• Sonuç bulunamadı

Hälso- och sjukvårdsberedningarnas verksamhetsrapport 2013

N/A
N/A
Protected

Academic year: 2021

Share "Hälso- och sjukvårdsberedningarnas verksamhetsrapport 2013"

Copied!
26
0
0

Yükleniyor.... (view fulltext now)

Tam metin

(1)

Hälso- och sjukvårdsberedningarnas verksamhetsrapport 2013

NLL-2013-10

(2)

Innehåll

Landstingsfullmäktiges hälso- och sjukvårdsberedningar 1 Fakta om medborgarna 3 Information och vägledning

Fakta 5

Beredningarnas bedömningar 8 Beredningarnas förslag på utvecklingsområden 11 E-hälsa

Fakta 12

Beredningarnas bedömningar 15 Beredningarnas förslag på utvecklingsområden 16 Ansvar och rollfördelning

Resonemang 17

Beredningarnas bedömningar 19

Beredningarnas förslag på utvecklingsområden 20

Beredningarnas förslag 21

Ekonomisk redovisning 22

(3)

Mötet med framtidens hälso- och sjukvård

Landstingsfullmäktiges hälso- och sjukvårdsberedningar

Hälso- och sjukvårdsberedningarna ska öka fullmäktiges kunskaper om medborgarnas behov, tillgång till och konsumtion av hälso- och sjukvård.

Beredningarnas arbete syftar till att förse fullmäktiges ledamöter med kunskaper som bidrar till bättre beslutsunderlag och i förlängningen en mer effektiv och behovsanpassad hälso- och sjukvård. Vidare kan arbetet leda till att förbättringsområden uppmärksammas i verksamheten.

Nord, syd, mitt och öst

Landstinget i Norrbotten har fyra hälso- och sjukvårdsberedningar som tillsammans täcker hela länet.

Nord: Gällivare, Kiruna, Jokkmokk och Pajala.

Syd: Piteå, Älvsbyn, Arvidsjaur och Arjeplog.

Mitt: Luleå och Boden.

Öst: Övertorneå, Haparanda, Kalix och Överkalix.

I löptexten benämns de olika beredningsområdena som mitt, nord, syd och öst.

Uppdrag 2013

Framtidens möte med vården utifrån följande teman:

 E-hälsa (hälso- och sjukvård med stöd av distansöverbryggande teknik).

 Information och vägledning.

 Ansvar och rollfördelning.

Uppdraget innebär att möta medborgare i samtal om vilka krav de ställer när det gäller mötet med vården idag och i framtiden. Ur de behov som

framkommer i medborgardialogen ska beredningarna sedan visa på viktiga framtida utvecklingsområden i gränssnittet där patienten och vården möts.

Metod

Beredningsåret består av följande moment:

 Fastställande av verksamhetsplan.

 Kunskapsuppbyggnad.

 Dialog.

 Analys.

 Verksamhetsrapport.

(4)

Nytt arbetssätt för 2013 Kunskapsuppbyggnad

Större tonvikt på fakta om befolkningen vid såväl kunskapsuppbyggnad som analys.

Dialogfrågor

Beredningsledamöterna har arbetat i tvärgrupper för att formulera frågor till dialogen.

Analys

Beredningarna har utgått ifrån samma faktaunderlag och sedan tittat på medborgarnas synpunkter för att komma fram till medborgarnas behov.

Med syfte att stärka länsperspektivet har alla beredningsledamöter samlats för att i tvärgrupper analysera behovsskillnader och likheter mellan beredningsområdena.

Rapport

Hälso- och sjukvårdsberedningarna har skrivit en gemensam verksamhets- rapport som behandlas av landstingsfullmäktige och besvaras av landstings- styrelsen.

Vidare har varje beredning skrivit en verksamhetsberättelse. Den innehåller inget förslag på beslut och lämnas därför inte till landstingsstyrelsen för beredning.

Disposition

Fakta om medborgarna

Hälso- och sjukvårdsberedningarna inledde sitt verksamhetsår med kunskapsuppbyggnad om länet och dess invånare. Verksamhetsrapporten inleds med att redogöra för fakta om norrbottningen.

Verksamhetsrapport

Verksamhetsrapporten är uppdelad efter de tre uppdragsområdena e-hälsa, information och vägledning samt ansvar och rollfördelning. De två första områdena inleds med ett faktaavsnitt innan beredningarnas bedömningar presenteras. På grund av uppdragsområdets karaktär inleds avsnittet om ansvar och rollfördelning istället med ett resonemang i frågan.

Respektive område avslutas med en redovisning av beredningarnas förslag på utvecklingsområden. Verksamhetsrapporten avslutas med en ekonomisk redovisning.

När rapporten hänvisar till vad medborgarna framfört avses de medborgare beredningarna träffat i dialogen.

Verksamhetsberättelse

Hälso- och sjukvårdsberedningarnas verksamhetsberättelser bifogas som fyra fristående bilagor. Här kan läsaren ta del av vilka ledamöter som sitter i beredningen, antal arbetade dagar, målgrupp och arbetssätt, utvärdering av årets arbete samt återkoppling. Vid behov har beredningarna även möjlighet att fördjupa och förtydliga innehållet från verksamhetsrapporten i

verksamhetsberättelsen.

(5)

Fakta om medborgarna

Följande uppgifter är hämtade från Vårdbarometern 2010, SCB, Dödsorsaksregistret och Regionfakta 2012.

Invånare

I Norrbotten finns totalt 248 548 invånare (2012). Sedan 1995 har Norrbottens befolkning minskat med 6,6 procent eller 17 000 invånare.

Befolkningen har minskat mest i Överkalix, Pajala och Jokkmokk.

Cirka 15 procent av svenskarna är födda i ett annat land. Av dem är 1,7 procent födda i Finland och 1,3 procent födda i Irak. Drygt 16 procent av norrbottningarna är födda i ett annat land. I öst är 41,2 procent av invånarna födda i ett annat land.

Ålder

Ungefär hälften av länets befolkning är mellan 25-64 år. Cirka 25 procent är över 65 år medan en lika stor del är under 24 år. I Pajala och Överkalix bor flest invånare över 65 år. I Luleå och Kiruna bor flest invånare under 65 år.

