Landstingsfullmäktigeberedningarnas ansvarsutövande 2010 Norrbottens läns landsting

Landstingsfullmäktigeberedningarnas ansvarsutövande 2010

Norrbottens läns landsting

Revisionsrapport

Februari 2011

Jan-Erik Wuolo

Certifierad kommunal revisor Fredrik Markstedt

Revisionskonsult

2 Landstingsfullmäktigeberedningarnas ansvarsutövande 2010

2011-02-24

Innehållsförteckning

1 Inledning ... 3

1.1 Uppdrag ... 3

1.2 Revisionsfråga ... 3

1.3 Metod ... 3

2 Beredningarnas uppdrag ... 3

3 Resultat ... 4

3.1 Fullmäktigeberedningarnas verksamhetsrapportering ... 4

3.1.1 Ekonomi och arbetade dagar ... 4

3.1.2 Gemensamma erfarenheter från hälso- och sjukvårdsberedningarna ... 5

3.1.3 Hälso- och sjukvårdsberedning Syd ... 7

3.1.4 Hälso- och sjukvårdsberedning Mitt ... 8

3.1.5 Hälso- och sjukvårdsberedning Öst ... 8

3.1.6 Hälso- och sjukvårdsberedning Nord ... 9

3.1.7 Programberedningen ... 10

3.1.8 Regionala beredningen ...12

4 Bedömningar och kommentarer ... 13

Bilaga

1 Landstingsfullmäktiges beredningars grunduppdrag

3 Landstingsfullmäktigeberedningarnas ansvarsutövande 2010

2011-02-24

1 Inledning

1.1 Uppdrag

Landstingets revisorer har gett Komrev inom PwC uppdraget att granska landstings- fullmäktiges sex beredningars ansvarsutövande för 2010. Granskningen omfattar:

Hälso- och sjukvårdsberedningarna Syd, Mitt, Öst och Nord Programberedningen

Regionala beredningen

Grunduppdraget till beredningarna från fullmäktige är att öka kunskapen om medbor- gares, patienters och närståendes behov samt att verka för bättre kontakter mellan medborgare och förtroendevalda. I sina verksamhetsrapporter ska beredningarna lämna underlag till styrelsens beredning av landstingsplanen. Beredningarna rapporte- rar om sin verksamhet till fullmäktige.

Landstingsfullmäktige ger årligen beredningarna specificerade uppdrag som ska åter- rapporteras till fullmäktige i november. I verksamhetsrapporterna ska redovisas resul- tat av genomförda utvärderingar och aktiviteter under året, underlag för styrelsens beredning av landstingsplanen samt ekonomiskt utfall i förhållande till beredningens budget.

1.2 Revisionsfråga

Revisorerna granskar årligen landstingsfullmäktiges beredningar. Revisionsfrågan för granskningen är om landstingsfullmäktiges beredningar för 2010 på ett ändamålsenligt sätt utfört sina uppdrag från landstingsfullmäktige samt om de har på ett tillfredsstäl- lande rapporterat till fullmäktige?

1.3 Metod

Granskningen har genomförts via dokumentgenomgångar avseende främst verksam- hetsplaner och verksamhetsrapporter. Information har även inhämtats via sekretariatet vid landstingsdirektörens stab som lämnar tjänstemannastöd till beredningarna under deras arbete.

2 Beredningarnas uppdrag

Landstingsfullmäktiges beredningars grunduppdrag enligt arbetsordningen framgår av bilaga 1. Landstingsfullmäktige har fastställt beredningarnas uppdrag för 2010 enligt följande:

Hälso- och sjukvårdsberedningarnas uppdrag: Egenvård avgränsat till vilket

behov medborgarna har av stöd från hälso- och sjukvården i ansvaret för sin

egen hälsa.

4 Landstingsfullmäktigeberedningarnas ansvarsutövande 2010

2011-02-24

Programberedningens uppdrag: Etik i vården avgränsat till bemötande frågor.

Beredningen ska beskriva patienternas möte med vården och vad ett gott be- mötande betyder för patienterna i Norrbotten.

Regionala beredningens uppdrag för åren 2009 och 2010: Norrbottens tillväxt- branscher 2020 och för 2010 avgränsat till test- och övningsverksamhet.

3 Resultat

3.1 Fullmäktigeberedningarnas verksamhetsrapportering

Hälso- och sjukvårdsberedningarna Syd, Mitt, Öst och Nord rapporterar sina uppdrag till fullmäktige i en gemensam rapport som är uppdelad på en gemensam redovisning samt en redovisning från varje beredning där specifika erfarenheter från respektive berednings geografiska verksamhetsområde rapporteras. Programberedningen och Regionala beredningen har avlämnat var sin verksamhetsrapport.

Beredningarna arbetar med olika typer av metoder i sin dialog med medborgarna. Det kan t ex ske via intervjuer med enskilda och grupper. En del beredningarna deltar vid olika typer av mässor och marknader för att där möta befolkningen och föra en dialog.

