Landstingsdirektörens rapport

Tam metin

(1)

Landstingsstyrelsen 3 september 2013

Landstingsdirektörens rapport

Muntlig information ... 2

Bilagor ... 2

Tillgänglighet och vårdgaranti ... 2

Säker vård ... 9

Förbättringsarbete ... 12

Nationella strokekampanjen ... 13

Kultur och utbildning ... 14

Morgonrock 24 maj ... 17

Initiativ för att återuppta flyglinjen mellan Luleå och Tromsö ... 17

Northern Sparsely Populated Areas (NSPA) ... 18

EU-Net ... 19

Rapportörsmöte i Europaforum Norra Sverige ... 19

Regionala utvecklingsmedel ... 20

Ny VD för Almi Företagspartner Nord AB ... 20

Nominering till Programmeringskommittén för kommande program inom Kolarctic ENI ... 21

Framtidens välfärd föds i innovationen ... 21

Omvärldsbevakat ... 22

(2)

Landstingsdirektörens rapport

Dnr 17-13

Muntlig information

 Sensia.

 Åtgärder för att säkra ett snabbt och säkert akut omhändertagande.

 Testbädd personcentrerad närsjukvård.

Bilagor

 Månadsrapport per juli 2013.

Tillgänglighet och vårdgaranti

Nationellt

Staten och Sveriges Kommuner och Landsting (SKL) har kommit överens om en prestationsbaserad modell för stimulansmedel, där krav på resultat är en förutsättning för att få del av de statliga pengarna. Överenskommelsen består av två delar. Dels en nationell satsning på tillgänglighet som omfattar sammanlagt 1 miljard kronor (Kömiljarden) och dels en särskild satsning för barn och unga med psykisk ohälsa (förstärkt vårdgaranti inom barn- och ungdomspsykiatrin) som omfattar 214 miljoner kronor. Den senare ingår för 2013 inte i kömiljardsöverenskommelsen, utan är en del av överenskommel- sen om stöd till riktade insatser inom området psykisk ohälsa.

Överenskommelse Kömiljarden 2013

I den nationella överenskommelsen för år 2013 har 988 miljoner kronor av- satts för prestationsbaserade stimulansmedel till landstingen. Överenskom- melsen omfattar dessutom 12 miljoner kronor avsett för SKL:s arbete med att utveckla olika vårdprocesser samt vidareutveckla informationen om och inrapporteringen av väntetider.

Tidigare krav på andel väntande med minst 70 procent inom 60 dagar kvar- står, nu som ett grundkrav. Nytt är dock att prestationsersättningen kommer att baseras på andel faktisk väntetid/genomförda förstabesök respektive op- eration/behandling inom 60 dagar som också ska uppgå till minst 70 procent.

Nytt för 2013 är också att större andel av pengarna än tidigare läggs på 80 procents måluppfyllelse.

Ett nationellt projekt gällande uppföljning av återbesök ska också genomfö- ras i SKL:s regi i syfte att vid projektets avslut i augusti 2013 resultera i en kvalitetssäkrad modell för uppföljning av återbesök som landstingen sedan ska införa och för november och december månad 2013 rapportera till den nationella väntetidsdatabasen.

Till de landsting och regioner som klarar minst 70 procents måluppfyllelse fördelas 694 miljoner kronor i förhållande till landstingens storlek. Medel fördelas i två lika delar för besök respektive behandling inom den planerade specialiserade vården. Återstående 294 miljoner kronor fördelas till de lands- ting och regioner som når målet att minst 80 procent av patienterna har vän- tat 60 dagar eller kortare. Avstämningar görs månadsvis hela året och medel kommer att fördelas utifrån resultaten vid varje månadsavstämning.

Utbetalning sker i början av 2014 baserat på uppnådda resultat under peri-

(3)

månad). De landsting som når 80 procent, får dela på cirka 12,25 miljoner kronor varje månad samt de som når 70 procent får dela på irkca 29,9 miljo- ner kronor per månad, för besök respektive behandling.

Resultaten för varje månad beräknas genom att antalet genomförda första- besök respektive operation/behandling 60 dagar eller kortare (0–60) per må- nad divideras med totalt antal genomförda förstabesök respektive operat- ion/behandling per månad, inklusive patientvald väntan. Fördelningen mel- lan landstingen sker i relation till befolkningsandel.

Utfallet för perioden januari–april 2013 för besök ser ut på följande sätt:

Januari Februari Mars April

Antal landsting som

klarat minst 70 % 15 av 21 15 av 21 17 av 21 15 av 21 Antal landsting som

klarat minst 80 %

4 av 21 6 av 21 14 av 21 12 av 21

Norrbottens resultat 76 % 70 % 78,8 % 78,8 %

Pengar för 70 % 896 000 kr 896 000 kr 857 000 kr 896 000 kr

Pengar för 80 % 0 kr 0 kr 0 kr 0 kr

Pengar totalt: 896 000 kr 896 000 kr 857 000 kr 896 000 kr

Utfallet för perioden maj–augusti 2013 för besök ser ut på följande sätt:

Maj Juni Juli Augusti

Antal landsting som

klarat minst 70 % 16 av 21 16 av 21* * *

Antal landsting som klarat minst 80 %

8 av 21 13 av 21 * *

Norrbottens resultat 80 % 80 % 80,1 %** *

Pengar för 70 % 882 000 kr 870 000 kr 0 kr *

Pengar för 80 % 806 000 kr 496 000 kr 0 kr *

Pengar totalt: 1 688 000 kr 1 366 000 kr 0 kr *

* Resultatet ännu ej tillgängligt.

** Klarar dock ej grundkravet 70 procent väntande 60 dagar eller kortare, därför ingen utdel- ning.

Utfallet för perioden januari–april 2013 för operation/åtgärder ser ut på föl- jande sätt:

Januari Februari Mars April

Antal landsting som

klarat minst 70 % 8 av 21 8 av 21 14 av 21 14 av 21 Antal landsting som

klarat minst 80 % 1 av 21 1 av 21 5 av 21 6 av 21

Norrbottens resultat 72 % 74,5 % 82,8 % 80 %

Pengar för 70 % 1 693 000 kr 1 693 000 kr 932 000 kr 931 000 kr Pengar för 80 % 0 kr 0 kr 2 546 000 kr 1 348 000 kr Pengar totalt: 1 693 000 kr 1 693 000 kr 3 478 000 kr 2 279 000 kr

Utfallet för perioden maj–augusti 2013 för operation/åtgärder ser ut på föl- jande sätt:

Maj Juni Juli Augusti

Antal landsting som

klarat minst 70 % 12 av 21 12 av 21 * *

Antal landsting som

klarat minst 80 % 4 av 21 9 av 21 * *

Norrbottens resultat 68 % 67 % 72,4 %** *

Pengar för 70 % 0 kr 0 kr 0 kr *

Pengar för 80 % 0 kr 0 kr 0 kr *

Pengar totalt: 0 kr 0 kr 0 kr *

(4)

* Resultatet ännu ej tillgängligt.

** Klarar dock ej grundkravet 70 procent väntande 60 dagar eller kortare, därför ingen utdel- ning.

Överenskommelse barn och unga med psykisk ohälsa 2013

Villkoren är de samma som föregående år. Till de landsting som når målupp- fyllelse fördelas 214 miljoner kronor i förhållande till landstingens storlek.

Medel fördelas i två lika delar för första bedömning respektive fördjupad utredning/behandling. Kravet är som tidigare att minst 90 procent av barn och unga med beslut om en första bedömning inom den specialiserade barn och ungdomspsykiatrin, eller annan verksamhet med uppdrag kring psykisk ohälsa, har fått en första bedömning inom 30 dagar. Det gäller också att minst 80 procent av barn och unga med beslut om en fördjupad utred- ning/behandling inom den specialiserade barn- och ungdomspsykiatrin, eller annan verksamhet med uppdrag kring psykisk ohälsa, har påbörjat fördjupad utredning/behandling inom 30 dagar. Även för 2013 är avstämningsperioden januari–oktober.

Återbesök

Ett av kraven i kömiljardsöverenskommelsen för 2013 är att SKL tillsam- mans med landstingen bedriver utvecklingsarbete för att det ska bli lättare att följa patientens väg genom vården. Projektet ”Uppföljning av återbesök inom den planerad specialiserad vård” ska vid projektets avslut den 31 au- gusti resultera i en kvalitetssäkrad modell för uppföljning av återbesök.

Landstingen ska införa modellen och redovisa uppföljning av återbesök till den nationella väntetidsdatabasen för november och december månad 2013.

Landstinget har deltagit i projektet och har under våren testat att rapportera återbesök till väntetidsdatabasen. Syftet är att landstingen ska kunna belönas för flera led i patientens hela väg genom vårdkedjan och att det ska vara en del av 2014 års överenskommelse.

