Hälso- och sjukvårdsberedningarnas verksamhetsrapport 2014
NLL-2014-10
Innehåll
Hälso- och sjukvårdsberedningarnas verksamhetsrapport 2014 ... 1
Uppdrag 2014 ... 1
Metod ... 1
Disposition ... 2
Fakta om tandvården i Norrbotten ... 3
Förtroende och förväntningar ... 5
Fakta ... 5
Beredningarnas iakttagelser ... 5
Beredningarnas förslag på utvecklingsområden ... 7
Förebyggande tandvård ... 8
Fakta ... 8
Beredningarnas iakttagelser ... 8
Beredningarnas förslag på utvecklingsområden ... 9
Fri etablering ... 10
Fakta ... 10
Beredningarnas iakttagelser ... 11
Beredningarnas förslag på utvecklingsområden ... 13
Fri prissättning ... 14
Fakta ... 14
Beredningarnas iakttagelser ... 14
Beredningarnas förslag på utvecklingsområden ... 15
Beredningarnas förslag ... 16
Ekonomisk redovisning ... 17
Hälso- och
sjukvårdsberedningarnas verksamhetsrapport 2014
Hälso- och sjukvårdsberedningarna
Hälso- och sjukvårdsberedningarna ska öka fullmäktiges kunskaper om medborgarnas behov, tillgång till och konsumtion av hälso- och sjukvård.
Beredningarnas arbete syftar till att förse fullmäktiges ledamöter med kunskaper som bidrar till bättre beslutsunderlag och i förlängningen en mer effektiv och behovsanpassad hälso- och sjukvård. Vidare kan arbetet leda till att förbättringsområden uppmärksammas i verksamheten.
Nord, syd, mitt och öst
Landstinget i Norrbotten har fyra hälso- och sjukvårdsberedningar som tillsammans täcker hela länet.
Nord: Gällivare, Kiruna, Jokkmokk och Pajala.
Syd: Piteå, Älvsbyn, Arvidsjaur och Arjeplog.
Mitt: Luleå och Boden.
Öst: Övertorneå, Haparanda, Kalix och Överkalix.
I rapportens löptext benämns de olika beredningsområdena som nord, mitt, syd och öst.
Uppdrag 2014
Landstingsfullmäktige beslutade den 16 oktober 2013 att ge hälso- och sjukvårdsberedningarna följande uppdrag för arbetsåret 2014:
Vad är medborgarnas behov av tandvård?
Uppdraget innebär att möta medborgarna i samtal om vilka behov de har av tandvård. Ur de behov som framkommer i medborgardialogen ska
beredningarna sedan visa på utvecklingsområden inom tandvården i länet.
Metod
Beredningsåret består av följande moment:
Fastställande av verksamhetsplan.
Kunskapsuppbyggnad.
Dialog.
Analys.
Verksamhetsrapport.
Kunskapsuppbyggnad
Beredningarna har tagit del av fakta om befolkningen och tandvården vid såväl kunskapsuppbyggnad som analys.
Dialog
Beredningsledamöterna har arbetat i tvärgrupper för att formulera frågor till
dialogen.
Analys
De fyra beredningarna har utgått ifrån samma kunskapsuppbyggnad och faktaunderlag och sedan lyssnat på medborgarnas synpunkter för att komma fram till deras behov.
Med syfte att stärka länsperspektivet har alla beredningsledamöter samlats för att i tvärgrupper analysera behovsskillnader och likheter mellan beredningsområdena.
Verksamhetsrapport
Hälso- och sjukvårdsberedningarna har skrivit en gemensam verksamhets- rapport. Vidare har varje beredning skrivit en verksamhetsberättelse.
Disposition
Fakta om tandvården
Verksamhetsrapporten inleds av ett stycke som beskriver en del av tandvården i Norrbotten.
Verksamhetsrapport
Verksamhetsrapporten är uppdelad efter de fyra uppdragsavgränsningarna Förtroende och förväntningar, förebyggande tandvård, fri etablering samt fri prissättning. Varje område inleds med ett faktaavsnitt innan
beredningarnas iakttagelser presenteras.
Respektive område avslutas med en redovisning av beredningarnas förslag på utvecklingsområden. Verksamhetsrapporten avslutas med en ekonomisk redovisning.
När rapporten hänvisar till beredningarnas iakttagelser avses det den analys beredningarna gjort av de synpunkter medborgarna framfört i dialogen.
Verksamhetsberättelse
Hälso- och sjukvårdsberedningarna lämnar varsin verksamhetsberättelse.
