Landstingsstyrelsens protokoll

(1)

Landstingsstyrelsens protokoll

Sammanträdet den 29 september 2011

§ 156 – 192

Beslutande

Kent Ögren (S), ordf Agneta Granström (MP)

Britt Westerlund (S), v ordf Margareta Henricsson (NS), ersättare Anders Öberg (S) Doris Messner (NS), ersättare Agneta Lipkin (S) Johnny Åström (NS)

Leif Bogren (S) Mattias Karlsson (M)

Ann Kristin Nilsson (S) Gunilla Wallsten (M), ersättare Eivy Blomdahl (S) Stefan Tornberg (C)

Gunnel Sandlund (V), ersättare

Ersättare och handläggare (hela eller delar av sammanträdet) Gunnar Persson, t f landstingsdirektör

Sekreterare

Inga Gustafsson

Justerat den 3 oktober 2011 Justerat den 3 oktober 2011

Kent Ögren, ordförande Johnny Åström, justerare

Bevis

Justeringen har tillkännagivits genom anslag på landstingets officiella anslagstavla den 3 oktober 2011. Överklagandetiden utgår den 25 oktober 2011.

Inga Gustafsson

(2)

LANDSTINGSSTYRELSEN DEN 29 SEPTEMBER 2011

Val av protokolljusterare ...3

Slutlig föredragningslista...3

Närvarorätt ...3

För kännedom...3

Rapporter från styrelseledamöter ...3

Landstingsdirektörens rapport ...4

Delårsrapport januari-augusti 2011 ...4

Uppdrag 2012 för fullmäktiges beredningar ...6

Motion nr 2-11 om parkeringseländet vid Sunderby sjukhus ...8

Ändring i förbundsordning för Norrlandstingens regionförbund ...10

Ändring av fullmäktiges regler om oppositionsrådens arvoden...10

Vårdval Norrbotten – komplettering av regelverk ...12

Avgiftsfri vaccination mot hepatit B till alla barn i Norrbotten...14

Ansökan från Kristdemokraterna i Norrbotten om tillfälligt partistöd ...16

Ändring i landstingsfullmäktiges sammanträdes- och utbildningsplan 2011 17 Annonser om landstingsfullmäktiges sammanträden 2012...17

Landstingsfullmäktiges sammanträdes- och utbildningsdagar 2012...18

Landstingsstyrelsens sammanträdes- och utbildningsdagar 2012 ...19

Miljömedicinsk kompetens i regionen ...20

Handlingsplan för jämställd vård och medborgarservice 2011-2013 ...21

Strategi för landstingets energieffektivisering...22

Yttrande över Bättre insatser vid missbruk och beroende (SOU 2011:35) ..23

Revisionsrapport Granskning av delårsrapport per april 2011 ...28

Investeringar 2011 ...29

Inrättande av idrottsledarstipendium...30

Förändring av jury för stipendierna Rubus Arcticus...30

Tillskjutande av medel för Norrbottensteatern...31

Medfinansiering av projektet Språk, litteratur och kulturell identitet i Barentsregionen...32

Kraftsamling 2011-2015...33

Medfinansiering av FIF – Forum för Industriell Framtid...35

Medfinansiering av Internationalisering av SMF-företag i Norrbotten 2.0 ....37

Medfinansiering av Luleå Airport – internationell flygplats för person- och frakttrafik ...39

Medfinansiering av Utveckling av rennäringen och samiska näringar i Jokkmokks kommun ...42

Ny anslutningstrafik till stomlinjer...45

Landstingsstyrelsens rapport...46

Rätt att under år 2011 underteckna vissa handlingar...46

Nominering av ny ersättare till Övervakningskommittén för Kolarctic ENPI CBC 2007-2013 ...47

(3)

§ 156

Val av protokolljusterare

Ledamoten Johnny Åström (NS) utses till att jämte ordföranden justera pro- tokollet.

§ 157

Slutlig föredragningslista

Föredragningslistan fastställs med följande kompletteringar:

• Rätt att under år 2011 underteckna vissa handlingar.

• Nominering av ny ersättare till Övervakningskommittén för Kolarctic ENPI CBC 2007-2013.

§ 158

Närvarorätt

Beslutas att hela dagenssammanträde ska vara offentligt.

§ 159

För kännedom

Delegationsbeslut m m enligt bilaga.

§ 160

Rapporter från styrelseledamöter

Dnr 2061-11 Kenneth Backgård (NS) lämnade följande rapporter:

• Rapport från AER:s arbetsgruppsmöte inom energi och klimat, med temat elbilar den 30 juni 2011 i Bryssel.

• Rapport från AER Energy – Sustainable Development and perspectives for peripheral areas den 27 maj 2011 i Ponta Delgada, São Miguel.

• Rapport från avslutningskonferensen för projektet More4nrg den 9-10 juni 2011, i Almere, Nederländerna.

(4)

§ 161

Landstingsdirektörens rapport

Dnr 17-11

Beslut

Rapporten läggs till handlingarna.

§ 162

Delårsrapport januari-augusti 2011

Dnr 3-11

Ärendebeskrivning

Månadsrapporter sammanställs under 2011 för månaderna februari till och med november, exkluderat juni. Månadsrapporten innehåller bl a resultat för aktuell period, kommentarer kring de områden som avviker från plan eller där det finns problem. Per april och augusti sammanställs även en årspro- gnos.

En delårsrapport som bland annat innehåller periodens resultat samt årspro- gnos sammanställs per april och augusti. Dessa månader innehåller månads- rapporten endast divisionernas rapportering.

Mål

Många av målen i landstingsplanen är främst uppföljningsbara på helår. Där- för redovisas en del uppföljningar från 2010 samt aktiviteter som genomförts under de åtta första månaderna.

Mål under God vård, där uppföljning görs regelbundet under året samman- fattas nedan:

Mått Mål 2011-2013 Nuläge

Andel vårdrelaterade infektioner < 5 % 2011-03: 8,2 % 2010-11: 7,8 % 2010-04: 6,2 % Andel högfrekventa besökare på akutmottag-

ningar vid sjukhus

10 % 2011-07: 20 %

2010-12: 19 % 2010-08: 19 % Väntetid vid akutmottagningar, andel besök

med första läkarkontakt inom 30 minuter

90 % 2011-08: 40 %

2010: 40 % Väntetid vid akutmottagningar, andel besök

med total handläggningstid under 180 minuter

90 % 2011-08: 70 %

2010: 70 %

Andel vårdrelaterade trycksår 0 % 2011-03: 12,0 %

2010-10: 14,4 % 2010-03: 15,2 % Blodtryck/hjärtsvikt; användning av kostnadsef-

fektiva blodtryckssänkande läkemedel (andel ACE-hämmare)

75 % 2011: 01-04: 70,1 %

2011: 05-08: 70,1 % 2010: 69,5 %

(5)

2009: 69,4 % Hjärta/kärl, diabetes, stroke; andel användning

av kostnadseffektiva blodfettssänkande läke- medel (andel simvastatin)

80 % 2011: 01-04: 68,6 %

2011: 05-08: 67,9 % 2010-12: 70,6 % 2009-12: 71,0 % Primärvård, telefontillgänglighet, andel samtal

som inte besvaras samma dag 0 2011-03: 4 %

2010-12: 9 % 2010-03: 4 %

Ekonomiskt delårsresultat

Resultatet före finansiella poster för perioden januari-augusti visar ett över- skott på 122 mkr, vilket är 124 mkr sämre än samma period föregående år.

