100 %) Psykiatri -

vuxna

137 (164) 99,3 % (97,6 %) 140 (168) 85,0 % (89,9 %) Totalt 5 745 (5 732) 90,6 % (92,5 %) 5 852 (5 811) 75,6 % (82,3 %)

* PvV = Patientvald väntan, MoV = Medicinskt orsakad väntan

Ungefär hälften av verksamhetsområdena ovan klarade även i december att erbjuda fler än 95 procent av patienterna ett första besök inom vårdgarantins tidsgräns.

Det var dock färre verksamhetsområden som denna månad klarade att nå upp till kömiljardens mål om att minst 70 procent av patienterna får ett besök inom 60 dagar eller kortare. Några verksamhetsområden klarade även 80 procents måluppfyllelse, det finns till om med ett antal som hade över 90 procents måluppfyllelse. Ögonsjukvården, hjärtsjukvården, lungsjukvården samt neurologin klarade inte heller denna månad kömiljardsmålet och sedan förra månaden har hematologin också tillkommit i denna grupp.

Operationer/åtgärder inom specialiserade vården (90)

I december fanns det totalt 1 857 väntande till operation/åtgärd. Av dessa var det totalt 12 patienter som själva hade valt att vänta längre än 90 dagar.

Fortfarande får nästan alla patienter i Norrbotten (97,4 procent) fick sin op- eration/åtgärd inom vårdgarantins 90 dagar i december. Andelen patienter som väntat 60 dagar eller kortare på operation/åtgärd var denna månad 85 procent, vilket är än försämring jämfört med föregående månader.

Även när det gäller operationer/åtgärder är både kömiljardsuppfyllelsen och vårdgarantiuppfyllelsen lägre i december 2012 jämfört med december 2011, men här är försämringen inte lika stor som när det gäller besöken.

Operation/åtgärd, inklusive övriga, i Norrbotten december 2011- december 2012

(7)

LANDSTINGSSTYRELSEN DEN 30 JANUARI 2013

Månad Totalt antal väntande (exkl PvV och

MoV*)

Andel väntat 90 dgr och

kortare (måluppfyl- lelse vårdga-

ranti)

Totalt antal väntande (inkl PvV*, exkl

MoV)

Andel väntat 60 dgr och

kortare (måluppfyl- lelse kömil- jard, minst 70

%)

December 2 025 98,0 % 2 051 86,7 %

Januari 1 910 96,6 % 1 939 81,4 %

Februari 1 848 96,1 % 1 884 85,8 %

Mars 1 776 97,4 % 1 802 87,8 %

April 1 767 97,7 % 1 786 87,6 %

Maj 1 545 98,5 % 1 556 91,5 %

Juni 1 376 98,6 % 1 386 89,4 %

Juli 1 698 95,6 % 1 718 74,3 %

Augusti 1 723 92,5 % 1 760 74,3 %

September 1 791 96,0 % 1 873 85,7 %

Oktober 1 801 99,0 % 1 820 90,5 %

November 1 776 98,9 % 1 785 92,2 %

December 1 808 97,4 % 1 820 85,0 %

*PvV = Patientvald väntan, MoV = Medicinskt orsakad väntan

I tabellen nedan redovisas tillgängligheten för operationer/åtgärder per den 31 december 2012 uppdelat på olika verksamhetsområden och specialiteter (föregående månads resultat inom parentes).

Verksamhets-

område Totalt antal väntande (exkl PvV och

MoV*)

Andel väntat 90 dgr och kortare (måluppfyllelse

vårdgaranti)

Totalt antal väntande (inkl PvV*, exkl

MoV)

Andel väntat 60 dgr och kortare (måluppfyllelse

kömiljard, minst 70 %) Gynekologi 146 (107) 99,3 % (100 %) 146 (107) 95,2 % (96,3%) Handkirurgi 72 (76) 97,2 % (98,7 %) 74 (76) 87,8 % (90,8%) Kirurgi 179 (202) 99,4 % (99,5 %) 179 (202) 92,7 % (96,5 %) Ortopedi 363 (370) 98,4 % (98,7 %) 365 (373) 90,1 % (93,6 %) Plastikkirurgi 18 (24) 100 % (100 %) 18 (24) 100 % (95,8 %) Ryggkirurgi 20 (24) 75 % (91,7 %) 20 (24) 55 % (79,2 %) Thoraxkirurgi 9 (6) 100 % (100 %) 9 (6) 77,8 % (100 %)

Urologi 73 (72) 100 % (100 %) 73 (72) 97,3 % (100 %)

Ögonsjukvård 549 (533) 94,7 % (98,3 %) 551 (536) 69,5 % (86,4 %) Öron-näsa-hals 379 (362) 99,2 % (99,5 %) 385 (365) 93 % (94,8 %) Totalt 1 808 (1 776) 97,4 % (98,9 %) 1 820 (1 785) 85 % (92,2 %)

* PvV = Patientvald väntan, MoV = Medicinskt orsakad väntan

Under december klarar plastikkirurgin, thoraxkirurgin samt urologin att er- bjuda samtliga sina patienter en operation/åtgärd inom vårdgarantins 90 da- gar.

Samtliga verksamheter, utom ryggkirurgin och ögonsjukvården, nådde samma månad kömiljardens mål om att minst 70 procent av patienterna får sin operation/åtgärd inom 60 dagar. De flesta av dessa klarade även 80 pro- cents måluppfyllelse.

Säker vård

Nationell satsning för ökad patientsäkerhet

Patientsäkerhetsöverenskommelsen mellan Sveriges Kommuner och Lands- ting (SKL) och staten syftar till att med patienternas behov i centrum upp-

(8)

LANDSTINGSSTYRELSEN DEN 30 JANUARI 2013

muntra, stärka och intensifiera patientsäkerhetsarbetet i landstingen för att skapa en säkrare vård. Utfallet av 2012 års överenskommelse visade att landstinget uppfyllde alla grundkraven och fyra av de sex indikatorerna vil- ket generade nästan 12 miljoner kr. De indikatorerna som inte uppfylldes var kravet på minskad antibiotikaförskrivning i öppenvård samt resultatet av pa- tientenkäten för primärvården 2011.

Det långsiktiga målet för antibiotikaförskrivningen är 250 recept/1 000 invå- nare och målet i årets överenskommelse var att visa på en minskning av an- tibiotikaförskrivningen med tio procent jämfört med tidigare år. Resultatet för landstinget visade att målet inte nåddes, men Norrbotten var ett av de elva län där antibiotikaförbrukningen minskat under den senaste 12-måna- dersperioden. På riksnivå har antibiotikaförbrukningen mätt i recept/1 000 invånare och 12-månadersperiod ökat något (0,3 %) jämfört med samma månader föregående år. Under tredje kvartalet 2012 har antibiotikaförbruk- ningen minskat i alla 21 län jämfört med tredje kvartalet 2011.

