• Sonuç bulunamadı

Landstingsdirektörens rapport

N/A
N/A
Protected

Academic year: 2021

Share "Landstingsdirektörens rapport"

Copied!
36
0
0

Yükleniyor.... (view fulltext now)

Tam metin

(1)

LANDSTINGSSTYRELSEN DEN 10 MARS 2011

Landstingsdirektörens rapport

Dnr 17-11

Muntlig information...2

Bilagor ...2

Vårdval Norrbotten ...2

Tillgänglighet och vårdgaranti ...3

Patientsäkerhetsöverenskommelsen...7

Patientsäkerhetslagen ...8

Avvikelsehanteringsprocessen ...8

Nya chefläkare ...12

Chefs- och ledardagen...12

Vårdcentralen flyttar in i patientens dator ...13

Utvecklingen av antalet anmälningspliktiga sjukdomar ...13

Stimulansmedel för bättre vård av de mest sjuka äldre...16

Nya vårdbarometern ...17

Fast vårdkontakt ...22

Fördelning av statsbidrag för HIV/STI-prevention...23

Upphandling av ambulanshelikoptertjänst ...24

Samarbete med Hermelinen ...25

Unika barnböcker om rättspsykiatri...25

Om- och tillbyggnad Sunderby sjukhus ...25

Framtidens hotell ...28

Ändring av telefonväxlar ...28

Brandskydd ...29

Överföring av bilar mellan enheter...29

Förarutbildning ...29

Kultursamverkan ...29

Möte med kommunernas kulturtjänstemän...30

Länskonstmuseet ...30

Norrbottensmusiken...30

Norrbottens museum ...31

Länsbiblioteket ...31

Kultur och hälsa ...32

Naturbruksskolorna ...33

Arbetet med att bilda en regional kollektivtrafikmyndighet fortgår ...33

Medfinansieringen till projektet ENA - Plattform för entreprenöriellt lärande i Norrbotten ...34

Utbildning och framtid en mötesplats för rekrytering och utbildning för unga ...34

En stark sammanhållningspolitik kopplad till EU2020 är bra för regionerna 35 Omvärldsbevakat ...36

(2)

LANDSTINGSSTYRELSEN DEN 10 MARS 2011

Muntlig information

• Filmen ”Förbättringsarbete 2010”.

• Generationsväxlingsprojekten.

• Om- och tillbyggnad av Sunderby sjukhus.

Bilagor

• Uppföljning av uppdrag.

Vårdval Norrbotten

Vårdvalet har nu varit igång ett helt år. Följande tabell visar förändringen av antalet listade per den 31 december 2009 och 2010, relationen kapiterade och listade samt Care Need Index (CNI) per december 2010.

Vårdcentral Listade 31 dec

2009

Listade 31 dec 2010

Förändring Kapite-

ringskvot CNI Antal Procent Dec 2010 Dec 2010 Piteå 10 482 7 461 -3 021 -28,8% 1,07 1,21 Stadsviken 12 946 11 082 -1 864 -14,4% 1,05 1,17 Öjebyn 9 785 8 426 -1 359 -13,9% 0,98 0,97 Furunäset 8 032 6 716 -1 316 -16,4% 0,95 0,91 Bergnäset 10 521 9 706 -815 -7,7% 0,98 0,85 Gammelstad 10 795 9 987 -808 -7,5% 0,94 0,80 Örnäset 10 187 9 412 -775 -7,6% 0,99 1,19 Mjölkudden 6 121 5 377 -744 -12,2% 0,99 1,30 Hertsön 6 415 5 703 -712 -11,1% 0,87 1,20 Björkskatan 7 143 6 509 -634 -8,9% 0,93 0,78 Norrfjärden 5 598 5 150 -448 -8,0% 0,97 0,84 Erikslund 6 925 6 485 -440 -6,4% 1,04 0,93 Älvsbyn 8 344 8 005 -339 -4,1% 1,04 0,98 Hortlax 6 741 6 421 -320 -4,7% 0,94 0,77 Kalix 11 287 11 100 -187 -1,7% 1,06 1,06 Övertorneå 4 864 4 709 -155 -3,2% 1,09 1,09 Haparanda 9 962 9 822 -140 -1,4% 1,02 1,18 Råneå 3 986 3 867 -119 -3,0% 1,10 0,95 Harads 1 369 1 252 -117 -8,5% 1,17 1,10 Vittangi 3 010 2 896 -114 -3,8% 1,09

Forsen 10 135 10 036 -99 -1,0% 1,06 1,03 Jokkmokk 5 205 5 112 -93 -1,8% 1,06 1,02 Överkalix 3 630 3 545 -85 -2,3% 1,13 1,17 Malmen 9 974 9 903 -71 -0,7% 0,97 0,88 Arvidsjaur 6 602 6 542 -60 -0,9% 1,08 1,05 Ej fördelade 148 97 -51 -34,5% 0,84 1,59 Pajala 6 256 6 207 -49 -0,8% 1,13 1,08 Arjeplog 3 114 3 072 -42 -1,3% 1,06 1,07 Sanden 10 113 10 098 -15 -0,1% 0,95 0,79 Malmberget 8 260 8 258 -2 0,0% 0,98 0,94

(3)

LANDSTINGSSTYRELSEN DEN 10 MARS 2011

Vårdcentral Listade 31 dec

2009

Listade 31 dec 2010

Förändring Kapite- ringskvot

CNI

Antal Procent Dec 2010 Dec 2010 Grytnäs 5 746 5 769 23 0,4% 1,05 0,90 Porsön 5 930 6 018 88 1,5% 0,72 1,24 Graniten 10 034 10 163 129 1,3% 0,97 0,83 Björknäs 9 236 9 468 232 2,5% 1,04 1,08

Björnen 3 259 3 259 1,09 0,83

Cederkliniken 3 599 3 599 0,94 0,97

Hermelinen 7 421 7 421 0,98 0,85

Totalt 248 896 248 653 -243 -0,1% 1,00 Kapiteringskvot är antal kapiterade invånare dividerat med det reella antalet invånare. Kapiterade invånare är den samlade” vikten” av de som listat sig på en vårdcentral. Länskvoten är alltid 1,0. Den vårdcentral som har över 1,0, till exempel 1,07, har alltså en något ”tyngre” befolkning sett till fram- förallt åldern.

Care Need Index (CNI) mäter också ”tyngden” på befolkningen, fast via ett antal parametrar. Bakom CNI döljer sig sju olika förutsättningar i befolk- ningen:

• Ensamstående äldre >65år.

• Ensamstående föräldrar.

• Utlandsfödda utanför Norden.

• Inflyttade senaste året.

• Arbetslösa.

• Låg utbildnning.

• Antal barn <5 år.

Vårdcentralernas CNI signalerar alltså hur ”tung” befolkning de har utifrån dessa parametrar. Även i detta sammanhang motsvarar ett indexvärde på 1,0 ett normalläge för länet.

Tillgänglighet och vårdgaranti

Norrbotten

Ett antal områden finns identifierade i landstinget för arbetet med att ytterli- gare förbättra tillgängligheten under 2011. Nya villkor för att uppfylla Kö- miljardens mål innebär att patienter inom den specialiserade vården ska få besök/behandling inom 60 (istället för 90) dagar och här krävs direkta insat- ser för att kunna uppnå de nya målen. Av den anledningen arbetar verksam- heterna kraftfullt med att ställa om planeringen till ett 60-dagarsperspektiv.

För detta krävs bland annat ytterligare noggranna genomgångar av väntelis- tor för att säkerställa att dessa enbart innehåller aktuella väntande patienter utifrån fastställda riktlinjer. Inom division Opererande specialiteter kommer extra mottagning och operationer att planeras in. Till en början gäller det inom verksamheter som inte kräver sluten vård, exempelvis utprovning av hörapparater. Länscheferna inom divisionen har fått i uppdrag att se över hur stora insatser som är nödvändiga.

(4)

LANDSTINGSSTYRELSEN DEN 10 MARS 2011

För alla verksamheter gäller också att se till att väntelistorna innefattar så få patienter som möjligt inför sommarperioden. Det kan eventuellt bli aktuellt med att förskjuta semesterstängning en eller två veckor framåt i tiden för en del verksamheter. Bedömningen är att vissa planerade operationer skulle kunna utföras under sommaren, men detta är beroende främst av att det finns läkarkompetens tillgänglig.

Samverkan mellan primärvården och specialistsjukvården i form av allmän- läkarkonsulter kan komma att bli aktuell igen för att säkerställa att befintliga handlingsöverenskommelser efterlevs, att remisshanteringen är väl funge- rande samt att kommunikationen i vårdkedjan förbättras.

Kömiljard 2011

Norrbottens måluppfyllelse utifrån villkoren för Kömiljarden 2011 var i ja- nuari månad 68,1 procent för besök och 63,5 procent för behandling (inklu- sive övriga behandlingar). Således uppnådde inte landstinget målen för att få ta del av stimulansmedlen. Det föreligger betydande skillnader mellan verk- samheterna. Ny avstämning görs efter februari månad.

