Hälso- och sjukvårdsberedningarnas
verksamhetsrapport 2011
Innehåll
Landstingsfullmäktiges hälso- och sjukvårdsberedningar 1 Genusanalys 3 Beredningarnas analys: Patientfokuserad vård 5 Beredningarnas analys: Tillgänglig vård 13 Beredningarnas analys: Kvalitativt likvärdig vård 21
Beredningarnas förslag 24
Hälso- och sjukvårdsberedning Mitt 25
Hälso- och sjukvårdsberedning Nord 27
Hälso- och sjukvårdsberedning Syd 29
Hälso- och sjukvårdsberedning Öst 35
Hälso- och sjukvårdsberedningarnas tidigare uppdrag 37
Om kvinnors och mäns behov av hälso- och sjukvård i Norrbotten
Landstingsfullmäktiges hälso- och sjukvårdsberedningar
Hälso- och sjukvårdsberedningarna Mitt, Nord, Syd och Öst ska öka full- mäktiges kunskaper om medborgarnas behov, tillgång till och konsumtion av hälso- och sjukvård.
Följande rapport syftar till att förse fullmäktiges ledamöter med kunskaper som bidrar till bättre beslutsunderlag och i förlängningen en mer effektiv och behovsanpassad hälso- och sjukvård. Vidare kan beredningarnas arbete bidra till att förbättringsområden uppmärksammas i verksamheten.
Rapporten ska i första hand ses som ett underlag för att öka intresset och locka till vidare fördjupning än som en komplett analys som ger heltäckande och allsidiga kunskaper om kvinnors och mäns vårdbehov.
Uppdrag 2011
Hälso- och sjukvårdsberedningarnas uppdrag har varit att undersöka kvin- nors och mäns behov av hälso- och sjukvård i Norrbotten – är vården pati- entfokuserad, tillgänglig och kvalitativt likvärdig?
Frågor
I rapporten har beredningarna formulerat frågor där de anser att det finns behov av en offentlig debatt. Fullmäktiges ledamöter och partier ges här möjlighet att redogöra för sina olika förslag på lösningar.
Avgränsningar
År 2006 fastslog Socialstyrelsen kvalitetsområden för god vård
1som de fles- ta svenska landsting har som utgångspunkt för sitt utvecklingsarbete idag.
Beroende på landstingens förutsättningar och utmaningar varierar betoning- en och benämningen av områdena i landet.
I landstingsplanen för 2011 anges följande områden för att skapa en god vård i Norrbotten.
Patientfokuserad vård Tillgänglig vård Säker vård
Kunskapsbaserad vård
Kvalitativt likvärdig och jämlik vård Effektiv vård
1 Kunskapsbaserad och ändamålsenlig hälso- och sjukvård, Säker hälso- och sjukvård, Pati- entfokuserad hälso- och sjukvård, Effektiv hälso- och sjukvård, Jämlik hälso- och sjukvård, Hälso- och sjukvård i rimlig tid, Socialstyrelsens God Vård, 2006-101-2
För att göra beredningsuppdraget hanterbart avgränsades det till medborgar- nas behov av en patientfokuserad, tillgänglig och kvalitativt likvärdig vård.
Följande rapport presenterar vad ledamöterna kommit fram till.
Begreppsbeskrivningar
2Karaktäristiskt för en:
Patientfokuserad vård
”Vården ska ges med respekt och lyhördhet för individens behov, förvänt- ningar och värderingar och dessa ska vägas in i de kliniska besluten.”
Tillgänglig vård
”Varje patient ska ha en tillgänglighet till hälso- och sjukvården som är rim- lig med utgångspunkt i bedömt behov. Patienterna ska även på sikt ges möj- lighet att själva välja besöks-, undersöknings- och behandlingstider.”
Kvalitativt likvärdig och jämlik vård
”Erbjuda kvalitativt likvärdig vård samt tillhandahålla och fördela vården på jämlika villkor.”
Frågeställningar
Eftersom vårdterminologin kan vara svår att använda i dialog med medbor- garna omformulerade beredningarna respektive kvalitetsområde till en fråga.
Alla beredningar har använt samma frågor som utgångspunkt för dialogen.
Är vården patientfokuserad?
Fråga: Hur vill du bli sedd och lyssnad till av hälso- och sjukvården?
Är vården tillgänglig?
Fråga: Vad är en tillgänglig hälso- och sjukvård för dig?
Är vården kvalitativt likvärdig?
Fråga: Tror du att du får en likadan vård som alla andra i Norrbotten?
Medborgardialogen
Med målsättning att få ett brett perspektiv på medborgarnas behov har leda- möterna sökt upp människor i organisationer, föreningar och företag med mera. En mix av kön, ålder, bakgrund och så vidare har eftersträvats.
Några av ledamöterna har också genomfört enskilda dialoger eller dialoger i mindre grupper. Beredningarna har även deltagit på sommarmarknader runt om i länet där man träffat marknadsbesökare.
Eftersom uppdraget var att undersöka kvinnors och mäns behov av hälso- och sjukvård har några beredningar, där det varit möjlighet, delat upp och diskuterat frågeställningarna med kvinnor och män var för sig. I andra fall har man haft gemensamma möten, men i dokumentationen tydligt angett vem som svarat vad.
Disposition
Beredningarnas analys är uppdelad i rubrikerna patientfokuserad, tillgänglig och kvalitativt likvärdig vård. Varje avsnitt inleds med en länsgemensam analys och avslutas med utmärkande synpunkter från respektive länsdel.
2 Definition av delmål för God vård i Norrbottens läns landstingsplan 2011-2013
För att kartlägga eventuella skillnader mellan kvinnor och mäns behov har beredningarna anlitat en sakkunnig tjänsteman som studerat materialet ur ett genusvetenskapligt perspektiv. Genusanalysen redovisas i ett eget avsnitt.
Metod- och källanalys
Motstridiga resultat mellan beredningarnas slutsatser och etablerade patient- undersökningar föranledde en metodanalys. I Mitt och Syd diskuterades ris- ken att själva medborgardialogen, det vill säga att politiker söker upp och vill prata med medborgare, omedvetet signalerar och uppmuntrar till revision eller utvärdering av verksamheten. En inställning som kan bidra till fokuse- ring på, och överdimensionering av, negativa erfarenheter i underlagen.
Å andra sidan är bilden inte entydig. Det finns områden och befolknings- grupper där en majoritet har fokuserat på de positiva erfarenheterna. De medborgarna är förhållandevis nöjda och trygga med hälso- och sjukvården i länet.
I länsdelar som är aktuella för strukturförändringar inom hälso- och sjukvår- den har det ibland varit svårt att hålla dialogen till ämnet och diskutera de gemensamma frågeställningarna. Förändringar av denna karaktär engagerar och inte sällan har medborgarbesöken blivit ett forum att diskutera den loka- la hälso- och sjukvårdens utveckling.
Genusanalys
Under våren 2011 fick beredningarna hjälp att analysera dialogmaterialet av en genusvetare. Tillsammans konstaterades att det till viss del finns skillna- der mellan kvinnors och mäns sätt att uttrycka tankar och funderingar kring vården, vilket kan förklaras ur ett genusperspektiv.
Resultatet av genusanalysen visar tydligt att:
• Kvinnor och män har i stor omfattning liknande behov och önskemål av hälso- och sjukvården när det gäller tillgänglighet, patientfokus och lik- värdig behandling.
• Kvinnor och män har liknande behov, men uttrycker det ofta på olika sätt.
