Hälso- och sjukvårdsberedningarnas verksamhetsrapport 2012

Hälso- och sjukvårdsberedningarnas

verksamhetsrapport 2012

Innehåll

Prioriteringar i morgondagens hälso- och sjukvård 1

Fullmäktiges hälso- och sjukvårdsberedningar 1

Uppdrag 1

Begreppsdefinitioner 2

Metod 4

Disposition 5

Beredningarnas analys 6

God vård nära eller bättre vård en bit ifrån 7

Hälsovård eller sjukvård 10

Läkemedel till vilket pris som helst 12

Är patientens efterfrågan alltid förenlig med det egentliga vårdbehovet? 14 Frågeställningar 15

Beredningarnas förslag 15

Hälso- och sjukvårdsberedning öst 16

Hälso- och sjukvårdsberedning nord 18

Hälso- och sjukvårdsberedning syd 20

Hälso- och sjukvårdsberedning mitt 22

Prioriteringar i morgondagens hälso- och sjukvård

Fullmäktiges hälso- och sjukvårdsberedningar

Hälso- och sjukvårdsberedningarna ska öka fullmäktiges kunskaper om medborgarnas behov, tillgång till och konsumtion av hälso- och sjukvård.

Beredningarnas arbete syftar till att förse fullmäktiges ledamöter med kun- skaper som bidrar till bättre beslutsunderlag och i förlängningen en mer ef- fektiv och behovsanpassad hälso- och sjukvård. Vidare kan arbetet leda till att förbättringsområden uppmärksammas i verksamheten.

Mitt, Nord, Syd och Öst

Landstinget i Norrbotten har fyra hälso- och sjukvårdsberedningar som till- sammans täcker hela länet.

Nord: Gällivare, Kiruna, Jokkmokk och Pajala Syd: Piteå, Älvsbyn, Arvidsjaur och Arjeplog Mitt: Luleå och Boden

Öst: Övertorneå, Haparanda, Kalix och Överkalix

Uppdrag 2012

Prioriteringar i morgondagens hälso- och sjukvård. Hälso- och sjukvårdsbe- redningarna ska presentera för fullmäktige vilken hälso- och sjukvård norr- bottningarna har behov av i framtiden. Uppdraget ska genomföras med med- borgarperspektiv och arbetet ska ske med utgångspunkt från landstingspla- nens etiska plattform och fem prioriteringsgrupper.

Uppmärksammade skillnader

Ledamöterna har beaktat fyra jämlikhetsområden i analysen av materialet.

Syftet har varit att uppmärksamma eventuella behovsskillnader bland be- folkningsgrupper i länet. De fyra områdena är:

• Geografiska områden i länet

• Ålder

• Kön

• Stad och landsbygd

Rapporten redovisar enbartdär skillnader kunnat konstateras.

Begreppsdefinitioner

Prioritera

Prioritera betyder 'ge företräde åt' och att prioritera är således att ge något företräde framför något annat, det vill säga rangordna olika alternativ

.

Hälsovård och sjukvård

Hälsovård är åtgärder som främjar ett gott hälsotillstånd och förebygger sjukdomar. Sjukvård är verksamhet ägnad omhändertagandet av sjuka och skadade.

Till hälso- och sjukvården hör även sjuktransporter samt att ta hand om av- lidna

.

Sällanvård och oftavård

Sällanvård och oftavård är inga officiella begrepp. Trots det används ut- trycken ofta i talspråk för att beskriva vårdnivåerna på ett enkelt sätt. Norrbot- tens läns landstings definition av närsjukvård

ger emellertid en bild av vil- ken vård som behövs ofta och nära – och därmed också vilken vård som be- hövs sällan och kan ligga en bit bort.

Närsjukvården ska tillgodose eller förebygga sådana hälso- och sjukvårdsbe- hov som är:

 Vanligt förekommande bland befolkningen

 Ofta återkommande för individen

 Ekonomiskt rimliga

 Kompetensmässigt möjliga att bedriva lokalt Vårdkoncentration

Viss verksamhet gynnas av att samla tillgången till specialiserad arbetskraft, specialiserade insatsvaror, teknologi, information och erfarenhetsbaserad kunskap inom samma geografiska område

.

Inom cancervården användsbegreppet nivåstrukturering. Här betonas också vikten av en jämn och hög efterfrågan. Det vill säga att vårdpersonal syste- matiskt möter en kritisk massa av patienter med samma eller liknande sällsyn- ta diagnoser

.

E-hälsa

E-hälsa är samlingsbegreppet för vård och stöd på distans, det vill säga in- formations- och kommunikationsverktyg som används till förebyggande åt- gärder, diagnos, behandling samt övervakning och styrning av hälsa och livsstil.

Etisk plattform

År 1997 kompletterades hälso- och sjukvårdslagen med ”Den som har det största behovet av hälso- och sjukvård skall ges företräde till vården 1997:142”. Riktlinjerna för att prioritera behoven baseras på de tre etiska principerna och exemplifieras med fem prioriteringsgrupper

.

1 www.prioriteringscentrum.se

2Nationalencyklopedin, www.ne.se

3 Hälso- och sjukvårdslagen (1982:763)

4 Närsjukvårdsutredningen, slutrapport NLL, 2011

5 Se definition av kluster och innovationssystem www.tillvaxtverket.se

6 En nationell cancerstrategi för framtiden, (SOU 2009:11)

7http://ec.europa.eu/health-eu/care_for_me/e-health/index_sv.htm

8 Prioriteringsutredningen, Vårdens svåra val (1995:5)

Etiska prioriteringsprinciper

Människovärdesprincipen

Alla människor har samma rätt till vård oavsett begåvning, social ställning, inkomst, ålder, etnicitet eller någon annan faktor. Det är endast den samlade bedömningen av patientens behov som ska avgöra vårdinsatsen. Principen anger i första hand vad sjukvårdsansvariga inte bör ta hänsyn till vid beslut om resursfördelning eller vid vård och behandling.