Resultatet efter finansnetto är ett överskott på 128 mkr, vilket är 116 mkr sämre än samma period 2010.

Verksamhetens nettokostnad har ökat med 4,8 procent perioden januari- augusti jämfört med samma period föregående år. Skatter, statsbidrag och utjämning har ökat med 1,6 procent jämfört föregående år, vilket är högre än budgeterat.

Ekonomisk årsprognos

Årsprognosen pekar på ett nollresultat, vilket är 57 mkr under budget. Pro- gnosen före finansiella poster visar ett plus på 3 mkr, vilket är 183 mkr säm- re än föregående år.

Prognosen visar att den totala nettokostnaden ökar med 5,4 procent jämfört med 2010 samtidigt som skatteintäkter, generella statsbidrag och utjämning bedöms öka med 2,4 procent. Detta förhållande visar på en utvecklingstakt där kostnaderna ökar mer än intäkterna vilket inte är hållbart över tid.

Prognoser från landstingets divisioner pekar på ett underskott på 203 mkr, vilket är 218 sämre än budget. Jämfört med bokslutet 2010 är det en försäm- ring med 115 mkr. Det prognostiserade negativa resultatet kan delvis förkla- ras av ökade kostnader för läkemedel, riks- och regionsjukvård, inhyrda lä- kare och sjukresor. Hög tillgänglighet, nyinrättade vårdplatser inom psykiat- rin, minskat elevantal vid naturbruksskolorna samt att landstinget ännu inte helt kunnat anpassa sina kostnader efter det att nya privata vårdcentraler öppnats påverkar också det prognostiserade resultatet. Verksamheterna har krav på kostnadsminskningar med 68 mkr varav 26 mkr bedöms genomföras under året.

I prognosen för året har intäkterna för Kömiljarden beräknats till 34 mkr.

Eftersom intäkterna från Kömiljarden påverkas av hur många landsting som varje månad uppfyller de uppsatta kraven för ersättning har prognosen be- räknats utifrån landstingets utfall för januari till augusti samt en försiktig bedömning för resterande månader.

Finansnettot i årsprognosen är negativt med 3 mkr vilket är 20 mkr bättre än budget. Detta förklaras delvis av ökade finansiella intäkter beroende på hög- re räntenivåer. I prognosen har eventuell utdelning från aktie- samt räntefon- der utelämnats eftersom utdelning inte kan beräknas.

Förslag till beslut

Landstingsstyrelsen förslår fullmäktige att fatta följande beslut:

(6)

Rapporten läggs till handlingarna med följande kommentarer: Styrelsen kan konstatera att behovet av kostnadsreduktioner är betydande. För att även fortsättningsvis nå en ekonomi i balans krävs en fortsatt anpassning av verksamheten.

Beslut

Enligt beslutsförslaget.

§ 163

Uppdrag 2012 för fullmäktiges beredningar

Dnr 2050-11

I arbetsordningen för landstingsfullmäktige anges att presidiet föreslår uppdrag för nästkommande år för samtliga beredningar. För att möjliggöra jäm- förelser och säkerställa att medborgarnas behov belyses ur ett länsperspektiv ska förslaget till uppdrag för hälso- och sjukvårdsberedningarna vara gemensamt.

Kriterier

I sitt arbete med val av uppdrag har presidiet använt följande kriterier:

Länsperspektivet

Resultatet av beredningarnas arbete ska belysa förhållanden över hela länet och för hälso- och sjukvårdsberedningarnas del även kunna jämföras sins- emellan.

In– och omvärldsbevakning

Beredningarnas uppdrag bör ligga i linje med landstingets arbete och harmo- niera med signaler och trender från omvärlden.

Påverkansmöjligheter

Uppdragen leder till att utvecklingsmöjligheter kan identifieras och hälso- vinster i länet uppnås.

Möjlighet till dialog Uppdraget måste gå att diskutera i en dialog;

för hälso- och sjukvårdsberedningarna och Regionala beredningen i ett medborgarperspektiv.

för Programberedningen i ett patient- och närståendeperspektiv.

Nyhetsvärde

Uppdraget ska innefatta ett nytt ämne eller belysa ett tidigare ämne på ett nytt sätt.

(7)

Presidiets förslag

Presidiet föreslår följande uppdrag för beredningarna 2012:

Regionala beredningen: Morgondagens kommunikationer Uppdraget ska ha fokus på vilken betydelse kommunikationer har för tillväx- ten i länet samt för förverkligandet av landstingets vision om att ”norrbott- ningarna ska leva ett rikt och utvecklande liv i en region med livskraft och tillväxt”. I uppdraget ska även ingå att belysa vad konsumenter och produ- center anser om befintliga och framtida behov av kommunikationer samt hur frågan kan kopplas till miljöaspekten och landstingsplanens mål om en at- traktiv region.

Programberedningen: Missbruk och beroende

Ett av landstingsplanens mål är ”god hälsa och god vård”. Programbered- ningens uppdrag är att med detta mål i fokus, efter dialog med patienter och anhöriga, teckna en bild av missbruks- och beroendeproblematiken i Norr- botten. Vilka behov har patienter och närstående och hur tillgodoses dessa?

Hälso- och sjukvårdsberedningarna:

Prioriteringar i morgondagens hälso- och sjukvård Hälso- och sjukvårdsberedningarna ska presentera för fullmäktige vilken hälso- och sjukvård norrbottningarna har behov av i framtiden. Uppdraget ska genomföras med medborgarperspektiv och arbetet ska ske med utgångs- punkt från landstingsplanens etiska plattform och fem prioriteringsgrupper:

Etisk plattform och

prioriteringar inom hälso- och sjukvården

Landstingets etiska plattform bygger på prioriteringsutredningens grund- läggande principer: människovärdesprincipen, behovs- eller solidaritetsprin- cipen samt kostnadseffektivitetsprincipen. Det kommer alltid att finnas grupper som inte har möjligheter, kunskap eller förmåga att föra sin egen talan. Landstinget måste särskilt bevaka dessa gruppers intressen.