Landstinget nådde inte nådde målet 2012, men visade på en minskning i för- skrivningen den senare delen av året och totalt jämfört med tidigare är. Detta är effekter av ett intensifierat arbete i den lokala Stramagruppen under hös- ten 2012. Den lokala Stramagruppens uppdrag är att arbeta för en rationell antibiotikaanvändning samt följa upp och analysera det lokala resistensläget.

Vidare har arbetet fokuserat på utbildningsinsatser av antibiotikaansvariga läkare. Landstinget har sedan tidigare påbörjat ett förbättringsarbete med positiv utveckling till skillnad från andra landsting som påbörjat sitt förbätt- ringsarbete i samband med kravet från patientsäkerhetsöverenskommelsen.

Kravet i patientsäkerhetsöverenskommelsen gällande den nationella patien- tenkäten var att minst 70 i genomsnittligt PUK-värde (PUK står för patient- upplevd kvalitet och är ett viktat värde) skulle nås på tre frågor rörande lä- kemedelsfrågor. Norrbottens resultat visade ett PUK-värde på 59. Inga landsting i Sverige nådde det uppställda målet. Arbetet med att genomföra läkemedelsgenomgångar har precis startat och inte hunnit få genomslag. Må- lets relevans till förankring kan ha varit för högt ställt. Inför 2013 har indika- torn ändrats och kravet är nu att landstinget ska ha deltagit i den nationella patientenkäten för primärvården som genomförs under 2013.

(9)

LANDSTINGSSTYRELSEN DEN 30 JANUARI 2013

Överenskommelsen för 2013 bygger vidare på tidigare års överenskommelse och fokuserar på förbättrad patientsäkerhetskultur, minskad antibiotikaför- skrivning, läkemedelsförebyggande åtgärder samt minska vårdrelaterade in- fektioner, fallskador, trycksår och överbeläggningar. Ett fördjupat och bred- dat perspektiv på patientsäkerhetsfrågor handlar om att använda evidensba- serade metoder i det praktiska arbetet och att använda resultat i både ledning och styrning.

Strukturerad journalgranskning

Strukturerad journalgranskning ingick i 2012 års överenskommelse och är i årets överenskommelse ett grundkrav. Antal journaler som ska granskas är fler till antalet, egna resultat kommer att kunna tas ut från den nationella da- tabasen och landstingen ska kunna redovisa hur resultaten används i verk- samheten för att främja patientsäkerheten.

Landstinget har under 2012 granskat 20 slumpvis utvalda journaler per må- nad på varje sjukhus i länet under årets tre första månader.

Resultaten på nationell nivå 2012, som även är överförbara för Norrbotten, visade att skador återfanns i 14 procent av de granskade vårdtillfällena.

Vissa patienter hade mer än en skada. I genomsnitt var antalet skador per patient 1,2. Den vanligaste typen av skador var vårdrelaterade infektioner.

Fyra av tio skador, 39,5 procent, var sådana. Därefter följde läkemedelsrela- terade skador och kirurgiska skador. Den vanligaste vårdrelaterade infekt- ionen var urinvägsinfektion, som utgjorde nära en tredjedel.

Ungefär 95 procent av alla skador var lindriga, men i många fall krävdes extra sjukhusvård. Omkring fem procent av skadorna var allvarliga och bi- drog till en permanent skada eller hotade patientens liv. De dominerande skadetyperna stämmer överens med de riskområden som landstingen tidigare definierat i samarbete med SKL. Omkring dessa riskområden finns det i dag ett stort faktaunderlag som gör det möjligt att förebygga dessa typer av ska- dor. Utmaningen för landstinget är att rigga en hållbar organisation för struk- turerad journalgranskning på alla länets sjukhus samt på kliniknivå.

(10)

LANDSTINGSSTYRELSEN DEN 30 JANUARI 2013

Vårdrelaterade infektioner och följsamhet till hygienrutiner samt klädregler

Resultatet av den nationella mätningen i oktober av vårdrelaterade infektion- er och följsamhet till hygienrutiner samt klädregler visar att andelen vårdre- laterade infektioner har ökat något från tidigare mätning och ligger på 7,1 procent. I årets mätning ingick somatisk och vuxenpsykiatrisk slutenvård samt primärvårdens observationsplatser. Mätningen omfattade 600 patienter i Norrbotten.

0%

2%

4%

6%

8%

10%

12%

14%

VT 2008 HT 2008 VT 2009 HT 2009 VT 2010 HT 2010 VT 2011 HT 2011 VT 2012 HT 2012

NLL Riket

Källa; SKL;s databas för punktprevalensmätningar/VRI

Landstinget mäter följsamheten till basala hygienrutiner och klädregler varje månad sedan 2008 samt ingår i de nationella mätningarna två gånger per år.

Målet är hundra procent följsamhet och detta gäller alla yrkeskategorier som deltar i vård och behandling av patienter. Det senaste resultatet visade hög följsamhet till klädregler. Följsamheten till basala hygienrutiner var något lägre jämfört med den förra nationella mätningen.

0%

10%

20%

30%

40%

50%

60%

70%

80%

90%

100%

2009 Maj 2011 Januari

Februari Mars

April Maj

Juni Juli Augusti

Septem ber

Oktober November

December 2012 Januari

Februari Mars

April Maj

Juni Juli Augusti

Septem ber

Oktober November

December

Andel korrekta BH rutiner Andel korrekta klädregler Målvärde

Resultaten visar att arbetet måste fortsätta för att förbättra resultaten till nästa mätning. Tydliga målsättningar i landstings-, divisions- och verksamhetspla- nerna med uppföljning, medvetenheten om förekomst av vårdrelaterade in- fektioner, beteendeförändringar och uthållighet i patientsäkerhetsarbetet.

Mer kraft måste läggas på att systematiskt tillämpa de evidensbaserade åt- gärdspaketen för att förebygga vårdrelaterade infektioner.

Avvikelsehantering

Syftet med avvikelsehanteringsprocessen är att undanröja orsaker till risker, tillbud och negativa händelser för att öka patientsäkerheten och kvalitén i

(11)

LANDSTINGSSTYRELSEN DEN 30 JANUARI 2013

hälso- och sjukvården samt att förebygga att patienter drabbas av vårdska- dor.

Patientrelaterade avvikelser

0 1 000 2 000 3 000 4 000 5 000 6 000 7 000

2008 2009 2010 2011 2012

Antal registreringar Avslutade ärenden

Källa: Databasen Synergi 2012.

Registrerade avvikelser 2012 är till antalet relativt konstant jämfört med 2011. Begränsad handläggningstid till 60 dagar är en vidtagen åtgärd för att minska glappet mellan registrerade avvikelser och avvikelser som inte är behandlade (avslutade avvikelser).

I avvikelsehanteringssystemet finns totalt 381 vårdskador registrerade under 2012, jämfört med 400 vårdskador 2011. Resultatet visar en minskning på totalt antal vårdskador och de tre vårdskadeområdena med allvarliga konse- kvenser. Uppföljningen visade dock att det finns brister i skadeklassifice- ringen av registrerade vårdskador, vilket leder till en underrapportering i sy- stemet. Här krävs utbildningsinsatser och information samt översyn av avvi- kelsehanteringsorganisationen.