Redovisning av tillgängligheten

För 2011 skiljer sig tidsgränserna åt vad gäller den specialiserade vården för vårdgarantin samt för måluppfyllelse av Kömiljarden (90 respektive 60 da- gar). Det är viktigt att kunna få en bild av hur landstinget når upp till såväl vårdgarantins gränser som villkoren för att få ta del av stimulansmedlen av- seende tillgänglighet. Av den anledningen redovisas från januari 2011 både andel som väntat kortare än 90 dagar exklusive patientvald väntan och andel som väntat kortare än 60 dagar inklusive patientvald väntan. Totalt antal väntande presenteras också, exklusive patientvald väntan samt inklusive pa- tientvald väntan.

Tillgängligheten för barn- och ungdomspsykiatrin presenteras fortfarande på samma sätt som tidigare i avvaktan på att den nationella databasen anpassas så att den har möjlighet att ta emot faktiska väntetider för fördjupad utred- ning och behandling, vilket blir möjligt tidigast i maj. Under tiden kommer landstinget att säkerställa en god kvalitet på registreringarna för detta ända- mål.

Enligt villkoren för stimulansmedlen för den förstärkta vårdgarantin gällande insatser till barn och unga med psykisk ohälsa så ska den faktiska väntetiden redovisas i den nationella databasen senast från och med den 1 augusti 2011.

Fördelningen av stimulansmedel för 2011 kommer att göras utifrån det ge- nomsnittliga värdet 1 september–31 oktober. Det är också viktigt att notera att måluppfyllelsen för dessa medel innebär att väntetiden till fördjupad ut- redning/behandling inte får överstiga 30 dagar (tidigare 60 dagar) för minst 80 procent av patienterna. För tid till första besök gäller det som tidigare att minst 90 procent av patienterna har fått en första bedömning inom 30 dagar.

Specialiserad vård - besök

I januari 2011 fanns det totalt 5 689 väntande patienter till ett besök. Av des- sa hade 125 patienter själva valt att vänta längre än 90 dagar (patientvald väntan). Andelen som väntat kortare än 90 dagar (exklusive patientvald vän- tan) uppgick till 89,8 procent. Andelen som väntat kortare än 60 dagar (in- klusive patientvald väntan) var 68,1 procent.

Besök i Norrbotten, specialiserad vård, januari 2011

(5)

LANDSTINGSSTYRELSEN DEN 10 MARS 2011

Månad Totalt antal väntande (exkl patient-

vald väntan)

Andel väntat 90 dgr och

kortare (måluppfyllel- se vårdgaran-

ti)

Totalt antal väntande (inkl patient- vald väntan)

Andel väntat 60 dgr och

kortare (måluppfyllel-

se kömiljard, minst 70 %) Januari 5 564 89,8 % 5 689 68,1 % Nedan redovisas tillgängligheten för besök per den 31 januari 2011 uppdelat på olika verksamhetsområden. Högst andel som väntat kortare än 90 dagar (exklusive patientvald väntan) har barnpsykiatrin som har en måluppfyllelse av vårdgarantin på 100 procent. Medicin har en andel på 81,9 procent som väntat 90 dagar eller kortare (exklusive patientvald väntan). Barnpsykiatrin har också högst andel måluppfyllelse avseende Kömiljarden för 2011 på 98 procent (inklusive patientvald väntan), medan medicin har en andel på 57 procent som väntat kortare än 60 dagar på ett besök (inklusive patientvald väntan).

Verksamhets-

område Totalt antal väntande (exkl patient-

vald väntan)

Andel väntat 90 dgr och

kortare (måluppfyllel- se vårdgaran-

ti)

Totalt antal väntande (inkl patient- vald väntan)

Andel väntat 60 dgr och

kortare (måluppfyllel-

se kömiljard, minst 70 %) Kirurgi 3 598 93,4 % 3 644 72,7 % Medicin 1 798 81,9 % 1 876 57,0 % Psykiatri - barn 51 100,0 % 51 98,0 % Psykiatri - vux-

na

117 99,2 % 118 88,1 %

Totalt 5 564 89,8 % 5 689 68,1 %

Följande tabell visar tillgängligheten per den 31 januari 2011 avseende be- sök inom verksamhetsområdena kirurgi och medicin uppdelat på respektive specialitet. Totalt antal väntande redovisas exklusive samt inklusive patient- vald väntan. Måluppfyllelse gällande vårdgarantin samt för Kömiljarden 2011 redovisas i andel patienter som väntat kortare än 90 dagar (exklusive patientvald väntan) respektive 60 dagar (inklusive patientvald väntan).

Specialitet Totalt antal väntande (exkl patient-

vald väntan)

Andel väntat 90 dgr och

kortare (måluppfyllel- se vårdgaran-

ti)

Totalt antal väntande (inkl patient- vald väntan)

Andel väntat 60 dgr och

kortare (måluppfyllel-

se kömiljard, minst 70 %)

Kirurgi totalt 3 598 93,4 % 3 644 72,7 %

Allmän kirurgi 946 90,2 % 961 67,3 %

Kvinnosjukvård 481 97,3 % 489 81,6 %

Ortopedi 770 95,5 % 778 72,4 %

Urologi 343 89,4 % 348 67,0 %

Ögonsjukvård 572 95,3 % 580 76,9 %

Öron-näsa-hals 486 93,0 % 488 74,2 %

Medicin totalt 1 798 81,9 % 1 876 57,0 %

Allmän intern- med

348 84,8 % 356 64,3 %

Barn- och ung-

dom 292 90,9 % 296 72,6 %

Endokrinologi 0 100,0 % 0 100,0 %

(6)

LANDSTINGSSTYRELSEN DEN 10 MARS 2011

Specialitet Totalt antal väntande (exkl patient-

vald väntan)

Andel väntat 90 dgr och

kortare (måluppfyllel- se vårdgaran-

ti)

Totalt antal väntande (inkl patient- vald väntan)

Andel väntat 60 dgr och

kortare (måluppfyllel-

se kömiljard, minst 70 %)

Hematologi 12 100,0 % 12 66,7 %

Hjärtsjukvård 98 55,1 % 98 39,8 %

Hudsjukvård 408 91,8 % 417 60,2 %

Lungsjukvård 259 56,9 % 304 26,3 %

Mag- och tarm-

sjukvård 86 97,7 % 88 88,6 %

Neurologi 76 96,2 % 78 60,3 %

Njurmedicin 16 43,7 % 16 25,0 %

Reumatisk

sjukvård 172 79,8 % 178 56,7 %

Spec smärtmott 31 100,0 % 33 51,5 % Specialiserad vård - operation/åtgärd inklusive övriga

I januari 2011 väntade 2 284 patienter i Norrbotten på behandling, inklusive övriga behandlingar. Totalt hade 61 patienter själva valt att vänta längre än 90 dagar (patientvald väntan). Andelen som väntat kortare än 90 dagar (ex- klusive patientvald väntan) uppgick till 94,1 procent. Andelen patienter (in- klusive patientvald väntan) som väntat 60 dagar eller kortare på behandling var 63,5 procent.

Operation/åtgärd, inklusive övriga, i Norrbotten januari 2011 Månad Totalt antal

väntande (exkl patient-

vald väntan)

Andel väntat 90 dgr och

kortare (måluppfyllel- se vårdgaran-

ti)

Totalt antal väntande (inkl patient- vald väntan)

Andel väntat 60 dgr och

kortare (måluppfyllel-

se kömiljard, minst 70 %) Januari 2 284 94,1 % 2 345 63,5 % I tabellen nedan redovisas tillgängligheten per den 31 januari 2011 avseende totalt antal väntande patienter, exklusive samt inklusive patientvald väntan.

Måluppfyllelse för vårdgarantin samt för Kömiljarden 2011 redovisas i andel patienter som väntat kortare än 90 dagar på operation/åtgärd (exklusive pati- entvald väntan) respektive andel patienter som väntat kortare än 60 dagar på operation/åtgärd (inklusive patientvald väntan).

Bästa resultatet för måluppfyllelse avseende vårdgarantin hade ögonsjukvår- den på 99,6 procent. Bästa resultatet för måluppfyllelse gällande Kömiljar- den hade gynekologin på 73,5 procent.