Behovs- eller solidaritetsprincipen

Vårdens resurser ska satsas på de patienter som har störst behov. Hur stort behovet är bedöms utifrån sjukdomens svårighetsgrad och varaktighet samt vilken potentiell hälsoför- bättring en vårdinsats kan medföra. Enligt principen ska behoven hos svaga grupper, och grupper som har svårt att göra sina röster hörda, särskilt beaktas. Till dessa grupper hör till exempel barn, åldersdementa, medvetslösa, förvirrade och gravt psykiskt störda. Att beakta dessa gruppers behov innebär också ett ansvar för att utreda var de otillfredsställda beho- ven finns.

Kostnadseffektivitetsprincipen

Innebär att hälso- och sjukvården har en skyldighet att utnyttja sina resurser så effektivt som möjligt. Denna princip är dock underordnad de två andra principerna, vilket betyder att svåra sjukdomar och väsentliga livskvalitetsförsämringar ska prioriteras framför lindrigare åkom- mor, även om vården av de svåra tillstånden är dyrare. De samlade och långsiktiga effekter- na och kostnaderna måste vägas in. Då effekterna av olika insatser är svåra att jämföra på ett rättvisande sätt bör principen endast tillämpas vid jämförelser av metoder för behandling av samma sjukdom. Detta betyder alltså att den endast bör tillämpas vid till exempel priorite- ringar mellan behandlingar och inte vid prioriteringar mellan sjukdomar, ohälsotillstånd eller personer.

Det kommer alltid att finnas grupper som inte har möjligheter, kunskap eller förmåga att föra sin egen talan. Landstinget måste särskilt bevaka dessa gruppers intressen.

Prioriteringsgrupper

De svårast sjuka ska prioriteras. Prioriteringar måste alltid utgå från nedanstående priorite- ringsprinciper. Behovstäckningen ska vara högre i prioriteringsgrupp 1 än i prioriteringsgrupp 2 och högre i prioriteringsgrupp 2 än i prioriteringsgrupp 3. Medicinsk bedömning måste ske innan patienten kan placeras i någon prioriteringsgrupp.

Prioriteringsgrupp 1

Vård av livshotande akuta sjukdomar och sjukdomar som utan behandling leder till varaktigt invalidiserande tillstånd eller för tidig död.

Vård av svåra kroniska sjukdomar.

Palliativ vård och lindrande vård i livets slutskede.

Vård av tillstånd som medfört nedsatt självbestämmande.

Prioriteringsgrupp 2

Förebyggande åtgärder med dokumenterad nytta.

Habilitering/rehabilitering med mera enligt hälso- och sjukvårdslagens definition.

Prioriteringsgrupp 3

Vård av mindre svåra akuta och kroniska sjukdomar.

Prioriteringsgrupp 4

Vård av andra skäl än sjukdom och skada.

Prioriteringsgrupp 5

Åtgärder utan dokumenterad nytta.

9www.socialstyrelsen.se

Metod

Bakgrund

Prioriteringar är något som alltid förekommit, i alla tider och i alla samman- hang. Prioriteringar är nödvändiga då behoven överstiger tillgängliga resur- ser.

Hälso- och sjukvårdenkan göra allt mer för allt fler och medborgarnas för- väntningar ökar i takt med den medicintekniska utvecklingen. Resurserna är begränsade och frågan är vad den offentliga hälso- och sjukvården ska erbjuda i framtiden?

Följande rapport ger en inblick inom fyra hälso- och sjukvårdsområden där behovet av prioriteringar anses stort, såväl på nationell som på regional nivå.

De fyra områdena har utgjort en naturlig avgränsning av uppdraget.

Avgränsningar

Prioriteringar har diskuterats inom följande fyra områden:

 Vårdkoncentration

 Hälsovård

 Läkemedel

 Patientbehov

Kunskapsuppbyggnad

Beredningarnas ledamöter fick inför uppdraget en grundläggande kunskaps- uppbyggnad i ämnet prioriteringar. Fakta om bland annat prioriteringsgrup- per och landstingets etiska plattform varvades med föreläsningar om de fyra avgränsningsområdena av såväl sjukvårdspersonal som tjänstemän.

Dialog

För att tydliggöra dialogen formulerades frågeställningar. Medborgarna fick ta ställning till följande:

1 Fler kan behöva resa för att få sällan/specialistvård i framtiden.

Är det rätt prioriterat?

2 En viss del av budgeten för att åtgärda livsstilssjukdomar överförs till förebyggande hälsoarbete. Är det rätt prioriterat?

3 Medborgare i Norrbotten har rätt till läkemedel – oavsett kostnaden.

Är det rätt prioriterat?

4 Den som kontaktar en vårdcentral får inte alltid träffa en läkare.

Är det rätt prioriterat.

Praktiska exempel

Respektive frågeställning kompletterades med praktiska exempel som till- sammans täcker in alla prioriteringsgrupper.

Exemplen har varit nödvändiga för att tydliggöra problemen men har ibland

tagit över och/eller använts som en enkel utväg på en svår fråga. Till exem-

pel har det ibland varit lättare för norrbottningarna att ta ställning till om

landstinget ska utföra så kallade fetmaoperationer än om det ska satsas på

hälsovård för att förebygga behovet av fetmaoperationer.

Etik

Ett par områden har en tydlig etisk dimension vilket också präglat sva- ren. Det är i fråga två

, men framförallt i fråga tre

, som känslomässiga ar- gument stridit mot saklig statistik och fakta. Här har en majoritet av medbor- garna valt att inte ta ställning.

En positiv effekt av årets uppdrag är att det ökat allmänhetens kunskaper om den tuffa situationen för landstingspolitiker i Sverige. Det är inte lätt att göra prioriteringar som får konsekvenser för människors välbefinnande och livs- kvalitet. Ändå måste någon göra det.

Disposition

Efter inledning och metodavsnittet tar ledamöternas analys vid. Analysen är ledamöternas samlade bedömning av medborgarnas behov. Texten ger en länsövergripande bild. Enskilda beredningsområden pekas ut där de utmär- ker sig. Noterbart är att dessa enskilda behov och slutsatser endast avser det aktuella området.