Kvinnor och män i Norrbotten har alltså samma mänskliga behov (kön) av patientfokuserad, tillgänglig och kvalitativt likvärdig vård, men uttrycker dessa på olika sätt (genus).
Analysen visar också att likheterna mellan kvinnors och mäns behov och tankar rörande patientfokus, likvärdighet och tillgång är stora. Likheterna är avsevärt större än skillnaderna. Skillnaderna inom gruppen kvinnor och inom gruppen män är större än skillnaderna mellan könen.
Tendenser
Vissa tendenser till skillnader mellan könen finns dock. Kvinnorna ger ut- tryck för större otrygghet och oro. Männen ger i större grad uttryck för käns- la av självklarhet, rättighet och idéer om lösningar.
Beteenden skapade av förväntningar och normer kopplat till kön
Flickor fostras in i en ”relationsfunktion” vilket medför oro och omhänder-
tagande samt en bredd på vokabulär och kommunikation. Men kvinnor stäl-
ler också krav och har lösningar. Kvinnor tenderar att i lite större omfattning
ge uttryck för:
• Större ansvar för personalen i vården (samt ansvar för andra, familjen med flera).
• Att inte känna sig tagna på allvar och bli förstådda.
• Förklarande lösningar och analyser.
• Att det görs skillnad mellan kvinnor och män i vården
Pojkar fostras in i ”beslutsfattande” vilket medför uppfattningar om självkla- ra rättigheter och lösningar, att fixa problemet samt använda smalare voka- bulär och kommunikation. Men män visar också oro och otrygghet. Männen tenderar att i lite större omfattning ge uttryck för:
• Lösningar på problem de upplever i vården.
• Självklar rättighet till tillgång och expertis.
• Konkreta och enkla analyser och lösningar.
• Att det inte görs skillnad mellan kvinnor och män i vården.
Beredningarnas analys
Patientfokuserad vård
En patientfokuserad vård innebär att vården bemöter patienten respektfullt och personligt. Lyssnar och tror på patienten. Informationen är individuellt anpassad och patientens egna synpunkter tas tillvara. Framförallt att svårt sjuka och multisjuka får träffa samma vårdpersonal
3.
Gemensamma iakttagelser (Mitt, Nord, Syd, Öst) Ledamöterna har kunnat konstatera några länsgemensamma iakttagelser inom området patientfokuserad vård. Omfattningen av problemen varierar emellertid kraftigt mellan länsdelarna. Mest kritik har framkommit i Pite älvdals inland. I Boden, Luleå och Piteå finns också synpunkter, men där tenderar ett brett utbud av vårdgivare att lindra missnöjet. Utmärkande för Öst och Nord är att de är förhållandevis nöjda med vården i respektive om- råde.
Trots att beredningarnas underlag påvisade skillnader i synpunkter mellan kvinnor och män visade en genusvetenskaplig analys att behoven av patient- fokuserad vård är lika mellan könen. Underlagen påvisar tydliga genusskill- nader - inte könsskillnader.
Bemötande
En övergripande analys ger insikten att bemötandet inom hälso- och sjuk- vården fortfarande upplevs som ett problem på flera håll i länet. Det handlar om patientens upplevelse av mötet med vården; hur man blev bemött och betrodd vid första vårdkontakten. Hur mottagandet av sköterskan eller läka- ren upplevdes och hur patienten kände det när den lämnade mottagningen.
Medan bemötande upplevs vara källan till stor frustration i Syd och Mitt är det andra frågor som dominerar i Nord och Öst. Situationen inom varje läns- del finns redovisad under respektive beredningsavsnitt.
Beredningarna vill poängtera att bemötandeproblematiken belysts i bered- ningsrapporter under de senaste åtta åren.
Kommunikation och information
En annan välkänd problematik, och tillika gemensam iakttagelse, har varit bristande kommunikation och information. Karaktäristiskt för en patientfo- kuserad vård är att personalen ger individuellt anpassad information som patienten har förstått.
4Med detta avses både muntlig och skriftlig informa- tion.
Patienter är emellertid inte en homogen språkgrupp och behoven varierar.
Det handlar såväl om svensktalande patienters förmåga att kommunicera med vårdpersonal av utländskt ursprung som patienter med utländskt ur- sprung som har svårigheter att kommunicera med svensktalande personal.
Sedan finns det även grupper som lever utan (tal)språk som har problem att kommunicera med hälso- och sjukvården.
3 Urval från Nationella riktlinjer för god vård, 2009-11-5, Socialstyrelsen, 2009
4 Nationella riktlinjer för god vård, 2009-11-5, Socialstyrelsen, 2009
Samtidigt har en del norrbottningar ibland svårt att förstå andra norrbott- ningar. I vissa delar av Norrbotten är många flerspråkiga – men inte alla.
Detta gäller såväl patienter som vårdpersonal. Bland den del av befolkningen som bara talar ett språk finns en rädsla att inte kunna kommunicera med häl- so- och sjukvården. Samma situation föreligger i de områden där utpräglad dialekt förekommer.
Utmaningen att kommunicera med gamla, sjuka, kanske chockade och på- verkade patienter, ibland med en annan etnisk bakgrund, är inte unik för Norrbotten utan gemensamt problem för hela vårdsektorn.
Gemensamma frågor kring patientfokuserad vård
• Vilka ytterligare åtgärder är nödvändiga för att skapa ett gott bemötande och en bra kommunikation i hälso- och sjukvården?
• Vad kan politiken göra? Vad kan verksamheten göra?
Patientfokuserad vård i Mitt (Luleå, Boden)
Beredning Mitt anser att bristande läkarkontinuitet och bemötandet är upp- hov till det största missnöjet i området. Men även tidsbristen och priorite- ringen vid första vårdkontakten ifrågasätts. Varför upplevs det svårare att få besökstid inom landstinget än hos privata vårdgivare – även om statistik ger en annan bild
5?
Trots dessa synpunkter upplevs kvinnor och män i Mitt trygga. Är man inte nöjd går man till någon annan.
För mer information om läkarbristens följder vill Mitt hänvisa till beredning Syds resonemang i frågan (se sidan 9). Mitt har valt att istället fokusera på bemötandet - som är den fråga som väckt mest synpunkter i området.
Vad är gott bemötande?
Beredning Mitt vill inleda sitt resonemang med frågan; hur bemötande, efter alla dessa år, fortfarande kan vara ett så uppenbart problem? Vad har hittills gjorts på området och med vilket resultat? Är frågan tillräckligt prioriterad i organisationen och görs rätt saker? Trots att patientnämndens ärenden mins- kade under 2010 utgör bemötande 32 procent av klagomålen
6.
Vad som uppfattas som ett gott bemötande varierar från individ till individ och det är en utmaning att förstå och förmå att möta varje människa där hon är – behandla alla lika olika. Mitt har emellertid kunnat konstatera några ge- mensamma och enligt ledamöterna fullt rimliga förhoppningar i mötet med vården. Följande synpunktspotpurri får beskriva förväntningarna.
Läkaren ser mig – vi känner igen varandra. Läkaren lyssnar engagerat och tar fasta på det jag säger - kanske frågar nåt för att förstå. Jag får tala till punkt. Min psykiska diagnos, CP-skada, att jag är utan arbete, kanske ung eller att jag bor i ett socioekonomiskt utsatt område är ovidkommande. In- nan jag går har jag fått en tydlig och ärlig beskrivning vad som kan göras eller inte göras. Vissa åkommor får man helt enkelt leva med. Jag är trygg.
5 Vårdgarantin, besök till läkare inom 7 dagar, SKL mätning oktober 2010
6 Bemötande/kommunikation omfattar bemötande, bristande empati, bristande samspel med närstående, information, kommunikation, Kulturella/språkliga hinder.