Kiruna är också den kommun som har flest invånare under 14 år.

Livslängd

Invånarna i Norrbotten lever kortare än i övriga riket. Män och kvinnor i mittområdet lever längst. Kvinnor i nord och män i öst lever kortast i länet.

Utbildning

Den genomsnittliga andelen kvinnor och män med högre utbildning är lägre i Norrbotten än i riket.

I mitt bor flest invånare med högre utbildning. I öst bor flest invånare med låg eller ingen utbildning.

Yngre kvinnor utbildar sig i betydligt högre utsträckning än män och äldre kvinnor i Norrbotten.

Inkomst

Skillnaden i medianinkomst1 mellan kvinnor och män är störst i Kiruna, Gällivare och Piteå. Skillnaden är minst i Haparanda, Övertorneå och Överkalix.

Högst medianinkomst har kvinnor och män i Kiruna. Kvinnor i Älvsbyn och Haparanda har lägst medianinkomst. Män i Haparanda och Övertorneå har lägst medianinkomst.

Sysselsättning

Andelen arbetslösa är högst i öst och lägst i nord. Flest arbetslösa finns i Boden och minsta andelen arbetslösa finns i Luleå.

De två mest könssegregerade branscherna i Norrbotten är byggverksamheten respektive vård och omsorg. Mest jämställd fördelning av arbetskraft finns inom handel och offentlig förvaltning.

Hälsa

Norrbottningarnas levnadsvanor är förhållandevis lika såväl mellan könen som mellan beredningsområdena. Den vanligaste sjukskrivningsorsaken är psykisk ohälsa.

1 Populationens mittenvärde när den är rangordnad från lägst till högst inkomst.

(6)

Upplevd hälsa

Invånare i öst uppger det bästa upplevda hälsotillståndet i länet fram till 45 års ålder. Efter 45 har östområdet det sämsta upplevda hälsotillståndet. Mer än dubbelt så många kvinnor i syd (i åldern 30-44 år) upplever ett dåligt hälsotillstånd jämfört med kvinnor i öst. Totalt sett uppger invånarna i nordområdet att de har det bästa upplevda hälsotillståndet.

Riskbruk

Nästan hälften av norrbottningarna är inte fysiskt aktiva den rekommenderade mängden som är 30 minuter om dagen.

Män har en betydligt högre riskabel alkoholkonsumtion än kvinnor. Mer än 25 procent av länets unga har riskabla alkoholvanor.

Hälsocentral

I Norrbotten har 71,5 procent av invånarna mindre än fem minuter till närmaste hälsocentral. Motsvarande siffra för riket är 79,9 procent. I Norrbotten har 3,0 procent mer än 30 minuter till närmaste hälsocentral. I riket är siffran 0,2 procent.

Invånare i mittområdet träffar läkare på hälsocentral i större utsträckning än övriga länet. Invånare i mitt besöker läkare på sjukhus i mindre utsträckning än i övriga länet. Öst och nord besöker läkare på sjukhus mest.

Dödsorsak

Främsta dödsorsaken i samtliga kommuner är hjärt- och kärlsjukdomar. Det är stora variationer mellan kommunerna. Älvsbyns dödstal i hjärt- och kärlsjukdomar är hälften av Pajalas.

(7)

Information och vägledning

Fakta

De kanaler som landstinget använder i sitt informations- och kommunikationsarbete är:

 Annonser.

 Webben: nll.se samt nllplus.se och 1177.se

 Tryckt information.

 Mässor och event.

 Media.

 Tidning till alla hushåll.

 Radio och webb-TV.

 Sociala medier.

Annonsering

Landstinget producerar en halvsidesannons under vinjetten Aktuellt från ditt landsting i tidningarna NSD, NK, PT och Haparandabladet. Där samlas information från alla landstingets verksamheter. Annonsen publiceras varannan vecka med uppehåll under sommar och jul. Under 2012

publicerades 22 annonser. Verksamheten annonserar dessutom löpande om exempelvis sommartider, föräldragrupper och öppet hus.

Kampanjer

Vid särskilda kampanjer annonserar landstinget även i andra tidningar, på ljusskyltar, i bussar, på busskurer och via TV-reklam. Exempel på detta är Strokekampanjen, 1177, Vaccination 65+ och Frukt och grönt (fem om dagen).

Tryckt information

Landstinget tar fram tryckt information till allmänheten. Det handlar till exempel om affischer, broschyrer och direktutskick. Landstingets

beställarenhet skickar ut information till alla nyinflyttade. Alla föräldrar med barn som fyller tre år får ett vykort med information om barntandvård.

Landstingstidningen

Landstingstidningen vänder sig till anställda och förtroendevalda. Tidningen ges ut i pappersform och kan även läsas på webben.

Utsikt Norrbotten

Nytt för 2013 är att landstinget ger ut en medborgartidning med namnet Utsikt Norrbotten. Under 2013 publicerades två nummer. Tidningen skickas till 125 000 hushåll i länet. Under 2014 planerar landstinget att ge ut mellan två till fyra nummer av Utsikt Norrbotten. Därefter ska läsvärdet mätas.

Webb

Landstinget finns på webben via nll.se, nllplus.se och 1177.se. Den i särklass mest besökta sidan på nll.se är Webbisar. Där publicerar de föräldrar som vill foto på och fakta om sina nyfödda barn.

(8)

Landstinget kommunicerar även via sociala medier. Främst via Facebook men även via LinkedIn, Youtube och bloggar2.

Mina vårdkontakter

Mina vårdkontakter är en e-tjänst som gör att patienten kan kontakta sin mottagning dygnet runt via webben. Det handlar bland annat om att kunna boka och avboka tider, följa sin remiss, förnya recept och titta på sina provsvar.

Alla hälsocentraler i Norrbotten och de flesta mottagningar vid länets fem sjukhus är idag anslutna till Mina vårdkontakter. Antalet norrbottningar som använder tjänsten ökar stadigt med cirka 150- 200 personer per vecka. I oktober 2013 var 22 754 norrbottningar registrerade som användare av Mina vårdkontakter. I riket var siffran vid samma tidpunkt 1,2 miljoner användare.