Vårdskador

0 50 100 150 200 250

Behandlingskrävande skada med bestående men

Behandlingskrävande skada utan bestående men

Dödsfall Ej behandligskrävande skada som medfört obehag 2011 2012

Källa: Databasen Synergi dec 2012.

Riskanalyser

Enligt patientsäkerhetslagen skärptes kraven på vårdgivaren att genomföra riskanalyser. Syftet med riskanalys är att identifiera och värdera risker, iden- tifiera orsaker samt att föreslå åtgärder som eliminerar, minskar riskerna el-

(12)

LANDSTINGSSTYRELSEN DEN 30 JANUARI 2013

ler mildrar konsekvenserna av en negativ händelse för patienten. Att analy- sera risker är ett proaktivt arbete.

Under 2012 har en pilotutbildning i riskanalys inom landstinget genomförts.

Sammanlagt fem deltagare från olika divisioner har genomfört utbildningen som genererade fyra riskanalyser under utbildningstiden. I landstinget har totalt 25 riskanalyser genomförts på verksamhetsnivå under 2012, jämfört med tre riskanalyser 2011.

Under 2013 kommer landstinget att erbjuda två utbildningstillfällen med 10 utbildningsplatser vardera, ett på våren och ett på hösten.

Fall och fallskador

Fallskador är den vanligaste orsaken till vårdskada hos äldre personer. Målet är att inga patienter ska falla och skada sig i samband med vård eller behand- ling.

0 100 200 300 400 500 600

2009 2010 2011 2012

Fallskada Risk för fall Tillbud för fall

Källa; Databasen Synergi dec 2012

Resultatet för 2012 visar att 72 patienter skadats i samband med fall under vård och behandling. Under samma tid registrerades 234 tillbud för fall och 11 rapporter om risk för fall. Antalet tillbud och risk för fall visar på en minskning jämfört med 2011 och antalet fallskador ligger på jämförbar nivå.

Fallriskbedömning, utredning och preventiva åtgärder ska följas och doku- menteras. Särskilt viktigt är det att patienter med risk för fall identifieras ti- digt så att förebyggande åtgärder omedelbart sätts in.

Säker läkemedelshantering

Säker läkemedelshantering syftar till att patienten behandlas med rätt läke- medel, i rätt mängd och vid rätt tidpunkt. Läkemedelsprocessen består av fler steg och de flesta avvikelserna hittas inom området ordination av läkemedel.

En orsak till detta är att det juni 2012 infördes ett nationellt ordinationssys- tem, Pascal, som används för att ordinera dosdispenserade läkemedel. Sys- temet hade säkerhetsbrister, varav några har rättats till under hösten.

(13)

LANDSTINGSSTYRELSEN DEN 30 JANUARI 2013

0 20 40 60 80 100 120 140 160

Hantering A dministratio n B iverkning Do kumentatio n Do sering

Io rdningställande

Ordinatio n Signering

2011 2012

Källa; Databasen Synergi dec 2012

För att höja patientsäkerheten ingår klinikapotekare som kompetensstöd på några av de verksamheter där äldre patienter vårdas som behandlas med många läkemedel. Detta har skapat förutsättningar för säkrare läkemedelsan- vändning. Arbetet med att åstadkomma säkrare läkemedelsanvändning i alla verksamheter, utifrån Socialstyrelsens nya riktlinjer om läkemedelsgenom- gångar, är påbörjat och är en av indikatorerna i årets patientsäkerhetsöver- enskommelse.

Ändamålsenlig läkemedelsanvändning är en av förutsättningarna för en ef- fektiv och säker sjukvård. Landstinget satsar därför på information och ut- bildning av sjukvårdspersonal i läkemedelsfrågor.

Kommunikation och information

Kommunikation och informationsöverföringen ska vara säker, fullständig, korrekt, avgränsad och komma i tid. En utökad användning av ett standardi- serat arbetssätt för säker kommunikation (SBAR) har skett under 2012 i Norrbottens läns landsting.

Ny rutin gällande sekretess och tystnadsplikt

I samverkan mellan patientsäkerhet, informationssäkerhet och personalen- heten har en landstingsgemensam rutin för sekretess och tystnadsplikt i vårdarbetet tagits fram. Det övergripande syftet är att skapa förutsättningar för trygga patienter och närstående, trygga medarbetare och chefer. Ett annat syfte är att tydliggöra medarbetarnas och chefernas rättigheter och skyldig- heter angående sekretess. Sekretessen ska säkra att obehöriga inte kan ta del av patientuppgifter. Som ett komplement till rutinen finns en film som kan användas i verksamheterna som underlag för diskussion runt sekretessfrågor på arbetsplatsträffar med mera.

Patientnämnden 2012

Patientnämnden avslutade 643 ärenden under 2012 jämfört med 569 ärenden under 2011. Därutöver kontaktades nämnden av en mängd patienter och medborgare som önskade vägledning i problem inom hälso- och sjukvården samt folktandvården.

Av tabellen framgår antal ärenden under 2011 respektive 2012.

Division Bemötande,

kommunikation Organisation, regler och re-

surser

Vård och be-

handlingsfrågor Totalt 2011 2012 2011 2012 2011 2012 2011 2012

Primärvård 60 67 29 38 49 52 138 157

(14)

LANDSTINGSSTYRELSEN DEN 30 JANUARI 2013

Division Bemötande,

kommunikation Organisation, regler och re-

surser

Vård och be-

handlingsfrågor Totalt 2011 2012 2011 2012 2011 2012 2011 2012 Opererande

spec 73 58 33 45 88 108 194 211

Medicinska spec

44 50 18 22 36 41 98 113

Vuxenpsyki-

atri 16 15 19 13 26 17 61 45

Diagnostik 3 7 8 3 3 15 14 25

Folktand-

vård 7 8 9 7 6 12 22 27

Service 1 0 2 3 1 0 4 3

Länsteknik 0 0 0 1 0 0 0 1

Landst ge-

mens 3 4 10 7 0 2 13 13

Kommuner 4 9 2 7 9 13 15 29

Privat pri- märv o vårdverk- samhet

5 7 0 5 5 7 10 19

Totalt 216 225 130 151 223 267 569 643

Varav:

Kvinnor Män

123 93

128 97

70 60

83 68

125 98

143 124

318 251

354 289 Det totala antalet ärenden har ökat med 74 eller 13 procent under 2012 jäm- fört med 2011, varav Bemötande, kommunikation med 9 ärenden eller 4 procent, Organisation, regler och resurser med 21 ärenden (16 procent) och Vård och behandlingsfrågor med 44 ärenden (20 procent).

I förhållande till totala antalet ärenden har andelen ärenden gällande Bemö- tande, kommunikation minskat med 3 procent, medan Organisation, regler och resurser samt Vård- och behandlingsfrågor ökat med 0,7 respektive 2,3 procent.

Alla hälso- och sjukvårdsdivisioner utom division Vuxenpsykiatri har fler ärenden 2012 jämfört med 2011. Nära två tredjedelar av ökningen gällde ärenden om vård- och behandlingsfrågor. Noterbart är också att kommuner- na nästa fördubblat antalet ärenden mellan 2011 och 2012.