Beredning Mitt vill hävda att verklighetens patientmöte, framförallt inom primärvården, i Norrbottens läns landsting, alltför ofta upplevs annorlunda - trots att både nationella och regionala undersökningarna hävdar motsatsen
7.
”Det är ni som ska vara till för oss - inte vi för er”
Privata vårdgivare ses som förebilder i bemötande och tillgänglighet. Det har varit det huvudsakliga motivet till att många av dem beredningen träffat i dialogen, valt att gå över till privata vårdcentraler.
Privata vårdgivare uppges vara mer serviceinriktade och ha god läkarkonti- nuitet. Kanske är kundrelationen tydligare och därmed viktigare att vårda?
De som får god service, god vård, bra omhändertagande och är trygg när de går, kommer tillbaka.
Sammanfattningsvis är det sällan vårdkvalitet eller vårdresultat som jämförs.
Det är osäkert om man blir friskare på en privat vårdcentral men mycket ty- der på att man har en mer angenäm resa.
Frågor från beredning Mitt kring patientfokuserad vård
• Vad gör man på de vårdcentraler som anses ha ett bra bemötande?
• Vad har hittills gjorts inom bemötandeområdet?
• På vilket sätt ska landstinget marknadsföra sin förmåga och kompetens?
• Vilka åtgärder är nödvändiga för att åstadkomma bättre kontinuitet i mö- tet med vården?
Patientfokuserad vård i Nord (Gällivare, Jokkmokk, Kiruna, Pajala)
Ledamöterna i Nord kan konstatera att befolkningen i området är ganska nöj- da med hur de blir sedda och lyssnade till av vården på orten. De flesta upp- lever att kunskapen i meänkieli och finska är god bland vårdpersonalen. I dialogen har det dock framkommit att vårdpersonalen i nordområdet ibland felaktigt förutsätter att patienten talar meänkeli.
Utländska läkare
Även de patienter med annat modersmål än svenska upplever att de, i de all- ra flesta fall, förstår och blir förstådda av vården och att man i annat fall är villiga att förse patienten med tolk. I nordområdet finns många danska läka- re. Många patienter oroar sig för att de inte förstår dem eller att de inte ska förstå vad läkaren säger vid ett besök. Patienterna poängterar dock att det är bättre med utländska läkare (eller andra stafettläkare) än inga läkare alls på orten.
Beredning Nord anser att det är viktigt att förstå och bli förstådd av vården.
Beredningen anser vidare att det är vårdens ansvar att se till att patienten för- står, men att det också är patientens eget ansvar att tala om för vården om man inte känner att man blir förstådd eller förstår.
Unga kvinnor i vården
I nordområdet upplever fler kvinnor än män en misstro, att de inte tas på all- var i mötet med vården på orten. Framförallt sticker gruppen unga kvinnor ut där upplevelsen av nonchalans bland vårdpersonalen är stark. Unga kvin-
7 Se beredning Syds slutsater ”Var ligger sanningen?”, sid 10
nor/flickor upplever att de inte blir tagna på allvar av personalen när de söker vård.
Beredning Nord ifrågasätter om denna nonchalans av unga kvinnor beror på en felaktig inställning från vårdens sida? Kanske har vården en särskild upp- fattning att unga kvinnor söker vård i onödan eller att de på annat sätt inte är trovärdiga i mötet med vården? Eller är det så att det är de unga kvinnornas egen inställning till vården? Har man förutfattade meningar om hur man blir bemött redan innan mötet? Har man redan i förväg ställt in sig på att bli då- ligt bemött? Beredning Nord anser att båda inställningarna kan vara tecken på varför denna nonchalans finns.
”Vad tror du själv?”
Många kvinnor i nordområdet upplever att de ibland blir uppmanade att stäl- la sin egen diagnos av vårdpersonalen i området. Under besöket blir man tillfrågad: - Vad tror du själv? eller – Vad tycker du att jag ska göra? Detta upplevs av patienterna som väldigt märkligt när man sökt vård av en specifik anledning och vill ha ett kunnigt utlåtande. Männen upplever i större ut- sträckning att de får en diagnos direkt och inte själva behöver spekulera kring sin diagnos.
Beredning Nord ifrågasätter hur det kan komma sig att patienterna ombeds komma med en egen diagnos i mötet med vården. En anledning man diskute- rat i beredningsgruppen är huruvida vården räknar med att patienten själva försökt ställa en diagnos med hjälp av internet och att vården därför tror att man går patienten tillmötes genom detta.
Beredningsgruppen reflekterar också kring hur man innan internets utbred- ning istället blev tillrättavisade av vården om man försökte ställa diagnos på sig själv. Vidare anser ledamöterna att vården måste lyssna på patientens åsikter, men inte glömma bort sin egen roll och att det är synpunkter/diagnos man vill ha vid sitt besök.
Förskrivning av läkemedel
Det har kommit till beredningens kännedom att många äldre och/eller multi- sjuka inte har tillgång till en uppdaterad medicinlista. När nya mediciner skrivs ut fortsätter vissa patienter att även ta de tidigare föreskrivna medici- nerna. Beredningen ser allvarligt på denna information och anser att det är en patientsäkerhetsfråga och en hälsorisk för patienten. Det är även en kost- nadsfråga för landstinget som måste åtgärdas.
Frågor från beredning Nord kring patientfokuserad vård
• Hur arbetar landstinget med bättre förståelse och kommunikation mellan vårdpersonal och patienter?
• Hur säkerställer landstinget att den vårdpersonal som talar ett annat nordiskt språk kan kommunicera med patienterna?
• Hur säkerställer landstinget att patienterna inte förskrivs för många och/eller felaktiga mediciner?
Patientfokuserad vård i Syd (Arjeplog, Arvidsjaur, Piteå, Älvsbyn)
Beredning Syd har mött för många negativa synpunkter på framförallt pri-
märvården, för att kunna påstå att den är patientfokuserad. En patientfokuse-
rad vård har tid att lyssna, se och förklara. Den har patientens förtroende.
Beredningen upplever inte att det är så i Älvsbyn, Arvidsjaur och Arjeplog idag.
I Piteå finns ett missnöje, men där tenderar ett större vårdutbud att mildra kritiken. Är man inte nöjd går man någon annanstans. I området finns både offentliga och privata vårdcentraler som fått beröm.
Pite älvdals- och Sunderby sjukhus lyfts fram som förebilder i Piteå, men framförallt i Älvsbyn, Arvidsjaur och Arjeplog.
Bemötande
Bemötandet är kraftigt kritiserat i sydområdet. Noterbart är att tre av fyra kommuner inte har några vårdalternativ i närområdet. När vårdcentralen som finns inte upplevs patientfokuserad skapas en otrygghet och ett missnöje bland medborgarna vars motstycke det inte gått att finna i andra berednings- områden.
Det finns sammanlagt 58 575 listade individer i Pite älvdal. Ca 34 procent har gjort ett aktivt val av vårdcentral – jämfört med 29 procent i övriga länet.
Notera att ett aktivt val kan vara både till offentlig eller privat vårdcentral.
Antal listade i Pite älvdalsområdet 31 aug 2011
8. Uppgifterna är i styck om inget annat anges.
Kommun Befolkning
9NLL VC Privat
VC Antal
listade Aktivt
listade Aktivt listade (%) Arvidsjaur 6 543 1 - 6 513 249 3,8 %
Arjeplog 3 124 1 - 3 013 79 2,6 %
Piteå 40 947 5 2 41 256 19 426 47 %
Älvsbyn 8 276 1 - 7 793 427 5,5 %
Ca 84 procent är listade på vårdcentraler i landstinget och ca: 16 procent på privata vårdcentraler – jämfört med ca: 8 procent i övriga länet.