De svårast sjuka ska prioriteras. Prioriteringar måste alltid utgå från nedan- stående prioriteringsprinciper. Behovstäckningen ska vara högre i prioriteringsgrupp 1 än i prioriteringsgrupp 2 och högre i prioriteringsgrupp 2 än i prioriteringsgrupp 3. Medicinsk bedömning måste ske innan patienten kan placeras i någon prioriteringsgrupp.

Prioriteringsgrupp 1 Vård av livshotande akuta sjukdomar och sjukdomar som utan behandling leder till varaktigt invalidiserande tillstånd eller för tidig död.

Vård av svåra kroniska sjukdomar.

Palliativ vård och lindrande vård i livets slutskede.

Vård av tillstånd som medfört nedsatt självbestämmande.

Prioriteringsgrupp 2 Förebyggande åtgärder med dokumenterad nytta.

Habilitering/rehabilitering m m enligt hälso- och sjukvårdslagens definition.

Prioriteringsgrupp 3 Vård av mindre svåra akuta och kroniska sjukdomar.

Prioriteringsgrupp 4 Vård av andra skäl än sjukdom och skada.

Utanför

prioriteringsordningen Åtgärder utan dokumenterad nytta.

(8)

Landstingsstyrelsen föreslår landstingsfullmäktige att fatta följande beslut:

• Presidiets förslag till uppdrag 2012 för fullmäktiges beredningar fast- ställs.

Beslut

§ 164

Motion nr 2-11 om

parkeringseländet vid Sunderby sjukhus

Dnr 1477-11

Motionen

Väckt av Stefan Tornberg (C) och Jens Sundström (FP):

De som besöker Sunderby Sjukhus med bil har många gånger svårt att hitta en ledig parkeringsplats. Något som är minst sagt frustrerande för den som är kallad till t ex läkarbesök eller behandling och har en tid att passa.

Antalet parkeringsplatser på sjukhusets besöksplanering har utökats med åren. Trots detta kvarstår problemet och har till viss del förvärrats. Fler parkeringsplatser kan komma att behövas om inte nuvarande situation förbätt- ras. En planering för detta bör inledas.

Landstingsstyrelsen har beslutat om en investering i parkeringsautomater vid sjukhuset för att kunna ta ut avgifter på besöksparkeringen. Detta för att sty- ra bort arbets- och långtidsparkeringar från besökparkeringen.

Samtidigt är det viktigt att de som är beroende av ta bilen för läkarbesök, behandlingar m m inte ska behöva betala någon parkeringsavgift. De nya parkeringsautomaterna bör därför vara förberedda så att dessa besök kan ske utan kostnad. Exempelvis kan det ske genom att det i samband med kallelsen distribueras en incheckningskod för kostnadsfri parkering under besöket vid Sunderby Sjukhus.

Med hänvisning till ovan föreslås landstingsfullmäktige besluta:

1 att de som kallas till besök och behandling på Sunderby Sjukhus inte ska behöva betala någon parkeringsavgift

2 att planering för utökning av antalet besöksparkeringar vid Sunderby Sjukhus inleds.

Förslag till yttrande och beslut

Landstingsstyrelsen föreslås avge följande yttrande och beslutsförslag till fullmäktige:

(9)

För närvarande pågår montering av parkeringsautomater och motorvärmarut- tag på nuvarande besöksparkering. En avgift kommer att tas ut som är lägre på sommaren och högre på vintern då motorvärmarna kan användas.

I samband med detta kommer skyltar att sättas upp som hänvisar till ett antal avgiftsfria besöksparkeringar bland de nyanlagda platserna i den norra delen av sjukhusområdet, vilket ger besökande möjlighet att välja parkeringsplats med eller utan avgift. I dagsläget har 200 nya personalparkeringar anlagts, men området är förberett för att kunna utökas med ytterligare ca 150 platser.

I samband med byggandet av det nya patienthotellet ingår i planeringen att utöka besöksparkeringarna, områden som avses kan rymma upp till 150-200 platser.

Mot den bakgrunden föreslås landstingsfullmäktige besluta:

• Motionens att-sats nr 1 avslås.

• Motionens att-sats nr 2 anses besvarad.

- - -

Yrkande och propositionsordning

Yrkande 1 Kent Ögren (S):

• Beslutsförslaget bifalls.

Yrkande 2 Stefan Tornberg (C):

• Motionen bifalls.

Propositionsordning

Ordföranden ställer proposition på yrkandena och finner att yrkande 1 vinner majoritet.

- - -

Beslut

Reservation

Stefan Tornberg (C) reserverar sig till förmån för yrkande 2.

(10)

§ 165

Ändring i förbundsordning för Norrlandstingens regionförbund

Dnr 1352-11

Med anledning av etablering av Regionalt Cancercentrum Norr har direktionen för Norrlandstingens regionförbund beslutat föreslå att landstingen god- känner förslag till revidering av förbundsordningen.

• Ändring i förbundsordning för Norrlandstingens regionförbund god- känns.

Beslut

Beslutsförslaget bifalls

§ 166

Ändring av fullmäktiges regler om oppositionsrådens arvoden

Dnr 1468-11

Landstingsfullmäktige beslutade den 17-18 november 2010 (§ 93/10) att av- snittet i landstingsfullmäktiges regler om arvoden till oppositionsråden ska ses över och behandlas vid ett senare sammanträde.

Årsarvodet baseras på ett basarvode som uppräknas per kalenderår med en procentsats som motsvarar den genomsnittliga löneökningen för landstingets anställda. För 2011 är basarvodet 51 113 kronor per månad.

Årsarvodet består av en fast del och en rörlig del, vilken baseras på antalet fullmäktigemandat för respektive parti. Sammanlagt får inte årsarvodet för annan än landstingsråd överstiga 100 procent av basarvodet.

Styrelsens förslag till beslut

Den fasta delen av årsarvodet höjs med 6 procent vilket ger oppositionsrådet för Norrbottens sjukvårdsparti 100 procent, Moderata samlingspartiet 92 procent, Centerpartiet 67 procent, Folkpartiet liberalerna 62 procent av basarvodet.

(11)

Ärendets behandling i landstingsfullmäktige den 15-16 juni 2011 - - -

Yrkande 2

Per-Arne Kerttu (C), Johnny Åström (NS), Bo Hultin (M) och Kent Ögren (S):

• Ärendet återremitteras med följande motivering:

”Att nästa översyn av förtroendevaldas arvoden bör ske i god tid inför kommande mandatperiod och beredas av en särskild arvodeskommitté”

Yrkande 3 Per-Arne Kerttu (C):

• Beslutsförslaget avslås.

Beslut

Ärendet återremitteras.