Av det totala antalet anmälningar gällde 55 procent kvinnor, vilket är en minskning från 2011 då andelen var 56 procent.

Förbättringskunskap för enhetschefer

Den 28 november 2012 hölls det avslutande lärandeseminariet i den andra omgången av utbildningen i förbättringskunskap för enhetschefer. Syftet med utbildningen är att deltagarna ska lära sig leda och driva förbättringsar- beten på den egna enheten och i samverkan med andra. Utbildningen består av fyra lärandeseminarier varvade med arbete på hemmaplan. Ett förbätt- ringsarbete ska göras med team från den egna enheten.

Förbättringsarbetet har utgått från Sveriges Kommuners och Landstings åt- gärdspaket som ingår i den nationella satsningen för att öka patientsäkerhet- en och minska vårdskadorna eller annat arbete som varit angeläget för den

(15)

LANDSTINGSSTYRELSEN DEN 30 JANUARI 2013

egna verksamheten. I den andra omgången har 14 enhetschefer från divis- ionerna Opererande specialiteter, Medicinska specialiteter samt Primärvård deltagit.

Deltagarna presenterade sina förbättringsarbeten och fick också värdefull feedback av varandra. Påtagliga förbättringar redovisades och arbetet fortsät- ter på enheterna. Utvecklingsenheten tillsammans med verksamhetsutveck- lare och utvecklingsledare har hållit i utbildningen. En ny omgång av utbild- ning för enhetschefer kommer att starta i mars. Förbättringsarbetet ska utgå från verksamhetens mål eller annat som är angeläget för den egna verksam- heten.

Hälsosamtalet i skolan

Hälsosamtalet i skolan är en årlig enkätundersökning som görs i samband med skolsköterskans ordinarie hälsosamtal med elever i förskoleklass, års- kurs fyra, sju och gymnasiets första år. Datamaterialet är unikt i sitt slag och är ett samarbete sedan några år tillbaka mellan landstinget och skolsköters- korna i Norrbottens kommuner. Läsåret 2011/2012 deltog samtliga länets kommuner med sammantaget 8 316 elever, vilket är fler än något tidigare år.

Enkätfrågorna gör det möjligt att få en bild av hur hälsa, levnadsvanor och arbetsmiljö ser ut för länets barn, och också att följa utvecklingen över tid.

En årlig rapport sammanställs av landstinget på läns- och kommunnivå, och skolorna har också tillgång till data på skolnivå. Avsikten är att underlätta att fatta kunskapsbaserade beslut för att påverka hälsoutvecklingen.

Resultatet detta läsår visar att det som tidigare finns mycket att glädjas åt, som att de flesta av barnen i länet säger att de för det mesta mår bra och att de har en vuxen de kan prata med om det som är viktigt. Samtidigt finns en oroande utveckling när det gäller vissa levnadsvanor. Flickorna tenderar att knappa in på pojkarnas höga siffror för övervikt och fetma. Läskdrickandet bland pojkar i gymnasiet har också ökat kraftigt jämfört med föregående år.

Sömnen kopplad till vissa levnadsvanor behöver sättas mer i fokus. Bland pojkarna var det mer än dubbelt så vanligt att sällan eller aldrig sova bra bland gymnasieelever som satt länge framför datorn, jämfört med dem som satt kortare tid. Det var också vanligare att sällan sova bra bland elever som drack läsk ofta, jämfört med dem som drack läsk mer sällan.

Rapporten med tabellbilaga finns att läsa på www.nllplus.se/folkhalsa

Användning av 2012 års ram för folkhälsoarbete

Landstingsfullmäktige har beslutat att avsätta 2 miljoner kr per år till lands- tingets folkhälsoarbete. För år 2012 beslutade fullmäktige att denna särskilda ram för folkhälsoarbete skulle användas till samverkan för en bättre folk- hälsa i Norrbotten, liksom till bidrag. Nedan följer en redovisning av hur ramen använts under året.

Samverkan för en bättre hälsa i Norrbotten

Kommuner och landsting ställde sig år 2007 bakom en gemensam folkhälso- politisk strategi för Norrbotten. Sedan dess pågår arbetet med att genomföra och förverkliga innehållet i praktiskt arbete. Detta görs med stort fokus på samverkan. Resurser tilldelades för att möjliggöra:

(16)

LANDSTINGSSTYRELSEN DEN 30 JANUARI 2013

 Gemensamma aktiviteter med framförallt de lokala folkhälsoråden, till exempel utbildningar, konferenser och projekt.

 Fortsatt utveckling av en hälsofrämjande hälso- och sjukvård i form av till exempel metoder, stöd till uppföljning, erfarenhetsutbyte och inform- ationsinsatser.

 Förstärkt arbete med uppföljning, enkäter och fakta om hälsoläget, samt utökat stöd till kommunerna för spridning och användning av dessa fakta.

 Systematiskt förebyggande arbete mot övervikt och fetma.

 Medlemskap i nätverket Hälsofrämjande sjukhus och vårdorganisationer.

 Medverkan i nationella och internationella projekt i syfte att främja folk- hälsan.

Under 2010 startade landstinget tillsammans med två pilotkommuner en kraftsamling mot övervikt och fetma genom ett systematiskt förebyggande arbete på såväl lokal nivå som i landstingets egna verksamheter. År 2012 utgjorde satsningens tredje och sista år. I Livsviktigt samarbetade lands- tinget med kommunernas folkhälsoråd och andra lokala aktörer. Samtidigt som kommunerna vidtagit olika hälsofrämjande förändringar i skolorna, har landstinget bidragit genom att utbilda skolsköterskor så att de kan skriva ut fysisk aktivitet på recept till gymnasieelever, där behov finns.

Erfarenheterna av satsningens hälsosamtal med 30-åringar, som testades vid deltagande vårdcentraler, har bidragit till landstingsfullmäktiges beslut, att metoden nu breddas och ingår i beställningen till samtliga länets vårdcen- traler från och med 2013. Metoden kommer också att användas för genomfö- rande av de hälsosamtal med 40-, 50, och 60-åringar som fullmäktige beslu- tade ska genomföras från 2014.

Utbildningar har genomförts och material har tagits fram för att stödja hälso- och sjukvården att arbeta sjukdomsförebyggande. För att ytterligare stärka verksamhetens hälsoorientering genom en tydligare målinriktning mot för- bättrad hälsa för patienter, medarbetare och befolkning är landstinget med- lem i det nationella nätverket för hälsofrämjande sjukvård, HFS. Under 2012 har en person fått i uppdrag att vara processledare, för att leda det fortsatta arbetet med att förverkliga medlemskapet i verksamheten.