Exempel på detta är mässan Stora Nolia i Piteå eller sommarmarknaderna i Överkalix och Arvidsjaur. Beredningarna bjuder ibland in till möten eller låter sig bjudas in till andras möten med syfte att föra en dialog kring sina respektive uppdrag.

3.1.1 Ekonomi och arbetade dagar

Beredningarnas budget, utfall och resultat för 2010 samt antal arbetade dagar i genom- snitt per ledamot framgår av följande sammanställning.

Beredning Årsbudget totalt

Arvode budget

Arvode resultat

Omkostnad budget

Omkostnad resultat

Resultat årsbudget

Beredning

Syd 928 700 778 700 354 400 150 000 137 800 436 500

Beredning

Mitt 1 034 000 884 000 588 900 150 000 155 400 289 700

Beredning

Öst 823 500 673 500 320 200 150 000 57 600 445 700

Beredning

Nord 823 500 673 500 318 800 150 000 103 400 401 300

Program

beredningen 996 600 846 600 287 600 150 000 119 500 589 500 Regionala

beredningen 823 500 673 500 438 200 150 000 145 500 239 800

Beredningarnas kostnader består av arvoden/övriga personalkostnader samt omkost-

nader (möten, information, återkopplingar mm). Beredningarnas verksamhetsår är

mellan 2009-11-01 – 2010-10-31. Redovisningen ovan avser utfallet för hela verksam-

5 Landstingsfullmäktigeberedningarnas ansvarsutövande 2010

2011-02-24

hetsåret för samtliga beredningar. Sammantaget gör beredningarna ett överskott på 2,4 miljoner kronor varav 2,2 ligger på arvodesdelen medan man för omkostnadsdelen har ett utfall närmare budget. På samma sätt som tidigare år kan överskottet avseende arvoden förklaras med att vissa beredningsledamöter, t ex pensionärer, inte tar ut nå- gon ersättning för de dagar de deltar i beredningsarbetet. Noteras kan att beredningar- nas budget för omkostnader har legat på samma nivå, 150 000 kr, sedan 2003.

Beredning Genomsnitt

arbetade dagar per ledamot

Beredning Syd

9,0 Beredning Mitt

11,5 Beredning Öst

9,0 Beredning Nord

8,5 Program

beredningen 10

Regionala beredningen

11,5

Ledamöter har 15 dagar med ersättning per år till förfogande för beredningsarbetet.

Även här varierar det mellan beredningarna och ledamöterna hur många dagar som i genomsnitt används. Beräknar man ett medelvärde på genomsnittet för antal arbetade dagar per ledamot och jämför 2009 med 2010 så har det arbetats cirka en dag mindre per ledamot 2010. Arbetade dagar ingår här även för ledamöter som eventuellt inte tar ut någon ersättning.

3.1.2 Gemensamma erfarenheter från hälso- och sjukvårdsberedningarna Hälso- och sjukvårdsberedningarnas uppdrag: Egenvård avgränsat till vilket behov medborgarna har av stöd från hälso- och sjukvården i ansvaret för sin egen hälsa.

Verksamhetsrapporteringen från de fyra hälso- och sjukvårdberedningarna är upp- delad på en gemensam redovisning samt en redovisning från varje beredning där specifika erfarenheter från respektive berednings geografiska verksamhetsområde rapporteras. Nedan ges en sammanfattning av hälso- och sjukvårdsberedningarnas gemensamma erfarenheter.

För att belysa medborgarnas behov arbetar hälso- och sjukvårdsberedningarna främst med att träffa och föra en dialog med befolkningen i upptagningsområdet. De områden för frågor och dialog avseende hälsa som riktats till medborgarna har varit:

- Att ta ansvar för sin egen hälsa.

- Hur mycket kan medborgarna respektive landstinget begära av varandra.

- Behov av stöd.

- Accepteras frågor från vårdcentralen om medborgarnas livsstil.

6 Landstingsfullmäktigeberedningarnas ansvarsutövande 2010

2011-02-24

Beredningarna framhåller att man i sitt arbete utgått från Socialstyrelsens definition av egenvård; ”Som egenvård det vill säga icke sjukvård, räknas de uppgifter som ansvarig läkare normalt lämnar till patient eller anhörig att sköta om”.

Beredningarna konstaterar att medborgarna har ett omfattande behov av information om egenvård. Men informationsutbytet på landstingets webbsidor avser främst utbudet av sjukvård. Information om hälsofrågor är svårare att hitta fram till om man inte redan är patient och via den kontakten får information om t ex egenvård. Detta menar beredningarna är ineffektivt. Utvecklingsarbeten pågår dock inom landstinget för att öka informationstillgängligheten och därmed kunskaperna hos befolkningen, t ex via Vården på webben. Olika projekt, kampanjer mm redovisas även som pågår inom landstinget för att minska ohälsan. Beredningarna lyfter fram boken Egenvårdsguiden som man sett efterfrågas stort bland befolkningen. Därför anser beredningarna, bör landstinget satsa mer på denna typ av information med hög tillförlitlighet.