- - - Beredning med anledning av återremiss

Yttrande och förslag till beslut

Den 24 februari 2011 (§ 12-11) behandlande landstingsfullmäktige motion nr 8-10 om en oberoende arvodeskommitté, väckt av Erik Berg (C), Stefan Tornberg (C), Per-Arne Kerttu (C) och Gunnar Selberg (C).

Styrelsen vidhåller sin uppfattning om att de förtroendevalda har den kompetens och integritet som krävs för att värdera och arbeta fram förslag till er- sättning för förtroendevalda, och att det inför nästa mandatperiod bör vara en fråga för gruppledarna.

Mot den bakgrunden föreslår landstingsstyrelsen att landstingsfullmäktige fattar följande beslut:

1 Den fasta delen av årsarvodet höjs med 6 procent vilket ger oppositions- rådet för Norrbottens sjukvårdsparti 100 procent, Moderata samlingspartiet 92 procent, Centerpartiet 67 procent, Folkpartiet liberalerna 62 procent av basarvodet.

2 Inför nästa mandatperiod ska förslag till de förtroendevaldas ersättningar i god tid beredas i samråd med gruppledarna.

Beslut

Jäv

Mattias Karlsson (M) och Stefan Tornberg (C) deltar inte ärendets behandling.

(12)

§ 167

Vårdval Norrbotten – komplettering av regelverk

Dnr 2278-09

Landstingsfullmäktige fastställde vid sitt sammanträde den 17-18 juni 2009 den principiella inriktningen för Vårdval Norrbotten. Genom detta beslut lade fullmäktige fast de grundläggande förutsättningarna för

• Basuppdragets omfattning

• Listningsförfarandet

• Ickevalsalternativet – passiv listning

• Godkännandeprocessen samt vissa avtalsvillkor

• Fast läkarkontakt

• Ersättningssystemet

• Uppföljning och utvärdering

Vid landstingsfullmäktiges sammanträde den 18-19 november 2009 fastställ- des det reviderade ekonomiavsnittet i Landstingsplan 2010-2012 innehållan- de bland annat ekonomiska ramar för primärvården.

Landstingsstyrelsen fick genom fullmäktiges beslut i juni 2009 uppdraget att fastställa det regelverk som skulle ligga till grund för förfrågningsunderlag enligt lagen om valfrihetssystem. Den 17 december 2009 godkände styrelsen

”Vårdval Norrbotten – regler”, samtidigt som landstingsdirektören fick i uppdrag att ansvara för den löpande annonseringen på kammarkollegiets nationella webbplats.

Enligt regelverket ska landstinget besluta om sådana villkorsförändringar (inklusive ersättningsnivåer) som ska träda i kraft den 1 januari följande år.

I juni 2010 fastställde landstingsfullmäktige förändringar för 2011, och i juni 2011 fastställdes förändringar för 2012.

Återremitterade frågor vid landstingsfullmäktiges sammanträde i juni Vid landstingsfullmäktiges möte i juni 2011 återremitterades två frågor till landstingsstyrelsen för beredning. Den ena avsåg reglerna för listning av ny- födda i länet och den andra avsåg reglerna för de nyinflyttade som inte gör ett aktivt val. Avseende dessa frågor görs följande överväganden.

Nuvarande regler för listning av nyfödda och nyinflyttade Nyfödda aviseras i listningssystemet först när individen fått komplett per- sonnummer. Det kan ta 3-8 dagar efter födsel. Därefter gäller att vårdnads- havaren beslutar var minderåriga (barn och ungdomar under 18 år) ska lista sig. Om inte barnet listas aktivt enligt ovan sker listning vid närmaste landstingsdriven vårdcentral.

(13)

Nyinflyttade som inte gör ett aktivt val listas på vårdcentral enligt landstingets beslut om icke-valsalternativ. Detta innebär idag att passiv listning sker till närmaste landstingsdriven vårdcentral.

Regelverket kompletteras med ett listningssystem för nyfödda enligt följan- de:

1 Den aktiva listningen där vårdnadshavaren listar minderåriga kvarstår som tidigare

2 Den passiva listningen sker vid den vårdcentral där modern är listad, oavsett driftsform

Regelverket kompletteras med ett listningssystem för nyinflyttade enligt föl- jande:

1 Den passiva listningen för de som flyttar in till länet sker vid närmaste vårdcentral, oavsett driftsform. Detta innebär att landstinget fastställer det geografiska område som knyts till respektive vårdcentral.

2 Samma förslag föreslås gälla för de som flyttar inom länet.

3 Ingen omlistning av passiva sker vid etablering av nya vårdcentraler.

- - -

Yrkande och propositionsordning

Yrkande 2 Stefan Tornberg (C):

• Samma princip ska gälla för punkt 3 som för punkt 1 och 2.

Propositionsordning

Ordföranden ställer proposition på yrkandena och finner att yrkande 1 vinner majoritet.

- - -

Beslut

(14)

§ 168

Avgiftsfri vaccination mot hepatit B till alla barn i Norrbotten

Dnr 2051-11

Vad är hepatit B?

Hepatit B orsakas av att hepatit B-virus angriper levern. Sjukdomens yttring- ar kan variera mycket mellan olika individer, från lindrig trötthet, dålig mat- lust, magont och ibland gulsot till allvarlig infektion med bestående skador eller död. Infektionen läker vanligen utan bestående men. Hos cirka 5 procent av de som insjuknar utvecklas en kronisk leverinflammation vanligen i kombination med fortsatt smittsamhet. Ju tidigare i livet en person insjuknar desto större är risken att utveckla kronisk sjukdom samt skrumplever och levercancer i högre ålder.

Globalt är hepatit B vanligt, och i vissa delar av Afrika och Asien är upp till 20 procent av befolkningen smittad. I Sverige är mindre än 1 procent av befolkningen smittad. I västvärlden är det vanligast att man smittas genom sex- uella kontakter, infekterade injektionsnålar eller andra föremål som kommer i kontakt med blodbanorna. Globalt sett är den vanligaste smittvägen från mor till barn eller från barn till barn.

Det finns ett säkert och effektivt vaccin mot hepatit B. WHO rekommenderar sedan 1991 att vaccinet ska ingå i de nationella vaccinationsprogrammen.

Sammantaget har 164 länder, inklusive flertalet länder i Västeuropa (dock ej Storbritannien, Irland, Nederländerna och de skandinaviska länderna), infört hepatit B-vaccination i sina allmänna vaccinationsprogram. Vaccinet är väl beprövat. Sedan det togs fram 1982 har över en billion doser givits globalt.

Vaccinet finns upphandlat i Norrbottens läns landsting då det under många år getts till personer som ingår i riskgrupper.