Norrbotten

När det gäller den specialiserade vården har Norrbotten valt att sätta kortare tidsgränser (än den nationella vårdgarantin som är 90 dagar) som mål. Klarar man målet om 60 dagar innebär detta också att man klarar den nationella vårdgarantin. I dagsläget klarar de flesta verksamheter vårdgarantin, förutom ett fåtal verksamheter som fortfarande har problem. I denna rapport redovi- sas därför endast kömiljardsuppfyllelsen för den specialiserade vården, det vill säga andel besök och behandlingar inom 60 dagar.

Primärvården – telefontillgänglighet (0:an)

Sedan min förra rapport till styrelsen har hälsocentralerna Forsen och Malm- berget i Gällivare slagits ihop till Laponia hälsocentral. Sensias hälsocen- traler i Luleå, Boden samt Piteå har begärts i konkurs och har därmed stängts från den 1 juli. Detta påverkar till viss del juli månads siffror jämfört med juni månad.

I juli besvarades 87 procent av alla inkommande telefonsamtal till primär- vården vilket är en nedgång jämfört med föregående månader.

Elva av länets hälsocentraler hade 100 procents telefontillgänglighet trots

semestertider, det vill säga alla telefonsamtal besvarades. Sämst telefontill-

gänglighet hade Stadsvikens hälsocentral med 58 procent besvarade samtal.

(5)

Telefontillgänglighet i primärvården Norrbotten, januari–april 2013

Månad Totalt antal samtal Andel besvarade samtal

Januari 64 985 91 %

Februari 58 612 94 %

Mars 57 818 91 %

April 64 400 89 %

Maj 60 644 93 %

Juni 47 710 92 %

Juli 59 659 87 %

Primärvården - läkarbesök inom 7 dagar (7:an)

I juli månad fick 96 procent av länets patienter ett läkarbesök inom sju dagar i primärvården, vilket är årets bästa resultat. På elva av länets hälsocentraler får 95 procent eller fler sitt läkarbesök inom vårdgarantins sju dagar. Fem hälsocentraler kunde ge samtliga patienter ett läkarbesök inom vårdgarantins sju dagar. Sämst tillgänglighet till läkarbesök hade Arvidsjaurs och Överka- lix hälsocentraler med 87 procent.

Läkarbesök i primärvården Norrbotten, januari–april 2013

Månad Läkarbesök (exkl PvV) Andel läkarbesök inom 7 dgr

Januari 14 831 91 %

Februari 13 057 91 %

Mars 12 958 91 %

April 13 157 91 %

Maj 12 759 90 %

Juni 10 695 93 %

Juli 13 183 96

PvV=Patientvald väntan.

Resultat för primärvården per hälsocentral

Primärvårdens tillgänglighetsresultat för juli 2013 visas i tabellen nedan (föregående månads resultat inom parentes):

Hälsocentral Totalt antal

samtal Andel besva-

rade samtal Läkarbesök

(exkl PvV) Andel läkar- besök inom 7

dgr Totalt 59 659 (47 710) 87 % (92 %) 13 183 (10 695) 96 % (93 %) Adviva HC 1 884 (1 629) 93 % (100 %) 425 (267) 91 % (91 %) Arjeplogs HC 751 (620) 99 % (99 %) 231 (183) 91 % (91 %) Arvidsjaurs HC 1 005 (953) 99 % (99 %) 475 (357) 87 % (93 %) Bergnäsets HC 1 924 (1 552) 98 % (98 %) 555 (457) 100 % (99 %) Björknäs HC 2 481 (1 867) 99 % (100 %) 660 (470) 97 % (96 %) Björkskatans HC 1 130 (916) 99 % (99 %) 296 (219) 93 % (97 %) Cederkliniken 3 198 (2 043) 68 % (85 %) 358 (332) 95 % (95 %) Erikslunds HC 1 701 (1 321) 90 % (78 %) 315 (235) 94 % (93 %)

Forsens HC* - *(599) - *(94 %) - * (101) - * (88 %)

Furunäsets HC** 0** (749) 0** (93 %) 0** (85) 0** (80 %) Gammelstads HC 2 129 (1 804) 100 % (100%) 462 (375) 93 % (85 %) Granitens HC 1 945 (3 085) 65 % (70 %) 309 (486) 98 % (94 %) Grytnäs HC 1 495 (1 455) 97 % (93 %) 369 (270) 92 % (93 %) Haparanda HC 1 849 (1 565) 100 % (99 %) 535 (457) 96 % (92 %) Hertsö HC 1 205 (960) 92 % (97 %) 321 (161) 99 % (98 %) Hortlax HC 1 555 (1 222) 100 % (100%) 464 (382) 99 % (100 %) Jokkmokks HC 640 (541) 100 % (99 %) 217 (206) 100 % (96 %) Kalix HC 3 093 (2 490) 93 % (95 %) 590 (464) 94 % (86 %) Laponia HC* 2 402* (-) 98 %* (-) 624 (- *) 85,2 % (- *) Malmbergets HC* - * (1 718) - * (96%) - * (90) - * (89 %)

(6)

Hälsocentral Totalt antal

samtal Andel besva-

rade samtal Läkarbesök

(exkl PvV) Andel läkar- besök inom 7

dgr Malmens HC 2 069 (1 032) 79 % (85 %) 544 (188) 100 % (84 %) Mjölkuddens HC 1 503 (1 143) 100 % (99 %) 336 (219) 93 % (92 %) Norrfjärdens HC*** 0*** (537) 0*** (91 %) 0***(68) 0*** (100 %) Pajala HC 1 571 (1 429) 100 % (99 %) 254 (158) 98 % (97 %) Piteå HC 3 854 (1 800) 75 % (91 %) 408 (228) 100 % (97 %) Porsöns HC 1 134 (991) 100 % (95 %) 338 (380) 93 % (90 %) Råneå HC 1 099 (981) 98 % (100 %) 264 (223) 94 % (95 %) Sandens HC 2 332 (1 840) 100 % (100%) 1 007 (656) 100 % (100 %) Sensia HC, Bo-

den**** - ****() - ***() - ****(192) - ****(85 %)

Sensia HC, Lu- leå****

- ****() - ****() - ****(359) - ****(94 %) Sensia HC, Pi-

teå****

- ****() - ****() - ****(102) - ****(91 %) Stadsvikens HC 4 907 (2 641) 58 % (97 %) 1 019 (606) 99 % (98 %) Vittangi primärvård 560 (416) 100 %(96 %) 80 (103) 99 % (93 %) Älvsbyns HC 2 233 (2 051) 87 % (78 %) 518 (348) 88 % (75 %) Öjeby HC 3 417 (2 338) 73 % (73 %) 486 (306) 98 % (97 %) Örnäsets HC 2 449 (1 688) 71 % (84 %) 654 (430) 91 % (91 %) Överkalix HC 1 049 (858) 100 % (100%) 299 (228) 87 % (78 %) Övertorneå HC 1 095 100 % (100%) 393 (304) 98 % (96 %) PvV=Patientvald väntan.

* Forsens HC och Malmbergets HC har från 15 juni slagits ihop till Laponia HC.

**Under juli månad har Piteå hälsocentral har tagit Furunäsets samtal/patienter.

***Under juli har Öjebyns hälsocentral har tagit Norrfjärdens samtal/patienter.

****Sensias hälsocentraler stängdes den 24 juni.

Besök inom specialiserade vården (60)

Av de patienter som stod och väntade på ett första besök den sista juli hade 65,1 procent väntat 60 dagar eller kortare. Av samtliga genomförda besök under juli månad genomfördes 80,1 procent inom 60 dagar eller kortare.

Norrbotten uppfyller således inte grundkravet och klarar därför inte målupp- fyllelsen för kömiljarden gällande besök.

Besök i Norrbotten, specialiserad vård, januari–juli 2013 Månad Totalt antal

väntande (exkl MoV*)

Andel väntande 60 dgr och kor- tare (kömiljard, grundkrav minst

70 %)

Totalt antal genomförda

(exkl MoV*)

Faktisk vänte- tid (andel genomförda inom 60 dgr, exkl MoV*)

Januari 6 080 71,7 % 4 372 75,7 %

Februari 5 774 78,1 % 4 043 70,0 %

Mars 5 608 78,9 % 3 886 78,8 %

April 5 682 80,1 % 4 422 78,8 %

Maj 5 250 79,7 % 4 296 79,5 %

Juni 5 351 77,0 % 3 257 80,4 %

Juli 6 014 65,1 % 2 671 80,1 %

*MoV = Medicinskt orsakad väntan.

