Hälso- och sjukvårdsberedningarna
Verksamhetsrapport 2016
Invånartjänster
MB
Innehållsförteckning
Landstingsfullmäktiges hälso- och sjukvårdsberedningar ... 2
Uppdrag 2016 ... 2
Disposition av verksamhetsrapporten ... 3
Ekonomisk redovisning ... 4
Fakta om invånartjänster ... 4
Vad är invånartjänster ... 4
Kännedom ... 5
Användande ... 5
Styrdokument ... 5
Beredningarnas analys ... 7
Hur vill du ha kontakt med hälso- och sjukvården? ... 7
Vad är bra och vad kan bli bättre med dagens invånartjänster? ... 7
Vad kan landstinget göra för att fler ska upptäcka invånartjänsterna? ... 8
Beredningarnas slutsatser ... 9
Beredningarnas förslag ... 9
Hälso- och sjukvårdsberedningarnas tidigare uppdrag ... 10
Bilaga 1: Beredningarnas ledamöter ... 11
2
Landstingsfullmäktiges hälso- och sjukvårdsberedningar
Hälso- och sjukvårdsberedningarna ska öka fullmäk- tiges kunskaper om medborgarnas behov, tillgång till och konsumtion av hälso- och sjukvård.
Beredningarnas arbete syftar till att förse fullmäkti- ges ledamöter med kunskaper som bidrar till bättre beslutsunderlag och i förlängningen en mer effektiv och behovsanpassad hälso- och sjukvård.
Geografisk uppdelning
Hälso- och sjukvårdsberedningarnas uppgifter om- fattar följande geografiska områden:
• Hälso- och sjukvårdsberedning Nord: Kiruna, Pajala, Gällivare och Jokkmokks kommuner
• Hälso- och sjukvårdsberedning Öst: Övertorneå, Haparanda, Överkalix och Kalix kommuner
• Hälso- och sjukvårdsberedning Mitt: Bodens och Luleå kommuner
• Hälso- och sjukvårdsberedning Syd: Arjeplogs, Arvidsjaurs, Piteå och Älvsbyns kommuner Fler beredningar
Utöver hälso-och sjukvårdsberedningarna finns även en programberedning och en regional beredning.
Uppdrag 2016
Gemensamt uppdrag
Landstingsfullmäktige beslutade den 18-19 november 2015 att tilldela samtliga beredningar ett gemensamt uppdrag för arbetsåret 2016:
Vilket behov har norrbottningarna av dialog med landstingspolitikerna?
Hälso- och sjukvårdsberedningarna ska inrikta sig på frågan om hur norrbottningarna idag och i framtiden vill ha sin medborgardialog med förtroendevalda vad gäller hälso- och sjukvård samt tandvård.
Regionala beredningen, programberedningen samt hälso- och sjukvårdsberedningarna redovisar sina slutsatser i en gemensam verksamhetsrapport.
Hälso- och sjukvårdsberedningarnas uppdrag
I uppdraget ingår även att samtala om människors behov av invånartjänster och på vilket sätt tjänsterna möter norrbottningarnas behov av information och
kommunikation med hälso- och sjukvården.
Hälso- och sjukvårdsberedningarna redovisar sina slutsatser i denna verksamhetsrapport.
Frågeställningar
Beredningarna har använt tre frågor som utgångs- punkt för dialogerna:
• Hur vill du ha kontakt med hälso- och sjukvården?
• Vad är bra och vad kan bli bättre med dagens invånartjänster?
• Vad kan landstinget göra för att fler ska upptäcka invånartjänsterna?
Arbetsmoment
Beredningsåret består av följande moment:
• Fastställande av verksamhetsplan
• Kunskapsuppbyggnad
• Medborgardialog
• Beredningarnas analys
• Verksamhetsrapport
Kunskapsuppbyggnad
Beredningarna har tagit del av fakta om befolkningen och det aktuella uppdragsområdet vid en inledande kunskapsuppbyggnad samt löpande under arbetets gång.
Under året har landstinget även deltagit i SKL:s utbildningsprojekt Masterclass - medborgardialog i styrning. Utbildningen har getts till beredningarna i flera delar: dialog, analys och kommunikation.