Vaccination mot hepatit B idag

I Norrbotten erbjuds personer i följande riskgrupper vaccination mot hepatit B:

• Familjemedlemmar till person med hepatit B

• Sexpartner till person med hepatit B

• Injektionsmissbrukare och interner i fängelse

• Barn till personer från länder där hepatit B är vanligt

• Barn i förskolegrupp där det vistas barn med hepatit B

• Vissa riskyrken i vilka risken att exponeras för hepatit B-smitta är hög Vaccinationsprogrammet fungerar utmärkt inom barnhälsovården i Norrbot- ten. Tack vare detta får 98 procent av alla barn som bor i länet de vaccin som ingår i det allmänna vaccinationsprogrammet. Men när barnen vaccineras är

(15)

det omöjligt att veta vilka av dem som i framtiden kommer att prova på dro- ger, arbeta inom sjukvården eller på andra sätt utsätta sig för en ökad risk att smittas av hepatit B. Endast en del (de som ingår i känd riskgrupp) av dem som skulle behöva vaccineras mot hepatit B kommer därför att erbjudas så- dan vaccination. Cirka 10 procent av barnen i länet tillhör idag en riskgrupp som gör att de erbjuds vaccination mot hepatit B.

Integrationen ökar ständigt även i Norrbotten, och hepatit B-smittade barn (vanligen adopterade eller invandrade) dyker emellanåt upp i förskolegrup- per. För att förhindra smittspridning vaccineras hela barngruppen innan ett sådant barn börjar på förskolan. Detta väcker ofta starka känslor, och det smittade barnet riskerar att bli utpekat som syndabock. Är barnen i förskole- gruppen redan vaccinerade behövs ingen åtgärd inför det nya barnets an- komst, och en onödig stigmatisering av det smittade barnet kan undvikas.

Eftersom länets medborgare reser utomlands i allt större utsträckning kommer omvärlden med sin högre andel hepatit B-smittade allt närmare. Att vac- cinera och därmed ge alla barn tryggheten av ett skydd mot hepatit B är en omsorg som kommer många till godo. Såväl smittskyddsläkare som barnhäl- sovårdsöverläkare i landet är därför eniga om att ett införande av allmän vaccination mot hepatit B är önskvärt och angeläget. Diskussioner inför en för- ändring i barnvaccinationsprogrammet pågår inom Socialstyrelsen.

Avgiftsfri vaccination mot hepatit B inom barnhälsovården Att införa vaccination mot hepatit B i det nuvarande vaccinationsprogrammet är okomplicerat för hälso- och sjukvården eftersom den 5-valenta spruta som barnen får vid 3, 5 och 12 månaders ålder idag enkelt kan bytas ut mot en 6-valent spruta som inkluderar ett skydd mot hepatit B.

Kostnaden för att ersätta den 5-valenta sprutan med en 6-valent är i dagslä- get 160 kr/dos. Då det föds cirka 2 500 barn per år i Norrbotten medför denna förändring i vaccinationsschemat en merkostnad på knappt 1,2 miljoner kronor årligen. Vaccination av redovisade riskgrupper kostar i dagsläget ca 500 000 kronor per år. Den ökade totala kostnaden (ca 700 000 kronor per år) bör ställas mot att det kostar cirka en miljon kronor för en levertransplan- tation vid fulminant leversvikt orsakad av hepatit B, eller mot att det kostar cirka 250 000 kronor för att behandla en patient med kronisk hepatit B. Av Socialstyrelsens kostnadsanalys för hepatit B-vaccination, som publicerades i januari i år, framgår att vaccination mot hepatit B är ekonomiskt lönsamt för landstinget sett över flera år.

Idag erbjuder man i flera landsting aktivt föräldrarna att mot en avgift komplettera de sedvanliga vaccinationerna med vaccination mot hepatit B.

Detta förhållningssätt medför en risk för ojämlik hälso- och sjukvård, där barn från ekonomiskt svaga familjer får ett sämre vaccinationsskydd. Att erbjuda alla barn i Norrbotten ett skydd mot denna sjukdom är medicinskt motiverat, ekonomiskt sunt och ger länets yngsta medborgare och deras för- äldrar en ökad trygghet. Det överensstämmer också med grundprinciperna i FN:s barnkonvention om alla barns lika värde och att sätta barnets bästa i främsta rummet.

Mot bakgrunden ovan anser smittskyddsläkaren och företrädare för barnhäl- sovården och infektionssjukvården i länet att landstinget ska erbjuda vaccination mot hepatit B utan kostnad till alla barn som rutinmässigt vaccineras i barnvaccinationsprogrammet.

(16)

Landstingsstyrelsen ställer sig positiv till förslaget att inkludera vaccin mot hepatit B i barnvaccinationsprogrammet enligt redovisat förslag. För närva- rande finns ingen rekommendation från Socialstyrelsen att barnvaccinationsprogrammet ska omfatta vaccin mot hepatit B. Trots detta anser landstingsstyrelsen att det är rimligt att vaccination mot hepatit B införs i barnvaccinationsprogrammet av jämlikhets- och rättviseskäl.

Mot denna bakgrund förslår landstingsstyrelsen att landstingsfullmäktige fattar följande beslut:

1 Vaccination mot hepatit B införs i barnvaccinationsprogrammet från och med den 1 januari 2012 och omfattar de barn som från denna tidpunkt träder in i vaccinationsprogrammet. Vaccinationen införs under förutsätt- ning att vaccin kan upphandlas och anskaffas i tillräcklig omfattning.

2 De ekonomiska effekterna av åtagandet ska beaktas i samband med revidering av landstingsplanen för år 2012 – 2014.

Beslut

§ 169

Ansökan från Kristdemokraterna i Norrbotten om tillfälligt partistöd

Dnr 1494-11

Kristdemokraterna i Norrbotten tappade sin representation i fullmäktige vid valet 2010 och ansöker om tillfälligt partistöd för år 2011 med 200 tkr för omställning av verksamheten.

Enligt kommunallagen får fullmäktige ge partistöd högst ett år till partier vars representation i fullmäktige upphört.

• Kristdemokraterna i Norrbotten beviljas tillfälligt partistöd för år 2011 med 200 tkr för omställning av verksamheten.

• Medlen anvisas ur landstingsfullmäktiges ram för 2011.

Beslut

(17)

§ 170

Ändring i landstingsfullmäktiges sammanträdes- och utbildningsplan

2011

Dnr 2052-11

Följande ändringar föreslås i den tidigare fastställda planen:

• Fullmäktiges utbildning den 16 november utgår.

• Fullmäktiges sammanträde den 17 november utökas med en dag: den 16 november.

Landstingsstyrelsen förslår landstingsfullmäktige att fatta följande beslut:

• Ändringarna fastställs.

Beslut

§ 171

Annonser om

landstingsfullmäktiges sammanträden 2012

Dnr 2053-11

Av arbetsordningen för landstingsfullmäktige framgår att fullmäktige för varje år ska bestämma i vilken eller vilka ortstidningar uppgifter om tid och plats m m för fullmäktiges sammanträden ska införas.