I tabellen nedan redovisas tillgängligheten för besök för juli 2013 uppdelat

på olika verksamhetsområden och specialiteter (föregående månads resultat

inom parentes).

(7)

Verksamhets- område:

- specialitet

Totalt antal väntande (exkl MoV*)

Andel väntande 60 dgr och kortare (kömil- jard, grundkrav

minst 70 %)

Totalt antal genomförda

(exkl MoV*)

Faktisk vänte- tid (andel ge- nomförda inom

60 dgr, exkl MoV*) Kirurgi totalt 4 270 (3 650) 67,4 % (80,3 %) 1 899 (2 370) 81 % (81,1 %) - Allmän kirurgi 816 (682) 77,5 % (91,5 %) 366 (489) 86,1 % (87,5%) - Kvinnosjuk-

vård

358 (325) 91,6 % (96,9 %) 530 (507) 98,1 % (98 %) - Ortopedi 994 (798) 70,2 % (92,5 %) 261 (392) 66,3 % (75 %) - Urologi 335 (282) 72,8 % (83,7 %) 113 (137) 67,3 % (78,1%) - Ögonsjukvård 1 117 (1 008) 44,9 % (53,2 %) 383 (506) 72,3 % (63,2% ) - Öron-näsa-

hals

650 (555) 72,8 % (87 %) 246 (339) 72 % (81,1 %) Medicin totalt 1 627 (1 525) 58,0 % (67,7 %) 644 (705) 77 % (75,7 %) - Allmän intern-

medicin 384 (331) 70,8 % (83,7 %) 97 (187) 76,4 % (81,3 ) -Barn- och

ungdomsmedi- cin

221 (223) 69,2 % (76,2 %) 149 (193) 75,2% (93,3%)

- Endokrinologi 19 (13) 47,4 % (76,9 %) 4 (7) 75 % (85,7 %)

- Hematologi 8 (4) 87,5 % (75 %) 5 (4) 80 % (50 %)

- Hjärtsjukvård 91 (82) 42,9 % (61 %) 23 (22) 73,9 % (81,8 % ) - Hudsjukvård 150 (167) 78,7 % (86,2 %) 160 (73) 91,3 % (82,2%) - Lungsjukvård 374 (325) 24,3 % (23,4 %) 12 (30) 50 % (53,3 %) - Mag- och

tarmsjukvård 156 (137) 55,8 % (80,3 %) 26 (28) 61,5 % (67,9%) - Neurologi 75 (120) 77,3 % (73,3 %) 95 (89) 63,2 % (36 %) - Njurmedicin 30 (28) 43,3 % (67,9 %) 6 (7) 50 % (42,9 %) - Reumatisk

sjukvård 107 (76) 78,5 % (86,8 %) 31 (59) 83,9 % (67,8 % ) - Spec smärt-

mottagning 12 (19) 100 % (100 %) 6 (6) 100 % (100 %) Psykiatri - barn 32 (27) 81,3 % (96,3 %) 8 (91) 100 % (97,8 %) Psykiatri - vuxna 85 (149) 85,9 % (87,9 %) 120 (91) 80,8 % (83,5 % ) NLL totalt 6 014 (5 351) 65,1 % (77 %) 2 671 (3 257) 80,1 % (80,4 % )

*MoV = Medicinskt orsakad väntan.

Ungefär två tredjedelar av verksamheterna klarar grundkravet för kömiljar- den, det vill säga minst 70 procent av de väntande patienterna den sista juli hade väntat 60 dagar eller kortare, trots sommar och semestertid. Exempel på verksamheter som fortfarande har problem att klara grundkravet är lungsjuk- vården (24,3 procent), hjärtsjukvården

(42,9 procent)

, njurmedicin (43,3 pro- cent) och ögonsjukvården (44,9 procent).

Av de verksamheter som klarar grundkravet är det ungefär hälften som under juli månad klarar att genomföra minst 70 procent av besöken inom 60 dagar eller kortare.

Operationer/åtgärder inom specialiserade vården (60)

Av de patienter som stod och väntade på en operation/behandling den sista

juli hade 59,8 procent väntat 60 dagar eller kortare. Av samtliga genomförda

operationer/behandlingar under juli månad genomfördes 72,4 procent inom

60 dagar eller kortare. Norrbotten uppfyller således inte grundkravet och

klarar därför inte måluppfyllelsen för kömiljarden gällande operat-

ion/åtgärder.

(8)

Operation/åtgärd, inklusive övriga, specialiserad vård i Norrbotten januari–juli 2013 Månad Totalt antal

väntande (exkl MoV*)

Andel väntande 60 dgr och kor- tare (kömiljard, grundkrav minst

70 %)

Totalt antal genomförda

(exkl MoV*)

Faktisk vänte- tid (andel genomförda inom 60 dgr, exkl MoV*)

Januari 1 726 85,1 % 1 417 71,8 %

Februari 1 868 89,3 % 1 228 74,5 %

Mars 1 926 90,3 % 1 130 82,8 %

April 2 176 87,1 % 1 273 79,9 %

Maj 1 980 84,9 % 1 303 68,5 %

Juni 1 824 77,2 % 1 076 66,9 %

Juli 1 964 59,8 % 776 72,4 %

*MoV = Medicinskt orsakad väntan.

I tabellen nedan redovisas tillgängligheten för operationer/åtgärder för juli 2013 uppdelat på olika verksamhetsområden och specialiteter (föregående månads resultat inom parentes).

Verksamhets-

område: Totalt antal väntande (exkl MoV*)

Andel väntande 60 dgr och kortare (kömil- jard, grundkrav

minst 70 %)

Totalt antal genomförda

(exkl MoV*)

Faktisk vänte- tid (andel genomförda inom 60 dgr, exkl MoV*) Gynekologi 171 (140) 63,2 % (97,9 %) 98 (138) 94,9 % (88,4 %) Handkirurgi 93 (74) 59,1 % (63,5 %) 21 (33) 66,7 % (42,4 %) Kirurgi 253 (203) 66,8 % (80,3 %) 163 (204) 93,3 % (88,2 %) Ortopedi 424 (364) 53,5 % (74,2 %) 89 (214) 77,5 % (54,2 %) Plastikkirurgi 19 (15) 57,9 % (73,3 %) 0 (3) 0 (33,3%)

Ryggkirurgi 44 (41) 36,4 % (58,5 %) 2 (0) 100 % (0)

Thoraxkirurgi 14 (4) 64,3 % (75 %) 0 (0) 0 (0)

Urologi 118 (86) 60,2 % (87,2 %) 32 (39) 75 % (82,1 %) Ögonsjukvård 609 (678) 58,9 % (71,7 %) 269 (276) 43,1 % (38,8%) Öron-näsa-hals 219 (219) 68 % (88,1 %) 102 (169) 90,2 % (87,6 %) NLL totalt 1 964 (1 824) 59,8 % (77,2 %) 776 (1 076) 72,4 % (66,9 %)

*MoV = Medicinskt orsakad väntan.

I juli klarar ingen verksamhet grundkravet i kömiljarden, det vill säga minst 70 procent av de väntande patienterna hade väntat 60 dagar eller kortare.

Anledningen till detta är under sommaren neddragen planerad operations- verksamhet. Flertalet verksamheter klarar dock att under juli genomföra minst 70 procent av operationerna/åtgärderna inom 60 dagar. Två verksam- heter har inte genomfört några operationer/åtgärder under juli månad (plastikkirurgin och thoraxkirurgin).

Barn och unga med psykisk ohälsa

I tabellen nedan redovisas tillgängligheten för barn- och ungdomspsykiatrin

när det gäller första besök samt fördjupad utredning/behandling.

(9)

Barn- och ungdomspsykiatri i Norrbotten, Faktisk väntetid, juli 2013 (föregående må- nads resultat inom parentes):

Ovanstående resultat innebär att landstinget för juli månad klarar målet för gällande fördjupad utredning/behandling, men inte för besök. Det genom- snittliga resultatet till och med juli månad visar att Norrbotten klarar målupp- fyllelsen för stimulansmedlen gällande fördjupad utredning/behandling, men inte för besök.

Säker vård

Tillsyn av vårdgivarens riskförebyggande arbete inför semesterperioden sommaren 2013

Socialstyrelsen har tidigare uppmärksammat allvarliga patientsäkerhetsrisker i hälso- och sjukvården under sommartid. Riskerna har varit relaterade till bemanning, bristande kompetens och minskat antal vårdplatser. Inspektionen för vård och omsorg (IVO) har därför beslutat göra en granskning och tillsyn av den specialiserade somatiska och psykiatriska slutenvården, inklusive rättspsykiatriska vården inom samtliga landsting i norra regionen. I början av juli lämnade landstinget in en redogörelse och svar till IVO över vilka verk- samheter som inför semesterperioden utfört riskanalyser gällande patientsä- kerheten samt vilka åtgärder som vidtagits utifrån de identifierade riskerna.