Enligt beredningarna tycker medborgarna det är svårt att hos landstinget hitta infor- mation om egenvård samt förbättrade levnadsvanor, och de söker inte heller vanligtvis inte denna typ av information. Beredningarna noterar att vårdcentralerna inte alltid förväntar sig att medborgare tar kontakt för att få information hur de kan förändra sina levnadsvanor. Det finns en efterfrågan på hälsoundersökningar som en del i stödet att ta ansvar för sin egen hälsa. Det nämns i rapporten att det inte är självklart att vård- centralerna erbjuder hälsoundersökningar vid förfrågningar från befolkningen. Synen på formerna för hälsoundersökningar varierar bland medborgarna.

Sett ur ett egenvårdsperspektiv anser beredningarna att det är viktigt att verksam- heternas patientbemötande, även i egenvårds- och livsstilsfrågor, utgår från individens förmåga. Uppfattningen är att landstinget behöver därför i ökad omfattning arbeta vidare med bemötandefrågorna.

Beredningarnas erfarenhet är att befolkningen anser att var och en har ett eget ansvar för sin hälsa. Men det behövs mer kunskap via information och utbildning samt stöd till medborgarna hur de praktiskt kan agera för att ta detta hälsoansvar. Däremot anser medborgarna att landstinget i princip inte kan begära någonting av dem avseende att ta ansvar för sin egen hälsa. I vissa fall avseende viktminskning och rökning är det accep- tabelt att landstinget kan ställa krav t ex före och efter ingrepp/behandlingar. Lands- tinget kan ge riktlinjer och rekommendationer samt kräva att ordinationer följs.

Det är en allmän uppfattning att de som är motiverade och vill ha hjälp ska erbjudas detta från landstinget. Landstinget behöver utveckla sina metoder för detta menar be- redningarna och ger som exempel sluta-röka-grupper, kost- och motionsstöd, vikt- minskning.

Stödet till egenvård från landstinget kräver hög kontinuitet, att man får möta samma

vårdpersonal i sina kontakter med hälso- och sjukvården. Medborgarna nämner här

särskilt läkarna men även distriktssköterskor och dietister. Man efterlyser att det ska

vara enkelt att få tillgång till dessa kompetenser. Hälso- och sjukvårdsberedningarna

pekar på vikten av en god uppföljning av patienterna efter rekommenderad egenvård.

7 Landstingsfullmäktigeberedningarnas ansvarsutövande 2010

2011-02-24

Beredningarna tar i sin rapportering även upp FaR(Fysisk aktivitet på Recept)

. Arbe- tet med FaR har bedrivits framgångrikt vid Björknäs vårdcentral med inriktning på livsstilsförändringar bland hjärt-/kärlpatienter. De goda resultaten visar, enligt bered- ningarna, på att dessa erfarenheter bör utnyttjas mer inom sjukvården i länet.

Den gemensamma delen av hälso- och sjukvårdsberedningarnas rapportering avslutas med att de konstaterar att medborgarna i de flesta fall inte har något emot att man vid vårdcentralerna frågar om patientens livsstil om det sker respektfullt. Integritet och sekretess i dessa situationer betonas.

Hälso- och sjukvårdsberedningarna föreslår att landstingsfullmäktige beslutar att upp- dra till landstingsstyrelsen att föreslå åtgärder som tillgodoser de behov beredningarna gemensamt uppmärksammat.

3.1.3 Hälso- och sjukvårdsberedning Syd

Beredningens geografiska område är kommunerna Piteå, Älvsbyn, Arvidsjaur samt Arjeplog. Arbetssättet har bedrivits kommunvis och inom beredningen individuellt till stor del. Ledamöterna har kommunicerat elektroniskt och tagit del av varandras doku- mentation från dialoger som förts. På detta sätt har ledamöterna hållit sig informerade om beredningens samlade aktiviteter under årets arbete.

Beredningen skiljer på ”före-egenvård” och ”efter-egenvård”. Den förstnämnda syftar till att må bra och att få vara sjukdomsfri och den andra avser egenvård för att kunna leva så bra som möjligt efter t ex en sjukdom. De som har ett behov av före-egenvård tar troligast kontakt med vårdcentralen medan de med behov av efter-egenvård söker kontakt med den sjukhusklinik man fått vård vid. Beredningen anser därför att sjuk- huskliniker har ett ansvar att ge stöd till egenvård.

Beredningen pekar på att ensamma personer behöver mer stöd i sin egenvård, t ex på grund av att det är svårare att som ensam hålla motivationen upp. Det kan handla om tätare kontakter med personen från sjukvårdens sida, t ex avseende uppföljning av egenvården. Men även de multisjuka bör uppmärksammas i sammanhanget menar beredning Syd. Här behöver den som ger egenvårdsstödet kunna se hela patientens problembild och kunna ge klar och korrekt information om egenvården.