Urval för dialoger
I hälso- och sjukvårdsberedningarnas uppdrag innefattar begreppet ”medborgarna” de norrbott- niska medborgarna i allmänhet. Beredningarna har haft som mål att föra dialog med de som lever och vistas i länet.
I början av året planerade hälso- och sjukvårdsbered- ningarna sitt arbete och gjorde ett urval med hänsyn till hur man bäst når olika grupper av befolkningen.
Faktorer som beaktades var till exempel ålder, kön, stad eller landsbygd samt etnicitet i de fall det var möjligt.
Ledamöterna har bland annat använt sina befintliga kontaktnät och lokalkännedom för att skapa kontakt och dialog med till exempel föreningsliv, skolelever, asylsökande och bybor.
2 3 För att ytterligare säkerställa en bred representation bland dialogdeltagarna har beredningarna valt att även förlägga dialogtillfällen på till exempel mark- nader och samlingsplatser där folk i alla åldrar och livssituationer befinner sig.
Den geografiska spridningen av ledamöter i hälso- och sjukvårdsberedningarna har gjort att större delen av länet kunde täckas. Alla medborgare som beredningarna hade som målsättning att träffa har inte haft möjlighet att medverka för dialog.
Metod för dialoger
Personliga möten
Beredningarna har använt sig av en blandning av olika dialogmetoder under arbetsåret, främst olika varianter av det personliga mötet.
Beredningarnas ledamöter har bjudit in till möten eller medverkat vid andras möten i större eller min- dre sammanhang. Ledamöterna har även funnits tillgängliga och sökt upp medborgare på offentliga platser.
Till sin hjälp har ledamöterna haft ett samtalsstöd på papper och som bilder att visa under dialogen.
Detta har även säkerställt att dialogen i de fyra hälso- och sjukvårdsberedningarna har utgått ifrån samma frågeställningar.
Det som framkommit under dialogerna har doku- menterats skriftligt av de ledamöter som deltagit.
Beredningarnas analyser har utgått ifrån dialogdo- kumentationerna.
Svarsformulär på papper och webb
Medborgarna har i vissa fall kunnat svara skriftligt på frågorna i samtalsstödet. Denna metod har främst använts vid deltagande på marknader.
Medborgarna har även haft möjlighet att svara på frågorna i samtalsstödet via webben. Beredningarnas ledamöter har marknadsfört detta genom att dela ut visitkort med länk till frågorna. Ledamöterna har även haft möjlighet att marknadsföra webbfrågorna via delning i sina sociala nätverk. Medborgarnas deltagande via webben har varit lågt (32 svar).
Ett svarsformulär är inte en metod för dialog men har erbjudit ytterligare möjligheter att lämna synpunkter.
Svaren har behandlats på samma sätt som övrig dialogdokumentation.
Vanligaste dialogmetoden
Medborgardialogerna har främst bestått av personliga möten. Eftersom beredningarna inte alltid noterar hur många som har deltagit vid dialogerna går det inte att redovisa de exakta proportionerna mellan dialogmetoderna.
Beredningarnas analys
De fyra beredningarna har utgått från samma kun- skapsuppbyggnad och faktaunderlag. Sedan har beredningarna fört dialoger med medborgarna i respektive beredningsområde för att kunna analy- sera vad det finns för behov av invånartjänster och hur invånartjänsterna bäst möter norrbottningarnas behov av information och kommunikation med häl- so- och sjukvården.
Analysen har utförts i två steg. Varje beredning har först gjort en egen analys för sitt beredningsområde.
I syfte att stärka länsperspektivet har alla bered- ningsledamöter sedan samlats i tvärgrupper för att analysera behovsskillnader och likheter mellan beredningsområdena.
Verksamhetsrapport
Hälso- och sjukvårdsberedningarna lämnar en ge- mensam verksamhetsrapport.
Disposition av verksamhets- rapporten
Inledning
I rapportens inledning redovisas bland annat bered- ningarnas uppdrag, arbetssätt och ekonomi.
Fakta
Beredningarnas analys föregås av fakta om invå- nartjänster och norrbottningarnas användande av och kännedom om tjänsterna.