Verksamhets-

område Totalt antal väntande (exkl patient-

vald väntan)

Andel väntat 90 dgr och

kortare (måluppfyllel- se vårdgaran-

ti)

Totalt antal väntande (inkl patient- vald väntan)

Andel väntat 60 dgr och

kortare (måluppfyllel-

se kömiljard, minst 70 %)

Totalt 2 284 94,1 % 2345 63,5 %

Gynekologi 189 96,4 % 196 73,5 %

Handkirurgi 104 90,5 % 105 60 %

Kirurgi 333 88,1 % 337 64,1 %

Ortopedi 531 92,7 % 549 59,6 %

(7)

LANDSTINGSSTYRELSEN DEN 10 MARS 2011

Verksamhets- område

Totalt antal väntande (exkl patient-

vald väntan)

Andel väntat 90 dgr och

kortare (måluppfyllel- se vårdgaran-

ti)

Totalt antal väntande (inkl patient- vald väntan)

Andel väntat 60 dgr och

kortare (måluppfyllel-

se kömiljard, minst 70 %)

Plastikkirurgi 33 82,9 % 35 54,3 %

Ryggkirurgi 21 81 % 21 52,4 %

Urologi 143 96,5 % 148 56,1 %

Ögonsjukvård 446 99,6 % 449 73,1 %

Öron-näsa-hals 484 98,2 % 505 58,8 %

Den förstärkta vårdgarantin inom barn- och ungdomspsykiatrin (BUP) Tillgängligheten för barn- och ungdomspsykiatrin redovisas i väntandeinter- vallen 0–30 dagar och 31–60 dagar samt i andel stimulansmedel 0–30 dagar och 0–60 dagar. I tabellform per den 31 december 2010 samt per den 31 ja- nuari 2011, uppdelat på besök och fördjupad utredning/behandling ser det ut på följande sätt:

Norrbotten Totalt antal väntan-

de1))

Väntande intervall 0–30 dgr

Väntande intervall 31–

60 dgr

Andel sti- mulans- medel 0–30

dgr2)

Andel sti- mulans- medel 0–60

dgr2)

Januari 2011

Besök 51 48 2 96 % 100 %

Fördjupad ut-

redn/behandl 41 27 8 67,5 % 87,5 % December 2010

Besök 50 46 4 97,9 % 100 %

Fördjupad ut-

redn/behandl 43 29 13 67,4 % 97,7 %

1) I totalt antal väntande ingår även patientvald väntan/medicinskt orsakad väntan.

2) Patientvald väntan/medicinskt orsakad väntan ingår inte.

Patientsäkerhetsöverenskommelsen

I min rapport till styrelsen den 9 februari redovisade jag att staten och Sveri- ges Kommuner och Landsting (SKL) enats om en prestationsbaserad ersätt- ningsmodell för patientsäkerhetsarbete i landstingen. De landsting som åstadkommer förbättringar får dela på 400 miljoner kr.

Överenskommelsen syftar till att, genom ekonomiska incitament och med patientens behov i centrum, uppmuntra, stärka och intensifiera patientsäker- hetsarbetet i landstingen. Satsningen omfattar all vård som finansieras av landstingen, oavsett aktör.

Landstinget uppfyller redan nu flera kriterier för att kunna ta del av de medel som staten betalar ut. Det finns några områden där det är nödvändigt med ytterligare utvecklingsarbete. Bland dessa vill jag lyfta fram följande:

• Förberedelser för införandet av nationell patientenkät för primärvården hösten 2011.

• Förberedelser för att mäta patientsäkerhetskulturen på minst 25 procent av hälso- och sjukvårdspersonalen.

(8)

LANDSTINGSSTYRELSEN DEN 10 MARS 2011

• Ytterligare insatser för att minska antibiotikaförskrivning inom öppen- vården. Det långsiktiga målet till 2014 är högst 250 recept per 1 000 in- vånare.

Patientsäkerhetslagen

Syftet med lagen är att främja hög patientsäkerhet inom hälso- och sjukvår- den genom att minska antalet vårdskador, oavsett om bristerna beror på sy- stemfel hos vårdgivaren eller att hälso- och sjukvårdspersonal begått miss- tag.

Förankringsarbetet av den nya patientsäkerhetslagen fortsätter. Mycket arbe- te kvarstår och Socialstyrelsen kommer att meddela en del nya föreskrifter som hjälp i tillämpningen av den nya lagen. Arbete med att skapa rutiner och riktlinjer som stödjer följsamheten till lagen pågår.

Avvikelsehanteringsprocessen

Ett mycket viktigt verktyg i patientsäkerhetsarbetet är att ha kontroll på av- vikelser och risker i verksamheten.

Antal avslutade avvikelser 2006-2010

0 500 1 000 1 500 2 000 2 500 3 000 3 500 4 000 4 500

2006 2007 2008 2009 2010

Avslutade avvikelser innebär att orsaker till avvikelserna är framtagna, åt- gärder föreslagna och vidtagna. Antalet avvikelser ökar under 2010 vilket är positivt. Det innebär en patientsäkerhetskultur där riskförebyggande arbete i syfte att förhindra att liknande avvikelser upprepas är naturlig.

Nedgången mellan 2008 och 2009 berodde på ett byte till ett datorbaserat registreringssystem.

(9)

LANDSTINGSSTYRELSEN DEN 10 MARS 2011

Avvikelser per division januari-april 2010

0 50 100 150 200 250 300 350 400 450 500

Primärvård Opererande spec

Medicinska spec Vuxenpsykiatri Diagnostik Folktandvård Service Länsteknik Övrigt

Alla registrerade Avslutade

Att ha många avvikelser visar på en patientsäkerhetsmedveten organisation.

Stöd och kompetens inom patientsäkerhetsarbetet är framgångsfaktorer.

Typ av avvikelse

0 50 100 150 200 250 300 350

Dokumen tation

Fall Omvår

dna d

rd- och rehab

processen

Informat ionsöverring

kemedelshantering rda

dm inistration

Bemötand e

Med icintekniska produ

kter IT-system

Service Personal

Blodgi vning

De flesta avvikelserna finns inom indikatorerna dokumentation, fall, om- vårdnad, vård- och rehabprocessen och informationsöverföring. Det är även inom dessa områden de största riskerna finns.

Antal händelseanalyssr och Lex Mariaärenden

0 10 20 30 40 50 60

2006 2007 2008 2009 2010

Händelseanalyser Lex Maria

Genomförda händelseanalyser ökar vilket är positivt med tanke på det läran- de som finns i varje händelseanalys.

(10)

LANDSTINGSSTYRELSEN DEN 10 MARS 2011

Antal HSAN-anmälningar, Lex Maria- och patientnämndsärenden

0 100 200 300 400 500 600 700 800

HSAN Lex Maria Patientnämnden

År 2008 År 2009 År 2010

HSAN och Lex Mariaärenden ligger på en relativt konstant nivå sedan 2008.

Ett fåtal anmälningar till HSAN har lett till ”erinran” och ännu färre till

”varning”. Klagomålen till patientnämnden har minskat med cirka 20 pro- cent. Minskningen berör främst bemötandeområdet.

Arbetet med att förebygga vårdskador måste fortsätta och kampen mot vård- relaterade infektioner och trycksår ska prioriteras högt.

Förövrigt ska förbättringsarbetet riktas mot förbättrad och säkrad informa- tionsöverföring, dokumentation, omvårdnad.

Inom den närmaste tiden ska också arbetet med att göra riskbedömningar för såväl enskild patient som på organisationsnivå. intensifieras.

Patientförsäkringen

För patienter som vårdas av landstingen, regionerna eller av vårdgivare med landstingsavtal gäller patientförsäkringen i Landstingens Ömsesidiga För- säkringsbolag, LÖF.

Ersättning utbetalas om skadan kunnat undvikas, enligt patientskadelagen men utgår inte om en behandling inte leder till önskat resultat eller om det uppstår en komplikation.

Cirka 44 procent av de patienter som ansöker om ersättning hos patientför- säkringen under åren 2004–010 beviljades ersättning.

År 2010 tog patientförsäkringen emot knappt 10 500 ansökningar. Det är en ökning med ca 3,8 procent jämfört med 2009, vilket innebär att den svaga ökningen fortsätter. Ett skäl kan vara att landstingen arbetar mer och mer aktivt med patientsäkerhet och genom det har kunskapen om försäkringen ökat.

Ersatta skador i genomsnitt per år 2004-2010 för hela landet

Specialitet Antal per år Andel i procent Kostnadsandel i procent

Ortopedi 1 170 27 22

Kirurgi 490 11 9

Kvinnosjukvård 380 9 30

Primärvård 370 8 7

Tandvård 580 13 2

Skador inom ortopedi, kirurgi och verksamheter med stora operationsvoly- mer är de som anmäls mest till patientförsäkringen. Vanligast är de skador som inträffar i samband med själva operationen. Det kan vara tillförda infek-

(11)

LANDSTINGSSTYRELSEN DEN 10 MARS 2011

tioner vid ren kirurgi, blödningar, skadade kärl och nerver, skelettskador till exempel vid protesinläggningar, och tryckskador orsakade av felaktig upp- läggning av en sövd patient. Andra vanliga skador är merskador på grund av försenad eller utebliven diagnos.

Under 2010 betalades det totalt ut cirka 421 miljoner kr i ersättningar till patienter i hela landet. De vanligaste ersättningsbeloppen ligger under 25 000 kr.

