Landstingsdirektörens rapport till styrelsen den 17 juni 2015

Landstingsdirektörens rapport till styrelsen den 17 juni 2015

Aktuella händelser ... 2

Division Kultur och utbildning ... 2

Information kring verksamheten ... 2

Rapport ”Behov av hälso- och sjukvård i Norrbotten utifrån ett befolkningsperspektiv” ... 2

Patientnämnden – resultat första kvartalet ... 2

IT/MT avdelningen ... 3

Öppna jämförelser 2014 - förslag till åtgärder och uppföljning ... 3

Lex Maria ... 4

Säker vård ... 5

Fördjupade dialoger ... 8

Avdelningen för regional utveckling - genomförda årsstämmor ... 11

Division Kultur och utbildning ... 11

Bilagor

 Fördjupad dialog - Allmänkirurgi/Urologi samt Obstetrik/Gynekologi

 Vårdval Norrbotten - Fördjupade dialoger

 Genomförda årsstämmor

Aktuella händelser

Division Kultur och utbildning

Statens kulturråd

Statens Kulturråd har beviljat drygt 3 mkr till regionala utvecklingsprojekt i Norrbotten vilket är 15,7 procent av den totalt utbetalade summan från Kulturrådet. 1,2 mkr har beviljats till projektet Musik i norr där Norrbottensmusiken ingår som ett av de fyra nordliga länen.

Kulturrådets styrelse har vid sitt möte i maj diskuterat regeringens förslag i vårändringsbudgeten 2014/15:99, att bidrag för regional kulturverksamhet ökas med 15 mkr för 2015. Ett principbeslut har fattats om att medlen ska användas för att i mesta möjliga mån återställa verksamhetsbidragen inom kultursamverkansmodellen. 15 mkr motsvarar ca 1,21 procent av 2014 års bidrag som föreslås fördelas proportionerligt till samtliga län inom modellen och institutionerna i Stockholms län.

Joint Working Group on Cultures

Landstinget deltog vid Joint Working Group on Cultures (del av Barents Euro Arctic Council, BEAC) möte i Rovaniemi. Där diskuterades det nya inkubatorprojektet för Barents, samt det stora och framgångsrika

ENPI/Kolarctic- projektet New Horizons, som avslutades i St Petersburg sista helgen i maj, där landstinget varit lead-part.

Konstveckan 13-19 april

Norrbottens Ambassad för konst med representation av tio konstnärer bosatta i Norrbotten genomfördes, på Galleri i Kungsträdgården, Stockholm under konstveckan. Vernissagen och själva utställningen väckte ett påtagligt stort intresse och bland publiken fanns också representation från en mängd kulturmyndigheter. Resurscentrum för konst, landstinget, höll i

arrangemanget.

Information kring verksamheten

Rapport ”Behov av hälso- och sjukvård i Norrbotten utifrån ett befolkningsperspektiv”

En effektiv styrning av hälso- och sjukvården förutsätter beskrivningar och analyser av förhållanden som påverkar befolkningens behov av hälso- och sjukvård idag och i framtiden. Föreliggande rapport är en sammanställning som innefattar jämförelser på riks, läns- och kommunnivå (år 2013).

Områden som redovisas är demografisk utveckling, levnadsförhållanden, levnadsvanor, befolkningens hälsa, invånarnas syn på sjukvården,

vårdkonsumtion samt kostnader. Rapporten finns tillgänglig på landstingets intranät Insidan.

Patientnämnden – resultat första kvartalet

Antalet ärenden minskade något under första kvartalet 2015 i jämförelse med motsvarande period 2014. Flest ärenden har de största divisionerna Länssjukvård och Närsjukvård. Specifikt per verksamhetsområden hade primärvården och kommunerna flest ärenden under första kvartalet 2015.

Ärendefördelningen påvisar en tydlig övervikt gällande vård/behandlingsrelaterade frågor i likhet med 2014.

Många ärenden avseende första kvartalet 2015 har med brister i

vård/behandling och utebliven, fördröjande av diagnos att göra. Avseende bemötande påpekar patienten läkares bemötande och avsaknande av dialog/

delaktighet.