Beredningarnas analys
Analys och slutsatser redovisas i tre avsnitt efter de frågor som legat till grund för dialogerna.
När rapporten hänvisar till beredningarnas iakttagel- ser avser det den analys beredningarna gjort av de synpunkter medborgarna framfört i dialogen.
4
Ekonomisk redovisning
Årsbudget Utfall (-) Resultat (+) 4 352 000 kronor 1 884 000 kronor 2 468 000 kronor
Redovisningen avser perioden november 2015 - september 2016. Beredningens verksamhetsår innefattar även oktober 2016.
I årsbudgeten finns det utrymme för 17 arvoden och 17 dagars ersättning för förlorad arbetsinkomst till varje ledamot. Årets överskott beror främst på att få ledamöter erhållit ersättning för förlorad arbetsin- komst. Det har sin förklaring i att alla ledamöter inte förvärvsarbetar och att vissa aktiviteter genomförts på kvällar och helger. Vidare har få ledamöter förbru- kat samtliga arvoden inom uppdragets omfattning.
Fakta om invånartjänster
Landstingen och regionerna i Sverige har enats om att gemensamt utveckla och förvalta vissa tjänster inom e-hälsoområdet. Aktiebolaget Inera1 koordi- nerar och stödjer arbetet. Det ägs gemensamt av alla landsting och regioner. Bolaget har i uppdrag att koordinera landstingens och regionernas ge- mensamma e-hälsoarbete och utveckla tjänster till nytta för invånare, vård- och omsorgspersonal och beslutsfattare.
Vad är invånartjänster
Landstingets invånartjänster består av 1177 Vård- guiden på telefon, webbplatsen 1177.se och de e-tjänster som nås genom att logga in via 1177.se.
1177 Vårdguiden på telefon2
1177 Vårdguiden på telefon är en nationell tjänst för sjukvårdsrådgivning. Telefonsjuksköterskor som alltid är i tjänst svarar på frågor, bedömer behov av vård, ger råd eller hänvisar till andra vårdinstanser.
Tjänsten är både regional och nationell. Varje lands- ting/region driver sin egen sjukvårdsrådgivning men ingår i ett nationellt nätverk och följer nationella kvalitetsnormer.
Det går att kontakta 1177 Vårdguiden på telefon dygnet runt oavsett om man befinner sig i Sverige eller utomlands. Tjänsten kan även användas av den som är hörselskadad, döv eller har talsvårigheter.
1177.se3
På webbsidan 1177.se finns information om hälsa och sjukdomar, information om regler och rättigheter i vården samt kontaktuppgifter och information om hälso- och sjukvårdens verksamheter.
1177.se är också en ingång till landstingets e-tjänster.
Genom att logga in med e-legitimation (till exempel mobilt bank-id) nås tjänsterna på ett säkert sätt.
Exempel på e-tjänster
Utbudet av e-tjänster varierar mellan mottagningarna.
Vissa e-tjänster används idag inom hela hälso- och sjukvården i Norrbotten:
• Se intyg för sjukskrivning
• Se recept och uthämtade läkemedel
• Se högkostnadsskydd för läkemedel
• Se vaccinationer
• Journal via nätet (mer om det i ett separat stycke längre fram)
1 Inera, 2016. http://www.inera.se/OM-OSS/Styrning-och-ledning/
2 1177.se, 2016. http://www.1177.se/Norrbotten/Om-1177/
1177-sjukvardsradgivning/
3 1177.se, 2016. http://www.1177.se/
4 5 Utöver dessa kan vårdinstanserna välja att använda sig av ytterligare tjänster, exempelvis:
• Rådgivning och information
• Förnya recept
• Kontakta mig
• Av/omboka tid
• Beställa tid
• Begära intyg
• Beställa journalkopia
• Fråga om remiss
• Förlänga sjukskrivning
Journal via nätet
Sommaren 2016 startades tjänsten Journal via nä- tet. Genom att logga in via 1177.se kan patienter se journalinformation om sig själva. För Norrbotten visas journalanteckningar och vårdkontakter från den 1 september 2015 och framåt. Dessutom visas vaccinationer ur registret Svevac4 med information som sträcker sig ungefär från 2007 och framåt.
