Landstingsfullmäktigeberedningarnas ansvarsutövande 2010
Norrbottens läns landsting
Revisionsrapport
Februari 2011
Jan-Erik Wuolo
Certifierad kommunal revisor Fredrik Markstedt
Revisionskonsult
2 Landstingsfullmäktigeberedningarnas ansvarsutövande 2010
2011-02-24
Innehållsförteckning
1 Inledning ... 3
1.1 Uppdrag ... 3
1.2 Revisionsfråga ... 3
1.3 Metod ... 3
2 Beredningarnas uppdrag ... 3
3 Resultat ... 4
3.1 Fullmäktigeberedningarnas verksamhetsrapportering ... 4
3.1.1 Ekonomi och arbetade dagar ... 4
3.1.2 Gemensamma erfarenheter från hälso- och sjukvårdsberedningarna ... 5
3.1.3 Hälso- och sjukvårdsberedning Syd ... 7
3.1.4 Hälso- och sjukvårdsberedning Mitt ... 8
3.1.5 Hälso- och sjukvårdsberedning Öst ... 8
3.1.6 Hälso- och sjukvårdsberedning Nord ... 9
3.1.7 Programberedningen ... 10
3.1.8 Regionala beredningen ...12
4 Bedömningar och kommentarer ... 13
Bilaga
1 Landstingsfullmäktiges beredningars grunduppdrag
3 Landstingsfullmäktigeberedningarnas ansvarsutövande 2010
2011-02-24
1 Inledning
1.1 Uppdrag
Landstingets revisorer har gett Komrev inom PwC uppdraget att granska landstings- fullmäktiges sex beredningars ansvarsutövande för 2010. Granskningen omfattar:
Hälso- och sjukvårdsberedningarna Syd, Mitt, Öst och Nord Programberedningen
Regionala beredningen
Grunduppdraget till beredningarna från fullmäktige är att öka kunskapen om medbor- gares, patienters och närståendes behov samt att verka för bättre kontakter mellan medborgare och förtroendevalda. I sina verksamhetsrapporter ska beredningarna lämna underlag till styrelsens beredning av landstingsplanen. Beredningarna rapporte- rar om sin verksamhet till fullmäktige.
Landstingsfullmäktige ger årligen beredningarna specificerade uppdrag som ska åter- rapporteras till fullmäktige i november. I verksamhetsrapporterna ska redovisas resul- tat av genomförda utvärderingar och aktiviteter under året, underlag för styrelsens beredning av landstingsplanen samt ekonomiskt utfall i förhållande till beredningens budget.
1.2 Revisionsfråga
Revisorerna granskar årligen landstingsfullmäktiges beredningar. Revisionsfrågan för granskningen är om landstingsfullmäktiges beredningar för 2010 på ett ändamålsenligt sätt utfört sina uppdrag från landstingsfullmäktige samt om de har på ett tillfredsstäl- lande rapporterat till fullmäktige?
1.3 Metod
Granskningen har genomförts via dokumentgenomgångar avseende främst verksam- hetsplaner och verksamhetsrapporter. Information har även inhämtats via sekretariatet vid landstingsdirektörens stab som lämnar tjänstemannastöd till beredningarna under deras arbete.
2 Beredningarnas uppdrag
Landstingsfullmäktiges beredningars grunduppdrag enligt arbetsordningen framgår av bilaga 1. Landstingsfullmäktige har fastställt beredningarnas uppdrag för 2010 enligt följande:
Hälso- och sjukvårdsberedningarnas uppdrag: Egenvård avgränsat till vilket
behov medborgarna har av stöd från hälso- och sjukvården i ansvaret för sin
egen hälsa.
4 Landstingsfullmäktigeberedningarnas ansvarsutövande 2010
2011-02-24
Programberedningens uppdrag: Etik i vården avgränsat till bemötande frågor.
Beredningen ska beskriva patienternas möte med vården och vad ett gott be- mötande betyder för patienterna i Norrbotten.
Regionala beredningens uppdrag för åren 2009 och 2010: Norrbottens tillväxt- branscher 2020 och för 2010 avgränsat till test- och övningsverksamhet.
3 Resultat
3.1 Fullmäktigeberedningarnas verksamhetsrapportering
Hälso- och sjukvårdsberedningarna Syd, Mitt, Öst och Nord rapporterar sina uppdrag till fullmäktige i en gemensam rapport som är uppdelad på en gemensam redovisning samt en redovisning från varje beredning där specifika erfarenheter från respektive berednings geografiska verksamhetsområde rapporteras. Programberedningen och Regionala beredningen har avlämnat var sin verksamhetsrapport.
Beredningarna arbetar med olika typer av metoder i sin dialog med medborgarna. Det kan t ex ske via intervjuer med enskilda och grupper. En del beredningarna deltar vid olika typer av mässor och marknader för att där möta befolkningen och föra en dialog.
Exempel på detta är mässan Stora Nolia i Piteå eller sommarmarknaderna i Överkalix och Arvidsjaur. Beredningarna bjuder ibland in till möten eller låter sig bjudas in till andras möten med syfte att föra en dialog kring sina respektive uppdrag.