Ledamöternas analys är uppdelad i fyra områden, utifrån de fyra frågeställ- ningar som användes i dialogen. Varje område inleds med en beskrivning av de fall/exempel som diskuterades med medborgarna. Avslutningsvis redovi- sas frågor som beredningarna funnit vara i behov av utredning.

Notera att det kan finnas information och frågor från enskilda beredningar i de egna delarna, längst bak i rapporten. I årets rapport finns två tilläggsfrå- gor från beredning mitt.

10 Fråga 2: En viss del av budgeten, för att åtgärda livsstilssjukdomar, överförs till förebyg- gande arbete. Är det rätt prioriterat?

11 Fråga 3: Medborgare i Norrbotten har rätt till läkemedel – oavsett kostnaden. Är det rätt prioriterat?

Beredningarnas analys

Beredningarna konstaterar att klyftan mellan medborgarnas behov och hälso- och sjukvårdens resurser ökar. Samtidigt är prioriteringsfrågan omfattande och komplex. Dessutom kan landstingets förmåga att prioritera också påver- kas av yttre faktorer som till exempel nationella riktlinjer och riktade bidrag som kökortningsmiljarden och vårdgarantin.

Ledamöterna anser att det finns en hög grad av förståelse för prioriteringar hos norrbottningarna. Däremot saknar allmänheten information om bakgrun- den och orsaken till prioriteringar. Samtidigt har beredningarna noterat att norrbottningarna åsikter om prioriteringar inte alltid följer de fem priorite- ringsgrupperna.

I följande fyra kapitel redovisar hälso- och sjukvårdsberedningarna sina slut-

satser. Varje kapitel inleds med en redogörelse av den fråga och det praktis-

ka exempel som användes i dialogen.

God vård nära

eller bättre vård en bit ifrån

Med syfte att ta reda på medborgarnas inställning till att koncentrera viss sällan- och specialistvård till olika platser i länet och landet användes två exempel. Ett beskriver ett planerat vårdingrepp i länet medan det andra hänvisar till ett akut specialistvårdsfall utanför länet.

Det förstahandlar om den ortopediska verksamheten i Piteå som sedan 2005 bara genomför planerade ingrepp. Konstaterade konsekvenser av vårdkon- centrationen är bland annat; fler sjukresor, kortad kötid och ökat antal ope- rationer. Det andra beskriver en arbetsplatsolycka där en person blir svårt brännskadad. Efter akut omhändertagande lokalt flygs personen till Uppsala för specialistvård på ett av landets två brännskadecentrum.

Fråga till medborgarna: Fler kan behöva resa för sällan- och specialistvård i framtiden. Är det rätt prioriterat?

Sammanfattning

Beredningarna kan konstatera att medborgarna prioriterar kompetens och tid framför närhet till sällan- och specialistvård. Det finns en stor acceptans bland norrbottningarna att resa för sällan- och specialistvård. Det finns en förståelse att allt inte kan finnas överallt.

De fördelar och nackdelar som mest diskuterats hänvisar båda till patientens dyrbara tid. Tanken med att genomföra en vårdkoncentration

är att det ska leda till en effektivisering av systemen, färre komplikationer och kortare köer. Individuella fördelar är kortare sjukdomstid och sjukskrivning, vilket i sin tur leder till mindre ekonomisk belastning för såväl hushålls- som sam- hällsekonomin.

Den nackdel som diskuterats är att vårdkoncentration medför fler och ibland tidskrävande resor i och utanför länet. Tid som kan vara dyrbar för patienten och viktig för den fortsatta vårdbehandlingen.

Uppmärksammade skillnader

Det finns nyansskillnader mellan åldersgrupperna i länet. Framförallt i mittområdet tenderar yngre befolkningsgrupper att se resandet som en själv- klarhet, och i viss mån som ett signum för ett bra vårdsystem. Äldre och svaga grupper framhåller att de reser när det är nödvändigt och kanske allra helst med en anhörig. Ibland kan även korta resor upplevas som påfrestande.

Övriga beredningar har inte kunnat konstatera några skillnader mellan ål- dersgrupperna. En viktig anledning torde vara att här är alla van att resa – oavsett vem man är eller vad man tycker om det.

Beredning nord har vid sina dialoger i Kiruna och Jokkmokk uppmärksam- mat att en del medborgare betonat att de hellre åker till annan ort för vård eftersom de känner missnöje, andra känner inte något förtroende för vården i hemkommunen. Beredningen har även mött flertalet medborgare i dialogen som är väldigt nöjda med vården på dessa orter.

12 Se Begreppsdefinitioner på sidan 2

Förutsättningar för att resa för vård

Följande områden har ledamöterna identifierat som viktiga för att vårdkon- centrationen av sällan/specialistvård ska fortsätta utvecklas på ett positivt och väl förankrat sätt.

Oftavård och sällanvård

Det finns behov av att kunna genomföra förberedande åtgärder på den lokala vårdcentralen, inför planerade vårdinsatser på annan plats i länet eller landet.

Att när det är möjligt få ta prover, röntgas och eventuellt undersökas på hemorten. Flera vittnar om många och långa resor för ett läkarbesök på fem till tio minuter, inte sällan med en dags lönebortfall som följd.

Det är av yttersta vikt att landstinget förmår tydliggöra vårdnivåerna i fram- tidens hälso- och sjukvård.

Beredning syd upplever att det finns en utbredd oro bland befolkningen i Piteå Älvdal att vårdkoncentrationen ska ske på bekostnad av primärvården i inlandet. Att patienter ska behöva resa långa sträckor även för vård man be- höver snabbt och ofta. Framförallt företagare har framfört önskemål om snabb vård och rehabilitering.

E-hälsa

Ledamöterna i beredning mitt och syd anser att det finns behov av att ut- veckla e-hälsan i länet

. Noterbart är att i mittområdet framgår behovet tydli- gast. Det vill säga i det beredningsområde med kortast avstånd till exempel- vis länssjukhuset.