Skillnaden mellan män och kvinnor ökar. Under första kvartalet 2015 kom 66 procent av anmälningarna från kvinnor jämfört med 60 procent 2014.

IT/MT avdelningen

Landstinget har tecknat ett samverkansavtal med Landstinget i Uppsala län avseende samarbete kring vårt verksamhetsinformationssystem, VIS.

Avtalets intention är att landstingen i samverkan upprätthåller och vidareutvecklar grundkonceptet för VIS samt samverkar kring framtida gemensamma utvecklingsbehov. NLL har även fortsatt ägandeskapet och upphovsrätten för VIS.

Vårt vårdadministrativa system VAS har befunnit sig i en moderniseringsfas under senare år. Fokus för arbetet har hittills varit att lyfta tekniken som produkten baseras på. Nu har beslut tagits om en förändrad inriktning för denna modernisering. Fokus kommer i fortsättningen att ligga på en behovsstyrd utveckling med största möjliga nytta för slutanvändarna. Den förändrade inriktningen beror dels på en kraftigt ökad prisbild för

tekniklyftet, dels på omvärldsfaktorer, i form av nationella rörelser mot nya och gemensamma vårdssystemlösningar i riket inom 5-10 år.

Öppna jämförelser 2014 - förslag till åtgärder och uppföljning Öppna jämförelser (ÖJ) rapporterar årligen indikatorbaserade jämförelser av hälso- och sjukvårdens kvalitet och effektivitet. Rapportens "tyngdpunkt" är resultatindikatorerna som mäter medborgarnas nytta av verksamheten och som sätts i relation till de resurser som används. Baserat på analyser av data i ÖJ föreslås åtgärder och uppföljning enligt nedan:

Länssjukvård

 Kirurgi: Att se över hur uppföljning efter två år av obesitas kirurgi kan utvecklas samt att se över den rutinmässiga antibiotikabehandlingen vid galloperation.

 Kvinnosjukvård: Att följa utvecklingen av dagkirurgiska operationer.

 Ögonsjukvård: Att följa om besök till mottagning inom 90 dagar uppfylls samt att den självskattade nyttan efter operation ökar.

Närsjukvård

 Reumatoid artrit: Att öka tillgängligheten till besök.

 Hälsoinriktad sjukvård: Att öka förskrivning och information kring betydelsen av fysisk aktivitet vid diabetes och hjärtsjukdom.

 Diabetesvård: Att följa effekter av implementering av Nationella riktlinjer i Nationella Diabetes Registret.

 Strokevård: Att förbättra, utveckla och samordna den rehabiliteringskedja som redan finns idag.

 Psykiatri: Att öka registreringen i aktuella kvalitetsregister.

 Palliativ vård. Att utveckla rutiner för smärtlindring, behovsordination, brytpunktsamtal.

Gemensamt/Hälso- och sjukvårdsenheten

Säker vård, undvikbar slutenvård, vårdplatsanvändning: Att utveckla samarbetet med kommunerna i länet så att utskrivningsklara patienter på sjukhusen i landstinget minskar, samt att följa mätningar av de

vårdrelaterade infektionerna.

Lex Maria Rapport t o m maj 2015

Under årets första fem månader har 20 ärenden inkommit som aktuella för lex Maria eller är under en första utredning som ev lex Maria. Under mostavarande period 2014 var drygt 20 ärenden aktuella för lex Maria.

Registering i avvikelsehanteringssystemet har skett enligt rutin i 80 procent av fallen. Utredningstiden i länet varierar. Nio inskickade ärenden t o m maj 2015.

Suicid är fortfarande den dominerande orsaken till anmälan och utgör drygt en tredjedel av alla ärenden.

4 4

5

3 4

0 1 2 3 4 5 6

Lex Maria 2015

1

3 3

5

8

01 23 45 67 89

Orsaker till lex Maria 2015

Närsjukvården har flest antal ärenden och fördelningen ovan ser ut på samma sätt som föregående år.