Tobaksfri Duo är en kontraktsmetod utvecklad i Västerbotten som riktar sig mot ungdomar i årskurs 7–9. Ungdomen får erbjudande i årskurs 6 om att skriva ett kontrakt tillsammans med en vuxen där båda parterna lovar att vara tobaksfria årskurserna 7-9. År 2012 var 66 skolor med i Tobaksfri duo jämfört med 2011 då det var 42 skolor. Sammanlagt 768 elever i länet har skrivit kontrakt av 1 409 erbjudna elever (54.5 %). Antal elever som skriver kontrakt har ökat från 696 (2011) till 768 (2012), alltså en ökning på 10.3 procent. Arbetet med Tobaksfri duo fortgår och alla skolor som deltar er- bjuds regelbundet klassbesök och stöd på annat vis. Varje år hålls en utbild- ningsdag för skolpersonal och folktandvården för att inspirera och fortbilda inom tobak.

Bidrag inom folkhälsa

Genom ramen stödjer landstinget projekt inom folkhälsa. En bidragsform är

”Snabba ryck folkhälsa”, som möjliggör bidrag till mindre folkhälsoinsatser som kräver snabbare handläggning. Den andra bidragsformen stödjer folk-

(17)

LANDSTINGSSTYRELSEN DEN 30 JANUARI 2013

hälsoprojekt med en folkbildande inriktning. Under år 2012 har landstinget tagit emot 12 ansökningar om projekt för folkbildande aktiviteter för ut- veckling av folkhälsoarbetet i länet, till en summa av sammanlagt 1 030 000 kr. Av de 12 ansökningarna beviljades sex projekt, till en summa av 334 000 kr. De övriga sex ansökningarna, för sammanlagt 696 000 kronor, fick av- slag.

De projekt som beviljats medel under år 2012 är:

Projekt Summa kronor Målområde

Patientsäkerheten och Uppfölj- ningsarbetet, SKPF Kalix

5 000 Hälsofrämjande hälso- och sjuk- vård

Friskvård för Hjärt- och lung- sjuka, Hjärt- och lungsjukas länsförening i Norrbotten, Luleå

5 000 Hälsofrämjande hälso- och sjuk- vård

Folkbildande insatser för folk-

hälsa, MulligaBarn.se 156 000 Barn och ungas uppväxtvillkor Hälsa för Livet, Reumatikerför-

eningen i Piteå 18 000 Hälsofrämjande hälso- och sjuk- vård

Egenmakt och ledarskap i id- rottsrörelsen, Norrbottens Id- rottsförbund Luleå

50 000 Delaktighet och inflytande i samhället

Utvecklingsprojekt om ADHD,

ABF Norr 100 000 Hälsofrämjande hälso- och sjuk-

vård

Beviljade projekt ska kunna kopplas till intentionerna med Norrbottens folk- hälsopolitiska strategi, inte minst att främja en jämlik hälsa. Ett av projekten, Egenmakt och ledarskap i idrottsrörelsen har ett integrations- och ett jäm- ställdhetsperspektiv. Projekten Hälsa för Livet och Utvecklingsprojekt om ADHD har fokus på funktionsnedsättning. Två av projekten, Folkbildande insatser för folkhälsa och Egenmakt och ledarskap i idrottsrörelsen, vänder sig specifikt till barn och ungdomar. Bidraget ”Snabba ryck folkhälsa” har under 2012 stött sju projekt, med sammanlagt 52 200 kr. Sex av projekten inriktar sig på olika sätt på barns hälsa, både generellt, liksom riktade till flickor, samt ungdomar som stammar. Ett projekt riktade sig mot att främja äldres hälsa, med fysisk aktivitet.

Redovisning mot budgetramen för folkhälsa (kr)

Målområde Budget 2012 Utfall

Samverkan

- Informatör till skolorna i Tobaksfri Duo

- Medlemskap Hälsofrämjande sjukhus och vårdorganisation- er

- Övrig samverkan

200 000 50 000 1 250 000

159 400 11 500 812 700

Summa Samverkan 1 500 000 983 600

Bidrag

- Förebyggande genom folkbildning - Snabba ryck

400 000 100 000

334 000

52 500

Summa bidrag 500 000 386 500

Summa 2 000 000 1 370 100

Överenskommelser med staten

Bättre liv för sjuka äldre

Överenskommelsen mellan staten och Sveriges Kommuner och Landsting (SKL) om en sammanhållen vård och omsorg om de mest sjuka äldre för 2013 är godkänd av regeringen. Överenskommelsen omfattar 915 miljoner

(18)

LANDSTINGSSTYRELSEN DEN 30 JANUARI 2013

kr för prestationsersättning till landets kommuner och landsting. De priorite- rade områdena är som tidigare palliativ vård, vårdprevention, demens, läke- medel och sammanhållen vård och omsorg. Statliga medel kommer även att delas ut för utvecklingsledare och fortsatt analysarbete av indikatorerna und- vikbar slutenvård och återinläggningar inom 30 dagar.

Grundläggande krav för att ta del av medlen är ett gemensamt politiskt för- ankrat beslut om en aktuell handlingsplan för 2013 som behandlar förbätt- ringar i vård och omsorg om sjuka äldre med särskilt fokus på en samman- hållen vård- och omsorg. Ett annat krav är att kommuner och landsting ska dokumentera hur det systematiska förbättringsarbetet avseende riskanalys, egenkontroll och avvikelsehantering enligt 5 kap. SOSFS 2011:9 ska bedri- vas.

År 2012 uppgick den statliga prestationsersättningen till 860 miljoner kr.

Den totala ersättningen till Norrbottens kommuner och landstinget blev drygt 4,6 miljoner kr. Landstinget fick prestationsersättning inom området vård- prevention (1 180 645 kr). Landstinget i Västmanland fick mest prestations- ersättning, cirka 41 miljoner kr. 2012 var första året med denna typ av er- sättningsmodell och det har medfört en längre startsträcka. Nu gäller det att få mer verkstad och konkreta resultat under 2013.

Prestationsersättning inom området vårdprevention utgår ifrån medverkan i kvalitetsregistret Senior alert. År 2013 skärps kraven för att uppnå prestat- ionsersättning för vårdpreventivt arbete. Krav ställs på att åtgärder ska sättas in för dem som så behöver och att de ska följas upp i kvalitetsregistret Senior alert. En annan nyhet är att bedömning av munhälsa prestationsersätts.

Landstinget nådde inte upp till målet att registrera minst 70 procent av alla dödsfall i Svenska Palliativregistret. Det finns goda förhoppningar om att detta mål kan nås under 2013 vilket är en förutsättning för att erhålla prestat- ionsersättning inom palliativ vård enligt den nya överenskommelsen. Kvali- teten i den palliativa vården har blivit bättre, men fortfarande återstår en hel del att göra. För att stimulera detta arbete kommer prestationsersättning för 2013 att delas ut för brytpunktsamtal, smärtskattning, munhälsa och ordinat- ion av injektionsmedel mot ångest.

För att kunna följa upp kvaliteten i demensvården fordras registrering i Svenska Demensregistret (SveDem). Dessvärre verkar det dröja innan över- tankning mellan patientjournalsystemet VAS och SveDem blir möjlig. I vän- tan på detta är det angeläget att berörda enheter ser över sina arbetssätt inom demensvården och förbättrar dessa enligt Nationella riktlinjer och det ge- mensamma programmet som tagits fram för vård och omsorg för personer med demenssjukdom i Norrbotten. Positivt att en del vårdcentraler går före och har anslutit sig till SveDem trots att övertankningen inte är klar.