Bemötandet inom primärvården längs älvdalen är ett problem som inte får förringas men där Syd hänvisar till beredning Mitts mer detaljerade resone- mang (se sidan 6). Istället kommer beredning Syd fortsättningsvis uppehålla sig runt det område som väckt mest frustration i området – bristen på läkar- kontinuitet.
Tillgång till en fast läkarkontakt
Beredning Syd har utan resultat sökt uppdaterad statistik som visar andelen patienter som har en fast läkarkontakt. De uppgifter som finns tillgängliga kommer från den nationella Vårdbarometern
10och är inaktuella sedan ett par år tillbaka. Så vitt beredningen Syd erfar finns det heller inga rutiner i landstinget att följa upp andelen patienter som har en fast läkarkontakt eller läkartätheten.
Läkarbristens konsekvenser
Syd har inte träffat någon som inte haft synpunkter på bristande läkarkonti- nuitet - förutom kvinnor och män med utomnordisk bakgrund. Beredning Syd bedömer att läkarbristen är upphov till sånt missnöje i älvdalens in- landskommuner att situationen är alarmerande. Detta tenderar också vara
8 Vårdval Norrbotten – Pite älvdal 31 augusti 2011, Norrbottens läns landsting
9 Befolkningsstatistik för Pite älvdal 31 augusti 2011, SCB
10Vårdbarometern, Norrbotten 2009, Vad tycker Norrbottningarna, om hälso- och sjukvården i Norrbotten
huvudskälet till att alltför många saknar tillit till den lokala hälso- och sjuk- vården.
Ledamöterna i Syd vill understryka att följande resonemang är en rekryte- ringsfråga som inte får uppfattas som kritik mot stafettläkarna som individer eller yrkesutövare. De är precis lika bra eller dåliga som sina fasta motsva- righeter.
I läkarbristens spår upplevs läkarbesöken forcerade. Det finns inte alltid tid att bli lyssnad till och bli tagen på allvar. Beredningen anser att det finns en insikt att allt inte går/behöver åtgärdas och att det uppfattas som ett besked i sig. Önskemålet är att då få besked om vad som kan göras på egen hand och förväntad utveckling – men det finns det sällan tid till. Följden av ett stressat läkarbesök kan bli att patienten lämnar mottagningen med en känsla av tvi- vel som i värsta fall förvärrar sjukdomsbilden. Kanske måste vårdcentralen besökas igen?
En förklaring kan vara att planerade läkarbesök, där besökstiden är anpassad efter patientens behov är begränsade på orter med läkarbrist. Det som er- bjuds är ofta korta akuttider - inte sällan med en ny bekantskap. Att på 10 minuter som patient, känna förtroende och förmå redogöra för sin ohälsa och för läkaren att ”om möjligt bota, ofta lindra, alltid trösta” ter sig som en orimlig uppgift för båda parter.
Beredning Syd anser att landstingsfullmäktige måste ta ställning till i vilken utsträckning läkarbemanningen, i framförallt Pite älvdals inland, ska priori- teras och säkras i framtiden.
Var ligger sanningen?
I både Mitt- och sydområdet, där medborgardialogen mött synpunkter på bemötandet inom primärvården, har ledamöterna tagit del av statistik från den egna verksamheten samt från nationella Vårdbarometern. Ledamöterna har jämfört underlagen och konstaterat att vissa delar av materialet ligger helt i linje med det beredning Mitt och Syd funnit, medan andra delar påvisar en helt annan verklighet.
Beredningarnas ledamöter är medvetna om att resultaten inte är jämförbara med Vårdbarometern och/eller patientenkäten. Såväl antal svarande, fråge- ställningar och sammanhang varierar. Medan landstingets enkät om bemö- tande, fylls i av patienter i samband med patientbesöket så baseras Vårdba- rometerns underlag på telefonintervjuer med ett slumpvist urval av medbor- gare.
Från och med hösten 2011 kompletteras landstingets egna enkät, om bemö- tandet/förtroendet för primärvården med den ”nationella patientenkäten”
11. Resultatet förväntas emellertid inte förändras så mycket då liknande frågor i nationella patientenkäten renderar ett riksgenomsnitt på 94-95 procent. Ger patientenkäter hela sanningen?
11 Nationell patientenkät som mäter bemötande/förtroende för hälso- och sjukvården i Sveri- ge, Institutet för kvalitetsindikatorer på uppdrag av SKL
Källa: Enkätfråga Kvinnor % Män % Vårdbarome-
tern
122010, % Riket, Norrbotten
”Hur stort eller litet förtroende har du för vård- central eller motsvarande i ditt landsting?
- andel som gett högsta/näst högsta betyg”
53 % BD
58 % Riket 62 % BD 62 % Riket Patientenkät om
bemötan- de/förtroende i Primärvården
13, NLL 2010, %
”Sammanfattande
14betyg av bemötan- de/förtroende i samband med vårdbesöket - andel som gett högsta/näst högsta betyg”
92,4 % BD 91 % BD
Trots detta anser beredningarna att det finns sådana stora skillnader i resultat från Vårdbarometern, men framförallt landstingets egna enkät jämfört med vad beredningen kommit fram till.
Beredning Mitt och Syd anser att medborgarnas synpunkter sällan har karak- tären av regelrätta ”klagomål” som man fångar i en enkät eller som blir ett ärende hos patientnämnden. Oftast är det känslan av upplevelsen som fram- kommer.
Frågor från beredning Syd kring patientfokuserad vård
• Hur ska landstinget säkra och prioritera läkarkontinuitet, både på kort och lång sikt, i hela länet men framför allt i Piteå älvdals inland?
• Ger vårdbarometern och patientenkäter hela sanningen?
• Finns det behov av att utveckla rutiner för att följa upp och kartlägga läkarkontinuiteten?
Patientfokuserad vård i Öst (Haparanda, Kalix, Överkalix, Övertorneå)
Bemötande
I östområdet har beredningens ledamöter träffat många medborgare som är nöjda med hälso- och sjukvården. Trots detta anser beredningen att det åter- står mycket arbete för att förbättra bemötandet och i ännu större grad sätta patienten i fokus.
Inom arbetsområdet för hälso- och sjukvårdsberedning Öst finns inga privata vårdcentraler. Beredningen noterar ändå att man träffat medborgare som ibland nämner privata vårdcentraler som förebilder.
Rutiner för provsvar
Östberedningen noterar att landstinget inte har några gemensamma rutiner för utlämning av provsvar. Det är istället upp till varje läkare att i många fall bestämma hur provsvar ska lämnas. Patienterna upplever därför i många fall oro och osäkerhet efter provtagningar och är inte alltid säkra på om de ens kommer att få något provsvar.
Beredningen konstaterar att det finns ett stort behov av gemensamma rutiner för utlämning av provsvar. Likaså är det viktigt att hälso- och sjukvården
12 Vårdbarometern, riket 2010 - Nationell studie av befolkningens uppfattning, attityder och värderingar om hälso- och sjukvården. Sveriges kommuner och landsting
13 Norrbottens läns landstings patientenkät om bemötande i/förtroende för primärvården, 2010
14 Sammanfattande fråga om upplevelsen baserad på 10 underfrågor: Undersökning inom acceptabel tid, tillräcklig info om hälsa/sjukdom samt vård och behandling, delaktig i beslut, engagerad personal, tagen på allvar, förtroende för personal.
säkerställer att informationen om provsvarsrutiner verkligen når fram till och förstås av patienten.