Beslut har inkommit i fyra ärenden för 2015 och inga ärenden föranleder kritik.

Lex Maria – uppdatering för 2014

74 av 78 anmälningar är inskickade av 2014 års lex Maria-anmälningar.

Utredningstiden i länet varierar. Redovinsingen är delvis inkomplett då endast närsjukvårdsområdena Luleå/Boden samt Gällivare har redovisat tid för lex Maria kännedom.

58 beslut har inkommit och tre ärenden har fått kritik under 2014. Tillsyn från Inspektionen för vård och omsorg (IVO) är initierad i två ärenden, tillsyn kommer att ske under 2015.

Säker vård

Markörbaserad journalgranskning

Markörbaserad journalgranskning pågår i landtinget på övergripande landstingsnivå och på klinknivå. Under 2014 var markörbaserad

2 1

3

14

0 2 4 6 8 10 12 14 16

Länssjukvård Läns/Närsjukvård När/Länssjukvård Närsjukvård

Lex Maria per division 2015

1 1

2

7

9

0 1 2 3 4 5 6 7 8 9 10

Kalix Kiruna Gällivare Piteå Sunderbyn

Lex Maria 2015 per sjukvårdsområde

journalgranskning en del i patientsäkerhetsöverenskommelsen som Sveriges Kommuner och Landsting tecknat med staten. Metoden innebär att i

slumpvis utvalda journaler leta efter så kallade markörer som kan indikera en vårdskada och sedan utifrån fördefinierade kriterier göra en bedömning om en skada har inträffat, beskriva typ av skada och allvarlighetsgraden samt undvikbarheten.

Under 2014 granskades totalt 1 052 journaler. 52 procent av journalerna var på kvinnor (552 st) och 48 procent (500 st) män.

Databasen markörbasrad journalgranskning april 2015 Något fler män (54 procent) än kvinnor (46 procent) drabbades av

vårdskada. Det flesta vårdskadorna inträffade under fösta halvåret 2014 (57 vårdskador) medan 30 vårdskador inträffade andra halvåret. Flera patienter drabbades av mer än en vårdskada. En patient drabbades av fyra vårdskador, sex patienter hade tre vårdskador och nio stycken drabbades av två

vårdskador.

Databasen markörbasrad journalgranskning april 2015 104

120

58 65

63 58

127 109

200 148

0 100 200 300 400 500 600

K M

Fördelning per kön och sjukhus

Gällivare NO Kalix NO Kiruna NO Piteå NO Sunderby Sjukhus

Svikt i vitala parametrar

1%

Läkemedelsrel aterad skada;

3 Fallskada

5% Kirurgiska skador

9%

Annat 12%

Trycksår kategori 2-4

13%

Blåsöverfyllna d 18%

Vårdrelaterad e infektioner

39%

Andel vårdskador 2014

Andelen vårdtillfällen med vårdsskada var 8,3 procent. En minskning från 2013 då andelen var 11,9 procent De vanligaste förekommande undvikbara vårdskadorna var vårdrelaterade infektioner och då främst

urinväginfektioner, följt av blåsöverfyllnad och trycksår. För trycksår och fallskador har antalet vårdskador ökat och andelen vårdrelaterade infektioner har också ökat från 29 procent till 39 procent 2014 jämfört med 2013.

Databasen markörbasrad journalgranskning april 2015 Däremot ses att antalet blåsöverfyllnad, läkemedelsrelaterade vårdskador och postoperativa sårinfektion har minskat 2014 jämfört med 2013.

Det är i ålderskategorin 85 år och äldre som vårdskadorna är mest

förekommande. I den gruppen drabbas fler kvinnor än män av en vårdskada.

Medelvårdtiden för ett vårdtillfälle där det tillkommer en vårdskada är nästan nio dagar mer jämfört med ett vårdtillfälle utan vårdskada.