Riskanalyser är inte genomförda i någon större utsträckning. Däremot har de flesta verksamheterna genomfört riskbedömningar inför semesterperioden.

Förebyggande åtgärder är vidtagna på övergripande nivå, verksamhetsnivå och enhetsnivå.

Under hösten kommer IVO att följa upp hur landstingen inom ramen för egenkontroll följt upp effekterna av de riskförebyggande åtgärderna. Därför är det viktigt att uppföljningen av semesterperioden genomförs strukturerat och utvärderas för att användas som underlag inför nästa planering av se- mesterperiod.

Förbättringsarbete med att kvalitetssäkra läkemedelsprocessen

Under perioden 1 september–31 december 2013 kommer ortopedkliniken att starta ett förbättringsarbete i Piteå. Syftet är att minska läkemedelsfel i sam- band med operation och målet att kvalitetssäkra läkemedelsprocesser, öka patientsäkerheten i läkemedelshanteringen och vid utskrivning kunna ge en god information till patienter och närstående. Detta förväntas också leda till ett förbättrat teamarbete mellan läkare och sjuksköterskor. Förbättringsar- betet finansieras till största delen av patientsäkerhetspengar. Förbättringsar-

Norrbotten Totalt antal

genomförda (exkl PvV och

MoV)

Genomförda inom 30 dgr (exkl MoV)

Andel genom- förda inom 30

dgr

Genomsnitt andel ge- nomförda

januari- oktober

2013 Besök

(måluppfyllelse, minst 90 % inom 30 dgr)

8 (84) 7 (76) 87,5 % (90,5 %) 88,5 %

Fördjupad utredn/behandl (måluppfyllelse, minst 80 % inom 30 dgr)

1 (44) 1 (38) 100 % (86,4 %) 81,3 %

(10)

betet kommer att utvärderas under och efter testperioden. Förhoppningen är att arbetssättet ska kunna användas på andra enheter inom sjukvården.

Läkemedel

Landstingets övergripande mål är att läkemedlen som används i länet ska vara medicinskt ändamålsenliga, och användningen ska grundas på evidens och beprövad erfarenhet. Läkemedelsanvändningen och processerna för läkemedelshantering och läkemedelsförsörjning ska vara patientsäker, kost- nadseffektiv, jämlik och miljöanpassad.

Antalet genomförda läkemedelsgenomgångar i sjukvården ökar. De flesta kliniker i primärvården och på sjukhusen har nu inrättat rutiner för att er- bjuda läkemedelsgenomgång och läkemedelsberättelse till patienter med behov av detta.

I slutet av maj togs ytterligare ett steg i den nya läkemedelsförsörjningen då e-handel infördes fullt ut i det nya beställningssystemet för läkemedel.

I augusti har länets kommunapotekare börjat sitt arbete med att stödja kom- muner och primärvård i arbetet med att upprätthålla en god läkemedelsan- vändning hos länets äldre. Kommunapotekaren kommer att genomföra ut- bildning och arbeta med läkemedelsgenomgångar fram till sommaren 2014.

Antibiotikaförskrivningen

Antibiotikaförskrivningen minskar totalt för landstinget visar resultat till och med juni månad. Det är främst inom öppenvården som förskrivningen mins- kar. Inom slutenvården ses fortfarande en förhållandevis hög förskrivning.

Det nationella målet gällande antibiotikaförskrivningen borde kunna uppnås för i år. Målet innebär ett uppvisat resultat med minskning av recept/1 000 invånare, verka för ökad följsamhet till behandlingsriktlinjerna samt att mer än 50 procent av förskrivarna förses med data på förskrivning. Dock måste det påbörjade arbetet med att analysera statistiken, återkoppla och följa upp fortsätter för att kunna stödja processen och minska förskrivningen på alla nivåer, fortsätta med oförminskad styrka.

Diagrammet visar antibiotika (J01 exklusive metenamin) försålt på recept, per län, alla åldrar per 1 000 invånare och 12-månadersperiod.

0 50 100 150 200 250 300 350 400 450

Skåne Stockholm Västra Götaland Gotland Västmanland Riket Uppsala Halland Kronoberg Blekinge Kalmar dermanland Östertland Värmland Västernorrland Örebro nköping Norrbotten Gävleborg Dalarna Jämtland Västerbotten

juli 2010-juni 2011 juli 2011-juni 2012 juli 2012-juni 2013 Mål

(11)

Riskanalyser

All hälso- och sjukvård som omfattas av hälso- och sjukvårdslagen, tand- vårdslagen och patientsäkerhetslagen är skyldig att systematiskt utföra riska- nalyser. Detta för att vårdgivaren ska kunna vidta de åtgärder som behövs för att förebygga att patienter drabbas av vårdskador. Patientsäkerhetsrådet har därför startat en utbildning i metoden riskanalys. Den riktar sig till medarbe- tare i landstinget som har/kommer att ha ett särskilt ansvar eller uppdrag att arbeta med riskanalyser för att öka patientsäkerheten.

Utbildningen baseras på Riskanalys & Händelseanalys, handbok för patient- säkerhetsarbete. Deltagarna i den första kursen genomförde riskanalyser på processer i den egna verksamheten samt förslag på åtgärder som eliminerade eller minskade riskerna. Under hösten startar en ny utbildning. Antalet an- sökningar visar på ett stort intresse och patientsäkerhetsrådet planerar för två utbildningstillfällen under 2014.

Markörbaserad journalgranskning

Markörbaserad journalgransknig ingår i överenskommelsen om att förbättra patientsäkerheten i vården som Sveriges Kommuner och Landsting tecknat med staten. Det innebär att journaler granskas från patienter i efterhand för att leta efter skador som uppstått. Vårdskada är en skada som vården hade kunnat undvika. I årets patientsäkerhetsöverenskommelse ska förutom sjuk- husövergripande granskningar även klinikvisa granskningar genomföras.

Ett landstingsövergripande team bestående av fyra sjuksköterskor och två chefläkare genomför granskningar i sluten somatisk vård vid våra fem sjuk- hus och omfattar totalt 110 journaler per månad. Klinikgranskning görs även vid kirurgkliniken Sunderby sjukhus och Gällivare sjukhus, totalt tio journa- ler per månad. Resultaten i granskningen bekräftar tidigare kunskap om vårdskador och stämmer överens med de tidigare identifierade riskområdena i vården. Inga långtgående slutsatser kan ännu dras eftersom materialet är för litet.

Åtgärd för att minska vårdrelaterade infektioner

Utifrån resultat av mätningar av vårdrelaterade infektioner och den markör- baserade journalgranskningen planerar patientsäkerhetsrådet starta upp åt- gärder för att minska urinvägsinfektionerna hos patienter med urinvägskate- ter, som är den vanligaste orsaken till vårdrelaterade infektioner. Målet är att det på enheterna ska finnas en sjuksköterska med särskilt ansvar för patienter med urinvägskateter. Initialt under hösten planeras en temadag med föreläs- ningar och diskussioner.

Patientsäkerhetskulturmätning

I överenskommelsen som Sveriges Kommuner och Landsting tecknat med

staten är en ett av grundkraven att landstinget ska ha utarbetat en eller flera

uppdaterade handlingsplaner för 2013. De ska innehålla mål för patientsä-

kerhetskulturen och visa på patientnyttan. Ett av målen är att genomföra en

ny mätning. Den är fastställd till vecka 42–44 och patientsäkerhetsrådet an-

svarar för planering och genomförande. Syftet är att kartlägga styrkor och

svagheter i patientsäkerhetskulturen, om det finns förutsättningar för hög

patientsäkerhet hos medarbetare och ledare samt att tydliggöra förbättrings-

områden.

(12)

Överbeläggningar

Sedan hösten 2012 mäter alla landsting och regioner överbeläggningar och antalet utlokaliserade patienter på sjukhusen. Syftet är att få en bra överblick över överbeläggningarna och att landstingen hittar nya vägar och lär av varandra för att minska överbeläggningarna.

I Norrbotten visar mätningarna att överbeläggningar finns på ett flertal en- heter. Men mätningarna visar också att det på andra enheter finns lediga vårdplatser. En närmare analys krävs för att kunna dra några slutsatser av resultatet.

Förbättringsarbete

Stipendium för bästa förbättrings- och utvecklingsarbete i vården

För sjunde året i rad delades ett stipendium ut för bästa förbättrings- och utvecklingsarbete i vården. Bland kriterierna ingår att mottagarna ska ha gjort förbättringar för patienter som kan mätas och är varaktiga, att patien- terna ska ha medverkat i förbättringsarbetet samt att erfarenheterna sprids.