Landstingsstyrelsen föreslår fullmäktige att fatta följande beslut:

Annonser om tid och plats m m för fullmäktiges sammanträden under år 2012 ska införas i tidningarna Norrländska Socialdemokraten, Norrbottens- Kuriren, Piteå-Tidningen, Haparandabladet och Norra Västerbotten.

(18)

Beslut

§ 172

Landstingsfullmäktiges sammanträdes- och utbildningsdagar 2012

Dnr 2054-11

Av arbetsordningen för landstingsfullmäktige framgår att:

• Fullmäktige bestämmer dagarna för sammanträdena för varje år.

• Fullmäktige sammanträder i Landstingshusets sessionssal i Luleå. Ordfö- randen får efter samråd med vice ordförandena bestämma en annan plats inom länet för visst sammanträde.

Sammanträde ska också hållas om styrelsen eller minst en tredjedel av full- mäktiges ledamöter begär det eller om ordföranden anser att det behövs (KL 5 kap § 7).

Av praktiska skäl är det lämpligt att i sammanhanget även fastställa utbildningsdagar för året.

Landstingsstyrelsen föreslår fullmäktige att fastställa följande sammanträ- des- och utbildningsdagar för år 2012:

Sammanträde Utbildning Torsdag 23 februari Onsdag 22 februari

Torsdag 12 april Onsdag 11 april Onsdag-torsdag 13-14 juni

Torsdag 18 oktober Onsdag den 17 oktober Onsdag-torsdag 21-22 november

Beslut

(19)

§ 173

Landstingsstyrelsens sammanträdes- och utbildningsdagar 2012

Dnr 2056-11

Av reglementet för landstingsstyrelsen framgår att:

• Tid och plats för sammanträdena ska fastställas i en årlig plan.

• Ordföranden får ändra tidpunkten för eller inställa sammanträde.

Sammanträde ska också hållas om minst en tredjedel av ledamöterna begär det eller ordföranden anser att det behövs (KL 6 kap § 18).

Av praktiska skäl är det lämpligt att i sammanhanget även fastställa utbildningsdagar för året.

1 Följande sammanträdes- och utbildningsdagar fastställs för år 2012:

Sammanträde Utbildning Torsdag 2 februari

Onsdag 7 mars Tisdag 6 mars

Torsdag 3 maj Tisdag 31 maj Torsdag 27 september

Torsdag 1 november Onsdag 31 oktober Onsdag 12 december

2 Sammanträdena hålls i Landstingshusets styrelserum i Luleå med början kl 10.00. Ordföranden får bestämma annan plats för visst sammanträde.

Beslut

(20)

§ 174

Miljömedicinsk kompetens i regionen

Dnr 2055-11

Direktionen för Norrlandstingens regionförbund beslutade den 15 september 2009 att uppdra till förbundsdirektören att ta fram ett underlag till förbunds- direktionen kring miljömedicinsk kompetens i norra sjukvårdsregionen.

För genomförande av uppdraget utsågs en arbetsgrupp som skulle klargöra och ta fram underlag kring den miljömedicinska verksamheten i norra sjuk- vårdsregionen avseende:

Mål

Avgränsning av uppdraget

Organisation med alternativa lösningar

Gränsdragning mot andra myndigheter och organisationer

Samordning med näraliggande kompetensområden som yrkesmedicin, epi- demiologi

Ekonomi och finansiering

Förslag från gruppen och kompletterande information lämnades vid för- bundsdirektionen 1 – 2 mars 2010. Förslag till utformning av verksamheten redovisas i bilaga. Mot bakgrund av redovisningen beslutade förbundsdirek- tionen att förankring av framtaget underlag skulle ske i respektive landsting för senare beslut i förbundsdirektionen.

Frågan om miljömedicinsk regionverksamhet har därefter förankrats i respektive landsting varvid samtliga uttalat sig för att genomföra alternativ C i bilagan. Därutöver har Jämtlands läns landsting föreslagit att en utredning genomförs även av den yrkesmedicinska verksamheten i syfte att identifiera samordningsmöjligheter med den miljömedicinska verksamheten. Denna utredning är påbörjad.

Vid sammanträde den 1 – 2 december 2010 beslutade förbundsdirektionen (§

51 – 2010) att rekommendera landstingen att etablera en verksamhet inom miljömedicin enligt alternativ C i bilagda utredning. Det innebär att Norrbot- tens läns landsting åtar sig ett finansieringsansvar om 673 000 kronor per år från och med år 2012.

Landstingsstyrelsen föreslås fatta följande beslut:

1 Rekommendationen antas.

2 Finansieringen inarbetas det reviderade ekonomiavsnittet i landstingsplanen för år 2012 – 2014 som fastställs av landstingsfullmäktige i november 2011.

(21)

Beslut

§ 175

Handlingsplan för jämställd vård och medborgarservice 2011-2013

Dnr 2057-11

Landstingsfullmäktige beslutade den 23 september 2008 (§ 198-11) att underteckna den europeiska jämställdhetsdeklarationen. 2009-2010 intensifie- rades jämställdhetsarbetet genom Sveriges Kommuner och Landstings sats- ning på Hållbar jämställdhet (HÅJ). Inom projektet NLLJämt har landstinget under 2010 arbetat med utbildning av landstingsstyrelsen, divisionsledningar och landstingsdirektörens stab. Centrala styrdokument har jämställdhetsinte- grerats och jämställda och evidensbaserade standardiserade aktivitetsplaner har utvecklats inom ett antal diagnosområden/processer i vården.

För att nå jämställd vård och medborgarservice arbetar landstinget utifrån metoden/strategin jämställdhetsintegrering. Det innebär att jämställdhetsper- spektivet ska finnas med i ordinarie besluts- och uppföljningsprocess, planering samt genomförande av verksamhet.

Undertecknandet av jämställdhetsdeklarationen innefattar också att fastställa en handlingsplan som beskriver hur landstinget ska bedriva det fortsatta arbetet med att jämställdhetsintegrera verksamheterna kommande år.

I förslaget till handlingsplan beskrivs de nationella jämställdhetsmålen samt landstingets jämställdhetsmål. Handlingsplanen beskriver också hur landstinget ska arbeta med jämställdhetsintegrering inom områdena:

• Kompetensförsörjning och utbildning

• Styrning och ledning

• Metoder, arbetssätt och organisation

• Uppföljning

Landstingsstyrelsen föreslås fatta följande beslut:

• Handlingsplan för jämställd vård och medborgarservice 2011-2013 antas.

Beslut

(22)

§ 176

Strategi för landstingets energieffektivisering

Dnr 425-10

Regeringen beslutade under 2009 att förstärka det lokala och regionala energi- och klimatarbetet i landet genom statligt stöd till de kommuner och landsting som arbetar strategiskt med energieffektivisering i de egna verksamheterna.