Ett antal andra utvecklingsområden som beredningen lyfter fram är:

- Att landstinget utreder hur dietister kan bidra till information och stöd vid egenvård.

- Att det finns ett behov av att hälsoundersökningar ska ingå i landstingets utbud.

- Att patienterna vid besök inom hälso- och sjukvården får tydlig och skriftlig information med sig hem om egenvården.

- Att landstinget ska öka samarbetet med föreningslivet avseende t ex erfaren- hets- och kunskapsutbyte.

1

FaR innebär att distriktsläkare, sjuksköterska, sjukgymnast, dietist eller arbetsterapeut skriver ett recept med en

anpassad ordination av fysisk aktivitet till patienten.

8 Landstingsfullmäktigeberedningarnas ansvarsutövande 2010

2011-02-24

Beredning Syd har även haft en dialog RSMH (Riksförbundet för social och mental hälsa). Från dessa kontakter redovisas att ungdomar med psykiska problem inte främst är i behov av livsstilsråd i sina kontakter med vården. Den psykiska hälsan, menar man, är då så dålig att egenvård och livsstil har låg prioritet för dessa ungdomar men att det kan vara ett alternativ i ett senare skede.

Beredning Syd rapporterar vidare att man återkopplat till delar av medborgare och verksamheter man mötte under 2009 års uppdrag om Barn och ungdomars hälsa via besök, telefon och brev.

Hälso- och sjukvårdsberedning Syd föreslår att landstingsfullmäktige beslutar att upp- dra till landstingsstyrelsen; att föreslå åtgärder som tillgodoser de behov beredningen uppmärksammat.

3.1.4 Hälso- och sjukvårdsberedning Mitt

Beredningens geografiska område är kommunerna Luleå och Boden. Beredningen har i sitt arbete under året träffat ett stort antal medborgare i olika forum för att få en bild av vilka behov medborgarna har av stöd från hälso- och sjukvården för ansvaret för sin egen hälsa. Beredningen gör bedömningen att de synpunkter som framförts i årets rap- port är väl förankrade och sammantaget ger en rättvisande bild av situationen inom beredningens verksamhetsområde.

Beredningens iakttagelser och bedömningar överensstämmer i allt väsentligt med de erfarenheter som lyfts fram från övriga beredningar. Behov och utvecklingsområden beredningen särskilt väljer att betona från sitt upptagningsområde är:

- Att landstingets information om vad som främjar en god hälsa kan och bör ut- vecklas ytterligare.

- Att ett utvecklat och bra samarbete med kommunerna via exempelvis folkhälso- råden är en förutsättning för att lyckas nå de mål och ambitioner som finns inom hälsoområdet.

- Att medborgarna utöver förbättrad information inom området ser behov av mer hjälp till självhjälp samt en förbättrad tillgänglighet.

- Att antalet medborgare som blir föremål för samtal om livsstilsfrågor måste öka.

Hälso- och sjukvårdsberedning Mitt föreslår att landstingsfullmäktige beslutar att upp- dra till landstingsstyrelsen; att föreslå åtgärder som tillgodoser de behov beredningen uppmärksammat samt återrapporterar genomförda åtgärder till beredningen.

3.1.5 Hälso- och sjukvårdsberedning Öst

Beredningens geografiska område är kommunerna Kalix, Överkalix, Övertorneå och Haparanda. Ledamöterna har, på samma sätt som beredning Syd, kommunicerat elektroniskt och därigenom tagit del av varandras dokumentation och kunnat hålla sig informerade om beredningens samlade arbete under året. Detta arbetssätt har upplevts mycket positivt och bidragit till att hålla nere antalet sammanträden.

Från sitt beredningsområde lyfter beredning Öst fram metoden självhjälpsgrupper.

Självhjälpsgrupper är inte så vanliga i landet men beredningen anser att landstinget

bör pröva och utvärdera metoden mer. Beredningen redovisar att en självhjälpsgrupp

finns i Haparanda med kvinnor som opererats för bröstcancer. Gruppen har ingen

9 Landstingsfullmäktigeberedningarnas ansvarsutövande 2010

2011-02-24

ledare utan tanken är att gruppdeltagarna stöttar varandra. Metoden kan även använ- das vid drogproblem, rökavvänjning m m.

När det gäller information till befolkningen om hälsa och egenvård framför bered- ningen frågeställningen om det finns effektivare sätt att nå ut med landstingets infor- mation än som nu sker via annonseringen Ditt landsting.

Beredningen ser även att patientbemötandet kan förbättras. Man nämner att unga tycks få sämre bemötande om de inte har föräldrarna med. Kvinnor anser sig även få sämre bemötande och då i jämförelse med männen. I kontakter med sjukvården rekommenderas kvinnor oftare att avstå från att söka vård/läkare medan männen oftare ombeds att komma till vården.

Många som beredningen mött i sin dialog är mycket nöjda med landstingets hälso- och sjukvård. Här nämns t ex vaccineringar, diabetesvården samt verksamheterna vid MVC och BVC.