Stipendiet kan sökas av anställda inom landstinget. En jury av sakkunniga från olika delar av landet bedömer ansökningarna utifrån fastställda kriterier.

I år hade åtta ansökningar kommit in.

Det blev kirurg-, urolog- och endoskopimottagningen på Kiruna sjukhus som fick 2013 års stipendium på 100 000 kronor. Stipendiet delades ut i samband med landstingsfullmäktiges sammanträde i Haparanda den 12 juni.

Juryns motivering var följande: ”Syftet med förbättringsarbetet på kirurg-, urolog- och endoskopimottagningen vid Kiruna sjukhus är att patienterna ska ha hög tillgänglighet till en evidensbaserad, effektiv och säker vård. Med målmedvetet arbete där resurserna används mer flexibelt har man visat att detta går att uppnå”.

Genom det patientcentrerade och uthålliga förbättringsarbetet har tillgäng- ligheten, patientsäkerheten och kvaliteten på mottagningsarbetet ökat. Sam- tidigt har det nya arbetssättet och ny teknik medfört tids- och kostnadsvins- ter, inte minst för patienterna som besparas många resor.

Medarbetarna vid mottagningen har, genom sitt arbete i nära samverkan med patienter och med utgångspunkt i landstingets mål för God vård, genomfört förändringar av flera viktiga rutiner. Ledningen driver arbetet med en med- veten och uttalad förbättringsstrategi och arbetssättet är väl integrerat i verk- samheten.

Utvecklingen av mottagningen är ett föredöme inom vården och ett utmärkt exempel på hur man genom att inta patientens perspektiv kan åstadkomma betydande förbättringar och tillgång till vård samtidigt som landstingets re- surser används mer effektivt.

Inspirationsdag

En inspirationsdag om förbättrings- och utvecklingsarbete anordnades i slu- tet på maj. Målgruppen var samtliga medarbetare i landstinget och de hälso- centraler som tillhör Vårdval Norrbotten. Drygt 200 deltagare samlades för att ta del av föreläsningar om förbättringsarbeten och den posterutställning från verksamheten som presenterades. Utöver medarbetare från landstinget så medverkade några externa föreläsare.

Dagen inleddes med att David Visscher, tidigare coach för Plannja basket,

(13)

skapa en god kultur på arbetsplatsen. Som chef är det viktigt att visa medar- betarna respekt och ge feedback.

Lisbet Eriksson från sjukgymnastiken på Sunderby sjukhus informerade om

”Sjukgymnastik på distans” som är ett e-hälsa projekt och rönt stor upp- märksamhet. 2012 fick de landstingets stipendium för bästa förbättringsar- bete. Carola Wallstål från ortopedkliniken vid Piteå älvdals sjukhus, vinnare av stipendiet år 2011, presenterade deras vinnande koncept. Det går ut på att systematiskt och uthålligt mäta och genomföra förändringar i små steg.

Kjell Ivarsson, divisionschef i Skåne och tidigare verksamhetschef på Akut- centrum i Helsingborg, berättade om hur man där arbetat med förbättring och utveckling av verksamheten. Visionen var att skapa Skånes bästa akut- sjukhus och målet att skapa mervärde för patienten. All personal ska invol- veras. Medarbetarkraften är viktig. Viktigt är att cheferna frågar efter resul- tat. De har specialistläkare i första linjen. Under en ettårsperiod testas att ha sjukgymnastresurs på akutmottagningen. Syftet är att fungera som stöd till ortopediska problem och till multisjuka patienter.

Andra förbättringsarbeten som presenterades handlade om att minska tvångsvård inom psykiatrin, produktions- och kapacitetsplanering, förbätt- ringar inom bild- och funktionsmedicin, tidigt omhändertagande i samband med stroke, bättre liv för sjuka äldre samt hälsosamtal.

Auditoriet fick också träffa Margret Eman som berättade sina upplevelser av att vara patient inom psykiatrin. Det var en stark och modig berättelse. Några av de råd vi fick med oss var att bekräfta framsteg hos patienten, se det som är bra. Vi ska ge mer information om patientens rättigheter och ge bättre backup till anhöriga. Viktigt att komma ihåg är att patienten har ett eget an- svar att försöka må så bra som möjligt.

Dagen avslutades med en humoristisk dramatisering som gav oss en del att tänka på inför vårt fortsatta arbete med utveckling och förbättringar inom vården.

Nationella strokekampanjen

Aktiviteterna är inne på det sista halvåret av den treåriga kampanjen.

I Norrbotten har följande aktiviteter genomförts under försommaren:

 Den 14 maj skedde ett samarbete med Strokeförbundet i Luleå med in-

formation till befolkningen på den nationella strokedagen som hölls i Strandgallerian.

Den 25 maj anordnades ”Utmaningen” - en aktivitet tillsammans med Strokeenheten, Gällivare sjukhus, ambulans, strokeförbundet, LKAB, Boliden och Gällivares idrottsförening i Norrskensgallerian och på torget.

 Den 29 maj deltagande vid Blodomloppet på Skogsvallens idrottsanlägg-

ning.

 Den 3 juni deltagande vid Vårruset vid Hälsans hus.

Informationsmaterial har skickats ut till samtliga sjukhus och hälsocentraler, såväl landstingsdrivna som privat drivna. Information angående AKUT- stroke genomförs fortlöpande i dagstidningar och på webben. Lokalt i Norr- botten har finska AKUT-kort tagits fram i syfte att förbättra informationen i östra Norrbotten, där befolkningen till stor del talar finska, och är sämst i länet på att söka vård i tid gällande trombolysbehandling.

Höstens arbete innebär:

(14)

 Fortsatt arbete med de idrottsföreningar som är involverade i arbetet.

 Eventuellt kommer en nationell satsning med aktiviteter på stan.

 Påbörjat samarbete med olika företag i länet.

 Deltagande vid Seniormässa den 3–4 oktober i Piteå.

 Deltagande i styrgrupp och processledarmöte den 11 november i Stock-

holm.

 Fortsatt satsning via lokaltidningar och webb.

Nationellt har ”Utmaningen”-aktivitet på stan har fått 38 000 sportintresse- rade att göra AKUT-testet. Luleå hockey fick diplom för att placerade sig på 18:e plats bland de 20 bästa idrottsföreningarna i landet.

Kultur och utbildning

Divisionsgemensamt Möte med regionala kulturchefer

Divisionschefen deltog den 3–4 juni vid ett möte för landets regionala kul- turchefer i Stockholm. Vid mötet avhandlades reflektioner om kultursamver- kansmodellen, förverkligandet av nätverket för landets kulturpolitiker inom Sveriges Kommuner och Landsting, frågor gällande kulturella och kreativa näringar med mera.

Havremagasinet

Havremagasinet hade den 6 juni invigning av sin stora sommarutställning med titeln Elemental och Island som tema, tillsammans med utställning av lokala konstnärer (Stig Sandberg, Bodenskolan och åtta fotografer). Divi- sionschefen deltog som invigningstalare.

Kommunbesök och kommun- och landstingsträff

Divisionen genomförde i juni månad kommunbesök i Pajala och Jokkmokk.

Ett möte mellan landstingets och kommunernas kulturchefer/kultursekrete- rare genomfördes den 13 juni.

Statens kulturråd

Statens kulturråd besökte Norrbotten den 27 juni. Dialog handlade om status och utveckling av kulturverksamheten i Norrbotten Kulturrådet framförde synpunkten att Norrbotten uppmärksammas runt om i landet för den starka kulturutveckling som sker i länet. Besöket avslutades med en guidad visning av Havremagasinet, Boden.

Almedalsveckan

Från divisionen deltog under Almedalsveckan länsmusikchefen Kristina Nilsson, t f länsmuseichef Jan-Erik Lundström och divisionschefen. Vid presentationen av Myndigheten för kulturanalys utredning om Kultursam- verkansmodellen och Svensk Scenkonsts utredning av erfarenheterna av modellen för Scenkonstområdet var Elisabeth Lax inbjuden som representant för den regionala nivån vid det samtal som följde på denna presentation.

DAUN

Under sommaren uppmärksammades att arkivet DAUN, dialekt-, ortsnamns-

och minnesarkivet i Umeå planeras att flyttas till Uppsala. Detta har väckt

oro i norrlandslänen bland nationella minoriteter och bland forskare i Norr-

(15)

sänts undertecknat av divisionschefen och Kent Ögren, som stöd för att arki- vet DAUM ska fortsätta ha sin avdelning i Umeå, med nära tillgång till in- samlat material av musik, bland annat jojker, av samiska och meänkieli, av dialekter med mera. Om flytten blir av försvinner möjligheten till hanterliga reslängder för de som önskar arbeta med arkivalierna.