Utmärkande för medborgarna i mitt och syd är att många inte bara är positivt inställda till e-hälsa utan också förväntar sig en snabbare utveckling för att öka tillgängligheten och spara tid för individen.

Ledamöterna upplever att medborgarna efterlyser distansöverbryggande vård i allmänhet och teknik som underlättar tillgängligheten i synnerhet. Till ex- empel system och appar för att boka tid, förnya recept, kommunicera med vården och liknande.

E-hälsa har inte nämnts i nord- eller östområdet.

Sjuktransporter och sjukresor

Beroende på vilket sätt patienten tar sig till, från eller mellan vårdinrättning- ar så skiljer man på sjuktransporter och sjukresor. Sjuktransporter är ofta akuta och sker med ambulans, helikopter eller flygplan. Sjukresor är ofta resor till planerade besök och sker med egen bil, taxi, buss och tåg. Oavsett transportmedel vill ledamöterna poängtera vikten av att transporterna funge- rar bra.

När det gäller sjuktransporter så är det oftast resan till vårdinrättningen som kan vara kritisk för patientens hälsotillstånd. Ledamöterna kan konstatera att tillgången till säkra sjuktransporter har stort inflytande för hur trygga med- borgarna är med hälso- och sjukvården i länet.

Vid sjukresor är det resan från vårdinrättningen som kan vara påfrestande och leda till diskussion mellan patient och vårdpersonal. Enligt landstingets regler och riktlinjer ska sjukresan bedömas utifrån patientens hälsotillstånd.

Beredningarna har mött flera fall där patienten upplevt att personalen över- skattat hälsotillståndet och där hemfärden blivit ett jobbigt avslut på en an- nars god vårdupplevelse.

13 För definition av e-hälsa, se Begreppsdefinitioner på sidan 2

Var patienten bor och vilka allmänna kommunikationer som finns tillgängli- ga kan inte vara avgörande för vårdpersonalens val av färdmedel. Det är vik- tigt att valet av färdmedel beslutas av personal med god insyn i patientens kondition och hälsa och att det sker i samråd med patienten.

Medborgarna har inga problem att resa för vård, men man vill både invänta resan och färdas bekvämt.

Boende

Vårdkoncentration innebär inte bara ett ökat resande för patienten utan också

för närstående.Det är viktigt att beslut om vårdkoncentration följs av en

översyn av boendemöjligheter och kommunikationer för de personer som

patienten måste eller vill ha med sig. Framförallt ledamöterna i beredning

mitt, nord och till viss del i öst har uppmärksammat behovet av ett bra och

prisvärt boende i anslutning till sjukhusen för att öka tryggheten för patienter

och anhöriga.

Hälsovård eller sjukvård

Medborgarna fick ta ställning till om landstinget bara ska vårda sjuka eller också arbeta förebyggande för att vi inte ska bli sjuka. Frågan illustrerades med två bilder.

Statistik om fetmakirurgins omfattning och utveckling fick exemplifiera livs- stilssjukdomarnas belastning på landstingsbudgeten.

Frågan i dialogen: En viss del av budgeten, för att åtgärda livsstilssjukdo- mar, överförs till förebyggande hälsoarbete. Är det rätt prioriterat?

Sammanfattning

Det finns en splittrad bild av landstingets förebyggande verksamhet. Många anser att det är rätt av landstinget att prioritera och använda en del av resur- serna till förebyggande verksamhet och hälsovård. Andra är helt emot och tycker att satsningar på detta inte ska prioriteras alls. Öst delar inte de övriga beredningarnas syn om att bilden är splittrad. Där är medborgarna eniga om att förebyggande hälsovård ska prioriteras.

Delade meningar

De medborgare som är positivt inställda menar att landstinget har rätt kom- petens för hälsoarbetet och bör informera och arbeta med hälsovård fortlö- pande. I denna grupp efterfrågas mer information från landstinget för att de själva ska få kunskap om hur man som individ kan förebygga sjukdomar och skador på längre sikt. Det poängteras också att det förebyggande hälsoarbetet sparar pengar för landstinget och patienterna i förlängningen.

De medborgare som är negativt inställda menar att landstinget inte alls ska prioritera ett förebyggande arbete. Denna grupp menar att landstinget ska satsa på ”riktig” vård och inte något annat. Här finns en tuffare attityd om individens egna ansvar och att vissa grupper får ”skylla sig själva” . Gruppen anser att större krav bör ställas på motprestation och uppföljningsbara resul- tat hos patienterna.

Uppmärksammade skillnader

Inställningen till förebyggande insatser skiljer sig mellan olika åldersgrup- per. Det är de yngre och starkare grupperna som har hårdast krav på indivi- dens ansvar och motprestation. Den yngre gruppen anser att insatserna ska vara effektiva och resultaten uppföljningsbara.

Medborgare i alla åldersgrupper anser att yngre patienter ska prioriteras inom den förebyggande vården och nord- och östområdet utgör ytterlighe- terna i frågan. Medan man i östområdet inte gör någon skillnad på unga och gamla är det i nordområdet näst intill ett krav att prioritera yngre i hälso- vårdsarbetet.

Det egna, individuella ansvaret för sin hälsa följs också av resonemanget kring hur skolan och samhället bör ta ett större ansvar för medborgarnas och framförallt barn- och ungdomars hälsa.

Beredning mitt har till exempel mött många yrkesverksamma som efterlyser

ett tydligare ansvar från arbetsgivarens sida att bidra till en hälsosam livsstil

på och utanför jobbet. Företagshälsovården är en viktig aktör men når en

begränsad del av befolkningen, inte sällan med en förhållandevis god hälsa.

Ledamöterna i mitt framhåller vikten av att samhällets hälsoinsatser är gene- rella och bidrar till att minska hälsoklyftorna mellan svagare och starkare befolkningsgrupper.