Alla landsting har förbättrat sig inom läkemedelsområdet. Endast två lands- ting, Blekinge och Västmanland klarade att minska olämplig läkemedelsan- vändning med 10 procent, vilket var kravet för prestationsersättning 2012.

Norrbotten nådde en minskning med 4,1 procent. Under våren kommer det att hållas breda utbildningar inom öppenvård i länet med syfte att förbättra läkemedelsbehandlingen för äldre. Förhoppningsvis kommer detta att resul- tera i bättre livskvalitet för de mest sjuka äldre.

Inom området sammanhållen vård och omsorg var det inget län som upp- nådde målsättningen att minska indikatorerna undvikbar slutenvård och åter-

(19)

LANDSTINGSSTYRELSEN DEN 30 JANUARI 2013

inläggningar på sjukhus inom 30 dagar med 10 procent. Av de nio län som lyckades att uppnå en minskning av dessa indikatorer var Norrbotten på tredje plats med en minskning med 3,1 procent. Landstinget har för avsikt att under 2013 bygga upp en struktur och hitta nya arbetssätt som på ett bättre sätt svarar upp mot en sammanhållen vård och omsorg för våra sjuka äldre.

För att få ökad kraft i arbetet så kommer teamen som ingår i Lednings- kraft att förändras med mer representation från läns- och verksamhetsche- fer inom landsting och kommun. Två team ska bildas, det ena kommer att arbeta med att förbättra processerna för de sjuka äldre vid in- och utskriv- ning på sjukhus och det andra teamet arbetar med förbättringar inom den öppna vården och omsorgen för att trygga de äldre i hemmet. I Luleå/Bo- denområdet kommer fem vårdcentraler att medverka i ett förbättringsarbete som syftar till att fånga upp individer med behov av stärkta insatser och samordnad planering från både primärvård, hemtjänst och hemsjukvård.

Landstinget är ett av tio landsting som deltar i ett spännande arbete med att utveckla nya ersättningsmodeller, vilket bland annat har resulterat i ny kun- skap om vilka interventioner som kan vara framgångsrika för att äldre perso- ner inte i onödan ska behöva läggas in på sjukhus. Under våren ska piloter starta i Piteå och Kalix för att förstärka utskrivningsprocessen. Breddinfö- rande av framgångsrika koncept till andra delar av länet planeras ske under året.

För att klara denna utmaning fortsätter landstinget att satsa på utveckling och implementering av samordnad individuell plan (SIP) och Meddix som är ett IT- stöd för vårdplaneringar mellan landsting och kommun.

Saammanfattningsvis gäller det att vara uthålliga och fråga efter resultat på alla nivåer så att utvecklingen inte stannar av. Under 2013 kommer det ske en hel del aktiviteter som bör leda till reella förbättringar för de mest sjuka äldre i Norrbotten.

Sjukskrivningsmiljarden Resultat 2011

Tilldelningen av medel är i dagsläget inte definitivt. Prognosen för lands- tingets del ser ut på följande sätt:

 Rörlig del (sjukpenningtalet och antalet nytillkomna sjuk- och aktivitets- ersättningar): Prognos 9 000 000 kr.

 Villkorade delar:

En jämställd sjukskrivning: Prognos 1 310 860 kr.

Försäkringsmedicinsk kompetensutveckling: Prognos 3 932 581 kr.

Kvalitet på läkarintyg: Landstinget får ersättning i relation till de för- bättringar som uppnås i jämförelse med resultatet från 2011 års granskning som var 56 procent godkända intyg. Resultatet stäms av med Sveriges Kommuner och Landsting och meddelas till landstingen under april 2013. Landstingets del av 200 miljoner kr utbetalas, om villkoret uppfylls. Prognos ej möjlig.

Fördjupade utredningar: Antal beställningar från Försäkringskassan till och med 19 november 2012 (brytpunkt för 2012); 79 teambaserade

(20)

LANDSTINGSSTYRELSEN DEN 30 JANUARI 2013

utredningar och sju särskilda läkarutlåtanden. Möjlig ersättning:

3 007 000 kr.

Ersättningarna utbetalas under januari–april 2013.

Överenskommelsen 2012

Maximal ersättning för varje uppfyllt villkor per landsting är länets befolk- ningsandel i förhållande till villkorsbeloppet. Följande delar ingår:

 Rörlig del: 230,8 miljoner kr.

 Villkorade delar:

Jämställd sjukskrivningsprocess 50 miljoner kr.

Kompetenssatsning i Försäkringsmedicin 150 miljoner kr.

Tidig samverkan i sjukskrivningsprocessen 50 miljoner kr.

Kvalitet läkarintyg 100 miljoner kr.

Elektroniskt informationsutbyte 114,2 miljoner kr.

Fördjupade utredningar 250 miljoner kr.

Aktivitetsförmågeutredning (AFU) försöksverksamhet 50 miljoner kr.

Överenskommelsen 2013

Överenskommelsen mellan staten och SKL om en kvalitetssäker och effektiv sjukskrivningsprocess är en ettårig överenskommelse. Alla områden från 2012 fortsätter, ett nytt område är kring tidig samverkan i sjukskrivningspro- cessen. Överenskommelsen ska underlätta att bygga/säkerställa för ett lång- siktigt arbete på vårdgivar- och verksamhetsnivå och ha ett helhetsperspek- tiv.

Följande delar ingår:

 Rörlig del: 230,8 miljoner kr.

 Villkorade delar:

Jämställd sjukskrivningsprocess 50 miljoner kr.

Kompetenssatsning i Försäkringsmedicin 150 miljoner kr.

Tidig samverkan 50 miljoner kr.

Kvalitet läkarintyg 100 miljoner kr.

Elektroniskt informationsutbyte 114,2 miljoner kr .

Fördjupade utredningar 250 miljoner kr.

AFU försöksverksamhet 50 miljoner kr.

Området Jämställd sjukskrivningsprocess ska senast 30 augusti redovisa kortsiktiga åtgärder, status på långsiktiga och uppdaterad handlingsplan uti- från relevant underlag samt minst en åtgärd inom området våld i nära relat- ion, med syfte att hitta rutiner för att ”våga fråga” bland annat.

Inom området Kompetenssatsning i försäkringsmedicin ska landstingen sen- ast den 30 augusti redovisa kortsiktiga åtgärder, status på långsiktiga och uppdatera handlingsplanen samt statusen angående landstingens utbildning

(21)

LANDSTINGSSTYRELSEN DEN 30 JANUARI 2013

och handledning för läkarnas AT- och ST-utbildning och uppdatering av handlingsplanen.

För området Tidig samverkan i sjukskrivningsprocessen ska landstingen ska till den 30 augusti beskriva hur samverkan sker i dag och göra en analys av utvecklingsbehovet samt redovisa en plan för hur en funktion för koordine- ring för effektiv samverkan kring individen i sjukskrivnings- och rehabilite- ringsprocessen kan utvecklas.