Ärenden hos patientförsäkringen 2004-2010 uppdelade efter verksamhetsområden

Andelen ärenden som ersatts och respektive avböjts 2004-2010

Antal ärenden hos patientförsäkringen för Norrbottens län landsting

0 50 100 150 200 250 300 350 400 450

2003 2004 2005 2006 '2007 2008 2009 2010

Ersatta Ansökningar

(12)

LANDSTINGSSTYRELSEN DEN 10 MARS 2011

Över tiden förekommer vissa variationer. I ett längre perspektiv ansöker ca 350 personer årligen om ersättning och av dessa får cirka 150 ersättning.

Liksom på nationell nivå beviljades i Norrbotten cirka 44 procent av de pati- enter som ansökte om ersättning hos patientförsäkringen under åren 2004–

2010 ersättning.

Hälso- och sjukvården i Norrbotten har aktivt arbetat för att informera pati- enter och närstående om deras rättigheter att söka ersättning hos patientför- säkringen om de upplever sig felbehandlade. Patientsäkerhetslagen, som trädde i kraft 1 januari 2011 säger att vårdgivaren ska bedriva ett systema- tiskt patientsäkerhetsarbete i nära samarbete med patienter och närstående.

Detta innebär bland annat riskförebyggande arbete och att händelser som medfört eller kunnat medföra vårdskada ska utredas i syfte att förebygga lik- nande händelser. Patienter som drabbats av vårdskada ska snarast informeras om händelsen och bland annat var de kan ansöka om ekonomisk ersättning.

Nya chefläkare

Det har skett vissa förändringar av de chefläkare som har uppdrag kopplade till Lex Mariaansvar och patientsäkerhetsarbete.

• Sunderby sjukhus: Jörgen Skov (fr o m 15 april 2010).

• Piteå älvdals sjukhus: Ulf Carlsson (fr o m 1 januari 2011).

• Gällivare sjukhus: Ulf Marcusson (fr o m 1 januari 2011).

• Kalix sjukhus: Bo Wikström.

• Kiruna sjukhus: Jörgen Skov (fr o m 15 april 2010).

• Primärvården: Mats Weström (fr o m 1 januari 2011).

• Folktandvården: Tor Svensson.

Chefs- och ledardagen

Den landstingsgemensamma chefsdagen på temat ”Kvalitets- och förbätt- ringsarbete i fokus” bjöd på ett flertal intressanta föreläsningar och seminari- er. Årets chefsdag den 16 februari, på Kulturens Hus i Luleå, samlade 340 deltagare och var den sjunde i ordningen. Avsikten med chefsdagen är att stärka oss i vårt ledningsarbete genom lärande, goda exempel och genom att dela med sig av erfarenheter. Landstingets verksamheter har uppnått mycket fina resultat under åren som gått och i det arbetet har cheferna en nyckelroll.

Dagen inleddes med en film som visade förbättringsarbeten i landstingets olika verksamheter under 2010. Därefter fick vi lyssna till Per Berglund, verksamhetschef vid länskliniken Öron-Näsa-Hals, som fick 2010 års sti- pendium för bästa förbättrings- och utvecklingsarbete i vården. Föredraget, som gick under rubriken ”Den tretvinnade tråden - att använda länet som helhet för att nå resultat inom ÖNH”, gav en bild av hur man systematiskt sedan 2004 arbetat med att successivt involvera hela kliniken till ett gemen- samt arbetssätt.

Näste talare var en inspirationsföreläsare, Birger Rexed, som är läkare, före- tagsledare och organisationsutvecklare. ”Lönsam, hälsosam och lyckosam”

var rubriken på hans föreläsning. Han delgav många intressanta tankar kring ledarskap och medarbetarskap med exempel ur sin egen karriär.

(13)

LANDSTINGSSTYRELSEN DEN 10 MARS 2011

Under eftermiddagen vidtog parallella seminarier där våra medarbetare dela- de med sig av sina förbättringsarbeten. Sammanlagt nio seminarier fanns att välja mellan. Det handlade om distansöverbryggande teknik, folkhälsa, bätt- re flyt i vårdkedjan, folktandvård, samverkan mellan specialistvård och pri- märvård, säker läkemedelshantering, akutgeriatrisk avdelning, dialogen som verktyg samt standardiserade vårdplaner. Patienten i fokus i förbättringsarbe- tet synliggjordes genom att patienter medverkade i två av seminarierna. Ett strategiskt tema var, utifrån seminarier och föreläsningar, att visa på den snabbt ökande integreringen av e-hälsa i ordinarie verksamhet.

Dagen avrundades med att LKAB:s personaldirektör Grete Solvang Stoltz berättade om företagets planer och mål för de närmaste åren. Det handlar bland annat om att hitta kompetens framöver och att attrahera arbetskraft till länet. Här delar landstinget och LKAB en utmaning framöver.

Sammanfattningsvis blev det en mycket inspirerande och bra chefsdag. Av utvärderingarna kan vi utläsa att chefs- och ledardagarna är mycket uppskat- tade som ett bra forum för att hämta in och utbyta kunskaper.

Vårdcentralen flyttar in i patientens dator

Nu erbjuds patienterna vid Björknäs vårdcentral i Boden möjlighet att via modern teknik hålla nära kontakt med vården. Patienterna får stöd i egen- provtagning eller medicinering samt konsultation via videokonferensteknik.

En patient kan vistas i sitt hem och få direktinstruktioner av en sjukgymnast eller träffa en läkare. Sex olika e-hälsometoder sammanförs på en vårdcen- tral, vilket gör Norrbotten till föregångare på den internationella arenan. Syf- tet är att stärka patienternas ställning, göra vården mer tillgänglig och öka den medicinska kvaliteten.

En del av tjänsteutbudet vid Björknäs vårdcentral ingår i Renewing Health, ett eHälsa-projekt där 8 000 patienter medverkat i nio länder. Vid Björknäs, Grytnäs, Sandens och Övertorneå vårdcentraler genomförs en randomiserad (slumpmässig) studie med 200 typ-2 diabetiker och 200 patienter med hjärt- kärlsjukdom och lika många patienter i kontrollgruppen. Syftet är att ta reda på hur de nya vårdmetoderna upplevs av patienter och vårdpersonal.

Renewing Health är ett av EU:s mest prestigefyllda projekt inom e-hälsa.

Landstinget är det enda landstinget i Sverige som deltar i projektet.

Utvecklingen av antalet anmälningspliktiga sjukdomar

I Smittsant nr 1-2011 redovisas 2010 års statistik för anmälningspliktiga sjukdomar enligt smittskyddsförordningen.

Snabb rapportering av anmälningspliktiga sjukdomar ger förutsättningar för tidig upptäckt av samband mellan fall och effektiv prevention. Enligt smitt- skyddslagen ska därför anmälningspliktiga sjukdomar i normalfallet rappor- teras till smittskyddsläkaren senast dagen efter den då sjukdomen misstänkts eller konstaterats.

Smittskyddsenheten följer tiden från diagnos till rapport som markör på följ- samheten till smittskyddsförordningens krav.

Införandet av ett webbaserat rapporteringssystem, SmiNet, har medfört en markant förbättring jämfört med tidigare. Diagrammet nedan visar tid (me-

(14)

LANDSTINGSSTYRELSEN DEN 10 MARS 2011

dianvärden) från diagnos till rapportering enligt smittskyddslagen samt andel rapporter via Internet.

Andelen rapporter via Internet är sedan 2008 högre än 95 procent. Sedan 2008 har mediantiden från diagnos till rapport enligt smittskyddslagen varit tre dagar. För 14 procent av samtliga 1 568 rapporterade fall av anmälnings- pliktiga sjukdomar under 2010 krävdes det att smittskyddsenheten påminde om rapporteringsskyldigheten för att rapportering skulle ske över huvud ta- get, och för 2,8 procent av fallen behövdes upprepade påminnelser. Det är en försämring jämfört med 2009.

Viktiga förändringar under året

Under 2010 rapporterades en procent fler fall av anmälningspliktiga sjukdo- mar jämfört med 2009. De huvudsakliga förändringarna 2010 jämfört med 2009 var en minskning av antalet klamydiafall, en långsam ökning av antalet fall med multiresistenta bakterier samt under hösten även av en ökning av antalet fall av sorkfeber.

Tarminfektioner

Campylobacter är fortfarande den vanligaste bakteriella tarminfektionen.

Under 2010 rapporterades 195 fall. Det var en ökning med 29 procent jäm- fört med 2009. Flertalet hade smittats utomlands, vilket är en följd av fre- kvent resande till länder där risken att smittas är stor. Bland de 56 personer som smittats inom Sverige var flertalet sannolikt smittade i Norrbotten.

Alla utom ett av årets 22 rapporterade fall av giardia var sannolikt smittade utanför Sverige.

Av 102 fall av salmonella som rapporterades under året var 25 förmodligen smittade i Sverige, varav elva sannolikt i Norrbotten.

Under året rapporterades sex fall av shigella, samtliga var smittade utom- lands.

(15)

LANDSTINGSSTYRELSEN DEN 10 MARS 2011

Tre fall av yersinia rapporterades under året. Av dessa var två av allt att döma smittade i Sverige.