Hälso- och sjukvårdsberedning Öst föreslår att landstingsfullmäktige beslutar att upp- dra till landstingsstyrelsen; att föreslå åtgärder som tillgodoser de behov beredningen uppmärksammat

3.1.6 Hälso- och sjukvårdsberedning Nord

Beredningens geografiska område är kommunerna Jokkmokk, Gällivare, Kiruna och Pajala. Specifikt från beredning Nords område rapporteras följande.

Inledningsvis konstateras att den nationella folkhälsopolitiken med sina målområden ger förutsättningar för en jämlik och jämställdhälsa. Landstinget har tillsammans med kommunerna tagit fram en folkhälsopolitisk strategi som ger en grund för huvudmän- nens folkhälsoarbete. I beredningens arbete med området egenvård finns kopplingar till folkhälsomålen.

Det är beredningens erfarenhet att de flesta medborgare anser att det finns ett person- ligt ansvar för den egna hälsan. Det gäller t ex fysisk och mental aktivitet/motion, kost, tillräckligt med sömn, alkohol, rökning, social samvaro.

Beredning ”anser att det är ett rimligt antagande” att landstingets information och bemötande i förhållande till medborgarna inte är tillräckligt tydligt, informativt och kontinuerligt avseende hälsofrågor. Avskräckande exempel ser beredningen som ett möjligt alternativ för att uppnå en förändrad livsstil. I sammanhanget ser beredningen att medborgarna anser att ”skulden ligger på avsändaren av informationen inte på mottagaren” när det gäller svårigheter att ändra på ett ohälsosamt liv.

När det gäller MVC och BVC rapporterar beredningen att befolkningen är både positiva men även missnöjda med dessa verksamheter. Beredningen lämnar inte någon mer information avseende vad missnöjet avser.

”Kontinuitet gör det lättare att mötas i konstruktiva motiverande samtal i syfte att för-

bättra levnadsvanor och minska risken för sjukdomar” säger beredning Nord. Hur för-

bättrad kontinuitet kan minska risken för sjukdomar utvecklar dock inte beredningen.

10 Landstingsfullmäktigeberedningarnas ansvarsutövande 2010

2011-02-24

Medborgarna tycker att det bra att personalen på vårdcentralerna ställer frågor om livsstil och detta är ett område som behöver öka anser beredningen. Medborgarna vill även ha mer och bättre kunskap om kost, motion, egenvård och framhåller bered- ningen. Det ger även föräldrar bättre möjligheter att hjälpa sina barn hur de kan leva hälsosamt. Distriktssköterskornas samt folktandvårdens information om bättre mat- vanor och tandhygien får beröm av medborgarna.

På samma sätt som beredning Syd uppmärksammar beredning Nord på att psykiskt sjuka har svårt att ta till sig livsstilsråd i sina kontakter med vården. Den psykiska ohäl- san gör att man inte orkar eller förmår ta till sig denna typ av information.

Hälso- och sjukvårdsberedning Nord föreslår att landstingsfullmäktige beslutar att uppdra till landstingsstyrelsen; att föreslå åtgärder som tillgodoser de behov bered- ningen uppmärksammat.

3.1.7 Programberedningen

Programberedningens uppdrag: Etik i vården avgränsat till bemötandefrågor - att beskriva patienternas möte med vården och vad ett gott bemötande betyder för patienterna i Norrbotten.

Programberedningens arbete är länsövergripande och inte geografiskt avgränsat på det sätt som gäller för Hälso- och sjukvårdsberedningarna. Beredningen har vid sin avrap- portering till landstingsfullmäktige avlämnat två rapporter. Dels verksamhetsrapporten för 2010 som sammanfattas nedan, dels en återblick på hela mandatperioden med re- flexioner och erfarenheter; En mandat period med programberedningen 2007-2010.

Det sistnämnda dokumentet innehåller en genomgång av de olika årens uppdrag, ut- värdering av beredningens arbete, tre specifika projekt som beredningen uppmärk- sammar samt vilket avtryck i verksamheterna som programberedningens arbete läm- nat. Denna återblick kommenteras inte ytterligare här då den faller utanför detta granskningsuppdrag.

Med utgångspunkt från sitt uppdrag har beredningen sökt kunskap om vad patienter och anhöriga anser vara ett gott bemötande samt hur representanter för vården ser på bemötandet. Beredningen har på olika sätt tagit del av medborgarnas synpunkter på hur de anser sig bemötta av sjukvården. De verksamhetsområden som beredningen arbetat med är tandvården och akutsjukvården. Det har genomförts möten och enkät- undersökningar med patienter och anhöriga, träffar med föreningar och organisationer t ex bröst- och prostatacancerföreningar samt erfarenhetsutbyte med Patientnämnden och dess tjänstemän.

Från sina patientkontakter har Programberedningen fått till sig ett flertal åsikter som man anser viktiga i samband med bemötandet. Bland annat att patienterna vill få till- räckligt med tid för besöken och att få bli respekterad, sedd och kunna känna sig trygg.