1177

1177 är en telefon- och webbtjänst för sjukdomsupplysning till allmänheten i hela Sverige. Under 2012 besöktes webbtjänsten 28,6 miljoner gånger.

Norrbottens läns landsting införde tjänsten 2011. Från 2011 till 2012 ökade användandet av 1177.se i länet från 150 000 till 400 000 besök.

Nationella siffror visar att 27 procent av befolkningen känner till tjänsten. I Norrbotten är den siffran 13 procent3.

Demokrati och insyn

Sedan några år tillbaka finns samtliga handlingar för till exempel landstingsfullmäktige och landstingsstyrelsen på webben.

Landstingsfullmäktiges sammanträden är öppna för allmänheten.

Sammanträdena direktsänds dessutom via webb-TV och närradio. Den som inte har möjlighet att följa ett sammanträde direkt kan se det i efterhand via webb-TV på nll.se.

Mediabevakning

Landstingets informationsavdelning bevakar och värderar medias

rapportering om landstinget. Mellan åren 2009 till 2012 minskade positiva artiklar och inslag om landstinget från 50 procent till 21 procent. Under samma period ökade antalet negativa inslag från 25 procent till 33 procent.

Mediaanalysen visar att det förekommer många kritiska inslag där landstinget väljer eller inte erbjuds möjlighet att uttala sig. 4

Landstinget jobbar aktivt med att utbilda chefer i att umgås med media.

Informationsavdelningen har också anordnat medieseminarier för journalister från länet med syfte att stärka relationerna med media och ge fördjupad kunskap inom hälso- och sjukvårdsfrågor.

Utländska läkare

Läkare från annat EU-land kan ansöka om svensk läkarlegitimation via Socialstyrelsen. Därefter kan de söka jobb i Sverige. Svensk lagstiftning förutsätter att läkare kan kommunicera med patienten. De ska också känna till vilken lagstiftning som omgärdar och reglerar yrkesutövandet i Sverige5.

2http://www.nll.se/sv/Om-landstinget/Press/Sociala-medier/

3 Vårdbarometern 2012.

4 Statistiken baserar sig på landstingets egen kartläggning mellan åren 2009-2012.

5 Patientsäkerhetslagen 2010:659,6 kapitlets 6§.

(9)

Landstinget har som sjukvårdshuvudman skyldighet att säkerställa att alla läkare som utövar yrket inom landstingets verksamheter har den kompetens som krävs. Norrbottens läns landsting ger utlandsrekryterade läkare intensiv språkundervisning och utbildning i de svenska lagar och författningar som reglerar hälso- och sjukvårdsverksamheten.

När stafettläkare hyrs in är bemanningsföretaget skyldigt att leverera tjänster som håller rätt och efterfrågad kvalitet.

(10)

Information och vägledning

Beredningarnas bedömningar

Elektronisk kommunikation med landstinget Beredningarna har sett skillnader i medborgarnas inställning till att kommunicera digitalt med landstinget. Det finns norrbottningar som är positivt inställda till utvecklingen. Andra ser utvecklingen som skrämmande.

De olika åsikterna finns i alla åldrar och över hela länet.

De medborgare som är positivt inställda anser att digital kommunikation är ett måste i framtiden. Samtidigt finns det en uppenbar och utbredd rädsla bland medborgarna att den personliga kontakten med vården ska försvinna.

Personer med intresse och datorvana letar hälso- och sjukvårdsinformation på webben. De som har erfarenhet av till exempel 1177.se och Mina vårdkontakter är nöjda.

Många anser att webbaserad information och kommunikation är en

generationsfråga. Yngre tenderar att använda datorn. Äldre föredrar ofta TV, radio och tidningar.

Beredningarna konstaterar att landstinget tillhandahåller många olika digitala kommunikationsvägar. Dessvärre känner inte alla medborgare till dem, hur man använder dem och vad de ersätter.

Språk

Information från landstinget saknas ofta på minoritetsspråken. Många medborgare upplever att det är svårt att få information och kommunicera med landstinget på andra språk än svenska.

Det finns norrbottningar som endast är finskspråkiga. Dessa personer läser bara finska tidningar och ser på finsk TV. Östberedningen befarar att dessa personer helt missar information och upplysning från landstinget.

Mitt, nord- och östberedningen konstaterar att språkförbistringar lätt uppstår i mötet mellan patient och utländska läkare eller vårdpersonal. En del medborgare känner att de inte förstår vad läkaren säger eller att läkaren inte förstår dem.

Avslutningsvis vill nord- och östberedningen poängtera vikten av att landstinget följer lagstiftningen för minoritetsspråk.

Information och upplysning från hälso- och sjukvården Det finns en osäkerhet bland många medborgare om på vilka sätt de ska kontakta vården och var de bäst vänder sig för att få rådgivning. Öppettider, telefonnummer och vilka som tjänstgör är information som efterfrågas. De medborgare som möts av en telefonsvarare som meddelar att inga fler tider finns för dagen ringer sällan upp igen. Många vill ha en personlig kontakt när de ringer och söker vård.

Många medborgare upplever att landstinget ändrar på rutiner som direkt påverkar patienternas kontakt och möte med vården utan att i tillräcklig utsträckning beskriva hur man som patient ska göra i stället eller vad den nya tjänsten ersätter. Detta är ett strukturellt informationsbehov som inte kan belastas enskilda vårdinrättningar utan bör hanteras av landstinget centralt.

Beredningarna har noterat att landstingets medborgartidning Utsikt

Norrbotten passerat obemärkt förbi många hushåll. Det måste säkerställas att

(11)

tidningen inte delas ut samtidigt som reklam för då kan medborgarna lätt missa den.

Invånare i Arjeplog riskerar att missa information och upplysning från landstinget då mottagningen av lokala TV4 är mycket dålig i området.

Tillgänglighet

Beredningarna konstaterar att information och kommunikation från och med landstinget måste anpassas till medborgarnas varierande behov och

förutsättningar. Det är viktigt att medborgarna förstår och förstås av landstinget för att säkra vårdens kvalité. Både muntlig och skriftlig information måste finnas att tillgå.