Delad jour med Finland
För att säkerställa tillgängligheten har vårdcentralen i Övertorneå ett samar- bete med vårdcentralen i finska Pello. Framförallt handlar det om delad jour.
Beredningen har noterat att detta inte är en lösning som sätter de svenska patienterna i fokus. Förutom de långa resorna upplever många patienter en stor osäkerhet då det gäller språket. I klarspråk handlar det främst om att den finska personalen inte alltid kan svenska. Det finns också en oro över att alla försäkringar inte gäller då man färdas eller får vård i ett annat land.
Frågor från beredning Öst kring patientfokuserad vård
• Hur kan landstinget förbättra sina rutiner kring provsvar för att sätta patienten i fokus?
• Vad kan landstinget göra för att säkerställa patientsäkerheten under
jourtid inom Övertorneå vårdcentrals upptagningsområde?
Tillgänglig vård
Karaktäristiskt för en tillgänglig vård är, till exempel att den är lätt att kom- ma i kontakt med, har korta köer, anpassade öppettider, en personal som har tid att lyssna
15.
Gemensamma iakttagelser (Mitt, Nord, Syd, Öst)
De beredningar som arbetat i områden med långa avstånd till viss specialist- vård upplever att det finns en insikt hos befolkningen om att all vård inte kan erbjudas lokalt. Ledamöterna anser att medborgarna i glest befolkade områ- den accepterar att resa för att få tillgång till vård som man sällan har behov av. Behovet av fungerande kommunikationer och sjukresor har poängterats på flera håll och sätt. Följande behov har framkommit som viktiga för ökad tillgänglighet:
• En utveckling av e-hälsa – möjligheten att elektroniskt konsultera specia- lister, terapeuter, sjukgymnaster samt andra yrkeskategorier.
• ”Uppsamlingsheat” på strategiska orter i länet. Till exempel att specialis- ter kan ha mottagning på andra orter än där de vanligtvis är stationerade.
Även inom tillgänglighetsområdet visade ledamöternas underlag skillnader i synpunkter mellan kvinnor och män. Den genusvetenskapliga analysen kon- staterade emellertid att även här är behoven av tillgänglighet lika mellan kö- nen.
Telefoni och IT
Företagare och anställda efterlyste bättre elektronisk tillgänglighet för de som inte har möjlighet att lämna sitt arbete i kassan eller vid maskinen för att svara i telefon. Det finns behov av att utveckla e-tjänster som applikationer och ”Mina vårdkontakter” för att förbättra tillgängligheten och stärka lands- tingets varumärke.
De flesta beredningar har noterat en förhållandevis positiv attityd till lands- tingets telefonsystem med uppringningsfunktion (TeleQ). En majoritet anser att det underlättar tillgängligheten medan några få ser det som en ”mur” som försvårar detsamma. De som är negativa är jämt fördelade på kön och ålder.
Riskutsatta grupper
En grupp som flera beredningar funnit ha uppenbara problem med tillgäng- ligheten är invandrare med utomnordisk bakgrund. Det kan vara att förstå telefoninstruktionerna, att få boka tid på plats, men också att förstå det svenska sjukvårdssystemet och när det finns behov av att uppsöka sjukvår- den. Till exempel behöver inte feber vara lika allvarligt i Sverige som den kan vara i vissa utvecklingsländer. Sjukvården i Sverige är ofta mer restrik- tiv med att skriva ut läkemedel.
En annan erfarenhet är att många värnar om de äldre i det norrbottniska sam-
15 Urval från Nationella riktlinjer för god vård, 2009-11-5, Socialstyrelsen, 2009
hället. Man kan själv vara positiv, men rädd för att ”de äldre” kommer till korta och inte förstår nya kommunikationssätt, dialekter och så vidare. Till exempel att använda TeleQ och att förstå vårdpersonal med brytning.
Å andra sidan, när man frågar äldre så är de förhållandevis nöjda med vården – i alla fall med tillgängligheten. Det finns inga belägg för att äldre patienter är mer emot uppringningssystemet än sina yngre motsvarigheter. Det är kon- tinuiteten, det vill säga att få träffa samma vårdpersonal, som är det absolut viktigaste för äldre människor.
Tolkar
En tillgänglig vård måste tillgodose att människor förmår kommunicera med varandra – oavsett vem man är och var man kommer ifrån. I detta avseende blir tolkar (tecken- och språk) en oerhört viktig personalgrupp. Framförallt Syd och Nord har kommit i kontakt med grupper i samhället som belyst tolk- problematiken ur olika synvinklar.
Tillgången till dövblindtolk upplevs begränsad. Har man väl fått ett vårdbe- sök, en viss tid och ett visst datum, gäller det att få tag i en tolk som är till- gänglig vid samma tillfälle – vilket kan vara en stor utmaning.
Som vårdgivare är det viktigt att i rekryteringen eftersträva en jämn könsför- delning då många kvinnor och män föredrar tolkar av samma kön i sina vårdkontakter. Till exempel har landstinget idag sex dövblindtolkar som alla är kvinnor.
Tillgången till tolk i varje led av hälso- och sjukvården är ett villkor för hög patientsäkerhet och tillgänglighet.
Gemensamma frågor kring tillgänglig vård
• Vilka åtgärder är nödvändiga för att säkerställa en tillgänglighet som tillgodoser medborgarnas varierande behov där ålder och levnads- mönster är så skiftande?
• Vad kan politiken göra? Vad kan verksamheten göra?
Tillgänglig vård i Mitt (Boden, Luleå)
I mittområdet finns 13 vårdcentraler i landstingets regi samt flera privata alternativ att välja mellan. Dessutom finns Sunderby sjukhus i området.
Medborgarna i mittområdet har ett utbud av hälso- och sjukvård som skapar en trygghet hos kvinnor och framförallt män, som är svår att hitta någon an- nanstans i länet.
Patienter som inte är nöjda med den vård som erbjuds har möjlighet att välja en annan vårdcentral, i eller utanför landstinget.
Följande tabell visar antal offentliga och privata vårdcentraler samt det antal
som valt privata alternativ i norrlandslänen.
Antal privat listade i norra sjukvårdsregionen 31 aug 201116
Län Befolkning
(st) Antal VC
(st) Privat
LOV
17(st) Privat
LOU
18(st) Tot. privat listade (%)
Norrbotten 248 435 37 4 1 8,3 %
Jämtland 126 227 29 5 1 8,3 %
Västerbotten 258 562 38 6 0 14,1%
Västernorrland 241 984 31 10 0 26,5 % Synpunkterna som beredning Mitt mött om tillgängligheten avser i första hand vårdcentralens mottagande och prioritering vid första kontakten samt vid själva vårdbesöket. Önskan om att bli remitterad till nästa vårdnivå är tydlig och frekvent. Andra synpunkter avser långa väntetider på röntgen och operationer.
Beredning Mitt vill poängtera att god och säker vård inte mäts i antalet re- misser. Tvärtom; en viktig uppgift för primärvården är att prioritera vårdbe- hovet för att inte överbelasta specialistvården som har begränsad kapacitet.
En otacksam uppgift som naturligtvis inte alltid motsvarar patientens för- väntningar.
Tillgänglig primärvård eller specialistvård?
Trots att medborgarna i Mitt tenderar vara både trygga, och därmed nöjda, upplever beredningen en genomgående och signifikant tendens till bristande tillit för vårdcentralerna. Det finns naturligtvis lysande undantag, men alltför många ser vårdcentralen som något som måste passeras innan man kommer
”till den riktiga vården”.
