Tack för senast ni som var med i Haparanda.
Här kommer en sammanfattning från sista träffen samt programmet för nästa träff i Gällivare den 11-12:e maj.
Haparanda - den andra träffen
Första dagen
Katrin Holmqvist Sten, forskare och lärare i konstvetenskap och arkitekturhistoria samt biträdande föreståndare för
Sliperiet i Umeå, föreläste om kultur och kreativitet för hållbar samhällsutveckling. Katrin lyfte fram Åke E Anderssons myntande av begreppet ”K-samhället” redan på 80-talet (konst – kunskap – kommunikation – kreativitet) som en ny fas i det
”postindustriella samhället”. Ett annat begrepp för var ”the cultural turn” myntat av Jeffrey C Alexander år 1988. I denna nya fas flyttar fokus alltmer från produktivitet till kreativitet.
Richard Florida befäster dessa teorier i början av 2000-talet genom att prata om den kreativa klassens betydelse för kreativ, tolerant och ”meningsskapande” stadsutveckling. I vår tid (läs 2015 och framåt) lanseras tanken om att kultur kan fungera som ett verktyg för hållbar stads- och regional utveckling. Den italienske forskaren Pier Luigi Sacco ser i sin forskning (åtta
Gällivare nästa
efter inspiration och föredömliga case i Haparanda
städer genomforskas tämligen genomgripande) att kultur kan medverka till och ha en påverkan på medborgares lokala mobilisering, delaktighet och stolthet.
I andra sammanhang, inte minst när det gäller studier av så kallad social impact (påverkan) och värdeskapande, lyfter man fram begreppet ”empowerment”. Mycket handlar om att skapa mötesplatser där möten tvärsektoriellt och tvärvetenskapligt kan befrukta varandra. Idéer och kreativitet är ”det nya stålet”.
Metoder för att dels undersöka om det stämmer med
verkligheten och dels för att testa nya metoder dyker upp med begrepp som ”cultural planning” och ”creative placemaking”.
http://sliperiet.umu.se/sv/
Torkel Molin, lektor och föreståndare för
Kulturentreprenörsprogrammet vid Umeå Universitet,
föreläste om kulturdrivet kulturarv med Gotland som exempel.
Torkel var under flera år involverad i ett forskningsprojekt på Gotland. Projektet hade som ambition att se till att
forskningen ledde till praktisk nytta för regionen. KK- stiftelsen, som hade myntat begreppen ”upplevelsesamhället och upplevelseekonomin”, var huvudfinansiär till projektet.
Forskarna följde tre platser med kulturarv som gemensam nämnare; Lummelundagrottorna, Kalkstensfabriken och Bästeträsk naturreservat. Projektet utgick till stora delar från Throsbys ”Concentric circle model” där konsten/det kulturella skapandet är själva kärnan i cirkeln. Torkel slog fast att
bedömningen om vad som är ett kulturarv förändras över tid och att det egentligen går att exploatera vad som helst. För enligt Torkel betyder kulturarv ”att skapa identitet genom att berätta en berättelse” som i någon mening ”illustrerar”
kulturarvet. Det handlar lite tillspetsat, enligt Torkel, om att kulturarv är 80% historia, 10% är gammal historia (”skrotad historia”) och 10% är rent påhitt.
Haparanda presentade sig sedan som kulturkommun.
Stadsarkitekt Göran Wigren pratade om projektet ”På gränsen” som finns tack vare modiga och framsynta politiker på båda sidor om gränsen mellan Sverige och Finland. ”Vi bygger ihop städerna” är devisen och rent konkret gör man också det på en rad områden, såväl inom kultur- och turistområdet som inom stadsplanering, infrastruktur mm. Kulturchef Jytte Rüdiger berättade vidare om en rad konkreta exempel där kulturen fungerar som verktyg för innerstadsutveckling. Jytte, som har erfarenhet sedan många år att arbeta med
landsbygdsutveckling, berättar om vad som görs inom
Metoden bygger till stora delar på den så kallade FUNK- modellen (KK-stiftelsens modell för tillväxt) och på ”cultural planning”.
Kultursamordnare Pia Marttinen berättade sedan om event, festivaler och kulturarrangemang och deras betydelse för området. Destinationsutvecklare Anu Lakkala fyllde på med att bekräfta att också besöksnäringen har fokus på samarbete över gränsen (”vi jobbar alltid tillsammans”). Kukkolaforsens Martin och Johanna Spolander berättade sedan om sin pro- aktiva satsning (nu i fem generationer) på att utveckla sin besöksplats. Peter Juntti, utvecklingschef i Haparanda, instämde i de föregående talarnas beskrivning av området. Han betonade vikten av att vi ”måste krydda pajen med kultur” och att det handlar om att ”paketera” en fantastisk miljö som redan finns. Samarbetet med Tornio är mycket väl utvecklat inom såväl skolväsendet och räddningstjänsten som inom sjukvård och samhällsplanering. Dock är kompetensförsörjning en stor utmaning.