Här kan läsaren ta del av vilka ledamöter som sitter i beredningen, antal
arbetade dagar, målgrupp och arbetssätt, utvärdering av årets arbete samt
återkoppling. Vid behov har beredningarna även fördjupat och förtydligat
innehållet från verksamhetsrapporten.
Fakta om tandvården i Norrbotten
Med tandvård avses enligt tandvårdslagen
1åtgärder för att förebygga, utreda och behandla sjukdomar och skador i munhålan. Målet för tandvården är en god tandhälsa och en tandvård på lika villkor för hela befolkningen.
Den tandvård som landstinget själv bedriver benämns enligt tandvårdslagen som folktandvård. Ett landsting får enligt lagen sluta avtal med någon annan om att utföra de uppgifter som landstinget och dess folktandvård ansvarar för.
Landstinget skall enligt lagen planera tandvården med utgångspunkt i befolkningens behov av tandvård. Därför behövs fakta om sjukdomars utbredning, orsaker och förlopp samt data som ger kunskap om
befolkningens tandhälsa, kvarvarande tänder och deras status, förekomst av proteser, kronor, broar och implantat. Som underlag för planeringen krävs också kunskap om invånarnas upplevelser, behov, önskemål och
prioriteringar när det gäller tandvård.
Tandhälsoregister
I samband med införandet av den senaste tandvårdsreformen 2008 skapades ett nationellt tandhälsoregister för att kunna följa upp effekter av den nya reformen. Registret skulle också kunna användas för uppföljning av tandhälsoutvecklingen hos vuxna. Tandhälsoregistret ger ännu inte tillräckligt underlag för planering på landstingsnivå och utvärdering av registret visar på brister i kvalitén på inrapporterade data, till exempel avseende kvarvarande tänder.
De slutsatser man kan dra av de genomförda studierna är dels att munhälsan hos vuxna stadigt förbättras i alla län och dels att utgångsläget för dessa förbättringar var betydligt sämre i norra Sverige än i riket i övrigt.
Framförallt hade medelålders och äldre i de norra delarna av landet sämre munhälsa (färre egna tänder och flera lagningar) och där fanns även en större andel tandlösa.
Barn och ungdomar
Sedan 1981 görs en årlig epidemiologisk
2uppföljning av barns och ungdomars munhälsa i Norrbotten. Av denna framgår att munhälsan
förbättrats betydligt de senaste 30 åren, till exempel har antalet lagade tänder minskat.
EPI-Norr
För att få kunskap om munhälsan och vårdbehovet hos den vuxna be- folkningen i Norrbotten genomfördes 1991 den första tvärsnittsunder- sökningen av vuxna i länet, EPI-norr 1991.
År 2001 och 2011 upprepades studien, vilket gör det möjligt att följa hälsoutvecklingen under en 20-årsperiod och göra prognoser för framtiden.
EPI-norr tillför kunskap om munhälsan, hälsoutvecklingen och attityderna till tandvård hos vuxna norrbottningar oavsett om de är patienter hos
folktandvården, privattandvården eller saknar regelbunden tandvårdskontakt.
Studierna utgör därför ett underlag för beslut om och planering av framtidens tandvård i Norrbotten.
1 Tandvårdslag (1985:125) http://www.notisum.se/rnp/sls/lag/19850125.htm
2 Epidemiologi är vetenskapen om sjukdomars utbredning, orsaker och förlopp
Sammanfattning av statistik från EPI-Norr
Folktandvården är den dominerande vårdgivaren i Norrbotten. Speciellt bland de yngre och bland boende i glesbygd har folktandvården en dominerande ställning.
• Nära hälften av de svarande anger att det hänt att de avstått från tandvård av olika skäl. Störst andel finns bland 35-åringarna där 70 procent uppger att de avstått. Vanligaste skälet anges vara kostnaden.
• Tre av fyra uppger att de besökt tandvården för undersökning under den senaste tvåårs-perioden.
• Nära 15 procent av de som har egna tänder besöker bara tandvården vid akuta besvär.
• Var fjärde 35-åring uppger att de enbart söker vård akut, vilket är samma som 2001 men en fördubbling jämfört med 1991.
• Regelbundenhet i tandvården skiljer sig mellan beredningsområdena. I nord finns en större andel som enbart söker tandvård vid akuta problem.
• En större andel anger att de avstått från tandvård i öst och nord än i mitt och syd, vanligaste två skälen är kostnaden och ”har ingen tandläkare”.
• För betandade individer i 65- och 75-årsgrupperna har andelen som inte har regelbunden tandvårdskontakt halverats jämfört med 1991 (65 år) och 2001 (75 år).