Journalen via nätet är en nationell tjänst. Invånarna kan ta del av information från andra landsting/regi- oner i de fall man vårdats där.
Kommande e-tjänster
Beställa tid innebär att användaren önskar när denne vill ha tid till mottagningen och får sedan ett förslag på tid.
Boka tid själv (även kallat webbtidbok) innebär att användaren bokar, ombokar eller avbokar tid till mottagningen i samma tidbok som vårdperso- nalen använder. I mitten av juni 2016 startades en pilotstudie med webbtidbokning på fysioterapin vid Stadsvikens hälsocentral i Luleå och laboratoriet vid Övertorneå hälsocentral.
Kännedom
Kännedomen om invånartjänster är lägre bland be- folkningen i Norrbotten jämfört med övriga landet.
1177.se
Kännedomen om 1177.se har ökat de senaste fyra åren. Enligt undersökningen Vårdbarometern 20155 kände drygt 50 procent av kvinnorna i Norrbotten till 1177.se jämfört med cirka 35 procent av männen.
1177 Vårdguiden på telefon
Kännedomen om 1177 Vårdguiden på telefon är generellt högre bland hela befolkningen i Norrbotten och har också ökat de senast fyra åren. Av kvinnorna känner 83 procent till 1177 Vårdguiden på telefon jämfört med 62 procent av männen6.
Användande
Användandet av invånartjänster är lägre i Norrbotten jämfört med riket.
I juni 2016 hade cirka 21 procent av norrbottning- arna någon gång loggat in via 1177.se. Detta kan jämföras med Västerbotten där cirka 41 procent av befolkningen loggat in någon gång. Genomsnittet i riket ligger på 31 procent. Över 60 procent av in- loggningarna sker från mobila enheter som smarta mobiltelefoner och surfplattor.
Andelen av befolkningen som loggat in ökar stadigt i Norrbotten och väntas öka i takt med fler e-tjänster i utbudet.
När det gäller 1177 Vårdguiden på telefon tar lands- tinget i Norrbotten emot
cirka 12 000 samtal per månad.
De populäraste invånartjänsterna
• Förnya recept (står för hälften av alla ärenden)
• Tidsbokning (beställa tid, av- och omboka tid)
• Frågor om remiss
• Önskemål om rådgivning/kontakt
Styrdokument
Detta är en del av de styrdokument som berör om- rådet invånartjänster:
Landstingets strategiska plan7
Landstingsfullmäktige tar i juni varje år ett beslut om en strategisk plan. Planen innehåller vision, verksam- hetsidé samt strategiska mål och framgångsfaktorer kopplade till dessa. Den lagstadgade treårsbudgeten med beslut om skattesats och ekonomiska ramar ingår också i planen.
Landstingets strategiska plan uttalar att landstinget aktivt ska erbjuda patienter kontakt eller vård med hjälp av e-tjänster.
4 Svevac är ett av två vaccinationsregister som utvecklats av Folkhälsomyndigheten
5 Sveriges kommuner och landsting, Vårdbarometern 2015, http://webbutik.skl.se/bilder/artiklar/pdf/7585-385-7.pdf
6 Sveriges kommuner och landsting, Vårdbarometern 2015.
7 Norrbottens Läns Landsting, Strategisk plan 2015-2017, https://vis.nll.
se/process/administrativ/Dokument/strategiskplanochstyrelseplan/Sty- rande/Måldokument/Strategisk%20plan%202016-2018.pdf
6
Landstingsstyrelsens plan8
Landstingsstyrelsen utvecklar och preciserar den strategiska planen i sin egen plan. I planen tar styrelsen fram mål och framgångsfaktorer för att uppnå fullmäktiges strategiska mål, fördela anslag till respektive område, redovisa plan för uppföljning samt ange direktiv till landstingsdirektören.
I landstingsstyrelsens plan står att nya arbetssätt ska stimuleras med hjälp av e-tjänster i samverkan över läns- och landsgränser.
Strategi för invånartjänster i Norrbottens läns landsting9
Strategin utgör en del i landstingets strategi för verksamhetsutveckling med IT och syftar till att få invånarna mer delaktiga i sin hälso- och sjukvård, förenkla kommunikationskanalerna och tydliggöra hur landstinget som organisation kan använda e-tjänster i sin utveckling av vårdprocesser.