Ledamöterna kan se ett tydligt behov av parallella kommunikationskanaler.

Med parallella kanaler menas att landstinget måste tillhandahålla en kombination av olika kontaktvägar. Till exempel webbaserad information, tryckt information samt vid behov personlig kontakt på plats eller via telefon.

Ledamöterna i nord har noterat brister i landstingets information om parkering vid besök på sjukhus. Detta skapar ofta problem med

parkeringskostnad vid Sunderby sjukhus och möjlighet att överhuvudtaget hitta en plats att parkera bilen vid besök på sjukhuset i Gällivare. Medias behandling av parkeringsfrågan har också skapat osäkerhet hos

medborgarna.

Målgruppsanpassad information

Norrbottens befolkning är inte homogen grupp. De har olika behov men får samma information i de annonser och upplysningskampanjer som

landstinget genomför. Lokalanpassad, individanpassad och

målgruppsanpassad information och kommunikation måste tillgodoses av landstinget.

Ledamöterna har mött önskemål om målgruppsanpassad hälsoinformation, till exempel nyhetsbrev utifrån diagnos eller åldersgrupp. Småbarnsföräldrar efterfrågar att kunna prenumerera på nyhetsbrev med samlad information från exempelvis mödravården, barnavårdscentralen, barntandvården och hälso- och sjukvården. Ett annat önskemål är riktade råd och information till patientgrupper med folksjukdomar som till exempel diabetes, psykisk ohälsa och cancer. Bland medborgarna finns det en efterfrågan på en uppdaterad egenvårdsguide.

Media – medborgarnas huvudsakliga informationskälla

Det finns en medvetenhet bland medborgarna om att hälso- och sjukvården i Sverige moderniseras och omstruktureras. Dessvärre baserar sig insikten huvudsakligen på medias mer eller mindre sakliga rapportering.

Löpsedlarna blåser upp nyheter om allt ifrån nya fantastiska metoder, botemedel och framgångssagor till skrämmande berättelser om nya virus, resistenta bakterier och vårdhaverier. Trots detta är inte mediebeskrivningen problemet utan att medborgarna saknar en saklig motbild att syna

tabloidernas påståenden med.

Ledamöterna i mitt och syd upplever att den oemotsagda och lösryckta beskrivningen av hälso- och sjukvården skapar en ambivalens och oro bland medborgarna. Vad ska man tro; kommer vården finnas där när jag behöver den? Ledamöterna befarar att medias rapportering bidrar till en obefogad och negativ syn på landstinget.

(12)

Östberedningen har också upplevt medborgarnas osäkerhet inför vårdens utveckling i framtiden. Beredningen ser inte samma koppling mellan medias rapportering och medborgarnas oro.

Utbudsstyrd eller efterfrågestyrd information

Hälso- och sjukvårdens informations- och upplysningskampanjer är bra men kan utvecklas. Medborgarna upplever landstingets information som trygg, säker och evidensbaserad6. Därför finns ett förtroende för de

rekommendationer och råd som hälso- och sjukvården ger.

Ledamöterna i mitt anser att det finns behov av att öka antalet av, eller bredda innehållet i, landstingets upplysningskampanjer som idag har tydligt hälsovårdsfokus.

Medborgarnas synpunkter om informationsutbudet väckte frågan i beredning mitt om vems behov som tillgodoses med de informationsinsatser som landstinget genomför. Ger landstinget ut den information som medborgarna efterfrågar och behöver eller är det vad verksamheten anser ”vi behöver få ut” som prioriteras?

Kommunikation i akuta situationer

Beredningarna mitt, nord och öst har mött synpunkter som rör kommunika- tionen med SOS Alarm.

SOS Alarm är en verksamhet utanför landstinget. Trots det anser många medborgare att kommunikationen med SOS är den viktigaste kanalen in till hälso- och sjukvården i akuta situationer.

SOS Alarm Sverige AB är en fristående organisation som ägs av staten och Sveriges kommuner och landsting (SKL). De fyra nordligaste länen har ett avtal med SOS Alarm för alarmering och dirigering av ambulans- och akutvårdsresurser.

Den svenska ambulanssjukvården har gått från att vara ett renodlat transportmedel till att vara ett ambulerande sjukhus som kan bistå med kvalificerad vård på plats. Det ställer högre medicinska krav på SOS- operatörerna som idag får en fortlöpande sjukvårdsutbildning7. I de fall när behovet uppstår på platser där biltransport inte är möjlig har Norrbottens läns landsting framarbetade larmplaner beroende på om olyckan sker i terräng, skärgård eller fjäll och så vidare8.

Ju längre ifrån allfartsvägarna den nödställde befinner sig, desto mer

avgörande blir operatörens förmåga att bedöma situationen och prioritera rätt transportmedel. SOS-operatörens förmåga att avgöra prioriteringsgraden beror också på vilket sätt situationen kommuniceras av den nödställde.

Eftersom kontakten med SOS Alarm kan vara avgörande för utvecklingen av en akut vårdsituation är det önskvärt att landstingsfullmäktige får kunskap om hur arbetet på SOS Alarm fungerar och kvalitetssäkras.

6 Evidensbaserad medicin, EBM, evidensbaserad sjukvård: Inom medicinskt arbete medveten och systematisk användning av bästa tillgängliga vetenskapliga

faktaunderlag (evidens), tillsammans med klinisk erfarenhet och patientens preferenser. Nationalencyklopedin 2013.

7 www.sosalarm.se

8 Larmplaner är en instruktion till SOS Alarm vilka resurser som ska larmas vid olika typer av händelser. Larmplanerna finns tillgängliga för ansvariga inom ambulanssjukvården.

(13)

Beredningarnas förslag på utvecklingsområden

 Landstinget måste erbjuda medborgarna kvalitetssäkra och parallella kanaler för information och kommunikationsutbyte.

 Informationsutbytet måste vara driftsäkert såväl inom den egna verksamheten som i kontakten med medborgarna.

 Landstinget ska arbeta efter en heltäckande kommunikationsstrategi där alla medborgares varierande behov tillgodoses.