0 10 20 30 40 50

CVK-relaterad infektion Allergisk reaktion Fallskada Ventilator-associerad pneumoni Svikt i vitala parametrar Organskada Trombos/emboli Hudskada eller ytlig kärlskada Annan kirurgisk komplikation Clostridium difficile-infektion Reoperation Infektion övrig Blödning, inte i samband med operation Postoperativ sårinfektion Fallskada Sepsis Pneumoni Läkemedelsrelaterad skada Postoperativ blödning/hematom Övriga skador Trycksår kategori 2-4 Blåsöverfyllnad UVI

Antal vårdskador 2014 jmf med 2014

2014 2013

0 5 10 15 20 25 30 35

18-49 år 50-64 år 65-74 år 75-84 år 85 år och äldre

Vårdskdor per åldergrupp

Insatser har under året riktats mot fokusområde ”förebygga vårdrelaterade urinvägsskador” som visat sig ha haft god effekt på blåsöverfyllnad.

Inspirationsdag med föreläsare i ämnet, länsövergripande rutiner och nätverk av engagerade och kunniga medarbetare i verksamheterna som

implementerar rutiner, introducerar nya medarbetare och studenter samt mäter förekomsten av urinvägskatetrar och vårdrelaterade infektioner varje månad är genomförda aktiviteter. Det systematiska förbättringsarbetet för att förhindra felaktig läkemedelshantering visar också på positivt resultat. Ett förbättringsarbete riktat mot att förebygga trycksår har påbörjats våren 2015 med målet att minska antalet patienter som drabbas av trycksår och förväntas ge effekt under senare delen av 2015.

Fördjupade dialoger Vårdval Norrbotten

Beställare och leverantörer har ett gemensamt ansvar och intresse för en väl fungerande dialog och uppföljning av verksamheten. Från och med 2013 genomför beställaren fördjupade dialogmöten med 12 hälsocentraler varje år.

Under våren 2015 har fördjupade dialoger genomförts med Björknäs hälsocentral, Hertsöns hälsocentral, Piteå hälsocentral, Råneå hälsocentral och Stadsvikens hälsocentral. Valt fokusområde för år 2015 är diabetesvård inom primärvård. Beställar- och analysenheten har sammanställt en rapport till respektive hälsocentral och tydliggjort aktuella förbättringsområden.

Återrapportering kring förbättringsområdena från respektive hälsocentral begärs efter sex månader.

Sammanfattande bedömning

 Dialogmötena har gett en god möjlighet till fördjupad dialog om utvalda hälsocentralernas verksamhet. Detta har mottagits positivt och utgör en viktig del i förbättringsarbetet.

 Vid de tidigare genomförda fördjupade dialogerna har läkarbemanning och bristen på ordinarie distriktsläkare varit en tydligt försvårande omständighet för hälsocentralerna. Rekrytering av läkare är fortsatt en angelägen fråga, men numera också rekrytering av annan personal.

 Primärvårdens arbetsfält har förändrats sedan hemsjukvårdens övergång till kommunerna. Det finns behov av vidareutbildning som är

Vårddagar med skada Vårddagar utan skada

2013 11,1 5,5

2014 14,3 5,6

0 2 4 6 8 10 12 14 16

Vårddagar

Medelvårdtid för patienter med skada och

utan skada 2013-2014

samstämmig med dagens och morgondagens verksamhet exempelvis levnadsvanearbete.

 Hälsocentraler har en frihet att forma sin interna organisation och sina arbetsrutiner. Det finns många fördelar med denna frihet, men det väcker också tankar om det skulle finnas vissa fördelar med en tydligare

styrning för att garantera att norrbottningar får en likvärdig vård. Detta främst med tanke på patienter som har stort vårdbehov och kroniska sjukdomar. Det måste säkerställas att dessa patienter får sina återbesök och får vårdgivarkontinuitet.

 Planeringslistor nyttjas inte för patienter som bor på kommunala äldreboenden. Läkarmedverkan förefaller vara kopplad till samarbete med kommunens sjuksköterskor som aktualiserar de patienter som anses behöva läkarinsatser.