Multiresistenta bakterier

Under 2010 rapporterades 23 nya fall av MRSA (meticillinresistenta Staphy- lococcus aureus) i Norrbotten. Av dessa var 16 personer sannolikt smittade i Sverige, varav fem inom familjen, och resterande sju utomlands.

Åtta nya fall av VRE (vankomycinresistenta Enterococcus faecium) rappor- terades i Norrbotten under 2010. Tre var smittade utomlands och resterande fem smittades i Norrbotten i samband med sjukvård.

Av de fyra fall av pneumokocker med nedsatt känslighet för penicillin som rapporterades under 2010 var tre smittade utomlands och ett troligtvis i Sve- rige.

Antalet fall av Enterobacteriacae (tarmbakterier) som producerar ”extended spectrum betalactamase” (ESBL) ökade med 42 procent jämfört med 2009.

Av de 75 nya ESBL-isolaten återfanns 67 (89 procent) i urinodlingar.

Sexuellt överförda infektioner

Klamydia var alltjämt den vanligaste anmälningspliktiga sjukdomen under 2010, 48 procent av samtliga rapporter. Antalet klamydiafall minskade med 22 procent jämfört med 2009. Minskningen berodde delvis på ett mer be- gränsat uteliv bland unga människor till följd av influensapandemin 2009–

2010.

Åtta nya fall av gonorré rapporterades under året, sex män och två kvinnor.

Fem personer hade smittats utomlands och två i Sverige. Var den åttonde personen hade smittats har inte gått att utröna.

År 2010 rapporterades endast ett syfilisfall, en man som smittats utomlands.

Flertalet av årets 33 nya HIV-fall var smittade utomlands. Endast två hade smittats i Sverige, bägge i södra Sverige.

Hepatiter Inget fall av Hepatit A rapporterades under året.

Under 2010 rapporterades 84 nya fall av Hepatit B, samtliga symtomfria bä- rare. Tre personer hade sannolikt smittats i Sverige – en via intravenöst miss- bruk, en i samband med födseln för många år sedan och en på okänt sätt.

Bland de 78 nya fall av Hepatit C som rapporterades under året hade 42 för- modligen smittats i Sverige. Den vanligaste smittvägen var via intravenöst missbruk. Bland personer som smittats på så sätt var 17 under 25 års ålder.

Den epidemi bland unga sprutnarkomaner som upptäcktes under 2009 har således fortsatt även under 2010. Två personer hade smittats via blodtransfu- sion för flera år sedan.

Sjukdomar ingående i barnvaccinationsprogrammet Fyra fall av kikhosta rapporterades under året. En av personerna var full- ständigt vaccinerad, två var ofullständigt vaccinerade och en hade inte vac- cinerats alls.

(16)

LANDSTINGSSTYRELSEN DEN 10 MARS 2011

Övriga sjukdomar

Under året rapporterades endast 72 fall av sorkfeber, flertalet under senhös- ten. Eftersom sorkfeber ofta återkommer mer eller mindre cykliskt, kan vi förvänta oss att se fler fall än vanligt under 2011.

Under 2010 rapporterades sex fall av harpest, varav fyra från Bodens kom- mun.

Samtliga tolv rapporterade fall av tuberkulos under året var sannolikt smitta- de utomlands.

Under året rapporterades tre fall av legionella. I det första fallet var personen smittad utomlands, i det andra sannolikt av vatten i den egna bostaden. För det tredje fallet kunde smittkällan inte fastställas.

Sammanfattning

Utvecklingen för sjukdomar med flest antal anmälda fall (minst 10 under 2010) och totalt åren 2006–2010 framgår av tabellen:

Sjukdom 2006 2007 2008 2009 2010

Klamydia* 1026 965 980 963 752

Campylobacter* 137 192 205 151 195

Salmonella* 95 112 117 79 102

Hepatit B* 35 66 59 68 84

Hepatit C* 53 59 62 74 78

ESBL (Enterobacteriaceae med

ESBL) – 32 38 53 74

Sorkfeber 52 436 87 8 72

Invasiva pneumokocker (bakterier odlade från blodet eller andra sterila kropssvätskor)

3 1 16 7 39

HIV* 19 34 26 17 33

MRSA* 3 11 16 14 23

Giardia* 10 14 23 9 22

Tuberkulos* 10 9 8 15 12

Invasiva S.pyogenes (streptocker i sterila kroppsvätskor)

5 10 10 8 10 Summa övriga sjukdomar 61 93 131 84 72

Totalt 1 509 2 034 1 778 1 550 1 568

* Allmänfarlig sjukdom

Stimulansmedel för bättre vård av de mest sjuka äldre

Landstinget får 5,5 miljoner kr i stimulansmedel av regeringen för att ha an- slutit sig och börjat registrera sina vårdinsatser av de mest sjuka äldre i två olika kvalitetsregister, Senior Alert och Svenska Palliativregistret. Lands- tinget kom på tredje plats bland övriga landsting i Sverige när det gäller an- talet registreringar i Senior Alert, och på femte plats för registreringarna i Palliativregistret. Pengarna avser år 2010.

Satsningen ingår i en treårig överenskommelse mellan regeringen och Sveri- ges Kommuner och Landsting (SKL). Målet är att alla kommuner och lands- ting ska uppmuntras och ges stöd att bedriva ett systematiskt och långsiktigt förbättringsarbete riktat till de mest sjuka äldre.

I registret Senior Alert ges stöd till ett förebyggande arbetssätt genom att risk för fall, trycksår och undernäring bedöms och dokumenteras på ett samlat

(17)

LANDSTINGSSTYRELSEN DEN 10 MARS 2011

sätt. Kvalitetsregistret ger också stöd för dokumentation av vilka åtgärder som sätts in och att uppföljning av resultatet görs.

Syftet med Svenska Palliativregistret är att säkerställa att alla människor får en värdig död.

Fördelen med att registrera vårdinsatserna är att resultatet kan mätas, vilket är nödvändigt vid ett långsiktigt systematiskt förbättringsarbete. De mest sjuka äldre är en grupp som vården måste fokusera på ännu tydligare och i det arbetet är mätningarna till stor nytta.

Det är glädjande att se att arbetet gett ett så bra resultat i form av antal regi- streringar och täckningsgrad. Medarbetarna tar förbättringsarbetet på stort allvar, och det goda resultatet är ännu ett tydligt tecken på detta.

Regeringen och SKL har nyligen beslutat om en ny överenskommelse för 2011 som bland annat innebär att ytterligare 100 miljoner kr fördelas om ett år i förhållande till uppnådda mål i förbättringsarbetet.

Nya vårdbarometern

Vårdbarometern har fått förändrade frågor i och med att nationella patient- enkäter har börjat användas för uppfattning om patienternas besök inom vår- den. Syftet med Vårdbarometern är att vara ett instrument för att fånga med- borgarnas attityder till, kunskaper om och förväntningar på svensk hälso- och sjukvård. Den första versionen av nya frågeinnehållet gjordes under sen- hösten 2010. Denna gång valdes tusen personer ut slumpmässigt i Norrbot- ten för telefonintervjuerna. Redovisningen nedan avser denna omgång.

Liksom tidigare år hade sex av tio intervjuade norrbottningar varit på besök hos hälso- och sjukvården som patienter under det senaste halvåret, något fler bland kvinnorna än männen.

Avstått besök trots behov

Av norrbottningarna hade 127 av 1 000 personer (13 procent) avstått från att söka vård under de senaste sex månaderna trots att de tyckte sig vara i behov av sådan. Det innebär att 87 procent av norrbottningarna besökt sjukvården vid behov. Detta avviker i positiv bemärkelse från riksgenomsnittet på 83 procent. Kvinnorna avstår något mer än männen. Den vanligaste orsaken (en av fyra fall) till att avstå är att avvakta sjukdomsförloppet. Av dem som av- stått var 10 procent besvikna på vården.

Har du under de 6 senaste månaderna någon gång ansett dig vara i behov av sjukvård men avstått från att söka vård? Norrbotten .Procent

Alla åldrar Män och kvinnor

Män Kvinnor –29 år 30–49 år 50–69 år 70 år–

Ja, flera gånger 4 7 9 5 5 2 Ja, en gång 7 9 13 6 7 10

Nej 89 83 77 88 88 86

Minns ej/Vill ej svara 1 1 1 1 - 2

Totalt 100 100 100 100 100 100

Egna kunskaper om vad som är bra för hälsan

En ny bakgrundsfråga är hur personerna bedömer sina kunskaper om vad som är bra för hälsan eller inte. Övervägande delen av norrbottningarna (nio av tio) anser sig ha bra kunskap om hur de kan påverka sin hälsa till det bätt- re.