(14)

E-hälsa

Fakta

Det finns många definitioner av e-hälsa. En av dem är: Utveckling och användning av informations- och kommunikationsteknologi i syfte att främja vård och omsorg9.

E-hälsa är inte bara en IT-fråga utan omfattar en mängd olika områden som exempelvis förändrade arbetssätt, rutiner, ekonomi, juridik och organisation.

Användandet av e-hälsa ökar stadigt inom hälso- och sjukvården.

Utvecklingen av trådlös teknik ökar mobiliteten vilket gör informationen tillgänglig var man än befinner sig. Exempel på användningsområden inom vården är övervakning och positionering av patienter, kallelsesystem, akut- och katastroflarm, tillgång till journal och videokonferens.

E-hälsa idag

En bas av e-hälsa är redan till stor del breddinförd i landstinget. Ett

breddinförande föregås ofta av en test i mindre skala. När funktionen införs i större delen av verksamheten, som ett generellt erbjudande eller krav, betecknas det som ett breddinförande.

Dagens hälso- och sjukvård har inslag av e-hälsa utan att många tänker på det. Till exempel är journalerna digitala, röntgenbilder skickas digitalt och man kan få påminnelse om sin tandläkartid via mobiltelefonen.

Inom andra områden blir e-hälsan mer påtaglig. Det kan till exempel handla om en patient som opererat axeln och tränar hemifrån framför datorns kamera i direktkontakt med en sjukgymnast.

Goda förutsättningar för e-hälsa i Norrbotten

Teknikutveckling är en viktig del i arbetet men lika viktigt är det att skapa nya rutiner och ändra invanda arbetssätt bland personalen. Norrbottens läns landsting har valt att anpassa systeminfrastrukturen och förbereda

organisationen internt innan e-service erbjuds till medborgarna.

VAS (vårdadministrativt system) är landstingets journalsystem som används i hela Norrbotten och omfattar alla yrkeskategorier samt vårdvalsaktörerna och kommunernas äldreboenden. VAS gör det bland annat möjligt att använda 100 procent elektroniska remisser och nästan lika många elektroniska recept.

IT Norrbottens10 regionala bredbandsnät tillsammans med kommunernas stadsnät är en förutsättning för att kunna skicka högkvalitativa bilder och stora datamängder inom samma bredbandsnät i hela Norrbotten.

Nationell e-hälsa

Sedan 2006 arbetar bland annat SKL (Sveriges kommuner och landsting) med IT-frågor nationellt. Målet är IT-lösningar som alla landsting ska använda. Huvudspåret är att bygga en grundinfrastruktur (tekniska plattformar) både centralt och lokalt för att man ska kunna identifiera sig som vårdgivare och patient samt lägga upp och få tillgång till tjänster. Lagar

9 http://www.nll.se/upload/IB/lg/regio/e-h%C3%A4lsa/Seminarium%20e-

h%C3%A4lsa%20%C3%A4r%20verktyget%20f%C3%B6r%20Framtidens%20sjuk v%C3%A5rd/NLLs%20l%C3%A5ngsiktika%20satsning%20p%C3%A5%20e- h%C3%A4lsa%20syfte%20och%20m%C3%A5l.pdf

10 http://www.itnorrbotten.se/

(15)

och regelverk omfattar inte alltid den nya tekniken vilket även ses över. Alla landsting har varit med och finansierat arbetet.

CeHis11 (Center för e-hälsa i samverkan) har uppdraget att koordinera landstingens och regionernas samarbete för att utveckla och införa gemensamma e-hälsotjänster, teknisk infrastruktur samt gemensamma regelverk och standarder.

Ett exempel på teknisk lösning under införande är NPÖ (Nationell

patientöversikt). Tjänsten innebär att alla landsting på ett säkert sätt kan visa patientinformation mellan varandra.

Medicinteknik

Allt mer av den medicintekniska utrustningen kopplas ihop med landstingets IT-system. I Norrbotten har landstinget slagit ihop IT (informationsteknik) och MT (medicinsk teknik) i samma organisation.

Exempel på medicintekniska produkter är allt från enkla förbrukningsartiklar till komplicerade högteknologiska utrustningar som datortomografer och magnetresonanstomografer12.

Telemedicin

När teknik för videokonferens används inom vården räknas det som telemedicin. Inom landstinget i Norrbotten används videotekniken inom många områden. Några exempel är multidisciplinära ronder,

hudkonsultation, vårdplanering i samverkan med kommunerna, tidig hemgång för neonatalbarn, barnhjärtljud på distans, sjukgymnastik på distans och logopedträning.

Framtida utmaningar

Utvecklingen går fort och det ställer nya krav på landstinget. Framtida utmaningar består bland annat av att organisera vården och bestämma sig för inom vad och hur den nya tekniken ska användas. Det är också viktigt att tydliggöra hanteringen av juridiska frågor, journalföring, finansiering och liknande som i grunden inte är IT-frågor men som ändå har en tydlig koppling till e-hälsa.

Nya yrkesgrupper

Det saknas personer som arbetar med utveckling i gränslandet mellan vård och IT. Här kommer det säkerligen att växa fram helt nya yrkeskategorier inom en snar framtid.

Medborgarna

En majoritet av norrbottningarna har tillgång till bredbandsuppkoppling.

Däremot varierar tillgången till bredband med hög kapacitet i länet.

Trots tillgången är det svårt att få reda på hur många som egentligen använder tekniken.

Mobilnätet

Kartorna nedan visar datorberäknad täckning för mobilt tal, meddelanden och surf i Norrbotten. Det är emellertid många faktorer som påverkar den verkliga täckningen. Till exempel kan en mobilmast bli överbelastad när för många användare kopplar upp eller använder krävande webbtjänster

samtidigt. Detta innebär att täckningsområdet minskar. Framför allt kunder

11 http://www.cehis.se/

12 http://www.vardhandboken.se/texter/medicintekniska-produkter/oversikt/

(16)

som bor i utkanten av området kan då uppleva sämre kontakt med mobilnätet.

Täckning avgörs inte bara av nätet utan även hur miljön ser ut, exempelvis om man är inomhus eller utomhus eller om det är kuperad terräng eller skog där man befinner sig. Till sist handlar det också om hur tekniken ser ut i den mobil, surfplatta eller det mobila bredbandsmodem man använder.