• 3,8 procent av de svarande anger att de ofta har besvär från tänderna och 2,0 procent att de ofta har andra besvär från munnen. Bland andra besvär dominerar besvär från käkleder.
• Var tionde man och var femte kvinna från 65 års ålder uppger att de ofta är torra i munnen.
• 12 procent anser sig ha haft symtom som de anser beror på tandfyllningsmaterial.
• Fem procent av de tillfrågade uppger att de saknar tandvårdsgivare, vilket
är oförändrat jämfört med tidigare års studier.
Förtroende och förväntningar
Fakta
Generellt är tandvården den vårdgivare i Sverige och Norrbotten som har störst förtroende bland medborgare och patienter. Ytterst få klagomål riktas mot tandvårdens verksamhet.
För sjukvården i stort ligger den offentliga vården på en kundnöjdhet på 73 procent, den privata sjukvården 74,3 procent. Motsvarande siffror för folktandvården är 77 procent kundnöjdhet respektive 86,4 procent för den privata tandvården.
Bemötandet i samband med tandvårdsbesök upplevs av de allra flesta norrbottningar som mycket gott. Dock anger 1,3 procent att de inte blivit vänligt bemötta vid sitt senaste tandvårdsbesök.
Tandvården i patientnämnden
Folktandvården har en låg andel patientnämndsärenden jämfört med övriga divisioner inom landstinget i Norrbotten, cirka 0,9 anmälningar per 10 000 vårdkontakter. Motsvarande siffra för Division opererande är cirka nio anmälningar per 10 000 vårdkontakter.
Patientnämnden mottog totalt 62 ärenden gällande tandvården mellan 2011 och 2013. Av dessa gällde 30 procent bemötande/kommunikation, 30 procent gällde organisation/regler/resurser och 40 procent gällde vård och behandling.
Motsvarande siffra för den privata tandvården är cirka 0,1 anmälningar per 10 000 vårdkontakter under 2012 (nationellt). Privattandvården har en egen organisation för att hantera anmälningar.
Tillgång
Till skillnad från de flesta andra landstingsområden i Sverige är folktandvården den dominerande vårdgivaren i Norrbotten. Det finns regionala skillnader som beror på att privata tandvårdsföretag har etablerat sig på större orter. I glesbygd saknas ofta privat tandvård.
Förtroende och förväntningar
Beredningarnas iakttagelser
Förväntningar
Det finns höga förväntningar på tandvården bland medborgare och patienter.
Tandvården förknippas med kvalitét och förväntas leverera denna kvalitet med bra bemötande och hög servicegrad.
Förtroende
Dialogen bekräftar den fakta som visar att tandvården har ett högt förtroende. Enligt medborgarna i Norrbotten beror tandvårdens höga förtroende bland annat på följande:
Tandvården upplevs fungera bra.
Man får den hjälp man behöver såsom lindring, trygghet och gott
bemötande.
Det är lätt för tandvården att vara specialist på ett begränsat område av
kroppen till skillnad mot hälso- och sjukvården.
Tandvården bidrar till kontinuitet genom stora delar av livet. Det upplevs
också som positivt att oftast få träffa samma tandläkare/tandhygienist.
Det finns bra kompetens inom tandvården och den medicinska tekniken
går ständigt framåt. Det finns inga ”tortyrredskap” längre.
Tandvården får inte lika mycket negativ publicitet i media som andra
vårdinstanser.
Beredning syd har uppfattat att medborgarna har större förtroende för den privata tandvården än folktandvården.
Bemötande och kommunikation
Medborgarna uppger att tandvården har bra bemötande och service. De flesta är nöjda med sin tandvård.
Många medborgare uttrycker ett behov av att tandvårdspersonalen "pratar så att man förstår”. Det gäller såväl personalens språkkunskaper som att kunna kommunicera tydligt och inte heller prata fackspråk eller barnspråk med patienterna. Personalen ska berätta vad de gör under behandlingen.
Personalen ska visa lyhördhet och respekt samt ta hänsyn till om patienten har funktionsnedsättningar eller rädsla.
Tillgänglighet
Beredningarnas analys visar att det är svårt för medborgarna i länet att kommunicera med tandvården via webb och telefon för att till exempel boka eller avboka tider. Att man inte kan svara på de SMS som tandvården skickar och att många har problem att svara i telefon när de arbetar gör inte saken enklare. Medborgarna upplever även att det är svårt att hitta
information om kontaktuppgifter till tandvården.
Service och kvalitet Särskilt utsatta grupper
Beredningarna kan konstatera att särskilt utsatta patientgrupper ofta riskerar att "falla mellan stolarna" i sina kontakter med tandvården. Med flera aktörer inblandade ökar risken att man inte får den hjälp man behöver eller har rätt till.