Patienterna vill få träffa samma personal vid sina olika besök och få möjlighet att ställa sina frågor.

Information är ett område som nämns ur flera synvinklar. Det gäller information om

ändrade besökstider, att språket är sådant att man förstår innebörden samt vad som

kommer att hända i vårdprocessen när det gäller åtgärder, provtagningar m m. Patien-

terna vill ha tydliga och ärliga svar om sin sjukdom och sina provsvar samt om vilka

11 Landstingsfullmäktigeberedningarnas ansvarsutövande 2010

2011-02-24

behandlingsmöjligheter som finns. Informationen om detta ska finnas skriftlig och lätt tillgänglig. Man vill även att det ska finnas bra kommunikation mellan vårdens olika delar som patienten är berörd av. Ett bra inledande bemötande har stor betydelse för hur vårdkedjan upplevs anser patienterna.

Den patientenkät som beredningen låtit patienter och anhöriga men även politiker och tjänstemän från kommuner och landsting svara på visar entydigt på att viktigast är hur man blir bemött, får information och att man får bra och rätt vård. Minst viktigt var lokalernas utformning samt kommunikationer/transporter till och från sjukvården.

Från beredningens kontakter med patientnämnden rapporteras om att ären-

den/klagomål avseende bemötande och kommunikation ökar och ligger på drygt 40 procent av nämndens totala ärendemäng. Specifikt kan det gälla missnöje med att vår- den in lyssnat på patienterna/ anhöriga eller visat brist på förståelse. Patientnämndens ledamöter framför till beredningen bland annat vikten av att vårdpersonalen på olika sätt blir medvetna om hur viktigt bemötandet av patienterna är.

Beredningen har som nämnts ovan arbetat tillsammans med grupper från folktand- vården och akutsjukvården i länet. Tandvården framhåller vikten av att patienterna får träffa samma tandläkare vid sina besök och att patienterna vid sina besök möts av per- sonalen redan i väntrummet. Detta för att skapa ökad trygghet. Tydlig information om patientens kostnader för behandlingen samt att väl ta hand om rädda patienter betonas även.

Beredningens intryck är att akutsjukvården, pga. verksamhetens karaktär, inte alltid har möjlighet att informera patienterna om situationen och vilka åtgärder som ska vidtas. Det upplevs också att det uppkommer problem i kommunikationen med de övriga vårdnivåerna i organisationen som kan leda till dubbelprovtagning och att patienterna får berätta om sin problembild flera gånger. Akutsjukvården arbetar med att förbättra sitt bemötande med t ex utgångspunkt från patientnämndsärenden. Att se över patientflöden och organisationen ser akutsjukvården som indirekta vägar att även påverka bemötandet av patienterna.

I sin analys av det Programberedningen sett lyfter beredningen till landstingsfullmäk- tige ett antal viktiga behov:

- Det finns ett stort behov av att få kontakt med vården för rådgivning.

- I en del verksamheter finns brister eller saknas en tillåtande kultur för att diskutera bemötandefrågor.

- Många patienter upplever sig inte som sedda som en människa av vården, utan som en diagnos. Primärvården klarar detta bättre än den specialiserade sjukhusvården.

- Patienterna vill ha en vägledning för hur de kan förbereda sig inför mötet med sjuk- vården.

- Ett gott bemötande och en god dialog ökar förutsättningarna för en god och säker vård.

Avslutningsvis rapporterar beredningen om att den har under 2010 återkopplat till

föreningar och deras medlemmar som beredningen samarbetat med under hela

mandatperioden.

12 Landstingsfullmäktigeberedningarnas ansvarsutövande 2010

2011-02-24

Programberedningen föreslår att landstingsfullmäktige beslutar att uppdra till lands- tingsstyrelsen; att föreslå åtgärder som tillgodoser de behov beredningen uppmärk- sammat.

3.1.8 Regionala beredningen

Regionala beredningens uppdrag för 2009-2010: Norrbottens tillväxtbranscher 2020, avgränsat till test- och övningsverksamhet.

Regionala beredningens arbete är i likhet med Programberedningens länsövergripande och inte geografiskt avgränsat på det sätt som gäller för Hälso- och sjukvårdsbered- ningarna.

Med utgångspunkt från sitt uppdrag har beredningen i sin slutrapport 2009-2010 redogjort för de hinder och möjligheter beredningen uppmärksammat i sin dialog med representanter från militär- och biltestverksamhet samt i den dialog som förts med representanter från andra civila verksamheter.

Enligt beredningen är gemensamma framgångsfaktorer i länet för bedriven militär- och biltestverksamhet kombinationen av de möjligheter allemansrätten medger och för- hållandet mellan glesbygd och tätort tillsammans med en väl utbyggd infrastruktur.

I sin analys och samlade erfarenhet från den gångna mandatperioden lyfter bered- ningen till landstingsfullmäktige följande behov och utvecklingsområden:

- Regionalt samordnad ledning inom de tillväxtområden beredningen belyst under mandatperioden.