Sammantaget kan alla dessa faktorer förbättra eller försämra täckningen.

Täckningskarta tal och meddelanden 2G och 3G13

Tillgänglighet för 2G- och 3G-nätet samt tillgänglighet för mobil data (surf) i 2G-nätet 2012.

Täckningskarta mobil surf 3G och 4G14

Tillgänglighet för mobil data (surf)

i 3G-nätet 2012.

13 Telias datorberäknade täckningskarta för mobilt tal och meddelanden 2012.

http://www.telia.se/privat/mobilt/mer-om-mobiltelefoni/tackning-hastighet/

14 Telias datorberäknade täckningskarta för mobil data och surf 2012.

http://www.telia.se/privat/mobilt/mer-om-mobiltelefoni/tackning-hastighet/

Tillgänglighet för mobil data (surf) i 4G-nätet 2012.

(17)

E-hälsa

Beredningarnas bedömningar

Det saknas en tydlig definition av vad som menas med e-hälsa. Begreppet har använts under beredningarnas dialog och har av en del medborgare upplevts som svårbegripligt och främmande. Begreppet finns definierat på alla nivåer och omfattar allt från rådgivning via 1177.se till exempelvis vårdkonsultation på distans.

En tydlig definition är viktig för att politiken ska kunna följa och utvärdera utvecklingen av e-hälsa. Medborgarna har ett behov av att kunna förstå och känna trygghet med utvecklingen.

Beredningarna noterar att viss e-hälsa bara används inom enstaka områden i länet. Ofta verkar det bero det på att någon eldsjäl inom personalen är beredd att lägga extra energi på att prova någonting nytt. Annan e-hälsa drivs och testas som projekt. De flesta försöken med distansöverbryggande vård har skett i projektform.

Införande

Beredningarna anser att landstinget ska fortsätta använda sig av de möjligheter som ny teknik möjliggör. Det gäller såväl verktyg för information och kommunikation som för distansöverbryggande vård.

Däremot måste införandet av e-hälsa ske vaksamt och följas upp löpande.

Uppföljningen ska redovisa såväl effekterna i verksamheten som patienternas upplevelse.

Dialogerna har visat en viss efterfrågan på information från landstinget om införandet av e-hälsa. Såväl beredningarna som medborgarna vill veta vart landstinget är på väg i frågan.

Medborgarna om e-hälsa

Även om få medborgare känner till e-tjänster som till exempel Mina vårdkontakter är många positivt inställda till att kommunicera med hälso- och sjukvården via datorn. Men frågan är inte helt enkel eftersom

medborgarna samtidigt har farhågor om ojämlik vård då tillgång till teknik, enskild förmåga och kunskap varierar.

En vanlig bild är att yngre personer står för den största delen av

datoranvändandet, men beredningarnas dialoger visar att även många äldre är aktiva. Trots detta ser beredningarna att norrbottningarnas inställning till e-hälsa till stor del är en generationsfråga.

Provtagning

I dagsläget måste många patienter besöka sin hälsocentral eller få besök av vårdpersonal för regelbundna provtagningar. Det kan till exempel handla om mätningar av blodsocker, blodtryck och PK/INR-värde15.

Dialogen visar att många medborgare är positivt inställda till att sköta provtagning själva eller med hjälp av någon närstående. Detta gäller alla åldersgrupper. Likaså kan många medborgare tänka sig att rapportera sina värden till hälsocentralen via datorn eller mobiltelefonen.

15 Vid behandling med läkemedlet Waran/Varan.

(18)

Detta skulle givetvis underlätta för patienten som slipper många och kanske långa resor till hälsocentralen. Samtidigt skulle vårdpersonalen kunna prioritera andra arbetsuppgifter än att ta relativt enkla prover.

Medborgarnas farhågor

Så fort digital kommunikation kommer på tal framhålls vikten av att e-hälsa införs som ett komplement till den traditionella vården. Möjligheten att kunna få personlig kontakt och vård måste upprätthållas.

Medborgare i framförallt glesbygd påpekar vikten av att tekniken måste vara driftssäker. Störningar skapar oro och osäkerhet. Många tvivlar på att e-hälsa kommer att bli verklighet i områden där inte ens det traditionella larmnumret 112 fungerar tillfredsställande. Tjänsterna måste också vara användarvänliga för annars kommer ingen att använda tekniken.

Dessutom har den personliga integriteten ofta kommit på tal i dialogerna.

Det är viktigt att man känner sig trygg med att ingen patientinformation hamnar i fel händer.

Mobilnät saknas i vissa delar av länet och är ibland underdimensionerade.

Näten belastas extra hårt vid exempelvis storhelger, festivaler, idrottsarrangemang och liknande. Ledamöterna noterar att problem förekommer i såväl tätort som i fjällvärld och skärgård.

Lokala skillnader i länet

Beredningarna har noterat skillnader i länet då det gäller inställningen till e- hälsa. I vissa områden med stora avstånd till sjukvården kan det finnas en rädsla att e-hälsan ersätter all närvaro av sjukvårdspersonal. Inom andra områden med samma förutsättningar verkar efterfrågan på e-tjänster vara större eftersom medborgarna ser detta som en möjlighet till bättre vård trots stora avstånd. Även i områden med stort vårdutbud finns en efterfrågan på e- tjänster.

Beredningarna mitt och syd konstaterade redan i förra årets rapport att det finns en efterfrågan av e-tjänster och service bland befolkningen och detta bekräftas i årets dialoger.

Beredning syd har mött förfrågningar om när e-tjänster kan erbjudas i exempelvis Arjeplogs ytterområden.

Språk

I Norrbotten talas många olika språk. Det är viktigt att all digital

kommunikation med landstinget sker på samma villkor som den muntliga.

Framför allt i nord och öst har dialogerna visat att språkfrågan är aktuell och viktig för den fortsatta utvecklingen av e-hälsa.

Beredningarnas förslag på utvecklingsområden

 För utveckling och breddinförande av e-hälsa måste det finnas en landstingsövergripande strategi.