Den uppsökande tandvården för äldre och funktionshindrade fungerar inte tillfredställande på flera ställen i länet. I mitt och öst fungerar det inte för personer med eget boende.
Ledamöterna i nord har uppfattat att tandvården inte har resurser för att möta exempelvis dementa och handikappade. Det handlar bland annat om
lyfthjälp där medföljande vårdpersonal eller anhöriga ska assistera. Det ska också finnas medföljande personal med patienten, vilket ofta är svårt i och med de redan ansträngda resurserna.
Dragning/lagning
I situationer när tandvårdspatienten kan välja mellan att låta behandla eller dra ut en tand avgör ibland patientens ekonomi vilket behandling som utförs.
Alternativet att dra ut en tand istället för att rotfylla den är mindre kostsamt för patienten, och någon annan åtgärd erbjuds sällan. I mitt och nord
ifrågasätter medborgarna ”dragning i stället för lagning” som enda alternativ.
Beredningarna vill uppmärksamma att det är av yttersta vikt att
kommunikationen kring de olika behandlingsalternativen när det gäller
dragning och/eller lagning förbättras så patienterna tydligt uppfattar alternativen och skillnaden i kostnad.
Alternativ
Analysen visar att en del medborgare vill erbjudas olika behandlings- alternativ och att dessa presenteras av tandvården för att de själva i lugn och ro ska kunna besluta vilken behandling man vill ha.
Miljö
Vissa medborgare anser att det är bättre miljö hos den privata tandvården och att detta påverkar helheten och resultatet vid besöken.
Beredningarnas förslag på utvecklingsområden
Samverkan mellan tandvården och kommunerna måste säkerställas,
speciellt när det gäller den uppsökande verksamheten för särskilt utsatta patientgrupper.
Det måste bli enklare att hitta kontaktinformation och att kommunicera
med tandvården via webb och telefon.
Förebyggande tandvård
Fakta
Av dagens fyraåringar är 95 procent kariesfria. Varannan fyraåring som är asylsökande eller flykting har karies. Dagens 20-åringar har i medeltal tre skadade tänder. Dagens 40-åringar har dubbelt så många skadade tänder och 50-åringarna tre gånger så många skadade tänder vid samma tid i livet. Att den förebyggande tandvården har gett resultat märks tydligt eftersom de yngre generationerna har betydligt färre skadade tänder.
63 procent av männen och 87 procent av kvinnorna i Norrbotten uppger att de borstar tänderna minst två gånger per dag.
Nära 75 procent av behandlingarna på vuxna patienter är relaterade till tidigare tandvård.
Mellan åren 1991-2011 minskade andelen tandlösa. Bland den äldre generationen
3har tre av fyra tänder en lagning eller krona. Bland de äldre- äldre
4är cirka 40 procent tandlösa. Många av dessa förlorade sina tänder redan i unga år.
Riskgrupper5
De som har störst risk att få karies är:
personer med låg utbildning
personer som får ekonomiskt bistånd
barn och ungdomar som inte besöker tandvården
barn till unga eller ensamstående föräldrar
barn till unga föräldrar som själva har dålig munhälsa
barn och ungdomar med invandrade föräldrar (utanför Västeuropa)
Även de äldre patienterna finns som en riskgrupp för dålig munhälsa. Det kan vara att munhälsan försämras snabbt på grund av sjukdomar, mediciner, muntorrhet och/eller försämrad rörlighet och motorik. En annan risk för äldre är att munvården snabbt kan bli eftersatt om individen inte själv klarar den dagliga skötseln och inte behåller kontakten med tandvården.
Läkemedel
Nära 60 procent av norrbottningarna uppger att de medicinerar regelbundet.
Hos 35-åringar har andelen fördubblats jämfört med tidigare år.
Förebyggande tandvård
Beredningarnas iakttagelser
Munhälsa
Enligt beredningarnas iakttagelser känner de flesta norrbottningar till tandstatusen för sig själv och sina barn. Detta gäller vare sig statusen är bra eller dålig. De allra flesta uppger även att de vet hur man sköter sin
3 65 år - 75 år benämns i EPI Norr som den äldre generationen.
4 85 år och uppåt benämns i EPI Norr som äldre-äldre
5 Uppgifterna kommer från litteraturstudien ”Socioekonomiska faktorer och karies”.
Karlstads universitet 2011.
munhälsa. De flesta vet, kan och försöker också ta ansvar för sin och närståendes munhälsa. Frågan är om medborgarna törs svara något annat.