Psykisk ohälsa

Ledamöterna har tagit del av socialstyrelsens riktlinjer för hälsofrämjande åtgärder som kom 2011. Riktlinjerna fokuserar på tobak, alkohol, otillräcklig motion och ohälsosamma matvanor. Trots att åtgärderna fokuserar på lev- nadsvanor förebygger de till viss del även psykisk ohälsa.

Beredning mitt vill emellertid belysa behovet av förebyggande insatser för

att begränsa den psykiska ohälsan och i förlängningen minska belastningen

på hälso- och sjukvården. Det finns behov av riktlinjer för hälsofrämjande

åtgärder för att motverka psykisk ohälsa.

Läkemedel till vilket pris som helst

Det exempel som beredningarna använt under diskussionen med norrbott- ningarna hänvisar till ett verkligt patientfall vid Karolinska institutet i Stockholm. År 2007 fick en 20-årig patient med Hunters sjukdom möjlighet att via ett läkemedelsbolag testa en ny medicin. Den förbättrade andnings- kapaciteten, stabiliserade hjärtrytmen och lindrade värk i lederna. Medici- nen minskade även risken för tidig död. Patienten fick en kraftigt ökad livs- kvalitet och gick från heltidssjukskrivning till att arbeta som snickare på 80 procent. Medicinen kostade då tio miljoner kronor per patient och år.

Fråga i dialogen: Medborgare i Norrbotten har rätt till läkemedel – oavsett kostnaden. Är det rätt prioriterat?

Sammanfattning

Dialogen visar på en splittrad bild av hur medborgarna i Norrbotten vill att landstinget prioriterar i läkemedelsfrågor. I denna fråga tycker långt ifrån alla norrbottningar lika. Åsikterna är i huvudsak indelade i tre delar.

Vissa norrbottningar uttrycker tydligt att alla ska ha rätt till läkemedel oav- sett kostnaderna. Det ska dock vara godkända läkemedel med bevisad effekt.

Dessa åsikter är tydligast representerade i öst- och mittområdet.

Precis som i vissa andra prioriteringsfrågor tenderar de yngre, starkare och friskare att ha en mer individualistisk syn. De har en tuffare attityd om vad som är ett individuellt respektive offentligt ansvar. Man tycker det är själv- klart att samhället satsar mer på unga människors hälsa och välbefinnande.

Denna grupp tvekar eller är helt emot att alla ska ha rätt till alla läkemedel oavsett landstingets kostnader för detta. Tendenserna märks tydligast i nord- och sydområdet.

Ledamöterna kan konstatera att det finns norrbottningar som ser kostnadsef- fektivitetsprincipen som överordnad människovärdes- samt behovs- och so- lidaritetsprincipen

. Det vill säga där kostnaden för läkemedlet har betydel- se, i synnerhet om det handlar om patienter i prioriteringsgrupp två till fem.

Inte sällan motiverar man sitt ställningstagande genom att hänvisa till män- niskovärdes- och behovs och solidaritetsprincipen

. Om resurserna är be- gränsade - hur solidariskt är det att tilldela en patient medicin för ett antal miljoner kronor och låta andra lida? Är vi inte alla lika värda?

Många medborgare tycker frågan är svår och undviker att ta ställning. I stäl- let har man föreslagit många andra lösningar för att minska landstingets lä- kemedelskostnader. Det är tydligt att många har tankar och idéer om läke- medel.

Beredningarna konstaterar även att det finns en stor osäkerhet bland många norrbottningar då det gäller läkemedelsfrågor. Okunskapen leder ofta till oro och en massa åsikter. Här finns ett stort informationsbehov.

Så går det till idag

Den som skriver ut läkemedel har ett personligt behandlingsansvar inför pa- tienten och Socialstyrelsen, men måste även väga in ett ansvar för kostna-

14 Se Begreppsdefinitioner på sidan 2

15 Kostnadseffektiviseringsprincipen rekommenderas endast att användas i jämförelse mellan metoder för behandling av samma sjukdom. Se Begreppsdefinitioner på sidan 2

derna. Dessutom kan nya läkemedel inte introduceras utan att det kommer till verksamhetsledningens

kännedom.

En av verksamhetsledningens uppgifter är att fördela befintliga ekonomiska medel. När vårdmöjligheterna är större än resurserna har verksamhetsled- ningen ett ansvar i prioriteringsbesluten. För detta behövs underlag som ger en överskådlig bild av de olika behandlingsmetodernas för- och nackdelar.

Läkemedelsstrategin för Norrbottens läns landsting ger en samlad bild av landstingets inriktning för läkemedelsområdet. Den utgör samtidigt ett un- derlag för landstingets prioriterade insatser och förbättringsarbeten.

Statistik

Från år 2005 har landstingets kostnader för läkemedel ökat kraftigt precis som i övriga landet. Kostnadsökningstakten i landet har dock dämpats sedan 2010. Läkemedelskostnaderna utgör ungefär 12-15 procent av landstings- budgeten i Norrbotten.

Läkemedelsanvändningen i länet överensstämmer väl med genomsnittet i landet, men norrbottningarnas sjukdomsbild medför landets högsta förmåns- kostnader. SKL rapporterar om en kostnadsminskning i läkemedelsförmå- nen, till och med augusti 2012, på 4,6 procent i Sverige. Motsvarande minskning i Norrbotten är 6,3 procent.

16 Med verksamhetsledning avses divisioner och verksamhetsområden

Är patientens efterfrågan alltid förenlig med det egentliga vårdbehovet

Medborgarna fick ta ställning till vem man anser vara bäst lämpad att avgö- ra patientens vårdbehov? Har patienten alltid rätt att få sin vilja igenom vid kontakt med vården?

Exempel: om en patient kräver att få träffa en läkare, trots att vårdpersona- len anser att åkomman bäst omhändertas av en annan vårdkategori, har den då rätt att göra det?

Fråga i dialogen: Den som kontaktar en vårdcentral får inte alltid träffa en läkare. Är det rätt prioriterat?