(18)

LANDSTINGSSTYRELSEN DEN 10 MARS 2011

Hur bedömer du dina egna kunskaper om vad som är bra för din hälsa och kan minska risken för sjukdom, Norrbotten. Procent

Alla åldrar Män och kvinnor

Män Kvinnor –29 år 30–49 år 50–69 år 70 år–

Bra 84 91 89 90 89 76

Varken bra eller dåliga 14 8 9 8 10 21

Dåliga 2 1 2 2 1 3

Totalt 100 100 100 100 100 100

Tillgång till sjukvård

En av tio norrbottningar anser sig inte ha tillgång till den sjukvård de behö- ver. Detta stämmer överens med resultaten från år 2009. Liksom vid tidigare undersökningar inom Vårdbarometern fanns det färre i gruppen med sämre hälsa som tyckte sig ha tillgång till sjukvård i den utsträckning som de be- hövde än inom andra grupper. Hösten 2010 ansåg 13 procent av dem som har dålig eller någorlunda hälsa att de inte har tillgång till den sjukvård de behöver, men sju procent bland dem med bra hälsotillstånd.

Påstående: Jag har tillgång till den sjukvård jag behöver. Norrbotten. Procent Alla åldrar Män och kvinnor

Män Kvinnor –29 år 30–49 år 50–69 år 70 år–

Instämmer helt eller

delvis 80 79 77 70 82 87

Varken eller 11 12 15 18 9 8

Tar delvis eller helt avstånd

9 9 8 12 9 5

Totalt 100 100 100 100 100 100

De största enskilda förbättringarna för tillgången till sjukvård uppges vara kortare väntetider (17 procent), kortare restid (13 procent) och lättare att få en fast läkarkontakt (9 procent). Norrbotten avviker från riksgenomsnittet så till vida att färre uppger kortare väntetider (riket 21 procent), men fler korta- re restider (riket 6 procent).

Väntetider

Sex av tio norrbottningar anser att väntetiderna till besök eller behandling vid vårdcentralerna är rimliga. Knappt två av tio tycker inte att väntetiderna är rimliga.

Fyra av tio intervjuade anser att väntetiden till besök eller behandling vid sjukhusen är rimlig. Samtidigt anser var tredje att väntetiderna till sjukhusen inte är rimliga.

De som inte varit till sjukvården som patienter det senaste halvåret har en mer negativ bild av väntetiderna än de som besökt vården. Bland landstin- gen/regionerna i landet hamnar Norrbotten på sjätte plats avseende andel som instämmer i att väntetiderna till vårdcentralerna eller sjukhusen är rim- liga.

Påstående: I mitt landsting är väntetiderna till besök eller behandling på sjukhus eller vårdcentralerna rimliga. Procent

Till sjukhus Till vårdcentral Till vårdcentral Män Kvinnor Män Kvinnor Patient * Ej pati-

ent Instämmer helt eller

delvis 40 40 63 64 68 56

Varken eller 28 31 21 22 19 25

(19)

LANDSTINGSSTYRELSEN DEN 10 MARS 2011

Till sjukhus Till vårdcentral Till vårdcentral Män Kvinnor Män Kvinnor Patient * Ej pati-

ent Tar delvis eller helt

avstånd

32 29 16 14 13 19

Totalt 100 100 100 100 100 100

* Patientbesöken innefattar alla besök hos vilken vårdgivarkategori som helst.

För att få telefonkontakt med vårdcentralen föredrar sex av tio norrbottning- ar att få knappa in sitt telefonnummer och bli uppringd av en sköterska ett visst klockslag framför andra möjliga alternativ till kontakt.

Vårdval (vårdcentral)

Hälften av norrbottningarna känner till att det idag finns möjlighet att välja vårdcentral. Informationen har de huvudsakligen fått via brevutskick till hushållen eller annonser och artiklar i dagspressen. Tretton procent hade ta- git del av informationen via webben. För dem som hade bytt vårdcentral var närheten till bostaden och missnöje med den tidigare vårdcentralen de främs- ta anledningarna till bytet (vardera en tredjedel av fallen).

Närheten till bostaden är den vanligaste orsaken till att norrbottningen vill byta vårdcentral, särskilt bland män. Bemötande, kontinuitet av vårdper- sonal och väntetider är andra viktiga grunder för valet. Rykte, närhet till ar- betsplats, driftsform, resultat av kvalitetsmätningar, öppettider har ingen på- taglig betydelse för norrbottningarnas val av vårdcentral.

Sannolikt är resultat av kvalitetsmätningar och patientenkäter inte allmänt kända bland länsinvånarna och ges därför ingen vikt (se nedan om att söka information). Sett över länet är den vanligaste driftsformen offentlig drift varför ett begränsat antal norrbottningar i praktiken har alternativ att välja bland. Norrbottningen avviker inte från svensken i allmänhet om möjliga orsaker till val av vårdcentral.

Vad anser du viktigast vid val av vårdcentral. Fem vanligaste orsakerna, Norrbotten.

Procent

Män Kvinnor

Närhet till bostad 41 29

Bemötande 11 21

Annat alternativ 20 17

Kontinuitet med läkare/sjuksköterska 10 16

Väntetider 11 9

Förtroende för sjukvården

Sex till sju av tio norrbottningar har stort förtroende för hälso- och sjukvår- den, vårdcentralerna eller sjukhusen i Norrbottens läns landsting. En tredje- del tycker varken eller, medan en av tio inte har något förtroende. Samman- taget har norrbottningarna störst förtroende för sjukhusen. Patienter har mer förtroende än personer som inte besökt hälso- och sjukvården senaste halv- året.

(20)

LANDSTINGSSTYRELSEN DEN 10 MARS 2011

Stort eller litet förtroende för verksamhet inom Norrbottens läns landsting.

0 10 20 30 40 50 60 70 80 90 100

Män Kvinnor Män Kvinnor Män Kvinnor

Hälso- och sjukvården Vårdcentraler Sjukhus

Procent Stort Varken eller Litet

Bristande förtroende anses bero på olika läkare/personal från gång till gång, dålig kompetens hos läkare, att man inte får den hjälp man behöver eller för lite dialog/lyssnande.

Norrbottningarna har en viss skepsis till att vården är jämlik, särskilt kvin- norna. En tredjedel har inte svarat på frågan och enbart två–tre personer av tio tror att den är jämlik. Länet avviker från riksgenomsnittet med totalt 38 procent nejsvar mot 30 procent för riket.

Anser du att alla invånare i ditt landsting får jämlik vård (oavsett kön, ålder, bak- grund)? Procent

Män Kvinnor

Ja 34 21

Nej 32 47

Vet ej 34 32

Totalt 100 100

Söka information om hälso- och sjukvård

Norrbottningarna använder sig fortfarande i stor utsträckning av telefon- katalogen för att söka kontaktuppgifter eller annan information om hälso- och sjukvården (54 procent mot snittet för riket 43 procent).

Åtta av tio uppger sig också bruka ringa direkt till vårdcentralen eller sjuk- huset.

Idag använder fyra av tio länsinvånare (39 procent) landstingets webbsida för denna information, vilket är betydligt större än vad tidigare undersök- ningar inom vårdbarometern visat. Sjutton procent uppger att de använt sig av broschyrer i väntrum för denna information.

Norrbotten kommer under året att till fullo införa det nationella systemet för kontakt via 1177.se. Vårdbarometern kommer fortsättningsvis att kunna följa när detta system får genomslagskraft.

Det är ännu inte vanligt att norrbottningen eller svensken i allmänhet (en av tio) söker information om vårdens kvalitet inför sin sjukvård och/eller be- handling. Det är undantagsfall (5 procent) att norrbottningen använder sig av internet för att jämföra olika vårdgivare.

Länsborna är inte helt övertygade om värdet av att läsa sin journal på inter- net. Det är 14 procent som inte vet, 28 procent anser det vara av litet värde, 15 procent svarade varken eller och 42 procent anser det vara av stort eller mycket stort värde. Här avviker inte Norrbotten från genomsnittet för riket.

(21)

LANDSTINGSSTYRELSEN DEN 10 MARS 2011

Behandlingsformer

Nya vårdbarometern innehåller frågor om befolkningens syn på olika be- handlingsformer. Värdet av internet som förmedling av behandling har ännu inte fått genomslagskraft bland länsborna. Detta avviker inte från svensken i allmänhet. Nedan redovisas invånarnas nuvarande syn på hur internet kan användas som behandlingsform vad avser psykisk ohälsa (till exempel sömn- löshet, nedstämdhet) eller till ändrade levnadsvanor (exempelvis rökavväj- ningshjälp, viktminskning). En av tre (30 procent) anser det vara av stort värde.

Hur bedömer du värdet av att få behandling via Internet ? Norrbotten. Procent

Program för: Besvär med sömn,

nedstämdhet Sluta röka, minska i vikt

Män Kvinnor Män Kvinnor

Stort 25 31 28 36

Varken eller 19 19 16 19

Litet 35 36 36 28

Vet ej 21 14 20 17

Totalt 100 100 100 100

Åtta av tio norrbottningar säger sig vara beredda på att avstå antibiotika när det är möjligt även om de riskerar några sjukdagar extra. Frågan inleds med information om att motståndskraften hos bakterier ökar i takt med ökande antibiotikaanvändning.