 Hälsocentraler samverkar dels med den specialiserade vården och dels med kommuner. Informationsöverföring och vårdplanering för patienter som är aktuella på flera vårdnivåer är fortfarande ett tydligt

förbättringsområde. Alla förändringar som genomfördes i samband med hemsjukvårdens övergång har inte ännu lösts på ett tillfredsställande sätt, exempelvis informationsöverföring och kommunikation mellan

primärvården och kommunerna.

 Alla hälsocentraler har utbildad personal och kan erbjuda hälsosamtal riktade mot bestämda åldersgrupper. Hälsocentraler har haft olika strategier gällande upplägg av detta uppdrag. Prioriteringsordningen har gällt och hälsosamtalen har periodvis fått stå tillbaka till förmån för andra arbetsuppgifter. Det finns skillnader i hur arbete med

levnadsvanor riktad mot riksgrupper fungerar. En vanlig förklaring är att frågorna om levnadsvanor ingår i patientarbete, men det är brister i dokumentationsrutiner. Resultatuppföljning är helt beroende av att fastställda dokumentationsrutiner följs.

 Journalgranskning av 25 patienter med diabetsdiagnos och som besökt sin hälsocentral under januari 2015 visar att det finns planering för fortsatt vård i de allra flesta fall. Det fanns dokumentation i

diabetsöversikt i majoriteten av de granskade fallen. Det finns skillnader mellan hälsocentraler i handläggning gällande om alla patienter kallas till årligt besök både hos läkare och hos diabetssköterska.

Rapport bifogas.

Allmänkirurgi/Urologi samt Obstetrik/Gynekologi

Landstingsstyrelsens roll som beställare innebär att formulera verksamhetens uppdrag samt att följa upp resultatet. Uppdraget definieras i en Beställning med utgångspunkt i landstingsstyrelsens plan. Uppföljningen består i löpande resultatrapportering (april, augusti, december) utifrån beslutade uppföljningsindikatorer samt uppföljning vid dialogmöten. Syftet med uppföljningen är att ge styrelsen information om måluppfyllelse samt att säkerställa att verksamheten uppfyllt de krav som ställts i beställning.

Beställning och uppföljning sker via beställar- och analysenheten i

samverkan med divisionerna. Resultat vid uppföljningsdialogerna redovisas nedan i korthet.

Allmänkirurgi/Urologi

 Svårigheter att klara av delar av Beställningens uppdrag på grund av den sjuksköterskebrist som påverkar verksamheten i hög grad.

 Tillgänglighet: klarar under årets två första månader inte kraven på tillgänglighet. Cancerpatienterna prioriteras.

 Cancersjukvård: Arbete pågår i linje med handlingsplan. Fokus på införande av standardiserat vårdförlopp för kortare ledtider vid misstänkt cancersjukdom. Patienter erbjuds kontaktsjuksköterska och delges en individuell vårdplan vid vissa diagnoser. Mallar för vårdplan vid övriga diagnoser är under framtagande. Brister i dokumentation av patients vård i samarbete med andra huvudmän.

 Palliativ vård: Brister i dokumentationen av brytpunkssamtal. Hög täckningsgrad i palliativa registret 2014, visar på brister i vården inom flertalet områden. Kompetenshöjning ska påbörjas 2015.

 Vårdtunga/multisjuka: 14 procent av patienterna återinskrevs inom 30 dagar 2014, granskning gjord med förbättringsarbete till följd.

Förbättringsarbete är gjort avseende riskbedömning av inneliggande patient. Brister finns avseende läkemedelsgenomgång och

läkemedelsberättelse.

 Hälsofrämjande/sjukdomsförebyggande: Lyfter fråga om tobaksbruk och alkohol före operation. Kärlpatienter krävs på rökfrihet.

Överenskomna förbättringsområden (återkoppling inom sex månader):

1. Säkra att varje cancerpatient har kontaktsjuksköterska 2. Säkra att varje cancerpatient har individuell vårdplan 3. Säkra att brytpunkssamtal genomförs och dokumenteras.

Obstetrik/Gynekologi

 En hög grad av utvecklingsvilja, medvetenhet kring och planering för att möta upp dagens och framtidens behov med strategisk

kompetensväxling, kompetensutveckling och flertalet förbättrings- och utvecklingsarbeten framkom vid dialogen.