Sammanfattning

De flesta norrbottningar menar att om man får träffa vårdpersonal med rätt kompetens och får ett bra bemötande så spelar det ingen roll vad personalen har för titel. Man litar på att personalen gör en korrekt bedömning av vilken vårdnivå som är den rätta för tillfället eftersom man som patient inte alltid vet vart man ska vända sig. Bland äldre personer och vissa invandrargrupper märks dock en tydligare tilltro till läkare än övrig vårdpersonal.

Samtidigt har beredningarna mött många norrbottningar som tenderar att ta ett större ansvar för sin egenvård. Landstingets satsningar på sjuk-

vårdsupplysning har fått mycket beröm. Många norrbottningar talar varmt om Egenvårdsguiden och satsningen på 1177 såväl digitalt som via telefon.

På flera håll, främst i länets mindre orter, lovordas sjuksköterskor och di- striktssköterskor. Beredningarna uppfattar detta som ett uttryck för behovet av kontinuitet inom hälso- och sjukvården vilket också underlättar uppfölj- ningen. Under dialogerna har det flera gånger hänt att beredningens ledamö- ter fått höra: "Fick jag skulle jag lista mig hos sköterskan".

Så går det till idag

Den som kontaktar en vårdcentral träffar den personalkategori som bedöms kunna ge bästa effektiva vårdnivå. Det innebär att man ibland får träffa en läkare, ibland en sjuksköterska och ibland någon med en annan kompetens.

I dagsläget är det fler primärvårdsbesökare som träffar en sjuksköterska än en läkare.

Fokus på exemplet

Under beredningarnas dialoger har fokus i många fall hamnat på exemplet

som handlar om ifall det är rätt prioriterat att man inte alltid får träffa en lä-

kare vid besök på vårdcentral. Endast i beredning nord har man diskuterat

prioriteringsfrågan som handlar om patientens efterfrågan alltid är förenligt

med det egentliga vårdbehovet.

Frågeställningar

God vård nära

På viket sätt kan landstinget säkerställa kvaliteten på sjukresor?

På vilket sätt kan landstinget tillgodose behoven så att patienten kan göra de flesta förberedelserna och eftervården på hemorten?

Hälsovård eller sjukvård

På vilket sätt kan landstinget tillgodose behovet av förebyggande folkhälso- insatser utifrån medborgarnas splittrade syn på insatserna?

Läkemedel

På vilket sätt kan landstinget ytterligare utveckla läkemedelshanteringen så att resurserna räcker till på ett etiskt hållbart sätt?

Efterfrågan

På vilket sätt kan landstinget säkerställa en kontinuerlig kompetens både då det gäller vårdnivåer och yrkeskategorier?

På vilket sätt kan landstinget utveckla vårdstrukturen så att medborgarna får träffa rätt yrkeskategori på rätt vårdnivå?

Beredningarnas förslag

Hälso- och sjukvårdsberedningarna föreslår att landstingsfullmäktige beslu- tar uppdra åt landstingsstyrelsen:

 Att föreslå åtgärder som tillgodoser de behov beredningarna uppmärk-

sammat samt återrapportera genomförda åtgärder till beredningarna.

Hälso- och sjukvårdsberedning öst

Ledamöter i beredning öst

Beredningen har under verksamhetsåret bestått av följande ledamöter:

Lennart Holm, ordförande, S Marianne Jacobsson, V Britt-Marie Vikström, S Solveig Mäki, MP Kurt-Åke Andersson, S Erkki Bergman, NS Siv-Britt Harila, S (nov 2011 - mars 2012) Åke Fagervall, NS BengtWestman, S (april 2012 - okt 2012) Roland Nordin, M Tomas Vedestig, S Anders Rönnqvist, M Per-Erik Muskos, S Kristina Henriksson, C

Målgrupp och arbetssätt

Hälso- och sjukvårdsberedning öst har haft som målsättning att föra dialog med en bred blandning av medborgare i hela det geografiska arbetsområdet.

För att uppnå detta har beredningen kombinerat enskilda möten med dialoger i grupp och deltagande på marknader.

Via avstämningar under arbetsåret har ledamöterna haft möjligheter att re- flektera över vilka man redan träffat och vilka man bör söka upp för att kun- na skapa sig en bred uppfattning om medborgarnas behov.

Beredningen har eftersträvat att hålla sina sammanträden på olika platser inom sitt arbetsområde. Sammanträdena har i de flesta fall kombinerats med dialoger.

Utvärdering av årets arbete

Metoden att kombinera sammanträdesdagar med någon beredningsaktivitet har upplevts som både positivt och effektivt. Beredningens deltagande vid marknader har varit lägre än tidigare år. Ledamöterna har dock använt en mycket större del av sin arbetstid än tidigare till dialoger.

Beredningen har strävat efter ett utökat samarbete mellan ledamöterna inom beredningsområdets fyra kommuner. Samarbetet har ökat jämfört med tidi- gare år men skulle kunna utvecklas mer.

Årets arbete kommer att utvärderas ytterligare i samband med verksamhets- planeringen för nästa verksamhetsår. De förbättringsområden som identifie- ras tas med i kommande verksamhetsplan.

Återkoppling

Beredningen kommer att planera återkopplingen efter förteckningen över

vilka norrbottningar man träffat. Möjliga återkopplingsmetoder är till exem-

pel brev, telefonsamtal, digital kommunikation och besök.