Liksom vid tidigare undersökningar tycker övervägande delen av befolk- ningen (klart instämmande 74 procent) att det är positivt om läkare eller an- nan vårdpersonal diskuterar levnadsvanor. Nästan lika många (68 procent) instämmer i att hälso- och sjukvården kan kräva ökad motion och bättre kostvanor i stället för att skriva ut läkemedel, om det ger lika bra effekt som medicin.

Finansiering

Sexton procent av de intervjuade i Norrbotten uppger att de har själv eller via sin arbetsgivare tecknat en försäkring för hälso- och sjukvård. Andelen avviker inte från riksgenomsnittet. Hälften av dem har fått försäkringen via sin arbetsgivare, 15 procent har tecknat den för att få snabbare vård och 17 procent för att vara säker på att få sjukvård när de behöver den.

Om sjukvården behöver mer resurser för att upprätthålla nuvarande nivå uppger sex av tio norrbottningar att de föredrar att inkomstskatten höjs.

De övriga alternativen att välja mellan var:

1 Att själv få betala mer varje gång man anlitar sjukvården (12 procent).

2 Mer av privata sjukförsäkringar (5 procent).

3 Den offentliga sjukvården upphör med enklare behandling som istället får säljas av privata vårdgivare (7 procent)

4 Vet ej/kan ej svara (7 procent).

Frågan om specialisering av sjukhus inleds med följande: ”På en del håll i sjukvården försöker man specialisera olika sjukhus. Tanken är att om vissa operationer bara görs på några enstaka sjukhus blir kvaliteten bättre. Tycker du att en sådan utveckling är bra, även om det innebär längre resor för dig?”

(22)

LANDSTINGSSTYRELSEN DEN 10 MARS 2011

Här har 66 procent svarat ja, 24 procent nej och 10 procent vet inte. Mot- svarande värden för riket är 70 procent ja, 19 procent nej och 11 procent vet inte.

Successivt när databasen är uppbyggd kommer redovisningarna mer att bely- sa landstingets värden gentemot andra landsting/regioner.

Resultat från Vårdbarometern kommer att kunna följas via hemsidan www.vardbarometern.se .

Fast vårdkontakt

Enligt § 29 a i hälso- och sjukvårdslagen ska verksamhetschefen säkerställa att patientens behov av trygghet, kontinuitet, samordning och säkerhet i vår- den tillgodoses. Om det är nödvändigt för att tillgodose dessa behov, eller om en patient begär det, ska verksamhetschefen utse en fast vårdkontakt för patienten.

I det följande redovisar jag vad divisionerna har gjort i detta avseende.

Division Primärvård

Inom divisionen är ambitionen att i första hand säkra att alla patienter som registrerats som hemsjukvårdspatienter även ska ha en utsedd fast vårdkon- takt. Lagen och målet i divisionsplanen ”Samtliga hemsjukvårdspatienter ska ha namngiven fast vårdkontakt (100 %)” är kommunicerat till alla verksam- hetschefer inom divisionen.

Divisionens ledningsgrupp har fastställt en dokumentationsrutin som även gör det möjligt att följa upp målet.

När det är utvärderat hur rutinerna fungerar kommer divisionen att föra en dialog kring en utökad målgrupp, utöver hemsjukvårdspatienter, för uppfölj- ning av namngiven fast vårdkontakt.

Division Vuxenpsykiatri

Divisionen har under hösten/vintern satsat på divisionsgemensam utbildning om tvångsvårdsjuridiken och om kvalitetssäkrade rutindokument i detta sammanhang, inkluderande administrativa rutiner, vilket är en del av många moment i arbetet för trygghetsskapande åtgärder för patienterna.

Alla patienter som behandlas i öppenvård har en särskild behandlare/kon- taktperson under hela behandlingen, vilket säkrar kontinuitet och samord- ning.

Division Diagnostik

Inom divisionens verksamhetsområden är möjligheten att utse en fast vård- kontakt för patienten inte tillämplig.

För att säkerställa att patientens behov av trygghet, kontinuitet, samordning och säkerhet i vården tillgodoses har verksamhetsområdet Bild- och funk- tionsmedicin bland annat vidtagit följande åtgärder:

• En handläggningsöverenskommelse har utarbetats för att skapa klara reg- ler för kontakterna mellan ortopedi - primärvård - radiologi, så att detta gynnar patienterna behov av säkerhet, kvalitet och tillgänglighet.

• En gemensam patientöversikt i VAS har skapats för Bild- och funktions- medicin i hela länet.

(23)

LANDSTINGSSTYRELSEN DEN 10 MARS 2011

• Rutiner har utarbetats för att all kommunikation med patienten ska do- kumenteras.

• Om patienten uteblir från flera bokade besök återsänds remissen till re- mittenten.

• Även i övrigt eftersträvas största möjliga samordning mellan Bild- och funktionsmedicin och remitterande enhet.

Division Folktandvård

Inom Folktandvården utses alltid en patientansvarig tandläkare och/eller pa- tientansvarig tandhygienist för patienterna.

Fördelning av statsbidrag för HIV/STI-prevention

Landstingets strategiska arbete för att tillsammans med andra aktörer främja sexuell hälsa och förebygga sexuellt överförbara infektioner (STI) har inten- sifierats de senaste åren. Frivilligorganisationer, kommuner och landsting kan årligen söka statsbidrag för insatser mot hiv/aids och andra STI. Smitt- skyddsinstitutet beslutar om bidragets storlek till samordnande landsting som beslutar om hur bidragen ska fördelas.

Genom projekten förbättras möjligheten att nå vissa särskilt riskutsatta grup- per med förebyggande verksamhet och stöd. I landstinget fattar jag beslut om slutlig fördelning, utifrån förslag från en beredningsgrupp med represen- tanter från folkhälsa, smittskydd och infektion. För 2011 beviljades lands- tinget 680 000 kr, den högsta summan hittills för länet.

Bidragsbeslutet innebär en fortsättning av de treåriga insatser som påbörja- des år 2010 för grupperna män som har sex med män, asylsökande och anhö- riginvandrare, ungdomar och unga vuxna, samt hivinfekterade i länet. Kon- kret innebär det bl. a en fortsättning av en startad informationsverksamhet riktad till andra studenter, kallad Pass 6, och en utbildning av vårdcentraler- nas personal inom sexuell hälsa och STI.

Nya satsningar som startas genom bidraget är en ettårsinventering av möj- ligheter att förbättra preventivt arbete mot injektionsmissbrukare, samt tre- årsprojekt för individuella insatser för hiv-positiva liksom utökat arbete av Noaks Ark Norra Norrland.

Beslut om fördelning av Norrbottens statsbidrag

PRIORITERADE INSATSER 2011 2012 2013

Ettåriga

Injektionsmissbrukare/ Smittskyddsenheten, NLL

50 000

Treåriga, från 2010

Utbildning av vårdpersonal, STI, ungdomar,

unga vuxna/ Smittskyddsenheten, NLL 161 000 161 000 Glesbygdstour/ RFSL Nord 65 000 65 000 Pass 6 (P6) Luleå/ Teknologkåren vid LTU 54 000 54 000 Treåriga, från 2011

Individuella insatser för hivpositiva/ Kurators-

enheten, NLL 50 000 50 000 50 000

Hiv-STI-prevention i Norrbotten/

Noaks Ark Norra Norrland 300 000 300 000 300 000

Totalt 680 000

(24)

LANDSTINGSSTYRELSEN DEN 10 MARS 2011

Från år 2008 har landstinget med statsbidrag byggt upp ett regionalt kun- skapsnätverk för hiv och andra STI, tillsammans med landstingen i Väster- botten, Jämtland och Västernorrland. Även kunskapsnätverket har beviljats statsbidrag. Bidraget om 1 653 000 kr för 2011 möjliggör fortsatt utveckling och drift av hemsidan www.gratiskondomer.nu riktad till ungdomar i länen, liksom verksamheten Lustverket. Där informerar studenter skolelever om sex och relationer, enligt en modell baserad på ”Kärleksakuten”, som finns där det finns läkarutbildning.

Med Lustverket testar de fyra nordliga länen att bygga upp och använda me- toden med hjälp av studenter från andra program. Vidare startar nu nätverket med hjälp av bidraget, gemensamma treårssatsningar för att utveckla rutiner för den del av hälsosamtalet med asylsökande/ flyktingar som handlar om sexuell hälsa och STI, liksom starta upp en hivskola för hivpositiva barn och ungdomar i norra Sverige.

Statsbidraget bygger på en årlig överenskommelse mellan Socialdepartemen- tet och Sveriges Kommuner och Landsting (SKL) och omfattar 95 miljoner kr. Av dessa avsätts 45 miljoner kr till området Verksamheter av riksintresse.

Dessa kan inte sökas av andra än storstadsregioner. Kunskapsnätverket har år 2009 lämnat in en skrivelse till berörda parter, med kritik angående hur detta drabbar glesbygd. Ingen förändring har dock skett. Av återstående me- del är 43 miljoner kr möjliga att söka för samtliga landsting och regioner, och resterande sju miljoner kr är avsedda för kunskapsnätverk.