Målet i strategin är att landstinget ska tillhandahålla attraktiva e-tjänster som gör invånare delaktiga i sin vård och behandling. De prioriterade områdena i strategin är:
• Arbetssätt: Rutiner, förhållningssätt och incita- ment.
• Tjänsteutbud: E-tjänster som skapar mervärde.
• Organisation: Förtydliga roller och ansvar.
• Kommunikation: Insatser både gentemot med- arbetare och medborgare.
Digital agenda för Norrbotten10
Den digitala agendan för Norrbotten är en IT-strategi som bland annat behandlar åtgärder för att stimulera utvecklingen av e-hälsa och e-tjänster. Agendan innehåller också åtgärder för att säkerställa en till- gänglig och grundläggande IT-infrastruktur i länet.
Digital agenda för Sverige11
Den digitala agendan för Sverige sammanställer behov av insatser med utgångspunkt ur ett använ- darperspektiv.
Nationell eHälsa - strategin för tillgänglig och säker information inom vård och om- sorg12
Strategin är nationell och förvaltas av e-häl- somyndigheten som samordnar regeringens initi- ativ inom området på nationell och internationell nivå13.
8 Norrbottens Läns Landsting, Landstingsstyrelsens plan 2016-2018, https://
vis.nll.se/process/administrativ/Dokument/strategiskplanochstyrelseplan/
Styrande/Måldokument/Landstingsstyrelsens%20plan%202016-2018.pdf 9 Norrbottens Läns Landsting, Strategi för invånartjänster i Norrbot- tens läns landsting 2016-2018. https://vis.nll.se/process/administrativ/
Dokument/invanartjanster/Styrande/Måldokument/Strategi%20för%20 invånartjänster%20i%20Norrbottens%20läns%20landsting%202016- 2018.pdf
10 IT Norrbotten, 2014, Digital agenda för Norrbotten. http://www.itnorrbotten.
se/files/1394112515_itn_Digital_Agenda_BD_webbversion.pdf 11 Regeringskansliet, 2011, IT i människans tjänst – En digital agen- da för Sverige, http://www.regeringen.se/contentassets/6136dab- 3982543bea4adc18420087a03/it-i-manniskans-tjanst---en-digital-agen- da-for-sverige-n2011.12
12 Socialdepartementet, 2010, Nationell eHälsa – Strategin för tillgänglig och säker information inom vård och omsorg. http://www.regeringen.se/
contentassets/6ccc07793ab841b888fb343a49d75d54/nationell-ehal- sa---strategin-for-tillganglig-och-saker-information-inom-vard-och-om- sorg
13 E- hälsomyndigheten, 2016, www.ehalsomyndigheten.se.
6 7
Beredningarnas analys
Den digitala utvecklingen går fort. Mycket har hänt inom området sedan hälso- och sjukvårdsbered- ningarna fick sitt uppdrag och sin kunskapsupp- byggnad i början av verksamhetsåret, under den tid som medborgardialogerna genomförts och fram till verksamhetsrapporten fastställts. Under den tiden har flera digitala tjänster inom hälso- och sjukvården byggts ut.
Hälso- och sjukvårdsberedningarna har inte noterat några större skillnader mellan beredningsområdena.
I följande stycken redovisar beredningarna sin analys.
Hur vill du ha kontakt med hälso- och sjukvården?
Beredningarna konstaterar att det inte finns ett sätt att ha kontakt med hälso- och sjukvården som pas- sar alla, utan svaret på frågan är olika mellan olika individer. I dialogen framgår att personlig kontakt oftast föredras medan internet är ett bra alternativ för de som har datorvana. Personer med mindre datorvana vill helst ringa till hälso- och sjukvården.
Det är viktigt för medborgarna att få kontakt för rådgivning eller tidsbokning samma dag som be- hovet uppstår.
Alla medborgare har inte möjlighet att kommunicera med hälso- och sjukvården via invånartjänster. Det beror bland annat på socioekonomiska skillnader, språksvårigheter och varierande förutsättningar i infrastrukturen. Landstinget måste säkerställa att alla kan ta kontakt med hälso- och sjukvården.