Analysen visar att det finns en medvetenhet hos medborgarna att man inte alltid använder de hjälpmedel som finns att tillgå för sin tandvård,
exempelvis tandtråd och mellanrumstandborstar.
Medborgarna försöker oftast hjälpa barnen och andra anhöriga som kan behöva hjälp och stöd.
Tandborstteknik
Norrbottningarna upplever generellt att de får bra information om tandborstteknik och hur man sköter sin munhälsa. Även förskole- och skolpersonal spelar en stor roll i spridningen av denna kunskap och lär ut mycket.
Samtidigt har beredningarna noterat att det finns en stor efterfrågan inom alla grupper på praktisk demonstration och information om hur man sköter sina tänder. Detta är särskilt efterfrågat i syd.
Beredningarnas iakttagelser visar även att vissa norrbottningar upplever att man får bättre information och råd kring tandborstteknik efter att man tecknat avtal om frisktandvård
6. Analysen visar att detta framgår tydligt i alla områden förutom syd.
Särskilt utsatta grupper
Alla personer klarar inte alltid av att ta ansvar för sin egen munhälsa vilket oroar såväl närstående som personal.
Ansvar
En hel del ansvar för munhälsan faller på personal vid boenden. Även psykiskt sjuka i eget boende kan behöva hjälp att sköta munhälsan. En stor del av denna tandvård sker i personernas egna bostäder. Resurs- och kompetensbrist vid boenden kan påverka personalens möjlighet att kunna tillgodose brukarnas tandvårdsbehov på bästa sätt.
Läkemedel
Medborgarna anser att hälso- och sjukvården inte alltid informerar om läkemedlens påverkan på tandhälsan. Vid tandvårdsbesök blir man inte alltid tillfrågad om vilka läkemedel man använder. Information om hur läkemedel påverkar tandhälsan är ett eftersatt område, speciellt inom vissa riskgrupper.
Beredningarnas förslag på utvecklingsområden
Landstinget måste säkerställa att läkare, tandläkare, farmaceut och
liknande yrkesgrupper informerar patienterna om hur läkemedel påverkar munhälsan, samt säkerställa att kommunikationen om patienters läkemedel mellan samtliga vårdenheter fungerar.
Den förebyggande tandvården i länet måste vara jämlik och nå alla samt
vara likvärdig så att alla får samma möjlighet till tandvård.
Det är viktigt att informationen om förebyggande tandvård utvecklas.
Tandvården måste utveckla samverkan med övriga samarbetspartners,
främst kommunerna.
6 Avtal om frisktandvård förklaras på sidan 14.
Fri etablering
Fakta
Ungefär 60 procent av alla vuxna norrbottningar får sin tandvård hos folktandvården. 30 procent av de vuxna norrbottningarna får sin tandvård hos privata tandvårdsgivare. Fem procent uppger att de inte söker/har någon tandvård alls. Dessa finns spridda i hela länet och två tredjedelar är män.
Övriga får troligtvis sin tandvård både hos privata tandvårdsgivare och folktandvården (enligt folktandvården).
98 procent av norrbottningarna i åldern tre till 19 år får sin tandvård hos folktandvården. Övriga ansvarar de privata vårdgivarna för.
90 procent av norrbottningarna anger att det är ganska lätt att få tid för undersökning.
Tillgänglighet i Norrbotten (september 2014) Antal folktandvårdskliniker och privata kliniker (F / P)
Uteblivna besök
Den största utmaningen för folktandvården är att man årligen förlorar 13 miljoner kronor på uteblivna besök. För de privata tandvårdsgivarna är detta inte alls ett lika stort problem som för folktandvården.
De avgifter som tas ut för uteblivet besök är 400 kronor för vuxna och 150 kronor för barn.
Vilka uteblir
Vuxna patienter uteblir från cirka fem procent av sina bokade tider. Det är
något fler som uteblir från hygienist än från tandläkare. Uteblivandet är
jämnt fördelat i länet.
Barn och ungdomar upp till 19 års ålder uteblir från cirka tio procent av sina bokade tider. Även här uteblir fler från hygienist än från tandläkare.
Uteblivandet är minst i Övertorneå och störst i Kalix
7.
Uteblivandet förekommer i hela länet och utgörs till cirka 60 procent av pojkar och män.
Fri etablering
Beredningarnas iakttagelser
Förebyggande och planerad tandvård
Många medborgare som beredningarna träffat anser att de har tillgång till tandvård. Enligt medborgarna i syd är tillgången till tandvård bra i hela området. Detta beror enligt medborgarna på god personaltillgång.