 Tillgänglighet: Tillgängligheten till besök är god, målet om 80 procent inom 60 dagar uppnås. Svårigheter vad gäller utförda

behandlingar/operationer, målet 80 procent inom 60 dagar nås inte i dag.

Brist på operationssjuksköterskor påverkar. Brister finns avseende telefontillgängligheten, inplanerade förbättringsåtgärder beslutade.

 Cancersjukvård: Arbete pågår i linje med handlingsplan. Fokus på införande av standardiserat vårdförlopp för kortare ledtider vid misstänkt cancersjukdom. Samtliga patienter erbjuds kontaktsjuksköterska och individuell vårdplan tas fram i dialog med patient.

 Palliativ vård: Kompetensutvecklingsinsats startas upp under året.

Dokumentationsbrister finns avseende utfört brytpunktsamtal.

 Vårdtunga/multisjuka: 4 procent av gynekologins patienter återinskrivs.

Patient tillhandahålls läkemedelsberättelse, brister finns i

dokumentation. Läkemedelsgenomgångar sker inte. Satsning för att implementera läkemedelsgenomgångar samt läkemedelsberättelse är inplanerad. Kliniken har ett fåtal riskbedömningar av inneliggande patienter.

 Hälsofrämjande/sjukdomsförebyggande: Arbetar inte med riskbedömningar av levnadsvanor. Innovationsarbete pågår för att informera nyblivna föräldrar om matvanor. Alla patienter informeras och tillfrågas om rökning när operation planeras.

 Kliniken står sig bra inom många områden i Öppna jämförelser men viss förbättringspotential kan ses.

 Nationell patientenkät visar på förbättrade resultat. Inom slutenvården ligger resultaten högre än riket. Inom öppenvården lägre än riket inom samtliga områden förutom tillgänglighet och upplevd nytta, dock visas en positiv utveckling inom de flesta områden.

 Verksamhetschefen framhåller behov av förändringar i uppdraget såsom utökat uppdrag till att erbjuda patienter i Norrbotten kombinerat ultraljud och blodprov för att kartlägga fosters eventuella kromosomavvikelser (KUB). För en mer kostnadseffektiv planering förordar

verksamhetschefen läkarmottagning vid tre orter i stället för fem.

Överenskomna förbättringsområden (återkoppling inom sex månader):

1. Dokumentation av utfört brytpunktsamtal 2. Dokumentation av läkemedelsberättelse

3. Säkra dokumentation av patients kontaktsjuksköterska och vårdplan.

Rapport bifogas.

Avdelningen för regional utveckling - genomförda årsstämmor Årsstämmor i de av landstinget ägda bolagen har genomförts utan

anmärkningar på bolagen. Särskilt att uppmärksamma är att årsstämman för Norrbottens energikontor AB beslutade om namnbyte till Energikontor Norr AB samt att Eva Qvist utsågs till ny styrelseordförande för Investeringar i Norrbotten AB. I samband med årsstämman överlämnades ägardirektiven till bolagen.

Division Kultur och utbildning Kommunbesök

Kommunbesök av divisionens representanter samt Norrbottensmusiken, Filmpool Nord och Dans i Nord har fram till och med den 10 juni genomförts i Kalix, Boden, Övertorneå, Jokkmokk, Haparanda, Piteå , Gällivare, Kiruna och Pajala kommuner. Dialoger med verksamma inom konstområden har genomförts inom områdena dans, musik, litteratur och bild- och formkonst. Kommunbesöken och dialogerna genomförs utifrån kultursamverkansmodellens förutsättningar.

Kommun- och landstingsträff

Divisionen inbjöd till kommun- och landstingsträff den 20 april, den andra för halvåret. Mötet skedde i Luleå och där diskuterades bland annat

utvecklingen av kultur- och hälsaområdet med särskilt fokus på arbetet med äldre samt Mångfaldsåret 2016 och dess innehåll för både landsting och kommuner.