Landstinget har under 2010 sökt och beviljats stöd för fortsatt arbete med energieffektivisering. Stödet, som är ett administrativt stöd, avser åren 2011- 2014. En förutsättning för stödet är att en tydlig energistrategi, enligt Ener- gimyndighetens riktlinjer, med mål fram till 2014 och 2020 tas fram och fastställs.

Strategin ska bidra till att uppfylla internationella, nationella och regionala klimat- och energieffektiviseringsmål samt de visioner som fullmäktige fast- ställt i landstingets miljöpolicy.

Internationella mål

Europeiska rådet fastställde under 2009 ett energi- och klimatpaket för med- lemsländerna. I det ingår att medlemsländerna gemensamt åtar sig att sänka sina utsläpp av växthusgaser med 20 procent jämfört med 1990 års nivå.

Samtidigt ska man effektivisera energianvändningen med 20 procent och öka andelen förnybar energi med 20 procent.

I enlighet med Europaparlamentets och rådets direktiv 2006/32/EG om effektiv slutanvändning av energi och om energitjänster ska offentlig verksamhet föregå som goda exempel vad gäller energieffektivisering.

Nationella mål

Den nationella klimat- och energipolitiska inriktningen enligt 2009 års riks- dagsbeslut är att utsläppen av växthusgaser i Sverige år 2020 ska vara 40 procent lägre än utsläppen år 1990.

Regionala mål och visioner

Landstinget har deltagit i framtagandet av den regionala Klimat- och energi- strategin för Norrbottens län. Det regionala målet är bl.a. att den specifika energianvändningen ska minska med 25 % från 2005 till 2020.

Visioner i landstingets miljöpolicy:

• Norrbottens läns landsting är ledande i Europa i fråga om långsiktig håll- bar energi. Landstinget nyttjar enbart förnybara energikällor och behovet av energi har minimerats

• Norrbottens läns landsting är ledande i Europa på att ersätta fysiska trans- porter med andra alternativ.

(23)

Landstingsstyrelsen anser att den föreslagna energieffektiviseringsstrategin stämmer väl överens med europeiska- , nationella- och regionala klimat- och energieffektiviseringsmål samt landstingets miljöpolicy.

Mot den bakgrunden föreslås landstingsstyrelsen fatta följande beslut:

• Energieffektivisteringsstrategin för Norrbottens läns landsting antas.

Beslut

§ 177

Yttrande över Bättre insatser vid missbruk och beroende

(SOU 2011:35)

Dnr 1540-11

Missbruksutredningen har regeringens uppdrag att göra en samlad översyn av den svenska missbruks- och beroendevården. Utredningens förslag syftar till att stärka individens ställning och förbättra tillgängligheten till kunskaps- baserade insatser för personer med missbruk eller beroende av alkohol, narkotika, läkemedel eller dopningsmedel, samt för personer som har en riska- bel konsumtion. Målet är att skapa en kunskapsbaserad missbruks- och bero- endevård som utgår från den enskildes behov.

I uppdraget ingår att ta ställning till hur kommunernas och landstingens ansvar för missbruks- och beroendevården kan tydliggöras samt överväga behovet av förändringar av ansvarsfördelningen mellan de två huvudmännen.

Fyra lagstiftningar prövas: hälso- och sjukvårdslagen (HSL), socialtjänstla- gen (SoL), lagen om vård av missbrukare i vissa fall (LVM) samt lagen om psykiatrisk tvångsvård (LPT). Utredningen ska även se över hur ansvaret för tillnyktringsverksamhet enligt lagen om omhändertagande av berusade personer (LOB) bör organiseras.

Landstingsstyrelsen yttrade sig den 4 mars 2010 över utredningens diskus- sionspromemoria Bättre vård och stöd för individen – om ansvar och tvång i den svenska missbruks- och beroendevården.

I slutbetänkandet föreslås en genomgripande reform av den svenska missbruks- och beroendevården med totalt 70 förslag inom följande åtta reform- områden:

• Tidig upptäckt och kort intervention.

Genom att tidigt identifiera och intervenera mot riskbruk kan utveckling- en av missbruk och beroende förhindras.

(24)

• Tydligare och förändrat ansvar.

En ny lag om missbruks- och beroendevård som tydliggör landstingens och kommunernas ansvar föreslås. Landstinget ges ett samlat ansvar för behandling och kommunerna ett samlat ansvar för stöd.

• Stärkt ställning för individen.

Personer med missbruksproblem har i praktiken en svagare ställning än flertalet andra patient- och klientgrupper. Utredningen föreslår att det in- förs en lagfäst vårdgaranti som innebär en skyldighet för landstinget att inleda behandling inom senast 30 dagar och för kommunen att upprätta individuell plan inom senast 30 dagar.

• Bättre kvalitet, kunskap och kompetens

Genom utvecklade system för kvalitetssäkring, forskning och kunskaps- spridning samt kompetensutveckling läggs grunden för en mer kunskapsbaserad vård.

• Vård utan samtycke

Genom att förbättra behandlingsinnehållet, vårdens form och kopplingen till efterföljande frivillig vård skapas förutsättningar för en mer effektiv och rättssäker tvångsvård.

• Vårdens innehåll samt boende och sysselsättning

Genom att anpassa innehållet i vården för olika målgrupper (ålder, genus, etnicitet, funktionsnedsättning m fl) och inom olika insatsområden samt utveckling av kunskapsbaserat stöd till boende och sysselsättning kan en mer effektiv vård skapas för fler.

• Polisens och kriminalvårdens roll

Genom att utveckla polisens och kriminalvårdens insatser för personer med missbruk eller beroende förbättras samverkan kring personer som är föremål för insatser från landstinget, kommunen, polisen och kriminal- vården.

• Arbetsplatsen, arbetsmarknadspolitiken och socialförsäkringen Genom att stödja arbetsgivarens arbete med att förebygga riskbruk, missbruk och beroende samt förbättra tillgängligheten till insatser inom arbetsmarknadspolitiken och socialförsäkringen förbättras möjligheterna till anställning och rehabilitering.

Följande yttrande avges:

Landstinget konstaterar att Missbruksutredningen på ett gediget och mycket förtjänstfullt sätt beskriver missbrukets omfattning och skadeverkningar i landet idag. Landstinget delar i stor utsträckning utredarens analys med kon- staterande att det fordras kraftfulla samlade utvecklingsinsatser från både hälso- och sjukvården och kommunerna för att möta det ökande missbruket av alkohol, narkotika, läkemedel eller dopningsmedel med konsekvenser i form av medicinska och sociala skadeverkningar.

Landstinget ställer sig däremot tveksamt till flera av utredningens centrala förslag.