Det personliga mötet
I dialogerna framkommer att det personliga mötet är mycket betydelsefullt för medborgarna. Möjligheten att gå in till hälsocentralen och boka tid efterfrågas.
Det finns vårdsökande som har gjort detta men blivit avvisade och uppmanade att i stället gå hem för att ringa.
Det är också viktigt för personer med annat moders- mål än svenska att ha möjlighet att prata sitt eget språk i kontakt med vården.
Telefoni
Beredningarnas dialoger visar att de flesta medborg- are vill komma i kontakt med en fysisk person vid tidsbokning, rådgivning och information, antingen via landstingets uppringningssystem Call me eller direkt när man ringer.
Bland de äldre medborgarna som beredningarna mött föredrar de flesta att tala i telefon med en fysisk person och inte kommunicera via en automatisk telefonsvarare.
För personer utan datorvana ses telefon som ett bättre alternativ än internet i kontakten med hälso- och sjukvården.
Bland förvärvsarbetare finns många medborgare som inte kan använda systemet med att bli uppringd eftersom man inte kan vara tillgänglig för samtal hela tiden. Denna grupp efterfrågar en alternativ metod för telefonkontakt med hälso- och sjukvården.
Webb
Dialogerna som beredningen har fört med yngre medborgare visar att de föredrar kontakt med hälso- och sjukvården via 1177.se och e-post. Hemsida, chat och e-post men även möjlighet till kontakt via videolänk har framförts som önskemål i dialogerna.
Vad är bra och vad kan bli bättre med dagens invånar- tjänster?
Vad är bra
De medborgare som känner till och använder 1177 Vårdguiden på telefon tycker att tjänsten är bra.
Medborgare med kännedom uppskattar också tjänsterna på 1177.se som till exempel möjligheten att omboka/avboka tider.
Vad kan bli bättre
Dialogerna visar generellt att det finns en hel del förbättringsområden kring invånartjänster och andra tekniska eller internetbaserade hälso- och sjuk- vårdslösningar.
De äldre medborgare som beredningarna har mött uttrycker också att vården behöver bli mer åldersan- passad. Ytterligare ett önskemål från medborgare är möjligheten att få skriftlig information som kom- plement till den muntliga till exempel vid läkarbesök och eventuell diagnos.
Till sist har frågan om tidsbokning på nätet framförts som ett önskemål i dialogerna.
Nedan redovisar beredningarna några utvecklings- områden.
8
Telefoni
Under dialogerna har det uppmärksammats att det ibland är svårt för medborgarna att hitta aktuell infor- mation om telefonnummer till hälso- och sjukvården.
Det är vanligt att besökstiderna för dagen tagit slut när medborgarna ringer till hälsocentralen. Det måste vara möjligt att få tid till hälsocentralen även om man inte ringer precis när telefonslussen öppnar.
Vissa medborgare uppger att de ibland inte blir uppringda den tid de blivit lovade utan först dagen efter. Det händer också att den utlovade uppring- ningstiden blir försenad. Under dialogerna har det tydligt framkommit synpunkter på att medborgarna vill ha information i de fall hälso- och sjukvården inte kan ringa upp på den utsagda tiden.
I dialogerna har det framkommit att det finns en problematik i att ringa nödnumret 112 och 1177 via satellittelefoner. Det finns idag ett speciellt nummer för detta, men beredningarna konstaterar att information om numret inte har nått ut till alla medborgare. Detta uppmärksammas tydligast i fjällvärlden och andra ställen där mobiltäckningen är dålig eller obefintlig.
Medborgarna uppmärksammar beredningarna på att landstingets återuppringningssystem Call me behöver vidareutvecklas och kvalitetsäkras.
Det är viktigt för medborgarna att kunna få information på andra språk än svenska, främst minoritetssprå- ken. I dag finns informationen på 1177.se tillgänglig på minoritetsspråken. Ytterligare en synpunkt är att landstingets uppringningssystem Call me ska vara flerspråkigt. Många av de som beredningarna har träffat tycker att det är svårt att få kontakt med häl- so- och sjukvården och att det försvåras ytterligare när man inte har svenska som modersmål.