Kultur och näringsliv

Luleåkontoret för Kultur och Näringsliv har blivit en del av rekonstruktionen och därpå följande konkurs för föreningen Kultur & Näringsliv Service AB.

Verksamhet bedrivs förutom i Luleå även i Stockholm och Göteborg.

Avdelningen i Luleå är välskött, men den ekonomiska situationen vid fram- för allt Göteborgsavdelningen har belastat föreningens sammantagna eko- nomi och skapat den situation som uppstått. Landstinget, liksom Luleå kommun, har bundit sig för ekonomiska åtagande under perioden 1 juli 2012–30 juni 2015. Åtagandena för åren 2014 och 2015 kommer inte att fullföljas när verksamheten fortsätter som ombildad organisation. De redan inbetalade medlen från landstinget för 2012 och 2013, totalt 500 000 kronor är förverkade. Viss verksamhet har genomförts om än inte i den omfattning som förväntades. För Luleå kommun gäller motsvarande förhållanden som för landstinget och båda bedömer att förutsättningar inte finns att gå vidare med åtaganden i nuvarande form utan avvecklar dessa.

Barentsprojekt

Projektet Unga entreprenörer, en del av Kolarcticprojektet, genomförde en uppstartsvecka med föreläsare och grupparbeten under första veckan i juni.

Luleå Art Biennial är för 2013 en del av Barentsprojektet och innebär ut- ställningar i Luleå, Severomorsk i Ryssland och Rovaniemi i Finland med samtidig invigning i alla tre städer och gemensam sändning över nätet. Pro- jektet har benämningen X-Border. Divisionschefen invigningstalade på Norrbottens museum den 19 juni, som var en av utställningslokalerna till- sammans med Luleå konsthall.

Norrbottens museum

Under sommaren har byggnadsantikvarier, etnolog och fotografer arbetat med dokumentationen av Hjalmar Lundbohmsgården och Kiruna järnvägs- station inom Gruvstadsparken i Kiruna. Dokumentationen ska bidra till be- varande av de bebyggda miljöerna, men också människors arbete och enga- gemang.

Utställningen ”Fotografi i Norrbotten: de första hundra åren” öppnade den 15 juni. Utställning pågår till och med den 25 augusti. På utställningen visas bilder av Borg Mesch, Frans Johan Liljeqvist, Fredrik Svenonius, Fredrika Bergström, Gustaf Holmström, Henny Tegström, Johan Andersson, Lennart Nilsson, Lotten von Duben, Ludvig Wästfelt, Mia Green och Stig Wesslén.

Vidare har museet deltagit i O-ringen med workshop och slöjdaktiviteter för vuxna och barn, bland annat ”Pimpa din kompass”, i samarbete med Norr- bottens Hemslöjdsförening och Studiefrämjandet och i Pride-festivalen 15–

16 juni med information från Norrbottens minne samt slöjdaktiviteter för barn och unga.

Norrbottensmusiken

I juni deltog Norrbottens Kammarorkester vid invigningskonserten för Fest-

spelen i Piteå under ledning av Gustaf Sjökvist. Ett beställningsverk av Nils

(16)

Lindberg uruppfördes där orkestern och Orgel Acusticum möttes för första gången.

I slutet av juni gjorde Norrbotten Big Band (NBB) en inspelning tillsammans med Django Bates Trio. Materialet som spelades in var det program som kommer att framföras vid spelningen på the Proms i London i augusti. Ett CD-släpp med det inspelade materialet är planerat till våren 2014.

I juli spelade NBB vid Pori Jazzfestival, en av Europas största jazzfestivaler, tillsammans med sångerskan Aili Ikonen. I samband med konserten var det även skivrelease för Norrbotten Big Bands nya skiva Into the Woodland Silence från vilken konsertmusiken är hämtad från. Vid festivalen hade Mu- sic on Top en aktivitet tillsammans med norska och finska ungdomar.

Norrbotten NEO besökte Lissabon i juli där repetitionerna av Piteå Kamma- roperas produktion A Laugh to Cry avslutades med en premiärföreställning den 17 juli.

Norrbottensmusiken var medfinansiär till de tio föreställningar av den ny- skrivna Spionoperan som gavs på den nya utomhusscenen vid Kläppen i Boden med premiär den 13 juli.

Norrbottens länsbibliotek

Kulturrådet har beviljat 350 000 kronor till projektet ”Barnpoesiåret 2014 – i Britt G. Hallqvists anda”.

Under 2013 genomförs ett samarbete med Norrbottensmusiken i ”Poesi- melodi” där barn erbjuds att skicka in dikter för att tonsättas av musiker på Norrbottensmusiken.

Under Barnpoesiåret 2014 fortsätter mötena mellan barn och poesi, litteratur, musik och barns skapande tillsammans med professionella utövare. Syftet är att hejda den minskande läsförståelsen bland barn och ge dem möjlighet att uppleva läsglädje genom vers, dikt, musik med mera i samarbeten med pro- fessionella utövare. Filmpool Nord har erbjudit folkbiblioteken att turnera med rekvisita från filminspelningen av Krakel Spektakel som har premiär i februari 2014.

Regeringen har gett i uppdrag till Statens kulturråd att genomföra en läs- främjandesatsning där idrottsföreningar samverkar med region-, läns- och folkbibliotek för att tillgängliggöra litteratur för idrottande pojkar och flick- or. ”Norrbotten läser” är en läsfrämjandeinsats som pågår med en facebook- sida. I en planerad skrivartävling under hösten ska Tove Alsterdal besöka länets kommuner under en författarturné.

Under sommaren har flertalet folkbibliotek samarbetat med ”Sommarboken”

där principen är enkel - läsa böcker, tipsa och prata om dem med andra på webben eller på något sommarbokskafé. Tipsar man på sajten Polarbibblo kan man vinna en bok och en läsdagbok och folkbiblioteken bjuder på en egen bok att ta hem när man lämnar in sin i fyllda sommarbokskupong.

Under sommaren har 100-talet bidrag med teckningar, berättelser och webb- böcker skickats in till Polarbibblo.se.

Grans Naturbruksgymnasium och Kalix Naturbruksgymnasium

En analys av naturbruksbranschen i Norrbotten har färdigställts av SWECO.

Kortfattat kan sägas att den analysen beskriver ett behov av kompetensför-

sörjning i länet som stämmer med den nuvarande organisationen på sko-

(17)

tida behov. Problemet är att skolorna har färre sökande till sina utbildningar än behovet. Detta innebär en fortsatt ansträngning av skolornas ekonomiska resultat.

Arbetsutskotten i kommunstyrelserna i länets kommuner har fått en kort information om nuläget och en inbjudan till ett ”rundabordssamtal” den 20 september tillsammans med företrädare för naturbruksbranschen i länet.

Syftet med den träffen är att dels informera om nuläget på skolorna och branschens behov av kompetensförsörjning och dels diskutera skolornas framtid och roll i regional utveckling.

Det ansträngda läget som naturbruksutbildningarna har i Norrbotten delas med många andra regioner i landet. Det pågår diskussioner om framtida lösningar som innebär allt från nedläggningar av skolor till samordning mel- lan skolor och förändrade huvudmannaskap på många håll i landet.

Grans har påbörjat ett projekt med rättspsykiatriska kliniken i Öjebyn med syftet att i första läget se hur Grans med sina resurser kan stödja rättspsykia- trins personal i deras arbete med de intagna. Första steget ska utvärderas i början av september.

Skolledningarna har träffats för att arbeta med ett förbättrat och gemensamt kvalitetsarbete för skolorna. Detta består av två huvuddelar; dels en admi- nistrativ del som syftar till en bättre och tydliggjord dokumenthantering och dels en utvecklingsdel som syftar till att identifiera och definiera kvalitets- mål.

Morgonrock 24 maj

Befolkningsfrågorna utmanar vårt sätt att agera och hur vi ser på samhället.

Det är frågor som påverkar på bred front och berör oss alla. Därför bjöd landstinget in Joakim Palme, professor i statskunskap vid Uppsala universi- tet och tidigare VD för Institutet för framtidsstudier.

Sociala investeringar gör att både människor växer och fler kan vara med och bidra till det offentliga. Han talade om den demografiska utmaning Sve- rige och västvärlden står inför. Samhälleliga tjänster kan utföras av mark- naden eller av samhället. Men han pekade också på att familjer gör många tjänster inbördes och att det sker stora ekonomiska överföringar mellan ge- nerationer i familjerna.

Investera i människor, var Joakim Palmes återkommande uppmaning. Det är så vi kan vända den demografiska utmaningen till en fördel.