3.1.1 Ekonomi och arbetade dagar
Beredningarnas budget, utfall och resultat för 2010 samt antal arbetade dagar i genom- snitt per ledamot framgår av följande sammanställning.
Beredning Årsbudget totalt
Arvode budget
Arvode resultat
Omkostnad budget
Omkostnad resultat
Resultat årsbudget
Beredning
Syd 928 700 778 700 354 400 150 000 137 800 436 500
Beredning
Mitt 1 034 000 884 000 588 900 150 000 155 400 289 700
Beredning
Öst 823 500 673 500 320 200 150 000 57 600 445 700
Beredning
Nord 823 500 673 500 318 800 150 000 103 400 401 300
Program
beredningen 996 600 846 600 287 600 150 000 119 500 589 500 Regionala
beredningen 823 500 673 500 438 200 150 000 145 500 239 800
Beredningarnas kostnader består av arvoden/övriga personalkostnader samt omkost-
nader (möten, information, återkopplingar mm). Beredningarnas verksamhetsår är
mellan 2009-11-01 – 2010-10-31. Redovisningen ovan avser utfallet för hela verksam-
5 Landstingsfullmäktigeberedningarnas ansvarsutövande 2010
2011-02-24
hetsåret för samtliga beredningar. Sammantaget gör beredningarna ett överskott på 2,4 miljoner kronor varav 2,2 ligger på arvodesdelen medan man för omkostnadsdelen har ett utfall närmare budget. På samma sätt som tidigare år kan överskottet avseende arvoden förklaras med att vissa beredningsledamöter, t ex pensionärer, inte tar ut nå- gon ersättning för de dagar de deltar i beredningsarbetet. Noteras kan att beredningar- nas budget för omkostnader har legat på samma nivå, 150 000 kr, sedan 2003.
Beredning Genomsnitt
arbetade dagar per ledamot
Beredning Syd
9,0 Beredning Mitt
11,5 Beredning Öst
9,0 Beredning Nord
8,5 Program
beredningen 10
Regionala beredningen
11,5
Ledamöter har 15 dagar med ersättning per år till förfogande för beredningsarbetet.
Även här varierar det mellan beredningarna och ledamöterna hur många dagar som i genomsnitt används. Beräknar man ett medelvärde på genomsnittet för antal arbetade dagar per ledamot och jämför 2009 med 2010 så har det arbetats cirka en dag mindre per ledamot 2010. Arbetade dagar ingår här även för ledamöter som eventuellt inte tar ut någon ersättning.
3.1.2 Gemensamma erfarenheter från hälso- och sjukvårdsberedningarna Hälso- och sjukvårdsberedningarnas uppdrag: Egenvård avgränsat till vilket behov medborgarna har av stöd från hälso- och sjukvården i ansvaret för sin egen hälsa.
Verksamhetsrapporteringen från de fyra hälso- och sjukvårdberedningarna är upp- delad på en gemensam redovisning samt en redovisning från varje beredning där specifika erfarenheter från respektive berednings geografiska verksamhetsområde rapporteras. Nedan ges en sammanfattning av hälso- och sjukvårdsberedningarnas gemensamma erfarenheter.
För att belysa medborgarnas behov arbetar hälso- och sjukvårdsberedningarna främst med att träffa och föra en dialog med befolkningen i upptagningsområdet. De områden för frågor och dialog avseende hälsa som riktats till medborgarna har varit:
- Att ta ansvar för sin egen hälsa.
- Hur mycket kan medborgarna respektive landstinget begära av varandra.
- Behov av stöd.
- Accepteras frågor från vårdcentralen om medborgarnas livsstil.
6 Landstingsfullmäktigeberedningarnas ansvarsutövande 2010
2011-02-24
Beredningarna framhåller att man i sitt arbete utgått från Socialstyrelsens definition av egenvård; ”Som egenvård det vill säga icke sjukvård, räknas de uppgifter som ansvarig läkare normalt lämnar till patient eller anhörig att sköta om”.
Beredningarna konstaterar att medborgarna har ett omfattande behov av information om egenvård. Men informationsutbytet på landstingets webbsidor avser främst utbudet av sjukvård. Information om hälsofrågor är svårare att hitta fram till om man inte redan är patient och via den kontakten får information om t ex egenvård. Detta menar beredningarna är ineffektivt. Utvecklingsarbeten pågår dock inom landstinget för att öka informationstillgängligheten och därmed kunskaperna hos befolkningen, t ex via Vården på webben. Olika projekt, kampanjer mm redovisas även som pågår inom landstinget för att minska ohälsan. Beredningarna lyfter fram boken Egenvårdsguiden som man sett efterfrågas stort bland befolkningen. Därför anser beredningarna, bör landstinget satsa mer på denna typ av information med hög tillförlitlighet.