 Det ska finnas information och utbildning till medborgarna då det gäller e-hälsa och de tjänster som landstinget erbjuder.

 Landstinget måste säkerställa e-tjänsternas funktion och driftssäkerhet.

(19)

Ansvar och rollfördelning

Resonemang

Hälso- och sjukvårdsberedningarna har i dialogen diskuterat rörelsen i ansvars- och rollfördelning. Å ena sidan från landstinget till medborgarna, å andra sidan från medborgarna till landstinget. Vilka krav ställer

medborgarna på landstinget idag och i framtiden? Vilka krav ställer landstinget på medborgarna?

Idag förväntar sig hälso- och sjukvården att patienterna ska göra mer själva än tidigare. Lika tydligt är det att patienterna har andra behov idag och förväntar sig mer och annat av hälso- och sjukvården.

Drivkrafter och konsekvenser

Det är svårt att konstatera rörelser av ansvarsglidning statistiskt.

Förskjutningen av roll och ansvar mellan medborgare och landstinget är mer ett fenomen än en uttalad utvecklingsstrategi inom svensk hälso- och sjukvård. Ännu svårare är det att förklara utvecklingens drivkrafter. Är det utbudet eller efterfrågan som driver hälso- och sjukvårdens utveckling framåt?

En annan intressant aspekt är vilka utmaningar intensiva utvecklingsfaser ställer på ett samhälle eller på en organisation. Hur upprätthåller landstinget en behovsprövad och etisk hållbar vård med patienten i centrum när

utvecklingen och möjligheterna skenar?

Det är för tidigt att dra några slutsatser om vilka konsekvenser roll- och ansvarsförskjutningen mellan parterna får för vården i Norrbotten.

Exempel på ny roll och nytt ansvar för medborgarna Återhämtning och rehabilitering sker oftare i hemmet

 Patienterna ligger allt kortare tid på sjukhus i takt med att vård och behandling utvecklas och effektiviseras.

 Sjukgymnastik på distans.

Ökat egenansvar inom sjukvården

 Patienter med kontinuerlig medicinering tar prover i hemmet som exempelvis blodtryck, blodsocker och PK/INR-värde16.

Ökat egenansvar inom hälsovården

 Hälsosamtalen hjälper individen att själv förebygga sjukdom.

 Istället för läkemedel eller behandling får patienten ibland fysisk aktivitet på recept.

Exempel på ny roll och nytt ansvar för landstinget

 Antalet vårdkontakter inom den vuxenpsykiatriska öppenvården orsakade av alkohol och droger har mer än tredubblats under åren 2010 till 2012 (från 1 681 till 6 180 vårdkontakter).

 Antalet fetmakirurgiska operationer ökade med 141 procent från 2008 till 2012.

 Mellan åren 2006 till 2012 har antalet besök på akutmottagningen i Sunderbyn ökat med 28 procent. Nästan hälften av ökningen har skett på

16 Vid behandling med läkemedlet Waran/Varan.

(20)

vardagar mellan klockan 10.00 till 19.00, det vill säga under den tid på dygnet då hälsocentralerna till stor del har öppet.

 Cirka sex procent av norrbottningarna är 80 år eller äldre och upptar cirka 27 procent av vårdtiden i länet.

 Antalet besök vid akutmottagningen i Sunderbyn av patienter i åldern 70 år och äldre har ökat med 35 procent från 2006 till 2012.

(21)

Ansvar och rollfördelning

Beredningarnas bedömningar

Medborgarna om medborgarnas ansvar

Många medborgare är positiva till att ta ett större ansvar genom att göra mer själv och ibland hemma, men också genom att vårda sin hälsa så att man mår bra längre.

Motiveringen är ofta subjektiv. Allt som förenklar för ”mig” är bra.

Samtidigt finns en insikt i att vårdapparaten är hårt ansatt och att ett ökat egenansvar är nödvändigt för att minska vårdbelastningen.

Medborgarna om hälso- och sjukvårdens ansvar

Många medborgare anser att förebyggande hälsovård är ett individansvar.

Samtidigt anser de att hälso- och sjukvården har kunskaperna och därmed ett ansvar att bistå med råd och upplysning. Medborgarna förstår att ansvaret för folkhälsofrågor inte bara är en utmaning för landstingen utan för hela

samhället som till exempel skola och föreningsliv.

Beredningarna anser att arbetet med förebyggande och stöttande insatser måste starta så tidigt som möjligt. Det finns behov av en bättre samverkan mellan föreningsliv samt lokala, regionala och statliga aktörer i länet.

Även om medborgarna är positivt inställda till att ta eget ansvar för den dagliga och enklare vården som exempelvis provtagningar finns alltid ett tydligt krav på landstingets stöd.

I framför allt nord och öst saknar medborgarna stödet från distriktssköterskor och mottagningar. Beredning nord vill även uppmärksamma den negativa miljöpåverkan som en ökning av bilresor för exempelvis enklare

provtagningar innebär.

Medborgare i mitt, nord och öst har även påtalat att det kan vara svårt att öka ansvaret för sin egen hälsa när kontinuiteten bland vårdpersonalen inte upprätthålls.

Förutsättningar för ökat egenansvar Jämlik hälso- och sjukvård

Ett ökat egenansvar för patienterna får inte leda till att klyftorna mellan starka och svaga grupper i samhället ökar. För att upprätthålla en jämlik vård och en jämlik hälsa behöver utsatta och svaga grupper landstingets stöd. Det ska alltid finnas där. För alla och oavsett levnadsvanor.

Besked, åtgärd och uppföljning

För att medborgarna ska kunna öka ansvaret för sin egen och närståendes hälsa finns det behov av ökat stöd från landstinget. Det handlar om tips och råd men också kunskap om sin egen hälsa. Allt för många påstår idag att det som skulle motivera dem att ta tag i sin hälsa är att de blir sjuka.

De hälsosamtal som landstinget infört är en viktig byggsten för att öka individens ansvar för den egna hälsan. Här får medborgarna hjälp med att reflektera över sina levnadsvanor. De får information om hur deras levnadsvanor påverkar hälsan och råd om hälsoförbättrande åtgärder.