Initiativ för att återuppta flyglinjen mellan Luleå och Tromsö

Landstinget och Troms fylkeskommune i Norge har sedan 2006 ett vänreg- ionavtal med syfte att samarbeten mellan regionerna på en rad olika områ- den. Det senaste reviderade avtalet undertecknades i Tromsö den 17 januari 2013. I avtalets punkt 6 om Infrastruktur och kommunikationer är ambition- en tydlig att på olika sätt arbeta för att etablera en flygförbindelse mellan regionerna.

Under senare år har de båda regionerna haft en kraftig expansion inom nä-

ringslivet och ett ökat arbetskraftsutbyte sker. Förutsättningarna för att åter-

uppta en flygförbindelse mellan Luleå och Tromsö bedöms vara goda. En

möjlighet att förlänga linjen till Uleåborg har även tagits upp för diskussion.

(18)

Under landstingets vänregionbesök i Tromsö i januari 2013 kom de politiska företrädarna överens om att inleda ett arbete för att få en flygförbindelse till stånd. Som ett led i detta arbete har Norrbottens Handelskammare och Be- driftskompetanse i Norge genomfört marknadsundersökningar både på svensk och på norsk sida. Vidare har en projektkoordinator engagerats för att vara behjälplig med bland annat koordinering, upphandlingskunskap och kunskap om flygmarknaden. Norrbottens handelskammare kommer att vara huvudman för projektet.

En flygförbindelse har funnits mellan 2004 och 2008, men denna upphörde av olika anledningar. Linjen trafikerade Luleå-Kiruna-Tromsö. Ett antal erfarenheter kom fram som bör tas tillvara i ett kommande projekt, som ex- empelvis flygplansstorlek, marknadsföring, tidtabell, anslutningsflyg och tidsperiod.

Uleåborg i Finland har visat intresse av att inkluderas i detta arbete, och vid ett möte i Uleåborg i juni 2013 informerades om att en marknadsundersök- ning är pågående också i Uleåborgregionen och de finska representanterna förklarade sin tydliga vilja om att omfattas av arbetet med flygförbindelsen Tromsö-Luleå-Uleåborg.

Northern Sparsely Populated Areas (NSPA)

Den 21–22 maj deltog Mattias Karlsson (M), Jenny Mozgovoy och John Kostet tillsammans med 70 andra politiker och tjänstemän på NSPA Forum i Uleåborg, Finland. Temat för mötet var smart specialisering, och bland del- tagarna fanns representanter från EU-kommissionen och det finska parla- mentet, samt politiker från regionala och lokala nivåer inom NSPA.

Tytti Tuppurainen, parlamentsledamot och vice regionrådsordförande i Uleåborg, inledde forumet genom att tacka NSPA-nätverket för samarbetet som lett till särskild tilldelning av EU-medel. Resurserna gavs av särskilda skäl och nu gäller det att visa hur man effektivt kan använda dem. Hon po- ängterade också värdet av NSPA:s arbete med att lyfta frågor om energi, råvaror, naturresurser och forskning. Kari Aalto, VD för östra och norra Finlands EU-kontor, framhöll fortsatt territoriell samverkan och främjande av gemensamma intressen, samt vikten av att visa vad vi gör med resurserna vi får. NSPA måste bli mer synligt. Nu när förhandlingarna om långtidsbud- geten närmar sig sitt slut tar implementationen vid på regional nivå och då är det upp till bevis.

Axel Röd, Generaldirektoraret för regionalpolitik (DG Regio), berättade om makroregionala strategier och om incitament för regioner och nationer att arbeta med ett makroregionalt perspektiv. NSPA-regionen med långa av- stånd, stora resurser och högutbildad men liten arbetskraft, har goda möjlig- heter inför framtiden. Men det krävs gränsöverskridande samarbete på reg- ional nivå för att kunna mobilisera och ta tillvara på de möjligheter som finns. Smart specialisering stod i fokus under dagen och Uleåborg tillsam- mans med Nordland presenterade olika goda exempel från respektive region.

Lars Wikman från norra Sveriges EU-kontor, presenterade Europaforum

Norra Sveriges (EFNS) förslag om att upprätta ett innovationspartnerskap

bland Europas glesbefolkade områden. Wikman vill att norra Sverige till-

sammans med NSPA tar en ledande roll för att skapa ett sådant partnerskap

med fokus på smart teknologi, service, produkter och inkluderande e-sam-

hällen.

(19)

Avslutningsvis presenterade Satu Vehreävesa, North-Savo, fortsatta priorite- ringar fastställda av NSPA:s politiska styrgrupp; regional policy, transport policy, regional-statligt stöd, arktiska frågor, råvaror och förädling, EU:s finansiella instrument, relationen med Ryssland, Europa 2020-strategin, tematisk koncentration, smart specialisering och territoriella samarbeten inom EU. Nästa NSPA forum kommer att hållas i Umeå i samband med Europaforum Norra Sverige den 23–25 oktober.

EU-Net

Den 28–31 maj anordnade EU-Net den tredje konferensen av fyra i Scandi- ano, Italien. Temat var det civila samhället i internationella relationer, och utvecklingen av vänregionssamarbeten inom EU. Mattias Karlsson (M), Kurt-Åke Hammarstedt och John Kostet deltog tillsammans med två repre- sentanter från det civila samhället, Seth Westerlund, styrelseledamot Coom- panion och Linda Olofsson, projektledare Svenska Kyrkan.

Målet med EU-Net är att långsiktigt skapa ett transnationellt nätverk för erfarenhetsutbyte kring internationella relationer och gränsöverskridande samarbeten på regional och lokal nivå. Under fyra konferenser på två år hoppas projektet kunna öka förståelsen bland deltagande politiker och tjäns- temän om vikten av att skapa starka internationella relationer inom den Europeiska unionen. Fortsatt vill man också bli bättre på att involvera det civila samhället och tillsammans skapa möjligheter för nya internationella samarbeten och projekt.

En av de viktigaste slutsatserna som drogs var behovet av engagerade politi- ker med förståelse för värdet av gränsöverskridande erfarenhetsutbyte, då politiken utgör grunden för goda samarbeten. En utmaning är ofta bristen på strategier och tydliga riktlinjer från politiken till tjänstemännen för internat- ionellt arbete. Ett annat hinder är bristen på engagemang av invånarna, den tredje sektorn. Därför diskuterades främst frågan om hur den offentliga sek- torn kan bli bättre på att involvera det civila samhället i internationella relat- ioner. En idé var att den offentliga sektorn bör ha en mer samordnande roll och bidra mer till att öka medvetenheten bland idéburna organisationer om befintliga möjligheter till att utveckla transnationella samarbeten. En annan idé var att samarbeten med frivilliga organisationer bör anpassas mer efter de frivilligas villkor, då exempelvis ekonomiska förutsättningar kräver visst överseende.

EU-Net koordineras av Sweden Emilia Romagna Network (SERN), ett nät- verk som ska främja innovativa samarbetsprojekt mellan italienska och svenska aktörer. Nätverket ska lägga grunden för en nära samverkan och stimulera konkreta projekt, såsom EU-Net. Nästa, och också sista, EU- Netkonferens sker den 22–25 oktober i Pforzheim, Tyskland.

Rapportörsmöte i Europaforum Norra Sverige

Inbjuden gäst till rapportörsmötet den 8 maj var Peter Blomquist, jurist från Tillväxtverket. Han presenterade statsstödsreglementet och dess pågående översyn. Enligt honom är EU- kommissionen ”domaren som ritar spelpla- nen, bestämmer, håller i taktpinnen och fastställer”. Det är inte medlemssta- terna som för en dialog i rådet, utan det är EU-kommissionen som har sam- råd med medlemsstaterna.

I mars 2013 avslutades en öppen konsultation kring förslaget till nya riktlin-

jer för statligt regionalstöd. Kommissionen fattade beslut i juni 2013. De

(20)

viktigaste justeringsförslagen, det vill säga det som är nytt från EU- kommissionen är:

 Stopp för investeringsstöd till stora företag i ”c-regioner” (Hit räknas

även Norrbotten. Förslaget innebär att liknade investeringsstöd som gavs till Facebook inte längre är tillåtna).

 Minskade stödkartor.

 Sänkta stödnivåer.

Höjda krav på bevisning av ”stimulanseffekt” vid stora stöd.

 Ytterligare spärrar mot stöd som innebär omflyttning av jobb inom EU.

Riktlinjerna publicerades den 23 juli 2013 i Europeiska unionens officiella tidning Euro-lex http://eur-lex.europa.eu/LexUriServ/LexUriServ.do?uri=

OJ:C:2013:209:0001:0045:SV:PDF.