Medborgare har slutligen efterfrågat en möjlighet att få SMS-påminnelser inför besök inom hälso- och sjukvården.
Tillgång till internet
Beredningarna konstaterar att alla länets medborgare inte har tillgång till fungerande internetuppkoppling.
Det gör att tillgängligheten för internetbaserade hälso- och sjukvårdstjänster ser olika ut på olika platser i länet och därmed inte är jämlik.
Förutsättningen för att nyttja invånartjänster är att infrastrukturen fungerar oavsett belastning och vistelseort. Samtidigt måste hälso- och sjukvården gå att nå utan internetuppkoppling.
Användarvänlighet
Internet ses överlag som ett snabbt och effektivt sätt att utbyta information, men invånartjänsterna behö- ver bli mer användarvänliga. Detta gäller framför allt de medborgare som inte har någon stor datorvana.
Landstingets hemsida har brister i upplägg och an- vändarvänlighet samt behöver bli mer mobilanpassad.
Dialogerna visar också på vikten av att hälso- och sjukvårdens information som publiceras digitalt har samma ambitionsnivå och faktamängd oavsett vilken vårdinrättning det gäller.
Säkerhet
En del medborgare känner sig otrygga i att använda inloggningstjänster då de är oroliga för identitet- skapning.
I stället för resor
Resor till och från hälso- och sjukvården är vanligt för medborgarna i länet. Beredningarnas analys visar på vikten av att arbetet med e-hälsa kommer igång för att minska resandet. Detta skulle vara till fördel för medborgarna, landstinget och miljön.
Möjligheten att använda videolänk i kontakt med hälso- och sjukvården uppmärksammas särskilt i perifera områden.
Kommun eller landsting?
Beredningarna har identifierat att medborgare upp- lever gränsen mellan landstingets och kommuner- nas ansvarsområden som oklar. Detta leder till att medborgarna inte vet vem de ska kontakta när det gäller hälso- och sjukvårdsfrågor. Samordningen mellan huvudmännens journalsystem upplevs också som bristfällig.
Vad kan landstinget göra för att fler ska upptäcka invånar- tjänsterna?
Kännedom
Skillnaderna är stora i Norrbotten när det gäller med- borgarnas kännedom om landstingets invånartjänster, samtidigt som den generella kännedomen är låg.
Webbsidan 1177.se är mindre känd än telefonnum- ret 1177.
Här ser beredningarna också en skillnad mellan de geografiska områdena. 1177 är mer känt i mittom- rådet än i övriga länet.
8 9 Äldre män sticker ut som en grupp med låg känne- dom om invånartjänsterna.
Kännedom inom landstinget
Medborgarna upplever att inom landstinget är kännedomen om invånartjänster och andra digitala hälso- och sjukvårdsprojekt låg.
Information och marknadsföring
Det behövs en ordentlig informations- och mark- nadsföringskampanj för att öka kännedomen om 1177.se och 1177 Vårdguiden på telefon.
Eftersom människor är olika går det inte att mark- nadsföra invånartjänsterna via en enda kanal. En bred kampanj ökar möjligheten att nå många.
Under dialogerna har norrbottningarna gett sin syn på vilka metoder som skulle fungera bra för just dem.
Förslagen är många (i alfabetisk ordning):
• Annonser i bussar och på busshållplatser
• Annonser i dagspress
• Annonser i lokala annonsblad
• Direktreklam
• Information i skolor
• Informationsfilm
• Personliga brev
• Radio
• Sociala medier som exempelvis Facebook, Snapchat och Youtube
• TV (både annonser och samhällsinformation av typen Anslagstavlan)
• Utsikt (landstingets egen medborgartidning)
• Webb
Informationen måste vara tydlig och finnas på flera språk. Information på minoritetsspråken måste tillgodoses.
Innehåll
Vid en informations- och marknadsföringskampanj är det viktigt att landstinget tydligt förklarar funk- tionerna och skillnaderna mellan 1177.se och 1177 Vårdguiden på telefon.
Samtidigt finns ett behov av en generell marknads- föring som handlar om hur norrbottningarna ska ta kontakt med hälso- och sjukvården.
