Att anmäla oro för ett barn
Alla rekommenderas att anmäla misstankar om att barn far illa till socialtjänsten. Anställda på vissa myndigheter och i vissa verk- samheter som berör barn och unga (skola, hälso- och sjukvård och tandvård till exempel) är skyldiga enligt lag att genast anmäla om de i sitt arbete misstänker att ett barn far illa.
Ett barn kan fara illa när det till exempel i hemmet utsätts för fysiskt eller psykiskt våld, sexuella övergrepp, kränkningar, fysisk eller psykisk försummelse, har allvarliga relations-problem i för- hållande till sin familj eller ett självdestruktivt beteende. Barn med stora problem i skolsituationen som är kopplat till en social pro- blematik kan också fara illa, och ingår i socialtjänstens målgrupp.
Anmälan ska i regel göras till socialtjänsten i den kommun där barnet bor. Om barnet är placerat utanför sitt hem är det den kommun som placerat barnet du ska göra anmälan till. Om du inte vet vilken kommun barnet bor i, kan socialtjänsten i kommu- nen som barnet vistas i guida dig rätt.
Det finns inga krav på hur en anmälan ska utformas. JO har i flera beslut pekat på att en anmälan från någon som är anmälnings- skyldig bör göras skriftligt med hänsyn till de ingripande åtgärder av socialnämnden som den kan medföra. I brådskande fall kan anmälan, har JO menat, göras muntligt. Den bör då bekräftas skriftligt i efterhand.
Om du är osäker på om situationen är sådan att en anmälan ska göras kan du diskutera situationen med socialtjänsten utan att avslöja barnets identitet. Om du däremot berättar vilket barn det gäller så kan socialtjänsten behöva hantera samtalet som en anmälan.
Källa: Socialstyrelsen
Under rubriken Hit kan man vända sig finns utrymme att skriva in kontaktuppgifter till Socialtjänsten i er kommun och på Socialstyrelsens hemsida finns mer information om orosanmälan;
www.socialstyrelsen.se/orosanmalan
Hit kan du vända dig
Elevhälsan Telefonnummer:
Besöksadress:
Öppettider:
Socialtjänsten Telefonnummer:
Besöksadress:
Öppettider:
Socialjouren: 114 14
1177 Vårdguiden
Här kan få kontaktuppgifter till närmaste hälsocentral, ungdomsmottagning och psykiatri
Ring 1177 eller besök 1177.se/norrbotten/tema/psykisk-halsa BUP-linjen Norrbotten
Alla nya ärenden till BUP, telefonrådgivning, egenanmälningar och inkommande remisser.
Telefonnummer: 010-452 63 64 Öppettider: vardagar dagtid
Barn- och ungdomspsykiatrisk mottagning (BUP) För unga 0-18 med pågående BUP-kontakt Telefonnummer:
Besöksadress:
Öppettider: vardagar dagtid SOS Alarm – 112
Snabb hjälp från ambulans, räddningstjänst, polis eller gift- information. Om det är akut fara – ring nödnumret 112.
Till dig som läser
Du som hjälper någon som har självmordstankar behöver också ta hand om dig själv. Det är en svår situation att hjälpa andra som mår dåligt och det kan väcka starka känslor hos en själv. Det kan hjälpa att prata med någon som står nära eller stödsamtal med någon professionell.
Via Hjälplinjen kan du få hjälp med att sortera tankar och känslor.
Du kan även få råd om hur du kan söka dig vidare för att få rätt hjälp om du behöver det. De som svarar har stor erfarenhet av att stödja människor i kris och alla har professionell utbildning som exempelvis psykolog, socionom eller sjuksköterska. Du erbjuds ett första stöd samtal, men ingen behandling eller upprepad kontakt. Både du som ringer till Hjälplinjen och den som svarar är anonyma.
0771 22 00 60 öppet alla dagar kl 13–22 Mer info: 1177.se/hjalplinjen
För dig som vill läsa och lära mer
• Region Norrbotten, Folkhälsocentrum – norrbotten.se/folkhalsa
• Folkhälsomyndigheten – suicidprevention.se
• Karolinska Institutet, Nationellt centrum för suicidforskning och prevention av psykisk ohälsa (NASP) – nasp.se
• Sveriges kommuner och landsting (SKL) – uppdragpsykiskhalsa.se
• Socialstyrelsen – kunskapsguiden.se
• Myndigheten för ungdoms- och civilsamhällesfrågor – mucf.se
Källor: Folkhälsomyndigheten, Nationellt centrum för suicidforsk- ning och prevention av psykisk ohälsa (NASP) och Socialstyrelsen
Många unga mår dåligt
Tillsammans kan vi rädda liv!
Denna lathund riktar sig till dig som möter unga i ditt arbete. Den är tänkt att fungera som ett kunskapsstöd och verktyg för att fler unga som har psykisk ohälsa och suicidtankar ska upptäckas och få rätt hjälp i rätt tid. Här hittar du konkreta råd, fakta, lästips och möjlighet att sammanställa kontaktuppgifter till andra verksamhe- ter du kan behöva kontakta.