Rapportörsmötet beslutade att Fredrik Gunnarsson (Region Västerbotten) och Mona Mansour (North Sweden), fick fortsatt uppdrag att hålla kontakt med Peter Blomquist samt att se över på vilket sätt EFNS kan delta i proces- sen och eventuellt göra inspel i debatten.

Under mötet återrapporterade Erik Bergkvist och Robert Uitto från den ope- rativa politikergruppen, Partnerskapsöverenskommelsen (PÖ). Det som hän- der just nu är att de fortsätter att påverka innehållet i PÖ samt försöker få en klarhet gällande instrumenten ITI (Integrerade Territoriella Investeringar) och CLLD (Community Lead Local Development). De informerade om att en förändring av det regionala tillväxtanslaget är på gång och att regerings- kansliet har bjudit in till möten både på politisk- och på tjänstemannanivå.

Därefter diskuterades utkastet till ett gemensamt inspel från de fyra nordlig- aste länen.

Inför NSPA forum i slutet på maj presenterade Brysselkontoren vad NSPA nätverket har gjort under 2007–2013. NSPA-nätverket har framgångsrikt försvarat den extra allokeringen och varit en tydlig samtalspart. Enligt Brys- selkontoren kräver EU-kommissionen något mer, dock oklart exakt vad.

Arbetar vi med våra utmaningar eller samarbetar vi kring våra utmaningar?

En viktig fråga är att kunna visualisera vad som faktiskt görs inom våra ut- maningar. Både enskilda projekt och projekt med flera NSPA-regioner.

För att vi långsiktigt ska vara framgångsrika krävs att nätverket utvecklas, vilket diskuterades.

Regionala utvecklingsmedel

Förändringar i projektet Låt vildlaxen vandra hem

Landstinget medfinansierar Kommunförbundet Norrbottens projekt Låt vild- laxen vandra hem (dnr 1757-08, delegationsbeslut). Projektet skulle efter en tidigare förlängning ha avslutats den 30 juni 2013, men har förlängts ytterli- gare till den 30 september 2013 med befintliga projektmedel.

Ny VD för Almi Företagspartner Nord AB

Niklas Jonsson är från den 1 augusti ny VD för Almi Företagspartner Nord

AB efter Sten-Anders Gustafsson som gått i pension. Niklas Jonsson kom-

mer närmast från SEB där han varit kontorschef för kontoren i Luleå och

Gällivare. Landstinget äger Almi Företagspartner Nord AB tillsammans med

(21)

Nominering till Programmeringskommittén för kommande program inom Kolarctic ENI

Landstinget har inbjudits att nominera en ordinarie ledamot samt en ersättare för denne till den nya programmeringskommittén som ska arbeta fram det kommande programmet inom Kolarctic ENI CBC 2014-2020. Från Sverige kommer även representanter från länsstyrelsen i Norrbotten samt utrikesde- partementet och näringsdepartementet att delta i kommittén.

Kolarctic är en av de finansieringsinstrument som finns inom EU. De så kallade ENI-programmen genomförs med länder vid EU:s yttre gränser.

Kolarctics programområde innehåller Nordland, Troms och Finnmarks fyl- ken i Norge, Norrbotten, Lappland i Finland, Murmansk och Arkhangelsk regionerna och Nenets autonoma distrikt i Ryssland. Västerbotten, Oulu region i Finland, Karelska republiken, Leningrad och St Petersburg i Ryss- land är med vissa villkor också stödberättigade regioner.

Till programmeringskommittén har jag nominerat Johan Sjökvist som ordi- narie ledamot och Jenny Mozgovoy som ersättare. Båda arbetar vid avdel- ningen för regional utveckling.

Framtidens välfärd föds i innovationen

Onsdagen den 3 juli deltog Agneta Granström som talare och paneldeltagare vid ett seminarium i Almedalen med temat ”Framtidens välfärd föds i inno- vationen”. Arrangörer var Svenskt Näringsliv, Almega, Vårdföretagarna och Friskolornas riksförbund som tillsammans driver programmet Framtidens vård, skola, omsorg. Inom programmet arbetar man med tre huvudområden;

kvalitetsutveckling, stärkt innovationskraft och utvecklade samhällskontrakt.

Seminariet handlade mer specifikt om innovationer inom välfärdssektorn och vilka processer som legat bakom dem. Vilken är politikens roll när det gäller att stimulera ytterligare innovation? Var har man från politiskt håll lyckats bidra för att skapa förutsättningar för innovation? Tanken var att få till stånd ett samtal om hur man kan stärka innovationskraften och hur man ser på frågan från politiskt håll och från företagarhåll. Möter man varandra eller har man helt olika uppfattning om vad som behöver göras?

Agneta Granström presenterade bland annat de politiska beslut som tagits i landstinget gällande innovation, och vad dessa har resulterat i. Men också vad som möjligtvis saknas rent kompetensmässigt och organisatoriskt för att innovation ska bli en naturlig del av utvecklingsarbetet inom hälso- och sjukvården.

Bland de saker hon belyste var behovet av:

 En egen innovationsstrategi för Norrbottens läns landsting.

 Att skapa förutsättningar och system för idéutveckling.

 Förändringsledning och förändringskunnande.

 Vikten av att nyttja upphandling som ett strategiskt verktyg för utveckl-

ing.

 Att hitta system för breddimplementering.

(22)

Omvärldsbevakat

EU-samordning mot hälsohot

Europaparlamentet ställde sig den 3 juli 2013 bakom den överenskommelse som träffats med EU:s ministerråd om förslaget till beslut om allvarliga gränsöverskridande hälsohot.

Beslutet, som bygger på ett förslag från kommissionen 2011, syftar till att bättre skydda medborgarna mot olika sorters hälsohot och förbättra samord- ningen på EU-nivå. Bland annat stärks EU:s förmåga att hantera gränsöver- skridande hot som till exempel coronavirus, E. coli-infektioner och H1N1- influensa.

Beslutet gör det möjligt för flera EU-länder gå ihop för att gemensamt köpa läkemedel och på så sätt pressa ned priserna. Vidare blir det möjligt att ut- lysa ett europeiskt hälsonödläge för att snabba på godkännandet av läkeme- del som behövs för att hantera krisen. Dagens regler kräver att EU inväntar ett beslut i Världshälsoorganisationen (WHO) om att utlysa internationellt hälsonödläge i alla världsdelar.

Eftersom en del epidemier har kopplats till virusstammar från fåglar eller grisar ska hälso- och sjukvårdssektorns och veterinärsektorns beredskaps- och insatsplanering samordnas.

Vidare betonas att systemet måste arbeta öppet. När vetenskapliga experter anlitas måste de lämna åtagande- och intresseförklaringar och berätta om varje eventuell verksamhet, situation och omständighet som skulle kunna inverka negativt på deras oberoende.

För att träda i kraft måste förslaget till beslut även antas av Ministerrådet.

Mer information finns i

 Europaparlamentets pressmeddelande:

http://www.europarl.europa.eu/news/sv/pressroom/content/20130701IPR 14764/html/Epidemier-EU-st%C3%A4rker-sitt-varnings-och-

reaktionssystem

 Information på EU-kommissionens webbplats:

http://ec.europa.eu/health/preparedness_response/policy/hsi/adoption_ep_

en.htm

Europaparlamentet öppnar sina kunskapskällor

De stora mängder fakta och vetenskapliga analyser som Europaparlamentet sammanställer till sina ledamöter finns nu tillgängliga i en ny databas. Det handlar om dokumentation, sammanfattningar och analyser som parlamentet tar fram i samarbete med experter, tankesmedjor, akademiker och veten- skapsmän. Underlaget kan ledamöterna använda när de fattar olika beslut i sitt dagliga arbete.

För att allmänheten ska kunna ta del av detta material lanserar Europaparla- mentet nu en ny tjänst som sammanlänkar alla parlamentets källor.

Besök Europaparlamentets nya tjänst

Europaparlamentets rapport om Kiruna

Ett av dokumenten i Europaparlaments nya databas är en översikt över Sve-

riges politiska-, ekonomiska- och administrativa system, tillsammans med en

beskrivning av vilka olika stöd som Sveriges regioner tilldelas från EU:s

(23)

Särskild uppmärksamhet ägnas åt Kirunas kommun och de särskilda utma- ningar som finns gemensamt hos de nordligaste regionerna. Rapporten har utarbetats i samband med att en delegation från Europaparlamentets region- ala utskott, tillsammans med parlamentarikern Jens Nilsson, besökte Kiruna den 17–18 juni 2013.

Syftet med rapporten och besöket var att få en bättre förståelse för norra Europa och förutsättningarna för att bo och arbeta här.

Läs hela rapporten här

Şekil

Updating...

Benzer konular :