- Att styrelsens återkoppling på beredningens arbete över vidtagna åtgärder ut- ökas till att även omfatta förväntade aktiviteter.

- Att beredningen i framtiden ges möjligheten att i större utsträckning fördela antalet dagar mellan beredningens ledamöter utifrån aktivitetsgrad.

Beredningens arbete har för respektive område resulterat i en rad debattfrågor till fullmäktige. Frågorna syftar till att skapa en offentlig diskussion där ledamöterna i fullmäktige ges möjlighet att redogöra för olika förslag på lösningar. Utifrån året upp- drag har följande frågor formulerats:

- På vilket sätt kan Norrbotten underlätta för biltestnäringens utveckling, regio- nalt och nationellt?

- Vad vill vi med försvaret i allmänhet och den militära test- och övningsverksam- heten i synnerhet?

- Är det försvarbart att upplåta Norrbottens territorium för militär test- och övningsverksamhet?

- Saknas det en mer tydlig försvarspolitisk debatt i Sverige och i Norrbotten?

- Är FoU en prioriterad fråga i landstinget och i den politiska debatten i Norr- botten?

- Finns det tillräckligt avsatta medel för fristående forskningsinitiativ, inom

andra områden, ute i regionerna?

13 Landstingsfullmäktigeberedningarnas ansvarsutövande 2010

2011-02-24

Vidare har regionala beredningen uppmärksammat några frågeställningar kopplat till årets uppdrag som beredningen önskar få mer utredda:

- På vilket sätt kan landstinget underlätta för anställda att bedriva forskning?

- Hur ser könsfördelningen ut på de forskningsmedel som fördelas i regionen?

Regionala beredningen föreslår att landstingsfullmäktige ger landstingsstyrelsen i upp- drag att besvara de frågeställningar som framförts i årets rapport med konkreta

åtgärdsförslag.

4 Bedömningar och kommentarer

Revisionsfrågan som denna granskning ska besvara är om landstingsfullmäktiges beredningar för 2010 på ett ändamålsenligt sätt utfört sina uppdrag från landstingsfull- mäktige samt att de har på ett tillfredsställande rapporterat till fullmäktige.

Vår bedömning är att landstingsfullmäktiges beredningar i allt väsentligt utfört sina uppdrag till fullmäktige på ett ändamålsenligt sätt och på ett tillfredsställande sätt åter- rapporterat sina resultat.

Till vår bedömning vill vi lägga ett antal kommentarer avseende vissa av de förhållan- den som beredningarna rapporterat om.

När det gäller beredningarnas följsamhet till sina budgetar och det ekonomiska resul- tatet håller alla beredningar sig inom fastställda budgetramar med god marginal. Så har det sett ut i stort sett under alla år sedan beredningarna bildades för ca 10 år sedan.

Budgeten är fastlagd i en arvodesdel och en omkostnadsdel. Resultatet visar att bered- ningarna till stor del förbrukar sina medel för omkostnader och att överskotten uppstår avseende arvodesdelen. En fråga som kan ställas i sammanhanget är om det skulle öka beredningarnas flexibilitet och frihet i sina arbeten om deras budgetar inte var låsta i dessa två nämnda delar?

Genomsnittet för antal arbetade dagar per ledamot på för 2010 ligger på 10 dagar. Det är alltid en variation mellan ledamöterna där t ex en del använder alla sina tillgängliga 15 dagar medan en del använder endast en mindre del. Valet av arbetsformer som res- pektive beredningen tillämpat kan även påverka behovet av antal arbetsdagar för be- redningsledamöterna. T ex har man inom hälso- och sjukvårdsberedning Öst arbetat mer individuellt och med elektronisk kommunikation mellan ledamöterna och därmed kunnat minska antalet sammanträden. Regionala beredningen tar i sin rapport upp förslaget att beredningarna själva ska kunna fördela antalet dagar mellan beredningens ledamöter utifrån aktivitetsgrad. Ett sådant förhållande skulle kunna öka beredningar- nas möjligheter att själva styra resursfördelningen. Samtidigt är det viktigt att arbets- uppgifterna i beredningarna fördelas så att alla är delaktiga och tar ansvar för bered- ningens arbete och resultatet samt att de 15 dagarna och budgetmedlen används effektivt.

Hälso- och sjukvårdsberedningarnas uppdrag för året har varit egenvård där bered-

ningarna lyft fram vilka behov och förväntningar medborgarna har på hälso- och sjuk-

vården avseende egenvård. Vi noterar i sammanhanget att beredningarna valt att be-

handla begreppet egenvård dels avseende tiden före patienten eventuellt behöver vård

och dels under och efter genomförd behandling. Vi bedömer att beredningarna i sin

14 Landstingsfullmäktigeberedningarnas ansvarsutövande 2010

2011-02-24

återrapportering hade vunnit på att skilja på den egenvård som utförs utanför och inom den egenvård som avses enligt SOSFS 2009:6 om Bedömning av om hälso- och sjuk- vårdsåtgärd kan utföras som egenvård.