Inom området Kvaliteten i läkarintyg kommer Försäkringskassan att göra en uppföljning av villkoret genom att granska kvaliteten i läkarintyget på samma sätt som tidigare överenskommelser. Varje landsting får ersättning i förhållande till de förbättringar som uppnås jämfört med resultatet från granskningen i 2012 års överenskommelse.

Inom Utökat elektroniskt informationsutbyte fortsätter SKL, tillsammans med Försäkringskassan, det arbete som påbörjats, genom att under 2013 driftsätta utvecklade lösningar och genomföra fördjupade analyser, utred- ningar och tester på nationell nivå. Nationellt ska en intygstjänst och statistiktjänst ska vara driftsatt och en fortsättning av arbetet med att inte- grera beslutstöder i journalsystemet i samarbete med Socialstyrelsen. Lands- tingen ska till 31 oktober redovisa en genomförandeplan för driftsättning av funktion för att läkarintygen sänds till intygstjänsten senast 2014. En snabb- hetspremie finns för de landsting som kan realisera funktionen under 2013.

För Fördjupade medicinska utredningar gäller att landstingen ska leverera särskilda läkarutlåtanden och teambaserade medicinska utredningen efter beställning av Försäkringskassan. Ersättningen för särskilda läkarutlåtanden höjs till l14 000 kr (tidigare 12 0000 kr), medan ersättningen för teambase- rade utredningar även i fortsättningen är 37 000 kr.

Försöksverksamhet med AFU ingår inte i den nationella överenskommelsen.

Diskussioner pågår för närvarande om vilka landsting som ska medverka i försöksverksamheten.

Rehabgarantin Resultat 2012

Jag kommer att rapportera resultatet för 2012 i min nästa rapport till styrel- sen (5 mars).

Överenskommelsen 2013

Staten och SKL har genom en överenskommelse enats om en rehabilite- ringsgaranti för 2013. Bakgrunden till överenskommelsen är att bakom cirka 60 procent av alla sjukskrivningar som är över 14 dagar finns kvinnor och män som har lättare/medelsvår psykisk ohälsa och eller smärta. Rehabilite- ringsgarantin innebär att kvinnor och män i arbetsför ålder, 16–67 år, har möjlighet att, efter att vården har gjort en medicinsk bedömning, få tillgång till evidensbaserade insatser. Syfte är att åstadkomma en ökad återgång i ar- bete eller att förebygga sjukskrivning.

 Multimodal rehabilitering (MMR) innefattar sammansatta åtgärder ge- nomförda av flera olika professioner under 4–8 veckor för patienter med långvarig diffus smärta i rörelseapparaten (rygg/nacke).

 Kognitiv beteendeterapi (KBT) eller Interpersonell terapi (ITP) för pati- enter med ångest, depression eller stressrelaterade besvär.

(22)

LANDSTINGSSTYRELSEN DEN 30 JANUARI 2013

Nyheter 2013 är:

 KBT- och IPT-behandlingar omfattar 8–20 tillfällen (tidigare 10–20).

 Handledare bör finnas vid KBT-behandling (steg 1).

 Kompetenshöjning på sikt från grundläggande (steg 1) till legitimerade psykoterapeuter eller legitimerade psykologer. Pengar finns avsatta för detta ändamål (påslag 1 000 kr/behandlad patient).

 Arbetsgivarkontakten är viktig. Vården kontaktar Försäkringskassan, som har ett samordningsansvar. Samtycke från patienten krävs.

 Företagshälsovården ges möjlighet att remittera patienter som ryms inom ramen för rehabiliteringsgarantin till patientens hemlandsting. Landsting- en och företagshälsovården bör komma överens om hur detta samarbete ska ske i praktiken.

 Medel är avsatta för att utveckla e-tjänster för stöd och behandling av bland annat internetbaserad KBT-behandling.

Överenskommelsen omfattar 1 miljard kr som fördelas på följande sätt:

 948 miljoner kr för behandlings-/rehabiliteringsinsatser.

 25 miljoner kr till REHSAM.

 5 miljoner kr till kunskapsspridning och implementering.

 10 miljoner kr till nya forskningsprojekt.

 12 miljoner kr för att utveckla e-tjänster.

Ersättning till landstingen utges för:

 MMR 1 som utförs i primärvård: 25 000 kr per behandlingsserie.

 MMR 2 som utförs i specialistvård: 45 000 kr per behandlingsserie.

 KBT eller ITP: 12 000 kr per genomförd behandling.

Landstingen ska rapportera genomförda behandlingsinsatser vid fyra till- fällen till Försäkringskassan: 30 april, 31 augusti, 31 oktober och 31 mars 2014.

Stärka barnets rättigheter

Landstinget arbetar främst med att stärka barnets rättigheter inom hälso- och sjukvården. Under 2012 har arbetet koncentrerats till följande områden:

Barn som anhörig och patient

Ett kunskapsunderlag och ett antal informationsbroschyrer (bland annat om barns reaktioner ner ett syskon/förälder är allvarligt sjuk) har tagits fram. En utveckling i VAS har också gjorts för att kunna registrera och följa upp barn som anhöriga samt ett formulär att använda inför ställningstagande till ett barns behov av information, råd och stöd.

Barn som far illa

Ett nytt kunskapsunderlag har tagits fram gällande ”Barn som far illa”. En ny landstingsgemensam blankett för anmälan till socialtjänsten har också tagits fram samt information om och när denna ska användas. För att underlätta för hälso- och sjukvårdspersonalen har också en rutin tagits fram gällande hur

(23)

LANDSTINGSSTYRELSEN DEN 30 JANUARI 2013

man praktiskt ska hantera misstankar om misshandel/sexuella övergrepp på barn/ungdomar. Det har även initierat en utveckling i VAS för att kunna re- gistrera anmälningar till socialtjänsten.

Barn och ungdomar som socialtjänsten ska placera enligt socialtjänstlagen (SoL) eller lag med särskilda bestämmelser om vård av unga (LVU) har rätt att få genomgå en läkarundersökning. Bakgrunden till detta är att det upp- märksammats att placerade barn ofta har sämre hälsa och även ouppmärk- sammade hälsoproblem. Med anledning av detta har ett arbete startats till- sammans med Kommunförbundet Norrbotten för att ta fram en rutin samt beställningsblankett när det gäller dessa läkarundersökningar.

Utbildning/konferens

Landstinget har deltagit med representant i SKL:s utbildning ”FN:s konvent- ion om barnets rättigheter i teori och svensk praktik” (sex dagar). En halv- dagsutbildning har anordnats för landstingsfullmäktige om Barnkonvention- en samt vilka krav den ställer på landstinget. Det har också anordnats en halvdagsutbildning för ett 50-tal barnrättsombud (från primärvård och speci- alistvård i hela länet) när det gäller barnkonventionen och barn som patient och anhöriga.