Beredning Mitt har resonerat om orsakerna till det bristande förtroendet, men inte funnit något självklart svar. Det är osäkert om det grundar sig på reella erfarenheter och vårdresultat eller om det är orimliga förväntningar hos pati- enterna som påverkar förtroendet? En remiss till specialistvården tenderar ibland ses som en självklar rättighet och inte en behovsprövad nödvändighet.
Eller är det så enkelt att det ligger i människans natur och överlevnadsin- stinkt att sträva att komma till nästa vårdnivå – bara för att den faktiskt finns? Kan det vara så, att detta inte alls handlar om primärvården, utan att det är själva organisationsmodellen som signalerar någon form av rangord- ning för god och säker vård?
Det som talar för detta är att det i Mitt och Syd, där brister i förtroendet framkommit, finns en stor respekt, på gränsen till övertro, för specialistvår- den. Samma besked tenderar accepteras olika beroende på om det kommer från en specialistläkare eller en offentlig primärvårdsläkare. Stressad perso- nal, långa väntetider och andra misstag tenderar också tolereras i större ut- sträckning än på en vårdcentral. Å andra sidan tenderar privata vårdcentraler tangera samma höga förtroende som specialistvården.
Ledamöterna i Mitt anser att det finns behov av att tydliggöra primärvårdens roll kontra specialistvårdens. Det är inte alla som vet att primärvårdsläkarna
16 Vårdval Norrbotten, andel privat listade i norra sjukvårdsregionen 31aug 2011.
17 LOV, Lagen om valfrihetssystem
18 LOU, Lagen om offentlig upphandling
är specialister inom allmänmedicin. Att de är specialister på att göra en för- sta bedömning och prioritera behovet av specialistvård. En annan utmaning är att informera om att många sjukdomar/åtgärder som tidigare krävde sjuk- husvård idag är en uppgift för och daglig rutin på primärvårdsmottagningar- na.
Problemet är komplext och svaren säkert många och flerdimensionerade.
Oavsett anledning finner beredning Mitt det oacceptabelt att så många har denna syn på landstingets vårdcentraler. Beredningen bedömer att frågan om förtroende, tillsammans med bemötandet, varit en av de viktigaste anled- ningarna till att en mängd personer i området valt att teckna sig hos privata vårdgivare. Hälso- och sjukvård är en konkurrensutsatt marknad och Norr- bottens läns landstings varumärke måste vårdas bättre.
Att öka förtroendet för, och tilliten till, den lokala hälso- och sjukvården är ett högst politiskt ansvar som landstingsfullmäktige bör prioritera omgående.
Fråga från beredning Mitt kring tillgänglig vård
• Vilket är det politiska ansvaret för att skapa ett starkt och förtroendeingi- vande varumärke? Vilka åtgärder är nödvändiga?
Tillgänglig vård i Nord (Jokkmokk, Gällivare, Kiruna, Pajala)
Vårdens tillgänglighet i nordområdet uppfattas som ganska bra. Män känner sig mer trygga med tillgängligheten än vad kvinnorna gör. Män söker dock vård i mindre omfattning än kvinnor.
Att resa för att få vård
Lokal tillgänglighet till vård värnas och befolkningen i nordområdet känner viss otrygghet på grund av avståndet till större sjukhus. Dock är man van vid avståndet och kan i de allra flesta fall planera sina vårdbesök med avståndet i beräkning. Patienterna uppger sig vara villiga att resa till en större ort för att få specialistvård. Något som uppmärksammas av framförallt de människor som bor i byarna är vikten av en bra och likvärdig sjuktransport för alla, sär- skilt när man har ett större avstånd till vården.
Sjuktransporter i nordområdet medför kostnader i både pengar och tid. Att resa med tåg eller buss är krångligt, främst i glesbygden. Vården förväntar sig att patienterna har möjlighet att resa till och från vårdbesök med egen bil och många har uttryckt att de inte har möjlighet till detta. Ersättningen pati- enten erhåller från landstinget för transport till och från sjukbesök anses inte rimlig med tanke på den tid man förlorar på grund av de långa avstånden i området. Beredning Nord anser att det är viktigt att vården anpassas vad gäller transporter för att tillgodose även de som bor i glesbygd.
Beredning Nord anser, precis som östberedningen, att distriktssköterskorna är väldigt värdefulla för befolkningen i området. Då många bor i glesbygden och har begränsad möjlighet att ta sig till och från vården behövs distrikts- sköterskorna tillgängliga på orten för att genomföra enklare prover utan att patienterna behöver resa långt.
Tillgängligheten till tolkar anses vara god i nordområdet, även kunskap om
lokala dialekter/språk anser patienterna vara god bland vårdpersonalen. Be-
redning Nord anser att det är viktigt att vården kan tillgodose behovet av
tolk, även att tolkningen blir genomförd på ett riktigt sätt så att patienten känner sig trygg i sitt möte med vården.
En tid – en krämpa
I nordområdet har det framkommit synpunkter kring att patienterna bara får ta upp ett medicinskt problem per besök i vården – en tid en krämpa. Vill man sedan ta upp något annat besvär behövs en ny tid, vilket patienterna i Nord ser som ett tillgänglighetsproblem. Även här har synpunkter fram- kommit att en större trygghet finns hos patienter som får träffa samma vård- personal vid varje besök.
Beredning Nord anser att patienten självklart ska få framföra flera krämpor vid ett och samma besök (inom rimlig tid) särskilt med tanke på de stora av- stånden i nordområdet och att detta skulle bespara patienten både pengar och tid. Angående möjligheten att träffa samma läkare vid varje besök anser be- redning Nord att detta är osannolikt med tanke på hur personalförsörjningen ser ut i nordområdet.
Den långa väntetiden till tandvården
Några områden som är särskilt utmärkande för nordområdet är den långa väntetiden men även tillgängligheten till landstingets tandvård. Beredningen kan konstatera att tandvården ofta hamnar i skuggan av den övriga hälso- och sjukvården trots att tänderna också är en del av kroppen.
Beredning Nord är den enda hälso- och sjukvårdsberedning vars dialog re- sulterat i kritik mot tandvårdens långa väntetider i området. Det är också i Nordområdet som den längsta kön finns till tandvården.
Andelen patienter som väntat mer än 6 månader på tandvård.
Källa: Folktandvårdens patientenkät 2010.
Svårigheter att rekrytera tandläkare är ett stort problem för tandvården i om- rådet. I dialogen har också framkommit att många bosatta i mindre samhäl- len skulle vilja ha tillgång till tandvård på orten. Till skillnad från annan sjukvård (exempelvis specialistvård) är man som patient inte lika benägen att resa utanför bostadsorten för tandvård.
Beredning Nord anser att den långa väntetiden istället kan ge upphov till en större kostnad för patienten som också riskerar följdsjukdomar på grund av att problem inte upptäckts i tid. Beredningen anser vidare att tandvården bör informera patienterna om vad som gäller med ersättning, högkostnadsskydd och rutiner inom tandvården.
Beredningen anser även att patienter inom tandvården som fyllt 19 år och alltså inte omfattas av en gratis tandvård även har ett eget ansvar för sin tandhälsa. Det är viktigt att känna till vilka regler som gäller, men också att se till att de blir kallade för behandling. Beredningen kan också se ett sam- ordningsbehov vad gäller transporter för patienter boende på samma ort vid resor till exempelvis tandregleringen.
Många ser tandvården som ett sätt att hålla orten ”vid liv”, när exempelvis vårdcentralen lämnat samhället finns ändå tandvården ofta kvar.