(25)

Ansvarsfördelningen mellan kommuner och landsting

Landstinget har den bestämda uppfattningen att ett samlat behandlingsansvar för missbruks- och beroendevården hos landstinget inte löser de identifierade problemen med bristande tillgänglighet, kompetens och kontinuitet för mål- gruppen.

Erfarenheten säger snarare att nya gränser istället tenderar att uppstå. Var går exempelvis gränsen mellan psykosocialt stöd, som föreslås vara en kommu- nal angelägenhet, och psykosocial behandling som landstinget föreslås ansvara för? Att enbart landstinget ska ha ansvaret för psykosociala behand- lingsinsatser kan få en rad negativa konsekvenser. Detta gäller inte minst individens rätt till insatser. Om de psykosociala behandlingsinsatserna över- flyttas till landstinget blir dessa inte längre en rättighet för individen när det inte längre regleras i Socialtjänstlagen. I hälso- och sjukvården får personer med missbruks- och beroendeproblematik dessutom ”konkurrera” om be- handlingsutrymme med andra patientgrupper med akuta svåra tillstånd. Hi- storiskt har sjukdomstillstånd med sänkt autonomi alltid haft svårt att hävda sig inom hälso- och sjukvården, vilket inte blivit bättre av en ökad subspeci- alisering. Denna utsatta patientgrupp har däremot alltid varit en av kommu- nens centrala kundkretsar. Landstinget befarar att förslaget kan leda till för- sämrad tillgänglighet för insatser till de mest utsatta, ett smalare samlat ut- bud av insatser med koncentration på beroendproblem och att färre personer får vård och behandling eftersom fokus på de sociala insatserna minskar.

Landstinget instämmer i utredarens analys att med den föreslagna huvud- mannaskapsförändringen för behandling riskerar vissa grupper att missgyn- nas. Detta gäller särskilt barn och ungdomar, gravida kvinnor samt personer med allvarligare social problematik och missbruk eller beroende. Om landstinget ansvarar för behandling och kommunen för stöd ställs särskilda krav på samverkan mellan huvudmännen kring dessa målgrupper. Utredarens för- hoppning och ambition att tydliggöra ansvarsförhållandena mellan huvud- männen får därmed sannolikt inte önskad effekt.

Landstinget hävdar att det vore mycket olyckligt att nu bromsa upp det ut- vecklingsarbete som pågår inom ramen för implementeringen av de nationella riktlinjerna för missbruks- och beroendevård (Kunskap till Praktik). Om- fattande fortbildningsinsatser för personal inom både hälso- och sjukvården och socialtjänsten har genomförts i länet och samverkansavtal mellan hu- vudmännen har upprättats inom ramen för Kunskap till Praktik.

Om utredarens förslag om överflyttning av hela behandlingsansvaret till landstinget vinner gehör inträder ett omfattande rekryterings- och fortbild- ningsbehov inom hälso- och sjukvården vilket får till följd att viktig tid går förlorad. Det finns en uppenbar risk att den kraft och energi som borde läg- gas på att utveckla missbruks- och beroendevården istället ägnas åt organisa- toriska frågor som följer av ändrade huvudmannagränser. Detta vore mycket olyckligt för en redan utsatt grupp.

Ansvaret för upprättande av individuell plan, vårdgaranti och bra bemötande

I både Hälso- och sjukvårdslagen och Socialtjänstlagen finns likalydande bestämmelser om att landsting och kommun tillsammans ska upprätta en individuell plan när den enskilde har behov av insatser från både hälso- och sjukvården och socialtjänsten.

(26)

Landstinget finner det märkligt att utredaren föreslår en särbestämmelse för personer med missbruks- och beroendeproblematik på så sätt att kommunen ska ha det övergripande ansvaret för att upprätta individuell plan för denna patientgrupp. Det torde finnas en fara för att den enskildes behov inte tillgodoses på ett bra sätt om den ena huvudmannen uttrycker vad den andra huvudmannen förväntas bistå med. Nya konfliktytor riskerar att uppstå.

Landstinget instämmer i vikten av att personer med missbruks- och beroendeproblematik får tillgång till adekvata insatser inom rimlig tid. För att stär- ka den enskildes ställning inom hälso- och sjukvården är det rimligt att även denna grupp omfattas av vårdgaranti. Det finns däremot ingen anledning att särskilja denna patientgrupp från andra patientgrupper med angelägna vård- behov och därmed den vårdgaranti som gäller generellt i Hälso- och sjuk- vårdslagen.

När det gäller bra bemötande menar landstinget att detta gäller för samtliga patientgrupper. Ledordet bör istället vara normalisering, d v s att handlägg- ningen av patienter med missbruk- och beroendeproblematik ska likställas med övriga högprioriterade grupper inom hälso- och sjukvården vad gäller bemötande, vårdgaranti och individuell vårdplan.

Landstinget avvisar med hänvisning till ovanstående utredarens förslag om särbestämmelser för denna patientgrupp när det gäller individuell plan, vård- garanti och bra bemötande.

Tidig upptäckt och intervention

Landstinget instämmer i utredarens bedömning att tidig upptäckt och intervention vid riskbruk, missbruk eller beroende är en effektiv insats.

Primärvården inklusive mödra- och barnhälsovården är viktiga verksamheter för tidig identifikation och intervention. I länet har de senaste åren omfattande fortbildningsinsatser genomförts inom primärvården med syfte att sprida

”brief intervention” (kort rådgivning). Erfarenheterna av detta evidensbaserade arbetssätt är mycket goda. Utifrån att alkohol kan orsaka eller förvärra problem eller försvåra läkningsprocesser finns en potential även för andra delar av hälso- och sjukvården att i större utsträckning uppmärksamma alko- holvanor.

Barn och unga

Landstinget instämmer i iakttagelsen att det finns en betydande samsjuklig- het hos ungdomar med neuropsykiatriska funktionsnedsättningar, depression och ångestsyndrom och samtidigt missbruk. Gruppen behöver uppmärk- sammas mer och få bättre hjälp än idag.

Ungdomar och deras familjer ska ha sin huvudtillhörighet i kommunernas olika utrednings-, behandlings- och stödåtgärder. Samsjukligheten bör om- händertas genom ett intensivt samarbete mellan socialtjänst, primärvård och barn- och ungdomspsykiatri. I länet finns överenskommelsen med kommunerna (Norrbus) och HÖK (handläggningsöverenskommelse) mellan primär- vård och BUP som utgör mycket god grund för samverkansfrågor och för att ytterligare utveckla samverkan mellan huvudmännen och mellan landstingets olika verksamheter.

Det är inte rimligt att utöka barn- och ungdomspsykiatrins ansvarsområde till att omfatta unga vuxna upp till 25 år utan att tillföra motsvarande ekonomiska resurser. Inom barn- och ungdomspsykiatrin finns redan idag en del kom-