Beredningarna noterar att folktandvården följer landstingsstyrelsens prioriteringsbeslut. Detta innebär bland annat att akuta patienter ska bli omhändertagna i första hand och att barn har företräde före vuxna. Särskild vikt läggs vid förebyggande behandlingar. Kosmetiska behandlingar som exempelvis tandblekning prioriteras lägre.
Detta leder till att vissa medborgare anser att folktandvården inte alltid utför de behandlingar som man önskar eller erbjuder olika alternativ för
behandling. Den privata tandvården anses enligt medborgarna göra det man vill ha gjort och erbjuda alternativ.
Medborgare med obetalda tandvårdsskulder kan nekas förebyggande tandvård men har alltid tillgång till akut tandvård.
Långa väntetider
I beredningarnas analys av dialogen har det framkommit att det kan vara långa väntetider till tandvården i nord och vissa områden i mitt. Vissa medborgare i nord menar att de inte får tid hos folktandvården. Den långa väntan till revisionstandvården
8i nord uppfattar medborgarna beror på brist på tandläkare, tandsköterskor och tandhygienister.
I delar av mittområdet är det flera års kö för tid till undersökning.
Folktandvården hänvisar till privata alternativ i och med den långa kön.
Även väntetiden till tandreglering i mittområdet är enligt vissa medborgare lång.
Beredningarna kan konstatera att det generellt i länet verkar förkomma stora skillnader i väntetiden till tandvården. Även ungas besökstider anser
medborgarna glesas ut på grund av de långa köerna.
Tandreglering9
Det finns tandreglering i Luleå, Piteå och Gällivare. Tandregleringens specialister åker även ut på regelbundna besök i övriga länet.
7 Fakta om uteblivna besök från NLL Datalagret.
8 Revisionstandvård innebär att patienten kallas regelbundet för undersökning utifrån individens risk att utveckla sjukdomar i munhålan. Patienter med störst risk kallas tätare än de med låg risk.
9 Tandreglering behövs när tänderna vuxit snett, sitter för tätt eller om något annat i bettet behöver förbättras. Behandlingen innebär att tandläkaren med hjälp av en tandställning förbättrar tändernas läge och hur de möts när man biter ihop.
Beredningarna har även observerat att länskön till tandregleringen inte nyttjas på bästa sätt. Personer som står i kö för tandreglering kallas till den ort som har tid oavsett vart i länet patienten bor. Ofta står patienten över när denne blir erbjuden en snabbare tid på annan ort, vilket orsakar köbildning på vissa orter och gör dessa till ”flaskhalsar” i kösystemet.
Eget ansvar
En del vuxna medborgare väntar på att bli kallade till tandvården och är inte medvetna om att man själv måste anmäla sig. Om man som vuxen flyttar inom eller till Sverige finns ett personligt ansvar att själv kontakta tandvården.
Om man är nyinflyttad till länet och har barn får man dock ett brev från landstingets beställarenhet med information om att välja tandvård.
Olika rutiner i länet
Beredningarnas analys visar att det förekommer olika rutiner och tillämpning av regler hos tandvårdsklinikerna i länet. Medborgarna får olika villkor och service beroende på bostadsort vilket inte främjar en likvärdig tandvård.
Privat tandvård eller folktandvård
Många medborgare uppger att de har erfarenhet av både folktandvård och privat tandvård. Många är också nöjda med båda.
Personer som gått länge till folktandvården menar ofta att man "skolats in”
som barn och blivit kvar. Beredningarnas analys visar även att medborgare som har erfarenhet av båda tandvårdsformerna ofta har följt en specifik tandläkare vid dennes flytt eller byte av klinik. Det kan bero på personkemi, utbud och service.
Inom vissa områden i länet upplever medborgarna den privata tandvården som mer effektiv och tillgänglig.
Byte av tandvårdsleverantör
Det finns allt fler alternativ att välja bland inom tandvården i länet.
Medborgarna uppger att de byter om man inte är nöjd. Man kan lätt byta tandläkare inom tätorterna, även mellan olika mottagningar inom folktandvården.
Många medborgare uppger att de har bytt från folktandvården till privat tandvård på grund av de långa köerna. Uppfattningen är att man alltid får tid hos den privata tandvården medan folktandvården erbjuder en kölista.
I öst byter vissa medborgare till finsk tandvård även om den är dyrare.
Orsakerna kan vara både språkliga och kulturella.
Akuttandvård
Landstingets information om tandvård på kvällar och helger brister.
Medborgarna vet inte vem man ska kontakta eller vart man ska åka för akuttandvård. Det saknas även information om akuttandvård på 1177.se.