Nordområdet har tillgång till privata tandvårdsalternativ, vilket patienterna anser fungerar bra.
Frågor från beredning Nord kring tillgänglig vård
• Hur säkerställer landstinget att befolkningen i glesbygden inte behöver resa i onödan för enkla rutinundersökningar som kan göras på orten?
Vilka åtgärder är nödvändiga?
• Hur kan bokade tider i vården anpassas för patienter som reser långt och har mer än en krämpa?
• Hur ska tandvården komma tillrätta med de långa väntetiderna i nord- området?
• Hur når tandvården sina patienter med information på ett bättre sätt?
Tillgänglig vård i Syd
(Arjeplog, Arvidsjaur, Älvsbyn, Piteå)
I området finns en vårdcentral i Arjeplog, Arvidsjaur och Älvsbyn. I Piteå finns Pite älvdals sjukhus samt ett antal offentliga och privata vårdgivare.
Ledamöterna i Syd har kunnat konstatera att vården upplevs förhållandevis tillgänglig i området. Beredningen bedömer att invånarna vet hur man kon- taktar, får kontakt med och får komma till hälso- och sjukvården inom rimlig tid. Så långt är vården tillgänglig.
Anpassade öppettider
Beredning Syd anser att det finns ett behov av kundanpassade öppettider rent
generellt, men också för att kunna tillmötesgå periodvisa besökstoppar. I
älvdalsområdet arrangeras stora evenemang som Piteå dansar och ler, Piteå
Summer Games samt att testverksamheten bidrar till att invånarantalet i
nordvästra området ökar med flera tusen under vissa perioder.
Älvsbyn är en kommun där en förhållandevis stor del av befolkningen ar- betspendlar och återvänder hem samtidigt som vårdcentralen stänger. Akuta fall hänvisas till Piteå. En tillgänglig vård borde finnas tillgänglig när med- borgarna har möjlighet att konsumera den.
Beredning Syd vill avrunda avsnittet med frågan hur det kan komma sig att ledamöterna, i en kommun med endast ett vårdalternativ, mött ett flertal per- soner som på primärvårdens telefonsvarare fått besked, ”besökstiderna är slut, var vänlig återkom en annan dag”. Vad gör man då?
Behandla alla lika olika
Fördelarna med standardiserade arbetssätt/metoder kan inte ifrågasättas. I beredning Syd har man emellertid stött på de konsekvenser som kan uppstå med alltför rigorös standardisering. Det är viktigt att hitta en balans där logik och flexibilitet hos personalen medges och kanske är överordnad.
Beredningen har mött ett flertal individer som inte passat in i mallarna. En var en öppet lesbisk kvinna, som vid varje besök på vårdmottagningen, in- formerades om vikten av att skydda sig mot ofrivilliga graviditeter. En annan var en dövblind patient som blev ombedd att ringa upp om tiden inte passa- de. Trots att vårdcentralen saknar texttelefon. Följden kan bli ett förstärkt utanförskap trots att ambitionen är dess raka motsats.
Tillgång till primärvård eller specialistvård
Precis som i Mitt har Syd kunnat konstatera att alltför många brister i förtro- ende för primärvårdens mottagningar. Skillnaden är – att det är än värre i Syd. Här tvivlar alltför många på den lokala sjukvården. Här vill alltför många till nästa vårdnivå. Inställningen finns i Piteå, men framkommer tyd- ligast i älvdalens inlandskommuner.
Som redan beskrivits är tillgången till fasta läkare upphov till sånt omfattan- de missnöje att det finns anledning att misstänka att det, i det här området, är grundorsaken till att så många önskar bli remitterade till nästa vårdnivå – i Piteå eller allra helst Sunderbyn. Ständigt nya läkare och ont om tid tenderar påverka tilliten för den lokal hälso- och sjukvårdens förmåga och kompetens.
I övrigt delar Syd beredning Mitts resonemang om andra orsaker som påver- kar tilliten och som finns redovisat under motsvarande stycke för Mitt.
Mot denna bakgrund hävdar beredning Syd att befolkningen i Älvsbyn, Ar- vidsjaur och Arjeplog inte har en tillgänglig hälso- och sjukvård - i dess rätta bemärkelse.
Fråga från beredning Syd kring tillgänglig vård
• Är öppettiderna på länets vårdcentraler anpassade efter medborgarnas
behov?
Tillgänglig vård i Öst
(Kalix, Överkalix, Haparanda, Övertorneå) Distriktssköterskor
Många medborgare i öst- och nordområdena har framhållit distriktssköters- korna som viktiga och väldigt värdefulla för tillgängligheten. De upplever att antalet distriktssköterskor kraftigt minskat under de senaste åren.
Det är inte beredningarnas uppgift att undersöka verksamheternas beman- ning. I detta fall känns det ändå viktigt att uppmärksamma hur medborgarnas tydliga signaler vittnar om minskad tillgänglighet till hälso- och sjukvården.
Rehabilitering och bassäng
Östberedningen noterar att tillgängligheten till vissa typer av rehabilitering, främst öppenvårdsrehab, har minskat. Dessutom är möjligheten till bassäng- träning starkt begränsad eller obefintlig på många orter. Det innebär att in- vånarna i östra Norrbotten i allt större utsträckning tvingas resa oftare och längre samt anpassa sig efter vårdens villkor för att få möjlighet till rehabili- tering. Ett flertal patienter orkar därför inte, eller ser inte längre någon me- ning med att, delta vid rehabiliteringsaktiviteter. Följden blir en negativ spi- ral där såväl möjligheten till återfrisknande som upprätthållande av livskvali- tet uteblir.
Frågor från beredning Öst kring tillgänglig vård
• Hur säkerställer landstinget tillgången till hälso- och sjukvård i glest be- folkade områden?
• Hur säkerställer landstinget tillgången till rehabilitering och bassäng-
träning i östra Norrbotten?
Kvalitativt likvärdig vård
Karaktäristiskt för en kvalitativt likvärdig vård är att den erbjuder länets medborgare samma hälso- och sjukvård oavsett personliga egenskaper, bo- stadsort, ålder, kön, funktionshinder, utbildning, social ställning, etnisk eller religiös tillhörighet eller sexuell läggning
19.
Gemensamma iakttagelser (Mitt, Nord, Syd, Öst)
Frågorna om huruvida hälso- och sjukvården är kvalitativt likvärdig har av- slöjat den största reella skillnaden mellan kvinnor och män inom bered- ningsområdena. Kvinnor tenderar att i högre utsträckning ifrågasätta lika vård. Männen, med få undantag, tror att vården är lika för alla. I de fall män- nen anser att någon förfördelas är det kvinnor och invånare i glesbygd som kommer till korta.
En gemensam iakttagelse i alla beredningar är att äldre tror att yngre får bätt- re vård – inte nödvändigtvis för att de är yngre utan för att de är mer pålästa, ställer högre krav och kan därför ifrågasätta auktoriteter på ett annat sätt. De tar för sig mer. Yngre å sin sida tror att äldre får bättre vård. Unga människor upplever ofta att de inte blir tagna på allvar och/eller inte respekteras av vårdpersonalen.
Vidare tror många i inlandet att kustborna har en bättre hälso- och sjukvård.
Noterbart är att om man frågar kustborna så är de trygga på grund av det sto- ra vårdutbudet, men lika missnöjda med primärvårdsmottagningarna och ifrågasätter rätt vårdnivå.
Av de invandrare som tillfrågats är det väldigt få som upplever sig ha blivit diskriminerade på grund av sin etnicitet. Misstag och missförstånd sker vis- serligen men det beror på kommunikationssvårigheter och kulturskillnader.