Här kan du läsa mer om SAM: www.norrbotten.se/sam
Lathunden är en del av Region Norrbottens arbete med SAM – Samverka, Agera, Motivera för att främja hälsa och förebygga psykisk ohälsa bland unga, 0-20 år i Norrbotten.
Agera alltid vid oro!
• Ta dig tid att lyssna
• Våga fråga!
– Hur mår du egentligen?
– Har du tankar på att inte vilja leva?
– Har du planer på att avsluta ditt liv?
• Ta den unga på allvar – Du verkar ha det väldigt tungt!
– Jag blir väldigt orolig för dig!
• Ställ följdfrågor
– Har jag anledning att vara orolig för dig?
• Förmedla hopp
• Följ med till hälsocentral, barn- och ungdomspsykiatrisk mottagning (BUP) eller akut- psykiatri för en suicidbedömning.
Varningssignaler
• Dåliga sömnvanor – att sova för lite eller för mycket
• Dåliga eller störda matvanor – att äta för lite eller för mycket
• Extrema beteendeförändringar, exempelvis kraftigt försämrade skolresultat
• Prat om självmord (suicidal kommunikation)
• Skolk
• Drog- och/eller alkoholmissbruk
• Tappad lust för fritidsaktiviteter
• Tecken på depression;
nedstämdhet, irritation, kon- centrationssvårigheter och låg självkänsla.
• Självskadebeteende
Visste du att…
• Självmord är den vanligaste dödsorsaken bland unga i åldrarna 15-29 år (Sverige).
• Cirka 40–50 ungdomar under 20 år tar sitt liv varje år. Cirka fem av dem är under 15 år.
• Pojkar och män står för cirka 70 % av alla självmord.
• Drygt 60 % av dem som vårdas på sjukhus för självmordsförsök är flickor och kvinnor.
• Den som gör ett självmordsförsök, eller överväger att ta sitt liv, kommunicerar ofta det till omgivningen genom att direkt, eller indirekt, tala om det. Detta är det som kallas suicidal kommunikation. Den suicidala kommunikationen kan vara verbal – uttalad – men även icke-verbal, d v s uttryckt på andra sätt än i ord.
• Ta det alltid på stort allvar när unga skriver, målar eller väljer musik som handlar om döden, om att dö, om självmord eller att vara fångad utan utväg. Det kan uttryckas på sociala medier men även i verkliga livet.
+ skyddsfaktorer - riskfaktorer
Positiv självkänsla Låg självkänsla
Kommunikativ förmåga Drog- och /eller alkoholmissbruk Bra livsstil när det gäller
kost, motion, sömn, alkohol, rökning
Alltför stort ansvarstagande
Möjlighet till fysiska och
kulturella aktiviteter Saknar känsla av samhörighet Bra relation med jämnåriga Mobbing
Goda relationer till andra vuxna än föräldrarna
Vänner eller släktingar med psykiska problem
Goda familjerelationer Relationsproblem i familjen/
otrygg uppväxt
Myter om självmord
Sant
Självmordstankar är normalt i tonåren.
Ja, det är ganska vanligt, men, om tankarna resulterar i självmords- försök är det ytterst allvarligt
De flesta ungdomar förmedlar inte sina självmordstankar till vuxna.
Ofta vänder sig unga till jämnåriga. Unga kan också känna att det är lättare att prata med andra vuxna än föräldrarna. Tonårspojkar talar mer sällan om självmord innan de begår en självmordshandling.
Före ett självmord verkar personen må bättre.
Den som är deprimerad saknar den handlingskraft som krävs för att ta sitt liv. När depressionen lättar lite kan den kraften återkomma.
Tidigare självmordsförsök ger ökad risk för nya försök.
Det finns ett starkt samband mellan tidigare försök och fullbordade självmord. Risken finns kvar länge efter ett självmordsförsök.
Alla som försöker ta livet av sig måste vara sjuka.
Det är nästan alltid någon form av psykisk sjukdom bakom ett självmord men speciellt bland unga kan självmordet ibland utlösas av händelser som för vuxna tycks bagatellartade.
Falskt
De som ofta talar om självmord kommer inte att göra ett försök.
De flesta som har gjort ett självmordsförsök har pratat om det – mer eller mindre tydligt. Omgivningen har bara inte fångat upp budskapet.
Att ta upp självmord är att ”väcka den björn som sover”.
Tvärtom, forskning visar att det kan förebygga då det kan göra perso- nen medveten om att den behöver söka hjälp.
Självmord sker utan förvarning.
Det är inte ovanligt att unga plötsligt tar sitt liv. Därför är det extra viktigt att uppmärksamma tecken på psykisk ohälsa bland barn och unga.
Självmord grundar sig ofta på rationella tankar om livets värde.
De flesta självmordshandlingar sker under inflytande av emotionella psykiska störningar eller missbruk. Många självmordsförsök sker dessutom på impuls, innan den drabbade hunnit tänka igenom situationen.
Det går aldrig att hindra en person som har bestämt sig.
85-90 procent av dem som gjort allvarliga självmordsförsök avlider inte av självmord. Många som överlevt ett självmordsförsök frågar sig: ”Hur kunde jag tänka så?”.