I nord saknas informationen även efter kontorstid då man möts av telefonsvarare.
Många känner oro för att åka långt för akuttider under kvällar och helger.
Samordnad tandvård i glesbygd
Beredningarnas analys visar att tandvårdsbesök leder till många och långa
resor från mindre orter och byar. Kostnaden flyttas till individnivå när
exempelvis föräldrar måste vara lediga en hel dag för att skjutsa sina barn till
tandvården. Resorna blir längre på grund av stängda mottagningar och kliniker i exempelvis byar.
Uteblivna besök
Enligt analysen tror medborgarna att de flesta uteblivna besök beror på glömska, lathet, ekonomi och tandvårdsrädsla. En del norrbottningar uppger att de inte prioriterar tandvården.
Beredningarnas dialoger har också visat att de vuxna medborgarna
misstänker en viss nonchalans bland ungdomar inför tandvårdsbesöken. Att ungdomarna tror att tandvårdskostnaden "inte drabbar någon fattig" och att de inte förstår konsekvensen av sitt handlande eftersom någon förälder troligen betalar deras straffavgift för uteblivna besök.
De flesta medborgare anser att avgiften för uteblivet besök inte är tillräckligt hög. Medborgarna tror att fler skulle vara benägna att nyttja sin bokade tid eller var noga med att avboka sin tid om straffavgiften var högre.
Kommunikation
Under dialogerna har många medborgare uttryckt sin frustration över att det inte finns något enkelt sätt att avboka eller omboka sin tid. Detta ställer till problem då man exempelvis blir kallad till en tid som man inte själv valt och inte kan ta ledigt från jobbet. Kallelserna upplevs ofta komma med kort varsel. En del norrbottningar uppger att de avvaktar in i det sista med att avboka och hoppas kunna komma till sin tid.
Många medborgare, främst ungdomar, önskar att kallelser och påminnelser via SMS skickas till flera nummer inom familjen. Här har tandvården inte nått fram med information om att man kan anmäla flera telefonnummer till samma person.
Personer utan tidigare erfarenhet eller kunskap om tandvården har svårt att få en första kontakt och har även svårt att veta vart man ska vända sig eller hitta till tandvården.
Beredningarnas förslag på utvecklingsområden
Tandvården måste vidta ytterligare åtgärder för att komma till rätta med
uteblivna besök.
Tandvården måste säkerställa tillgänglig information om akuttandvård
via samtliga kanaler för hälso- och sjukvårdsupplysning.
Alla medborgare i Norrbotten måste få samma tillgång till tandvård.
Fri prissättning
Fakta
Den fria prissättningen inom tandvården utgår i de flesta fall ifrån statens referensprislista, både för folktandvården och den privata tandvården.
Omsättningen för svensk tandvård är cirka 25 miljarder kronor per år.
Tandvården för patienter mellan 0-19 år är avgiftsfri i Norrbotten.
75 procent av svenskarna betalar mellan 0-3000 kronor för sin tandvård under ett år. 22,5 procent betalar mellan 3 000-15 000 kronor under ett år.
Två procent betalar mellan 15 000-25 000 kronor under ett år. 0,5 procent betalar 25 000 kronor eller mer under ett år.
84 procent anser att tandvården de fått under åren ”är värt sitt pris”. Lägst andel nöjda ses i 35-åldersgruppen (66 procent).
Frisktandvårdsavtal
Frisktandvård är en nationell vårdmodell inom folktandvården som stimulerar till regelbunden och hälsofrämjande tandvård. Utifrån den individuella risken, som bedöms enligt tio riskgrupper, kan tandvården med hjälp av ett datorstöd räkna ut ett fast pris för tandvårdskostnaden under tre år. Målsättningen är att behålla det friska och förbättra munhälsan vid sjukdom. Det går att ta med sig avtalet vid en flytt inom Sverige.
I Norrbotten har var tredje vuxen revisionspatient hos folktandvården ett frisktandvårdsavtal. Idag finns det cirka 600 000 frisktandvårdsavtal i Sverige.
I frisktandvårdsavtalet ingår tandvård inom områdena:
Undersökningar och utredningar
Hälsofrämjande insatser
Behandlingar av:
- sjukdoms- och smärttillstånd - rotbehandling
- kirurgiska åtgärder - bettfysiologiska åtgärder
Reparativ vård/fyllning, enstaka krona
Frisktandvårdsavtalet omfattar också viss vård hos specialisttandläkare.
Fri prissättning
Beredningarnas iakttagelser
Är tandvården värt sitt pris?
Beredningarna kan konstatera att de allra flesta medborgarna anser att tandvården är värd sitt pris. Många uppger samtidigt att det är dyrt men att det inte finns något alternativ utan att man måste hålla sig frisk i munnen.