Det är naturligtvis inte bara inom landstinget det förekommer värderingar som omedvetet påverkar vår syn på och förhållningssätt till dem vi möter.
Problemet är snarare av universell och mänsklig karaktär som är svår att komma åt – oavsett vem man är eller var man arbetar.
Gemensamma frågor kring kvalitativt likvärdig vård
• Det är svårt att skapa en förtroendeingivande verksamhet då det tenderar att finnas otrygghet bland befolkningen som baserar sig på föreställning- ar om ojämlik vård. Hur hanterar landstinget det faktum att det finns så många föreställningar om hälso- och sjukvården?
• Vad kan politiken göra? Vad kan verksamheten göra?
Kvalitativt likvärdig vård i Mitt (Boden, Luleå)
Beredning Mitt har, förutom kön, konstaterat ett flertal diskrimineringsom- råden som medborgarna tror påverkar på vilket sätt man blir bemött och vil- ken vård man får.
Att patientens pondus och förmåga att förklara sin situation och sina behov
19 Urval från Nationella riktlinjer för god vård, 2009-11-5, Socialstyrelsen, 2009
tros påverka utvecklingen är redan konstaterat. Även bostadsområde och socioekonomisk bakgrund upplevs ha inverkan på prioritering och motta- gande. Vidare anses en psykisk sjukdomshistorik påverka vårdpersonalens intresse att respektera och ta till sig av patientens åsikter. Kända personer i samhället, till exempel näringslivsföreträdare och idrottsmän/kvinnor, tros få ett snabbare och bättre omhändertagande och ibland bättre vård.
Som kuriosa kan nämnas att statistik
20som beredningen tagit del av visar att ca 20 procent av länets kvinnor och 14 procent av männen, i olika livssitua- tioner, blivit kränkta/illa behandlade under de tre senaste månaderna. Av dem angav nästan 55 procent av kvinnorna och drygt 60 procent av männen
”Annat”, det vill säga andra orsaker än de traditionella diskrimineringsgrun- der
21vi har för vana att mäta.
Fråga från beredning Mitt kring kvalitativt likvärdig vård
• Finns det risk att vårdtunga patienter får ett sämre omhändertagande, sämre vård?
Kvalitativt likvärdig vård i Nord (Jokkmokk, Gällivare, Kiruna, Pajala)
Precis som i de övriga områdena upplever kvinnorna i nordområdet en större otrygghet och misstro till vården. Kvinnorna har uppmärksammat bered- ningen på slarv med remisser, prover som inte tas för att spara pengar och att en del anser att män går före kvinnor i kön.
De flesta kvinnor tycker att männen i nordområdet får bättre vård medan männen anser att vården är likvärdig oavsett könstillhörighet. I nordområdet söker män vård mer sällan än kvinnor. I nordområdet tror man också att kustborna får en bättre vård än patienterna i nordområdet har tillgång till.
Beredning Nord anser att vården ska fungera likvärdigt för alla. Förutfattade meningar hör inte hemma i vården, varken bland patienter eller personal.
Som patient ska man tas på allvar av vården. Beredningsgruppen diskuterade huruvida män tas mer på allvar av vården eftersom vården är ett mycket kvinnodominerat yrkesområde?
”Prata för sig”
Även i nordområdet kan konstateras att man som patient och/eller anhörig måste vara stark och kunna ”prata för sig” i mötet med vården. Flera av de personer beredningen fört dialog med vittnar om att de som är mer drivande och krävande i sitt möte med vården får snabbare, och kanske därför bättre vård, än de som inte gör det.
Beredning Nord anser att du helst ”ska vara frisk för att vara sjuk” särskilt de äldre och/eller de utan anhöriga. Beredningen tycker att det är viktigt att även de grupper som inte kan ”prata för sig” får en lika bra vård som de som kan. Beredningen tycker också att det känns bra att invandrarna i området inte anser sig diskriminerade på grund av sitt ursprung och att kommunika- tionen mellan de patienter som inte talar svenska och vården måste förbättras för att patienter i nordområdet ska känna sig trygga med sin vård.
20 Folkhälsoenkät – en studie av befolkningens hälsa, levnadsvanor och livsvillkor, Norrbot- ten, män och kvinnor, 2010, %
21 Svarsalternativ i Folkhälsoenkäten, Könsidentitet/uttryck, utseende, hudfärg, religion, funk- tionshinder, ålder, sexuell läggning, kön, etnisk, annat/ospecificerat
Fråga från beredning Nord kring kvalitativt likvärdig vård
• Hur säkerställer landstinget att patienter som har svårt att uttrycka sig och komma till tals får den vård de behöver?
Kvalitativt likvärdig vård i Syd (Arjeplog, Arvidsjaur, Piteå och Älvsbyn)
”Svårt att behandla ”ni kvinnor” man vet ju inte vad ni har…”
Beredningen har träffat kvinnor och män i området som lever i samkönade relationer. Beredningen vill inleda resonemanget med att den inte önskar bidra till en cementering av fördomen att hbt
22-personer är speciella männi- skor med speciella behov. Dessa kvinnor och män har naturligtvis bidragit med underlag till de slutsatser ledamöterna presenterar i avsnitten om till- gänglig och patientfokuserad vård. Trots detta har det i samtalet framkommit uppgifter som förtjänar att belysas särskilt.
De hbt-personer beredningen träffat anser inte att de får sämre vård på grund av sin sexuella läggning, men ifrågasätter kunskapen bland vårdpersonalen.
Bristande kunskap har ibland fått till följd att patienten upplevt sig kränkt och ifrågasatt. En heterosexuell patient, mitt i livet och i ett stabilt förhållan- de, får sällan erbjudande om att testa sig för hiv eller andra könssjukdomar.
Inte heller behöver de förklara/försvara sin livssituation och kanske dröm- men om barn.
Beredning Syd vill påstå att det inte är tillfälligheter att länets enda hbt- certifierade vårdcentral, Porsön i Luleå, är en av de få offentliga vårdcentra- ler som ökat antalet patienter sedan vårdvalet infördes. Av dem beredning Syd träffat åker nämligen majoriteten dit. Betyder det att vården i sydområ- det är kvalitativt likvärdig?
Frågor från beredning Syd kring kvalitativt likvärdig vård
• När ska Norrbottens läns landsting få fler hbt-certifierade vårdcentraler?
• När ska en hbt-policy införas i Norrbottens läns landsting?
Kvalitativt likvärdig vård i Öst (Kalix, Överkalix, Haparanda, Övertorneå)
Att bo i glesbygd
Befolkningen i östra Norrbotten accepterar till stor del att man bor i gles- bygd och därmed inte har nära till allt. Då det gäller hälso- och sjukvården uttrycker både män och kvinnor ändå att de vill ”att det ordnar sig” om man blir sjuk. De vill kunna lita på vården och känna att det finns omhänderta- gande och plats ifall man behöver vård under en kortare eller längre period.
Ungdomar i behov av stöd
När beredningen har träffat ungdomar i östra Norrbotten har ungdomsmot- tagningarna många gånger kommit på tal. Främst har det då handlat om stöd till de ungdomar som mår psykiskt dåligt. Det har framkommit att ungdo- marna inte alltid vet vart de kan ringa eller gå och vilket stöd de kan få. De ungdomar som tar kontakt kan också ha svårt att hitta tider som passar för besök. Det finns behov att se över informationen till ungdomarna samt till- gängligheten på ungdomarnas villkor.
22 Homo- bi och transpersoner.