Medborgarna har också ett behov av uppföljning. Att få bekräftat att den livsstilsförändring man gjort har haft effekt är inte bara bra för hälsan utan kan också motivera till att ta tag i andra osunda levnadsvanor.

(22)

Oro för framtiden

En generell och god hälso- och sjukvård är viktigt för den svenska

demokratin och välfärdsstaten. Kunskapen om och tillgången till densamma har stor betydelse för individens upplevda trygghet.

Hälso- och sjukvården har genomgått en snabb utveckling de senaste tio åren och patientens möte med vården har förändrats i många avseenden.

Vårdkoncentration, databaserad vård och vårdkommunikation samt fler valmöjligheter är några förändringar som ställt nya krav på patienterna.

Ett bra exempel på att medborgarna är tudelade framkommer i deras

inställning till e-hälsa. De flesta är positiva men också oroliga – men för helt olika saker och ibland av motsatta anledningar. Vissa befarar att e-hälsan utvecklas med motiv att spara pengar och att det blir en mekanisk vård som erbjuds de som inte förmår eller har råd att ta för sig. Andra fruktar att e- hälsa skapar en högkvalitativ gräddfil för välbeställda.

Ledamöterna i framförallt mitt och syd spårar en viss ambivalens bland befolkningen. Utveckling och effektivisering efterfrågas men förändringar oroar. Medborgarnas synpunkter ska inte tolkas som kritik utan mer som en konsekvens av bristande kunskaper och fri tolkning. Som mitt och syd redan nämnt baseras ofta medborgarnas uppfattning om landstinget på medias lösryckta och fragmentariska beskrivning.

Ledamöterna i öst har noterat att medborgarna är oroliga för att e-hälsan införs i syfte att vården ska spara pengar och minska personal.

Beredning syd vill särskilt poängtera behovet av att informera på mindre orter där fri tolkning och ryktesspridning idag får florera fritt. Ledamöterna upplever att medborgarna har ett lågt förtroende för landstinget men inte hälso- och sjukvården.

Landstingets informationsansvar

Ledamöterna i mitt och syd kan konstatera att det finns förtroende för landstingets information. Många skulle lyssna om det fanns en neutral informationskanal som beskrev utvecklingen inom landstinget.

Mitt och syd anser att en återkommande beskrivning av utvecklingen inom hälso- och sjukvården skulle förbättra tilliten till och förtroendet för länets hälso- och sjukvård.

Beredningarnas förslag på utvecklingsområden

 Utveckla kontinuiteten och den individuella uppföljningen av landstingets folkhälsoarbete.

 Landstinget måste utveckla en fungerande samverkan med andra aktörer runt folkhälsoarbetet.

(23)

Beredningarnas förslag

Hälso- och sjukvårdsberedningarna föreslår att landstingsfullmäktige beslutar uppdra åt landstingsstyrelsen:

 Att föreslå åtgärder som tillgodoser de behov beredningarna uppmärksammat samt återrapportera genomförda åtgärder till beredningarna enligt reglementet.

(24)

Ekonomisk redovisning

Redovisningen omfattar perioden november 2012-september 2013.

Hälso- och sjukvårdsberedning mitt

Årsbudget Utfall Resultat Arvoden och övriga

personalomkostnader 1 084 600 473 100 611 500 Omkostnader för

möte, information, återkoppling, mm

150 000 97 900 52 100

Summa 1 234 600 571 000 663 600

Hälso- och sjukvårdsberedning nord

Årsbudget Utfall Resultat Arvoden och övriga

personalomkostnader 829 400 182 400 647 000 Omkostnader för

möte, information, återkoppling, mm

150 000 97 100 52 900

Summa 979 400 279 500 699 900

Hälso- och sjukvårdsberedning syd

Årsbudget Utfall Resultat Arvoden och övriga

personalomkostnader

957 000 356 300 600 700

Omkostnader för möte, information, återkoppling, mm

150 000 118 600 31 400

Summa 1 107 000 474 900 632 100

Hälso- och sjukvårdsberedning öst

Årsbudget Utfall Resultat Arvoden och övriga

personalomkostnader

829 400 340 800 488 600

Omkostnader för möte, information, återkoppling, mm

150 000 77 800 72 200

Summa 979 400 418 600 560 800

(25)

Anteckningar

Hälso- och sjukvårdsberedningarnas tidigare uppdrag

2001 Primärvård 2002 Psykisk ohälsa 2003 Äldres behov

2004 Framtidens hälso- och sjukvård 2005 Framtidens hälso- och sjukvård 2006 Återkoppling till medborgarna 2007 Rehabilitering

2008 Barn och ungdomars hälsa, 0-6 år

2009 Barn och ungdomars hälsa, grundskole- och gymnasieåldern 2010 Egenvård

2011 Kvinnors och mäns behov av hälso- och sjukvård i Norrbotten

2012 Prioriteringar i morgondagens hälso- och sjukvård

(26)

www.nll.se

Referanslar

Benzer Belgeler

[r]

• Behov av en välplanerad organisation för äldres transporter till olika vårdgivare för äldre är ett uttryckt önskemål från äldrebefolkningen inom beredningsområdet.. •

• Beredningen anser att det finns behov av en central palliativ rådgiv- ningsenhet som kan svara för information till medborgarna, samt rådgiv- ning och utbildning av den personal

Beredningen har också uppfattat skillnader i tillgång till vård och stöd för barn och ungdom mellan kommunerna i beredningsområdet.. Beredningens svar på uppdraget i

Infogad sidfot, datum och sidnummer syns bara i utskrift (infoga genom fliken Infoga -> Sidhuvud/sidfot).

Beredningen anser att frågeställningarna man använt sig av har varit bra och att både ledamöterna och medborgarna varit engagerade vid dialogtillfällena.. Beredningen anser

Vid avstämningar under arbetsåret har ledamöterna reflekterat över vilka befolkningsgrupper man redan träffat och vilka man bör söka upp för att på så sätt kunna skapa sig

Inom division Länssjukvård finns behov att köpa in extern kompetens för ca 2 100 besök till en kostnad av 3 mnkr för att återställa det uppskjutna vårdbehovet. Divisionen har