Andra medborgare upplever att kostnaden för tandvården generellt är för hög. Man har helt enkelt inte råd att söka förebyggande tandvård utan besöker endast tandvården akut.
Medborgarna anser att om man har råd att sköta sin tandvård förebyggande
och regelbundet är den värd sitt pris. Kostnaden blir för hög på sikt för att
inte besöka tandvården regelbundet. Förebyggande tandvård anser
medborgarna även kan ge andra samhällsvinster, som att förebygga sjukdomar.
Beredningarnas analys visar även att frisktandsvårdsavtal upplevs som dyrt om man har dåliga tänder, vilket leder till att man avstår. Många upplever att de inte vet vad som ingår i tandvårdsabonnemang. Detta gäller även
information om möjlighet till avbetalning och liknande.
I nord upplever patienter med frisktandsvårdsavtal att de blir kallade mer sällan till tandvården och då får mindre valuta för pengarna.
Dialogen visar att vissa medborgare misstänker att tandvården tar betalt för arbete som inte utförs. Detta beror med stor sannolikhet på att det finns en stor osäkerhet kring prissättning och alternativ inom tandvården. Det är svårt att förstå tandvårdens beslut om val eller rekommendation av behandling och patienten uppfattar inte alltid vad man betalar för och vad som ingår i
behandlingen.
Information om behandlingsalternativ
Dialogen visar att medborgarna upplever att information om taxa och alternativa kostnadsalternativ, en skriftlig ”varudeklaration”, ofta saknas hos tandvården. Medborgarna vill ha möjlighet att bestämma sig hemma i stället för i tandläkarstolen för vilken behandling man vill ha. Medborgarna efterfrågar information om kostnader, eventuella påföljande behandlingar och möjligheten till en avbetalningsplan. Det upplevs svårt att förstå tandvårdstaxan.
Tandvårdsabonnemang
Relativt få av de medborgare som beredningarna haft dialog med känner till frisktandvårdsavtalet, informationen om vad som gäller är inte känd eller anses som svårtolkad.
Subventionerad tandvård
Analysen visar att många medborgare upplever dålig eller ingen information om vilka som har rätt att få tandvårdsbidrag. Även information om andra rättigheter till subventioner, bidrag och liknande saknas.
Många vill att tandvården ska ingå i högkostnadsskyddet. Medborgarna i länet upplever att tandvården har blivit en klassfråga i och med den dyra kostnaden. Alla har inte ekonomiska förutsättningar att söka tandvård.
En del uppger att de söker billigare tandvård i andra länder. I öst upplever medborgarna stor osäkerhet om vad som gäller när man söker tandvård i Finland.
Beredningarnas förslag på utvecklingsområden
Tandvården måste ge sina patienter klar och tydlig information om
behandling, alternativ och pris.
Tandvården måste arbeta för att göra frisktandsvårdsavtalet mer känt.
Det är viktigt att tandvården beaktar de betalningssvagas situation.
Beredningarnas förslag
Hälso- och sjukvårdsberedningarna föreslår att landstingsfullmäktige beslutar uppdra åt landstingsstyrelsen:
Att föreslå åtgärder som tillgodoser de behov beredningarna
uppmärksammat samt återrapportera genomförda åtgärder till
beredningarna enligt reglemente.
Ekonomisk redovisning
Redovisningen omfattar perioden november 2013 - september 2014.
Hälso- och sjukvårdsberedning mitt
Årsbudget Utfall Resultat Arvoden och övriga
personalomkostnader 1 092 800 374 000 718 800 Omkostnader för
möte, information, återkoppling, mm
153 700 86 500 67 200
Summa 1 246 500 460 500 786 00
Hälso- och sjukvårdsberedning nord
Årsbudget Utfall Resultat Arvoden och övriga
personalomkostnader 835 700 205 200 630 500
Omkostnader för möte, information, återkoppling, mm
152 800 67 600 85 200
Summa 988 500 272 800 715 700
Hälso- och sjukvårdsberedning syd
Årsbudget Utfall Resultat Arvoden och övriga
personalomkostnader 964 200 313 300 650 900
Omkostnader för möte, information, återkoppling, mm
153 300 131 200 22 100
Summa 1 117 500 444 500 673 000
Hälso- och sjukvårdsberedning öst
Årsbudget Utfall Resultat Arvoden och övriga
personalomkostnader
835 700 284 500 551 200
Omkostnader för möte, information, återkoppling, mm
152 800 103 100 49 700
Summa 988 500 387 600 600 900