Upphandling av ambulanshelikoptertjänst

Landstinget har tecknat ett femårigt avtal med Scandinavian MediCopter AB (SMC). Avtalsperioden löper under tiden 1 juni 2012–31 maj 2017 med eventuell förlängning två plus två år.

Kostnaden uppgår cirka 28,5 miljoner kr årligen avseende de fasta ersätt- ningarna, det vill säga något lägre än nuvarande tillfälliga avtal med SMC.

Till detta kommer en rörlig ersättning per flygtimme på cirka 12 000 kr. Den varierar månadsvis med hänsyn till aktuellt flygbränslepris och valutakurs. I och med det nya avtalet kommer landstinget att få tillgång till en nyare heli- kopter, av samma märke och modell, som endast gått några hundratal flyg- timmar.

Dessa modeller kräver något mindre service än de helikoptrar som den tidi- gare entreprenören använde. Tillgängligheten kommer att öka, men helikopt- rar är alltid mer väderberoende än flygplan.

På senare åren har ökade krav från EASA (EU-myndighet för luftfartssäker- het) och Tranportstyrelsen medfört kraftigt ökade kostnader, men också gett ökade flygsäkerhet.

Till exempel medger nu ökad helikopterprestanda att alla transporter med patienter både kan landa och lyfta från godkända landningsplatser på bygg- nader, bland annat taket på Norrlands universitetssjukhus. I det tidigare avta- let var det främst akuta prio-1-uppdrag som fick tillstånd i de fall helikopter- befälhavaren tog ett så kallat undantagsbeslut.

Även krav på regelbunden simulatorträning, utbildningen sker i Frankrike, har lett till kostnadsökningar. Landstingets egna ökade krav, vad gäller sä- kerhets- och teknikbehov, har medfört vissa mindre kostnadsökningar.

(25)

LANDSTINGSSTYRELSEN DEN 10 MARS 2011

Främst gäller det Night Vision Goggle (glasögon för mörkerseende), vilket innebär att fler och säkrare uppdrag kan genomföras.

Som tidigare gäller 15 minuters anspänningstid och dygnet runt bemanning.

Samarbete med Hermelinen

Landstinget och Hermelinen Hälsovård AB inleder ett samarbete kring länets radiologi. Intentionsöverenskommelsen innebär att parterna tillsammans ska hitta områden inom länets radiologi som är viktiga att utveckla. Syftet är bland annat att:

• Bild- och funktionsmedicin (BFM) vid landstinget ska tillhandahålla ett ledningsansvar till Hermelinen.

• Hermelinen remitterar patienterna till BFM.

• Tillgängligheten till radiologiska undersökningar förbättras.

• Rekryteringen av röntgenpersonal till Norrbotten stimuleras.

• Gemensamt arbete ska ytterligare utveckla en hög kvalitet inom radiologi i länet.

Unika barnböcker om rättspsykiatri

Nu ges två nyskrivna och unika barnböcker ut om rättspsykiatri. De har väckts ett stort intresse för böckerna som är unika i sitt slag. Författaren Fri- da Söderberg arbetar som kurator vid den rättspsykiatriska kliniken i Öjebyn och hennes barnböcker har redan väckt intresse i hela Sverige.

I sitt arbete möter hon anhöriga som har behov av att få veta mer om rätts- psykiatri och hon har saknat information som riktar sig direkt till barn. Med det som utgångspunkt har hon skrivit två böcker om hur det är att vara barn till någon som dömts till rättspsykiatrisk vård.

Om- och tillbyggnad Sunderby sjukhus

I det följande lämnar jag en beskrivning av hotellprojektet samt en lägesbe- skrivning av övriga etapper.

Nulägesrapport

Sedan landstingsstyrelsen fastställde utvecklingsplanen för Sunderby sjuk- hus den 5 februari 2009 (§ 14) har följande aktiviteter genomförts:

• Utbildningscentrum.

• Rehabiliteringsmedicin har flyttats till hotellet plan 4.

• Omklädningsrum.

• Parkeringsplatser.

• Jourrum.

• Vuxenpsykiatri - kortsiktig lösning.

Vidare har det skett förändringar i verksamheten. Det handlar om strukturel- la förändringar och påverkan av nationella riktlinjer, vilka leder till att pro- jektet undersöker alternativa lösningar jämfört med förslagen i utvecklings- planen, till exempel lokalisering av hjärtcentrum och njurcentrum.

(26)

LANDSTINGSSTYRELSEN DEN 10 MARS 2011

Tillkomsten av den regionala läkarutbildningen ställer krav på närhet till FoU-enheten och tillgång till kliniska forsknings- och träningslokaler, vilket också påverkar det fortsatta arbetet. Jag återkommer med rapport till styrel- sen när projektet kommit längre i den planeringen/processen.

Etapp F: Hotellet

I samband med framtagande av sjukhusets utvecklingsplan gjordes hösten 2008 en inventering av samtliga inneliggande patienter. Syftet var att kart- lägga om det fanns patientunderlag för ett bemannat patienthotell med vård- personal samt att se om det fanns patienter som skulle kunna vårdas på en akutgeriatrisk avdelning.

Resultatet visade på att det finns ett underlag för såväl ett patienthotell som för en akutgeriatrisk enhet. I utvecklingsplanen föreslås därför en utökning av antalet hotellrum samt en ändrad inriktning av hotellets verksamhet.

Inventeringsgruppen föreslog ett hotell med 60–65 rum. Då hade hänsyn ta- gits till investeringsresultatet, länets geografi, boendealternativ för patienter med långa reseavstånd samt en kostnadseffektiv bemanning.

Arbetsgruppen gjorde i november 2009 en liknande inventering för att se om behovet av hotellrum hade förändrats sedan hösten 2008. Resultatet visade att behovet kvarstod eller snarare har ökat.

Sedan föregående rapport har arbetet därför till stor del koncentrerats på att färdigställa underlaget för hotellet för att kunna upphandla projekteringen. . Denna påbörjas under mars månad.

Erfarenheterna från andra hotell visar att hotellet ska dimensioneras något mindre än vad inventeringen pekar på. En av orsakerna är att gästunderlaget förändras över tiden. Ett framtida hotell ska kunna möta sådana förändringar inte endast i form av ständigt tillgängliga rum, utan också i form av en effek- tiv drift (rumsutnyttjande och bemanning) och i dialog med sjukhusets före- trädare - där frågan om hotellboende ständigt prövas.

Därför planerar projektet att tillskapa cirka 65–68 rum och två familjelägen- heter samt nödvändiga övriga lokaler som behövs för att bedriva den nya vårdverksamheten. Familjelägenheterna riktar sig främst till föräldrar som har sina barn inlagda på sjukhuset under längre tid, ibland flera månader.

Hotellet är i första hand avsett för patienter som inte är i behov av sjukhusets specialistresurser, men har behov av en viss omvårdnad, patienter med långa reseavstånd och för närstående/anhöriga samt till andra gäster med anknyt- ning till sjukvården.

Visionen är att skilja boende och behandling där det inte utgör en medicinsk risk. De patienter som inte behöver en specialiserad vårdavdelnings resurser, får möjlighet att vara mer privat och får högre boendekvalitet under behand- lingstiden, i förhållande till traditionell vård på avdelning. Detta ska ske un- der medicinskt trygga och säkra former. Det sker genom att hotellet är be- mannat, dygnet runt, året runt, med vårdpersonal och att tydliga rutiner/pla- ner för samverkan med vårdverksamheten finns.

En anpassning av vården efter behoven bidrar till ökad vårdkvalitet för pati- enten och minskade kostnader för sjukvården. Resurser frigörs för framtida utveckling utan att göra avkall på vårdkvaliteten.

Referanslar

Benzer Belgeler

Stödpersonens personnummer Avser veckorna (underlag för arvode)

Andel väntande patienter som väntat 90 dagar eller kortare på ett beslutat besök i specialiserad vård var i september 38 procent vilket är 9 procenten- heter lägre jämfört

Andel på väntelistan inom barn- och ungdomspsykiatrin som väntat på start på behandling som väntat kortare än 30 dagar ligger för mars på 65 procent, vilket är en

Andel på väntelistan inom barn- och ungdomspsykiatrin som väntat på start på behandling som väntat kortare än 30 dagar ligger för februari på 50 procent, vilket är en

Andel på väntelistan inom barn- och ungdomspsykiatrin som väntat på start på behandling som väntat kortare än 30 dagar ligger för december på 56 procent, vilket är en

Andel på väntelistan inom barn- och ungdomspsykiatrin som väntat på start på behandling som väntat kortare än 30 dagar ligger per april på 84 procent, vilket är en

Andel på väntelistan inom barn- och ungdomspsykiatrin som väntat på start på behandling som väntat kortare än 30 dagar ligger för oktober på 64 procent, vilket är en

Andel på väntelistan inom barn- och ungdomspsykiatrin som väntat på start på behandling som väntat kortare än 30 dagar ligger för september på 75 procent, vilket är