Ekonomisk redovisning

Beredning öst Budget Utfall Resultat

Arvoden och övriga personalomkostnader

817 700 359 400 458 300

Omkostnader för möte,

information, återkoppling mm. 150 000 146 000 4000

Summa 967 700 505 400 462 300

Ledamöternas aktiviteter

Antal dagar som ledamöterna ägnat åt beredningsarbete

Genomsnittligt använda dagar

111,80 dagar 8,60 dagar

Hälso- och sjukvårdsberedning nord

Ledamöter i beredningen

Beredningen har under verksamhetsåret bestått av följande ledamöter:

Birgitta Gidblom, ordförande, S Dagmar Nyman, MP

Jan Larsson, S Margareta Henricsson, NS

Anna-Carin HogelandHeneskär, S Lennart Ojanlatva, NS Gunnel Eriksson, S Birgit Meier Thunborg, M

Birgitta Siljelöf, S Niklas Eskelinen/Vivianne Fjällström, C Sven Holmqvist, S Anne KotavuopioJatko, FP

Ove Haarala, V

Målgrupp och arbetssätt

Beredningen har använt sig av de gemensamt framtagna frågorna i dialogen för ett jämförbart material med de andra beredningarna. Dialogen med med- borgarna är genomfört i större och mindre grupper men även i enskilda dia- loger. Beredningen anser att frågeställningarna man använt sig av i dialogen har varit omfattande och det har varit viktigt att ledamöterna varit engagera- de och uppmuntrat diskussionen vid dialogtillfällena.

Beredning Nord har under arbetsåret träffat privatpersoner, föreningar, orga- nisationer och företag runt om i området. Ledamöterna har också fört dialog med besökare vid Gällivare- och Pajala marknad under sommaren. Antalet besökande i beredningens tält har varit fler än tidigare år.

Beredningen har haft en bra åldersspridning i dialogen där man samtalat med allt ifrån småbarnsföräldrar till ålderspensionärer. Man har även träffat några invandrargrupper, ungdomar samt en spridning av olika yrkesgrupper.

Utvärdering av årets arbete

Beredning Nord anser att beredningsarbetet fungerat bra och att man har haftmånga dialogtillfällen. Frågebatteriet man har haft med sig ut i dialogen har fungerat mycket bra men varit omfattande och krävt förberedelser och att ledamöterna aktivt lett diskussionen för att följa upp med fördjupande frågor i vissa fall. Beredning nord har i år ägnat 68 procent av sin tid till externa ak- tiviteter, det vill säga tiden man varit ute i dialog med medborgarna i områ- det.

Arbetssättet att bjuda in sig själva till möten eller att ordna internt möte hal- va dagen och ett dialogtillfälle andra halvan har beredningen fortsatt med, vilket fungerat bra även under årets uppdrag.

Med anledning av att ledamöterna uppmärksammat de boende i nordområ- dets benägenhet att resa till annan ort för vård, har beredningen varit i kon- takt med vårdpersonal i området. Detta för att diskutera de synpunkter som framkommit i dialogen.

Det beredningen utvecklat vidare från förra uppdraget är att ha fler dialogtill- fällen i Kiruna men även på små orter i glesbygden. Beredningen vill utveck- la sin närvaro på olika arrangemang runt om i området, exempelvis Harrens dag eller Sikfesten, inför kommande uppdrag. Beredningen vill även fortsät- ta utvecklingen av frågeställningarna som används i dialogen för att göra dem så hanterbara som möjligt, både för ledamöterna och för medborgarna.

Ledamöterna vill också fortsätta jobba med sin egen närvaro under dialog-

tillfällena för att höja den. Även en aktiv samverkan med kommunerna efter- strävas i beredningens vidare arbete.

Återkoppling

Beredningen har aktivt återkopplat till medborgarnas under året. Bland annat har man vid sommarmarknaderna i Gällivare och Pajala träffat många perso- ner som deltagit i dialogen vid förra uppdraget. Ledamöterna har haft med rapporten och styrelsens svar till marknaderna och på så sätt återkopplat skriftligt och muntligt till medborgarna.

Eftersom beredningen inte bara träffat grupper som man kan återkomma till, många har varit enskilda samtal, anser man att en enskild återkoppling kan bli svår. Beredningen kommer att annonsera på webben om vart rapporten finns, när den ska debatteras i fullmäktige och så småningom vilket resultat man kan se i verksamheten.

Ekonomisk redovisning

Beredning nord Budget Utfall Resultat

Arvoden och övriga

personalomkostnader 817 700 258 900 558 800

Omkostnader för möte,

information, återkoppling mm. 150 000 112 700 37 300

Summa 967 700 371 600 596 100

Ledamöternas aktiviteter

Antal dagar som ledamöterna ägnat åt

beredningsarbete Genomsnittligt använda dagar

113,00dagar 8,69 dagar

Hälso- och sjukvårdsberedning syd

Ledamöter i beredning syd

Beredningen har under verksamhetsåret bestått av följande ledamöter:

Anita Gustavsson, ordförande, S Marta Berglund, MP

Thor Viklund, S Berit Vesterlund, NS

Kristina Sjögren, S Martin Åström, NS

Leif Rönnqvist, S Lage Hortlund, M

Agneta Burman, S Kristina Bäckström, C

Ulla Lundberg, S Ulf Ottosson, C

Ida Johansson, S Erik Lundström, FP

Elisabeth Bramfeldt, V

Målgrupp och arbetssätt

Beredning syd har arbetat med en gemensam besöksplan. I samband med verksamhetsplaneringen 2012 avsatte ledamöterna datum för beredningsmö- ten och medborgardialog. Samtidigt tog ledamöterna fram en lista på befolk- ningsgrupper som de ville nå i medborgardialogen. Utredaren fick till upp- gift att kontakta aktörerna och om möjligt, boka in ett möte. Ledamöterna har haft en eller flera träffar med medborgare i älvdalsområdet inom följande områden/samhällsgrupper.

Små företag Stora företag Ridklubb Gympersonal Röda korset Frivilligsamvaro Skoterklubb

Statlig verksamhet Byaföreningar Kommunalt bolag Småbarnsföräldrar Studieförbund Kyrka

Patientföreningar

Bank Unga vuxna

Gymnasieungdomar Samhall

Samebyar

Antalet bokade möten översteg 15 dagar och ledamöterna har valt ut och prioriterat de medborgarbesök de kunnat delta vid – oavsett i vilken kommun mötet varit i. Minst två besök har bokats in samma dag.

Utvärdering av årets arbete

Beredning syd kommer att utvärdera arbetet i samband med verksamhetspla- neringen för 2013.