Den efterfrågan och förväntan på att vårdcentralerna ska erbjuda medborgarna hälso- undersökningar bör landstinget ta till sig och tydligöra vårdcentralernas ansvar och vad medborgarna har rätt att förvänta sig avseende servicen. Det kan t ex gälla innehåll, omfattning och väntetider för samt prioritering av hälsoundersökningar.

Beredningarna konstaterar att befolkningen anser att alla har ett ansvar för sin egen hälsa och att sjukvården även får ta upp frågor om livsstil med patienterna. Men enligt beredningarna anser samtidigt inte befolkningen att landstinget kan begära att indivi- den ska ta ansvar för sin egen hälsa. Detta är en intressant paradox och samtidigt en grannlaga situation för landstinget att agera utifrån. Ortopedin har t ex infört krav på rökfrihet två månader före och efter operation. Behöver landstinget mer belysa och informera befolkningen om vilka krav som sjukvården kan ställas på patienterna?

Hälso- och sjukvårdsberedningen Syd lyfter fram sjukhusvårdens ansvar för förebyg- gande åtgärder och anser att sjukhuskliniker har ett ansvar att ge patienterna stöd för egenvård till de patienter man vårdar/vårdat. Det framgår inte i rapporteringen om beredningen anser att så inte sker för närvarande eller om denna typ av aktiviteter be- höver utökas/förbättras. Revisionens intryck är att sjukhusvården redan sen tidigare har detta ansvar men att det är mera okänt i hur stor utsträckning detta är förankrat och tillämpat vid verksamheterna på sjukhusen.

Det är förvånande att beredning Nord för fram att informationssatsningar riktade till befolkningen med avskräckande exempel på vad en dålig livsstil och hälsa kan leda till skulle vara ett pedagogiskt alternativ för landstinget att pröva för att ändra på befolk- ningens beteende. Vi ifrågasätter om en sådan metod vilar på en evidensbaserad kun- skapsgrund. Däremot uppfattar vi att erfarenheten är att positiva målbilder fungerar bättre i dessa sammanhang.

Programberedningen ger en väl strukturerad genomgång av medborgarnas och verk- samhetens synpunkter på bemötandefrågorna. I flera avseenden sammanfaller bered- ningens erfarenheter med revisionens granskning av området (revisionsrapport Hälso- och sjukvårdens bemötande av patienter, januari 2011). Programberedningen redo- visar till landstingsfullmäktige ett flertal områden som kan utvecklas för att ytterligare bättre tillgodose medborgarnas behov.

2011-02-24

________________________ __________________________

Jan-Erik Wuolo Carina Olausson

Projektledare Uppdragsledare

15 Landstingsfullmäktigeberedningarnas ansvarsutövande 2010

2011-02-24

Bilaga 1.

Landstingsfullmäktiges beredningars grunduppdrag enligt landstingsfull- mäktiges arbetsordning:

Hälso- och sjukvårdsberedningarnas gemensamma uppdrag

Hälso- och sjukvårdsberedningarnas grunduppgift är att inom sina geografiska ansvarsområden och från ett medborgarperspektiv på utbudet av hälso- och sjukvård:

Öka kunskapen om medborgarnas behov, tillgång till och konsumtion av vård i respektive geografiska område.

Verka för bättre kontakter mellan medborgare och förtroendevalda.

Lämna rapporter om genomförd verksamhet.

I sina verksamhetsrapporter lämna underlag inför styrelsens beredning av landstingsplan, inkl förslag till beredningarnas uppdrag för nästkommande år.

I sitt arbete söka samverkan med länets kommuner.

Programberedningens uppdrag

Programberedningens grunduppgift är att utifrån ett patient- och närståendeperspektiv på verksamhetens innehåll:

Öka kunskapen om patienters och närståendes behov.

Verka för bättre förståelse och ökad samverkan mellan verksamhetsansvariga och förtroendevalda.

I samverkan med verksamhetsföreträdare utforma programområden.

I sin verksamhetsrapport för året lämna underlag inför styrelsens beredning av landstingsplanen, inkl förslag till beredningens uppdrag för nästkommande år . Lämna rapporter om genomförd verksamhet.

Särskilt ansvara för att bevaka och belysa aktuella etik- och prioriteringsfrågor.

Regionala beredningens uppdrag

Regionala beredningens grunduppgift enligt fullmäktiges arbetsordning är att inom det regionala utvecklingsområdet:

Öka kunskapen om medborgarnas behov.

Verka för bättre kontakter mellan medborgare och förtroendevalda.

Lämna rapporter om genomförd verksamhet.

I sin verksamhetsrapport lämna underlag inför styrelsens beredning av

landstingsplanen, inkl förslag till beredningens uppdrag för nästkommande år.

Beredningarna får även initiera ärenden i fullmäktige inom sina ansvarsområden.