13 JANUARI 2015
1
Verksamhetsstrategi för hälso- och sjukvård samt
tandvård
Detta dokument syftar till att tydliggöra vilka utgångspunkter och vilken grundsyn som präglar arbetet med ledning av hälso- och sjukvård samt tandvård i Norrbottens läns landsting. Dessa utgångspunkter ska genomsyra de beslut som fattas och de angrepssätt som väljs när ledningen ställs inför olika valsituationer.
Förändringar normaltillstånd
Hälso- och sjukvården betraktas som ett sammanhängand system där helheten är något mera än enbart summan av delarna. Vården har alltid stått och kommer alltid att stå inför stora utmaningar med behov av utveckling och förbättringar. Ständiga förändringar är därför ett normaltillstånd.
Hög kvalitet med nöjda patienter kostar inte mera pengar – men brister i kvalitet genererar höga kostnader
Hälsan är slutmålet
Ett maximalt värde för medborgare och patienter kan endast uppnås om insatserna utformas med utgångspunkt från medborgare och patienters uttalade och outtalade behov. Patienterna betraktas därför som medskapare och en resurs för vården. Detta kallas för personcentrering.
Värdet på vårdens insatser mäts bland annat i uppnådd hälsa. Det mest effektiva sättet är då att förebygga ohälsa vilket ska ha hög prioritet i verksamheterna. Detta kallas för hälsofokus.
Fokus på resultat för patienten
Det är i vårdens processer som värde för patienterna skapas. Därför ska ledningen aktivt engagera sig i att utveckla och driva på processarbetet i vården. Processerna ska flödesorienteras utifrån patienten, patientfokus uppnås genom en tydlig processorientering. Väl fungerande vårdprocesser mellan såväl specialiteter som huvudmän krävs för att tillfredsställa stora behovsgruppers växande krav på god vård.
Det är vårdprocessernas resultat som ska vara styrande för prioriteringar och beslut. Vårdprocessernas resultat ska mätas mångdimensionellt med hjälp av Värdekompassens fyra perspektiv: funktionell hälsostatus,
patienttillfredsställelse, kostnader och klinisk status. Det kallas för processorientering
Ordnade former vid införande nya metoder
Beslut på alla nivåer ska fattas med bästa tillgängliga kunskap som grund.
Det gäller såväl ny kunskap som hämtas utifrån, egna forskningsresultat liksom uppföljningen av verksamheten. Nya metoder etc ska införas under ordnade former och utifrån robusta beräkningar av det värde som tillförs.
Gamla metoder ska utmönstras när nya tillkommer. Detta kallas för kunskapsstyrning.
En betydande del av det som görs inom hälso- och sjukvården kan utföras på ett standardiserat sätt. Det frigör tid och möjliggör att mera utrymme kan avsättas till patienter med komplexa behov. Avvikelser ska göras utifrån
13 JANUARI 2015
2
patienters specifika behov. Variationer ska analyseras som en möjlig utveckling av rådande standard. Detta kallas för att arbeta med självförbättrande verksamhet.
Patientens behov styrande för planeringen
Vården ska planeras, organiseras och utföras utifrån patienternas behov.
Våra resurser ska finnas när patienterna behöver dom och ett sammanhållet vårdflöde ska prioriteras. Resurserna ska samplaneras för ett optimalt flöde.
Detta kallas för produktions- och kapacitetsplanering.
Patientens behov och inte invanda traditioner ska styra vem som gör vad i vården. Lagstiftningen sätter få gränser kring vem som får göra vad, det mesta kan förskjutas utifrån reell kompetens hos medarbetarna. Det kallas för kompetensväxling.
Alla behövs i förbättringsarbetet
Varje arbetsplats ska ha tydliga mål som utgår ifrån vad som ska
åstadkommas för patienterna. Att gemensamt nå dessa mål är grunden för stolthet och arbetsglädje. Alla medarbetare behövs i problemlösningen och förbättringsarbetet. Detta kallas för medarbetarskap.
Cheferna har en nyckelroll då det gäller att fokusera på vårdens resultat och driva förbättringsarbetet framåt. Cheferna ska ha en helhetssyn och värna om vad som är bäst för patientens hela process. Detta kallas för ledarskap.