Återkoppling

I samband med att rapporten presenteras kommer de medborgare, ledamö-

terna träffat i dialogen, att kontaktas brevledes. Ett exemplar av rapporten

bifogas tillsammans med information om att kan ta del av fullmäktigedebat-

ten på plats eller via webbradion. På begäran gör ledamöterna återbesök.

Ekonomisk redovisning

Beredning syd Årsbudget Utfall Resultat Arvoden och övriga

personalomkostnader

943 600 318 100 625 500

Omkostnader för möte, information, återkoppling, mm

150 000 157 200 -7200

Summa 1 093 600 475 300 618 300

Ledamöternas aktiviteter

Antal dagar som de 15 ledamöterna sam- manlagt ägnat åt beredningsarbete (med eller utan ersättning för förlorad arbetsför- tjänst)

Genomsnitt arbetade dagar/ledamot

121,50 dagar 8,10 dagar

Hälso- och sjukvårdsberedning mitt

Ledamöter i beredning mitt

Beredningen har under verksamhetsåret bestått av följande ledamöter:

Ingmari Åberg, ordförande, V Anna-Lena Johansson, MP

Ingela Uvberg, S Erika Sjöö, NS

Gunnar Gabrielsson, S Anders Bohm, NS Britt-Mari Loggert-AndrenLennart Åström, S Terese Falk, NS Fredrik Hansson, S Tina Kotkaniemi, NS

Brita Ström, S Göran Höglund, M

Daniel Persson, S NihadZara, M

Tina Aghajari, V Ann-Christine Rutqvist, C Jörgen Naalisvaara, MP

Målgrupp och arbetssätt

På första beredningsmötet beslutade ledamöterna att arbeta med en gemen- sam besöksplan. Ledamöterna tog fram mötesdatum och vilka aktörer de önskar få träffa. Utredaren fick i uppdrag att kontakta aktörerna och om möj- ligt boka in möten.

Ledamöterna har valt att söka upp medborgarna i deras vardag, på deras ar- betsplatser, i föreningar och liknande. Ledamöterna har vid ett eller flera till- fällen träffat representanter inom följande områden:

Anställda/ledning vid stora företag Pensionärer Småföretagare Medlemmar och ledning fackföre- ningar

Studenter/kårer

Verksamma/ledning vid idrottsförening- ar

Samiska företrädare Byaföreningar HBT-personer Invandrarföreningar Småbarnsföräldrar Kulturarbetare

Personer med funk- tionsnedsättningar Anställda vid svenska kyrkan Försvarsanställda Gym- friskvårds- personal

Katolska försam- lingen

Länkarna

Möten har genomförts i både Luleå och Boden. Samtalen har i snitt pågått under 1,5-2 timmar. Ambitionen har varit att minst två ledamöter, en från oppositionen och en från majoriteten, ska delta vid varje tillfälle.

Utvärdering

Ledamöternas allmänna intryck är att det fungerat bra men att vissa delar be- höver diskuteras och förfinas ytterligare. Till exempel behöver det bli en jämnare fördelning av medborgardialogerna mellan de båda orterna.

Ledamöterna kommer att utvärdera arbetet mer i detalj i samband med nästa

års verksamhetsplanering.

Beredning mitts egna frågor

Förebygga psykisk ohälsa

Beredning mitt har efterlyst riktlinjer om förebyggande åtgärder mot psykisk ohälsa i den gemensamma rapporten.

Ledamöterna är medvetna om att landstinget endast är en av flera aktörer som har ett ansvar för frågan. Samtidigt vet ledamöterna om att det är lands- tinget som förväntas kunna möta konsekvenserna om den negativa utveck- lingen inom psykisk ohälsa får fortsätta. Mot den bakgrunden vill ledamöter- na veta:

Fråga: På vilket sätt kan/ska landstinget arbeta för att förebygga psykisk ohälsa bland befolkningen?

Bemötande

Medborgardialogen har under flertalet år, till viss del präglats av medborgar- nas synpunkter angående bemötandet och kontinuiteten i hälso- och sjukvår- den. Precis som tidigare år har medborgardialogen till viss del präglats av dessa synpunkter även i år.

Fråga: Hur ska Norrbottens läns landsting utveckla och säkerställa det goda bemötandet i vården, som medborgarna i länet förväntar sig av hälso- och sjukvården?

Återkoppling

Valet av arbetsmodell innebär att beredningen har kontaktuppgifter till de medborgare ledamöterna träffat. I samband med att rapporten presenteras kommer de få information om var de hittar rapporten och att de har möjlig- het att ta del av fullmäktigedebatten på plats eller via webbradion. På begä- ran gör ledamöterna återbesök.

Ekonomisk redovisning

Beredning mitt Årsbudget Utfall Resultat Arvoden och övriga

personalomkostnader 1 069 300 435 200 634 100 Omkostnader för

möte, information, återkoppling, mm

150 000 127 300 22 700

Summa 1 219 300 562 500 656 800

Ledamöternas aktiviteter

Antal dagar som de 17 ledamöterna sam- manlagt ägnat åt beredningsarbete (med eller utan ersättning för förlorad arbetsför- tjänst)

Genomsnitt arbetade dagar/ledamot

164,00 dagar 9,60 dagar

Anteckningar

Hälso- och sjukvårdsberedningarnas tidigare uppdrag

2001 Primärvård 2002 Psykisk ohälsa 2003 Äldres behov

2004 Framtidens hälso- och sjukvård 2005 Framtidens hälso- och sjukvård 2006 Återkoppling till medborgarna 2007 Rehabilitering

2008 Barn och ungdomars hälsa, 0-6 år

2009 Barn och ungdomars hälsa, grundskole- och gymnasieåldern 2010 Egenvård

2011 Kvinnors och mäns behov av hälso- och sjukvård i Norrbotten

Norrbottens läns landsting vårdar de som blivit sjuka…

… men arbetar även förebyggande för att förhindra att vi blir sjuka

www.nll.se