Lära av andra
Enligt statistiken har landstinget i Västerbotten lyckats betydligt bättre än Norrbotten med marknadsföring och etablering av invånartjänster. Här har Norrbotten en chans att lära av andras framgång.
Beredningarnas slutsatser
• Det måste finnas olika sätt att nå hälso- och sjukvården som möter medborgarnas individu- ella behov.
• Det finns ett stort behov av att landstinget fort- sätter utveckla sina invånartjänster utifrån med- borgarnas behov.
• Landstinget måste arbeta för att öka kännedomen om invånartjänsterna.
Beredningarnas förslag
Hälso- och sjukvårdsberedningarna föreslår att landstingsfullmäktige beslutar uppdra åt lands- tingsstyrelsen:
• Att föreslå åtgärder som tillgodoser de behov beredningarna uppmärksammat.
10
Hälso- och sjukvårdsberedningarnas tidigare uppdrag
2001 Primärvård 2002 Psykisk ohälsa 2003 Äldres behov
2004 Framtidens hälso- och sjukvård 2005 Framtidens hälso- och sjukvård 2006 Återkoppling till medborgarna 2007 Rehabilitering
2008 Barn och ungdomars hälsa, 0-6 år
2009 Barn och ungdomars hälsa, grundskole- och gymnasieåldern 2010 Egenvård
2011 Kvinnors och mäns behov av hälso- och sjukvård i Norrbotten 2012 Prioriteringar i morgondagens hälso- och sjukvård
2013 Framtidens möte med vården 2014 Tandvård
2015 Jämlik hälsa för barn och ungdomar
10 11
Beredningarnas ledamöter
Landstingsfullmäktiges beredningar har under arbetsåret 2016 bestått av nedanstående ledamöter.
Hälso- och sjukvårdsberedning mitt
17 ledamöter
Ingmari Åberg (V), ordförande Erika Sjöö (NS) Sivert Mässing (MP)
Lennart Synnergren (S) Sara Bjerregaard (NS) Bo Hultin (M)
Daniel Persson (S) Tina Kotkaniemi (NS) Ingbritt Päiviö Wahlberg (MP)
Gustav Uusihannu (S) Anders Bohm (NS) Bo Englund (V)
Eivy Blomdahl (S) Terese Falk Carolin (NS) Jörgen Johansson (L) till april 2016
Emmi-Lie Spegel (S) till juni 2016 Roland Dahlqvist (NS) Magnus Landin (L) från juni 2016
Hälso- och sjukvårdsberedning nord
13 ledamöter
Sven Holmqvist (S), ordförande Margareta Henricsson (NS) Elias Lundberg Gripenberg (MP)
Staffan Wylinder (S) Lennart Ojanlatva (NS) Birgit Meier-Thunborg (M)
Johan Agetoft (S) Stig Nordqvist (NS) Kristina Nilsson (V)
Birgitta Gidblom (S) Birgitta Stålnacke (C)
Maivor Johansson (S) Anne Kotavuopio Jatko (L)
Hälso- och sjukvårdsberedning syd
15 ledamöter
Thor Viklund (S), ordförande Ewa Åström (NS) Esbjörn Häggström (MP)
Anders Burman (S) Martin Åström (NS) Daniel Bergman (M)
Agneta Burman (S) Karin Andersson (NS) Elisabeth Bramfeldt (V)
Ruschadaporn Lindmark (S) Jörgen Afvander (NS) Erik Lundström (L)
Peter Eriksson (S) Mats Klockljung (C) Inga-Britt Hällström (S) till juni 2016
Hälso- och sjukvårdsberedning öst
13 ledamöter
Per- Erik Muskos (S), ordförande Erkki Bergman (NS) Kristina Enholm (MP)
Johan Söderholm (S) Siv Maaherra (NS) Roland Nordin (M)
Johan Norberg (S) Åke Fagervall (NS) Christina Snell-Lumio (V)
Arja Kantomaa (S) Maire Nyström (NS) Östen Lejon (C)
Britt-Marie Vikström (S)
Bilaga 1
12
Anteckningar:
...
...
...
...
...
...
...
...
...
...
...
...
...
...
...
...
...
...