Planeringen av regional konferens kring ”Barnets rättigheter” maj 2013 har påbörjats tillsammans med SKL och Kommunförbundet Norrbotten.

Planering 2013

Under 2013 kommer landstinget att koncentrera sitt arbete på fortsatt imple- mentering av riktlinjen ”Barnet som anhörig och patient”, implementering och utbildning på området ”Barn som far illa” (bland annat anmälan till so- cialtjänsten) samt implementering av rutinen ”Läkarundersökning av barn inför placering enl SoL eller LVU”. Landstinget kommer också att planera för utbildnings-/uppföljningsträffar med landstingets barnrättsombud, där förhoppningen är att alla verksamheter ska ha ett barnsrättsombud vars upp- gift ska vara att säkerställa att barnperspektivet på enheten hålls levande och att tillhandahålla och förmedla aktuell kunskap på området till sina kollegor.

Fortsatt planering och genomförande av den regionala konferensen om Bar- nets rättigheter som är inplanerad till den 15 maj 2013. Ambitionen är också att ta fram en handlingsplan för landstingets arbete med barnkonventionen och barnrättsfrågorna i linje med regeringens ”Strategi för att stärka barnets rättigheter i Sverige”.

Jämlik vård

Landstinget ska erbjuda kvalitativt likvärdig vård och medborgarservice samt tillhandahålla och fördela vården på jämlika villkor. Oavsett var i länet patienten bor, vilket könsöverskridande identitet eller uttryck, etnisk tillhö- righet, religion eller annan trosuppfattning, funktionshinder, sexuell lägg- ning, ålder eller kön patienten har, ska vården tillhandhållas och fördelas på jämlika villkor.

År 2013 fortsätter arbetet med SKL:s och Socialdepartementets överens- kommelse om insatser för att främja en mer jämlik hälso- och sjukvård 2013.

Landstinget har under 2012 kartlagt arbetet med jämlik hälso- och sjukvård i och påbörjat fortsatta kunskapshöjande insatser för personal och ledning.

Under 2009 tog samtliga chefer del av en mångfaldsutbildning och under

(24)

LANDSTINGSSTYRELSEN DEN 30 JANUARI 2013

2013 systematiseras en årlig kursdag i mänskliga rättigheter och jämlik vård för vårdpersonal.

Under 2013 kommer Granitens vårdcentral i Kiruna att HBT-certifiera sig och ledningsgruppen och fullmäktige får kompetenshöjande insatser inom ramen för Jämlik vård och medborgarservice.

Flertalet av landstingets divisioner har jämlikhetsarbete igång och lands- tingsövergripande kan nämnas ett fortsatt arbete inom bland annat hälso- samtal kopplat till flyktingar och asylsökande, HIV-projekt där socioeko- nomiskt utsatta grupper nås samt arbetet med våld i nära relation.

Hållbar jämställdhet

Landstinget implementerar det långsiktiga och hållbara arbetet med jäm- ställdhetsintegrering som påbörjades 2008 och sedan förra årsskiftet finns landstingets jämställdhetsarbete med i det nationella redovisningssystemet MakEQuality, som gör det möjligt både för beslutsfattare, ledare och perso- nal, men även medborgare/patienter att se hur landstinget arbetar med jäm- ställdhet i jämförelse med andra landsting i landet.

Landtinget arbetar även med en omfattande kompetensinsats så att all perso- nal inom hälso- och sjukvård kan höja sin sakkunskap kopplat till jämställd vård, vilket i sin tur skapar möjlighet för en ökad kvalitativt likvärdig, jäm- ställd och jämlik vård.

Inom ramen för tredje delmålet ”Jämn fördelning av det obetalda hem- och omsorgsarbetet”, satsar landstinget på alla gravida i länet som under 2013 får boken; Det löser sig jämt. Boken fokuserar på föräldraledighet och jäm- ställdhet i vardagen. Syftet med boken är att ge en inblick i hur olika famil- jer, oavsett deras familjeform, omsätter kunskap om jämställdhet till kon- kreta handlingar i vardagen.

Inom ramen för jämställdhet finns också fjärde delmålet ”Mäns våld mot kvinnor ska upphöra”. Arbetet med mäns våld mot kvinnor och barn och våld i nära relation processades under 2012 och under våren antogs ett nytt vårdprogram: Våld i nära relation. Under 2013 fortsätter insatser med vår- dens ansvar att fråga om våldsutsatthet och kompetenshöjande insatser för all vårdpersonal inom området.

Jämställdhetsintegreringsarbetet kopplat till SKL:s satsning på hållbar jäm- ställdhet innefattar också möjligheten att ta fram ytterligare tio stycken stan- dardvårdplaner. En standardvårdplan anger basnivån för vårdpersonalens åtgärder. Resultatet av att arbeta fram en standardvårdplan gynnar både om- råden som jämställdhet, jämlikhet och andra förbättringsområdet som till exempel följsamhet av rutiner. Exempel på upptäckter som upptäckts vid journalgranskningen är otydliga rutiner, fler män än kvinnor fick sjukgym- nastik, fler prover togs på män vid ankomst till sjukhuset/vårdavdelning, inga av kvinnorna hade komplett provtagning enligt nationellt vårdprogram .

Psykisk ohälsa

I maj 2012 träffade SKL och Socialdepartementet överenskommelse gäl- lande stöd till riktade insatser inom området psykisk ohälsa. Kommuner och landsting skulle för att få del av medlen uppfylla några grundkrav och sedan göra en prestation. För detta avsattes 350 miljoner kr för 2012. Socialstyrel- sen har regeringens uppdrag att bedöma om grundkrav och prestationer upp- nåtts.

Referanslar

Benzer Belgeler

I den ekonomiska handlingsplanen har, de divisioner som redovisade ett under- skott i verksamheten år 2011, redovisat ekonomisk effekt av 2012 års åtgär- der år 2012 samt effekter

Europaforum avslutades med att nätverket och politiker från samtliga fyra län tillsammans antog positionspapper som lyfter fram norra Sveriges syn på bland annat vikten av

• Utvecklingen av en effektiv hälso- och sjukvård genom spridning och tillämpning av vetenskapliga rön. • En hög kvalitet i utbildning av vårdpersonal för norrlandstingen.

Tycker du att det är ok att Region Norrbotten har en beslutsordning som omöjliggör länssamverkan inom Psykisk hälsa som dessutom gör att länet går miste om åtskilliga miljoner

Regionstyrelsen har 3 februari 2021 beslutat att ” Ge regiondirektören i uppdrag att återkoppla om vidtagna åtgärder för att förbättra styrning, kontroll och uppföljning av

-vilka åtgärder har vidtagits för att möta denna ökade psykiska ohälsa bland olika grupper. -vilken beredskap finns om den

Kraven har skärpts i årets överenskommelse och förutsättningarna för att få ta del av medlen är att minst 70 procent av patienterna i landstinget har vän- tat 60 dagar eller

Utgångspunkten för satsningen är en nollvision när det gäller antalet undvik- bara skador, s k vårdskador. Målet är att gradvis minska antalet vårdskador. Vidare är strävan