Enligt beredningarna tycker medborgarna det är svårt att hos landstinget hitta infor- mation om egenvård samt förbättrade levnadsvanor, och de söker inte heller vanligtvis inte denna typ av information. Beredningarna noterar att vårdcentralerna inte alltid förväntar sig att medborgare tar kontakt för att få information hur de kan förändra sina levnadsvanor. Det finns en efterfrågan på hälsoundersökningar som en del i stödet att ta ansvar för sin egen hälsa. Det nämns i rapporten att det inte är självklart att vård- centralerna erbjuder hälsoundersökningar vid förfrågningar från befolkningen. Synen på formerna för hälsoundersökningar varierar bland medborgarna.
Sett ur ett egenvårdsperspektiv anser beredningarna att det är viktigt att verksam- heternas patientbemötande, även i egenvårds- och livsstilsfrågor, utgår från individens förmåga. Uppfattningen är att landstinget behöver därför i ökad omfattning arbeta vidare med bemötandefrågorna.
Beredningarnas erfarenhet är att befolkningen anser att var och en har ett eget ansvar för sin hälsa. Men det behövs mer kunskap via information och utbildning samt stöd till medborgarna hur de praktiskt kan agera för att ta detta hälsoansvar. Däremot anser medborgarna att landstinget i princip inte kan begära någonting av dem avseende att ta ansvar för sin egen hälsa. I vissa fall avseende viktminskning och rökning är det accep- tabelt att landstinget kan ställa krav t ex före och efter ingrepp/behandlingar. Lands- tinget kan ge riktlinjer och rekommendationer samt kräva att ordinationer följs.
Det är en allmän uppfattning att de som är motiverade och vill ha hjälp ska erbjudas detta från landstinget. Landstinget behöver utveckla sina metoder för detta menar be- redningarna och ger som exempel sluta-röka-grupper, kost- och motionsstöd, vikt- minskning.
Stödet till egenvård från landstinget kräver hög kontinuitet, att man får möta samma
vårdpersonal i sina kontakter med hälso- och sjukvården. Medborgarna nämner här
särskilt läkarna men även distriktssköterskor och dietister. Man efterlyser att det ska
vara enkelt att få tillgång till dessa kompetenser. Hälso- och sjukvårdsberedningarna
pekar på vikten av en god uppföljning av patienterna efter rekommenderad egenvård.
7 Landstingsfullmäktigeberedningarnas ansvarsutövande 2010
2011-02-24
Beredningarna tar i sin rapportering även upp FaR(Fysisk aktivitet på Recept)
1. Arbe- tet med FaR har bedrivits framgångrikt vid Björknäs vårdcentral med inriktning på livsstilsförändringar bland hjärt-/kärlpatienter. De goda resultaten visar, enligt bered- ningarna, på att dessa erfarenheter bör utnyttjas mer inom sjukvården i länet.
Den gemensamma delen av hälso- och sjukvårdsberedningarnas rapportering avslutas med att de konstaterar att medborgarna i de flesta fall inte har något emot att man vid vårdcentralerna frågar om patientens livsstil om det sker respektfullt. Integritet och sekretess i dessa situationer betonas.
Hälso- och sjukvårdsberedningarna föreslår att landstingsfullmäktige beslutar att upp- dra till landstingsstyrelsen att föreslå åtgärder som tillgodoser de behov beredningarna gemensamt uppmärksammat.
3.1.3 Hälso- och sjukvårdsberedning Syd
Beredningens geografiska område är kommunerna Piteå, Älvsbyn, Arvidsjaur samt Arjeplog. Arbetssättet har bedrivits kommunvis och inom beredningen individuellt till stor del. Ledamöterna har kommunicerat elektroniskt och tagit del av varandras doku- mentation från dialoger som förts. På detta sätt har ledamöterna hållit sig informerade om beredningens samlade aktiviteter under årets arbete.
Beredningen skiljer på ”före-egenvård” och ”efter-egenvård”. Den förstnämnda syftar till att må bra och att få vara sjukdomsfri och den andra avser egenvård för att kunna leva så bra som möjligt efter t ex en sjukdom. De som har ett behov av före-egenvård tar troligast kontakt med vårdcentralen medan de med behov av efter-egenvård söker kontakt med den sjukhusklinik man fått vård vid. Beredningen anser därför att sjuk- huskliniker har ett ansvar att ge stöd till egenvård.
Beredningen pekar på att ensamma personer behöver mer stöd i sin egenvård, t ex på grund av att det är svårare att som ensam hålla motivationen upp. Det kan handla om tätare kontakter med personen från sjukvårdens sida, t ex avseende uppföljning av egenvården. Men även de multisjuka bör uppmärksammas i sammanhanget menar beredning Syd. Här behöver den som ger egenvårdsstödet kunna se hela patientens problembild och kunna ge klar och korrekt information om egenvården.
Ett antal andra utvecklingsområden som beredningen lyfter fram är:
- Att landstinget utreder hur dietister kan bidra till information och stöd vid egenvård.
- Att det finns ett behov av att hälsoundersökningar ska ingå i landstingets utbud.
- Att patienterna vid besök inom hälso- och sjukvården får tydlig och skriftlig information med sig hem om egenvården.
- Att landstinget ska öka samarbetet med föreningslivet avseende t ex erfaren- hets- och kunskapsutbyte.
1