Sammanfattande diskussion: Jytte Rüdiger menade att man ska
”stötta mångt och mycket, även smått, för det ger efter hand något bredare”. Många menar att det är ett fixande och donande med projektmedel och att man måste vara entreprenöriell för att ”tänja på reglerna”. Man ska inte
glömma Landsbygdsprogrammet, under vilket man kan sy ihop många aktörer som tar och ger i ett fruktsamt samarbete. I det sammanhanget avhandlas också det eventuella behovet av att skapa en eller flera regionala projektkontor. Stina Almkvist lyfte fram fem saker som ledare bör besitta om man ska kunna skapa förändring: Det första är ett genuint och ärligt intresse för ämnet/saken/branschen och då kan man skaffa sig den andra saken som är kunskap. Finns detta kan man skapa den tredje komponenten som är kompetens. Sedan måste man kunna addera den fjärde saken som är resurser (organisatoriska och finansiella) och slutligen måste man ha den femte saken som är egenskapen mod. När man tittar på stora eller små orter som till exempel lyckats etablera lyckade mötesplatser inom den kulturella och kreativa näringen, så har dessa fem ingridienser funnits.
På kvällen promenerade vi till Finland och åt middag på krogen/hotellet Mustaparta i Tormeå. Pia Suonvieri, kulturentreprenör berättade mästerligt om legenden Mustaparta.
Andra dagen Den andra dagen inledde Stina med att presentera rapporten
”En ny näring växer fram, del II” och hon konstaterar att alla branscher i samhället är mitt i ett paradigmskifte, inte minst beroende på den digitala transformationen. Ingen siter inne med svaret på hur framtiden kommer att se ut. Det gör alla branscher jämlika och kan innebära en öppenhet att samarabeta över branschgränser. Stina lyfte fram ytterligare faktorer man kan ha i åtanke om man behöver argumentera varför KKN är viktigt för den kommunala och regionala utvecklingen. Det är upplevelser står i fokus när allt fler människor får postmaterialistiska värderingar. KKN är specialiserade på upplevelsebaserade tjänster och produkter.
Vidare kommer Big Data påverka oss alla allt mer. Konsten att kunna kommunicera och bygga relationer för att nå igenom brus är en egenskap som bl.a byråerna inom KKN är skickliga på. En allt mer otrygg omvärld ser många som en växande konkkurrensfördel, som kommer att gynna regioner som Swedish Lapland och dess besöks och turismnäring. Stina säger också att det kan vara en fördel att vara få, om det är ”rätt”
personer. Mindre orter har ofta effektiva nätverk och kortare beslutsvägar, vilket kan vara en fördel att nyttja när man lever i en snabbt föränderlig värld.
Konstateras kan i alla fall att KKN är en relativt ny, men framför allt, växande näring som kommunerna måste förhålla sig till. Begreppet är vitt och det viktiga är att varje kommun bestämmer hur man beskriver KKN ut i från sin kontext.
KKN är en icke homogen bransch men det är viktigt att behålla begreppet för att statistiskt kunna påvisa vikten av näringen som helhet.
Stina pekar på att det finns en nationell strategi för hållbar regional tillväxt och attraktionskraft, där KKN är med under del två ”Attraktiva miljöer och tillgänglighet”. http://
www.regeringen.se/informationsmaterial/2015/10/en--nationell- strategi-for-hallbar-regional--tillvaxt-och-attraktions-
kraft-20152020/
På det regionala planet ska en handlingsplan för KKN tas fram.
I dag har kulturen en egen regional handlingsplan. Frågan är om dessa två på sikt bör bli en.
I den regionala satsningen på KKN ingår våra fem workshopar + en konferens 31/5-1/6 i Piteå i regi av Tillväxtverket och Region Norrbotten. Idéer som redan nu svävar i luften är t ex skapandet av en projektbyrå.
https://tillvaxtverket.se/aktuella-amnen/naringar-i-forandring/
kulturdriven-tillvaxt-starker-regionerna/digitaliseringens- mojligheter/om-konferensen.html
Stina tipsar om årliga konferenser för de som vill fylla på med kunskap. Dels finns Creative Summit i Skellefteå 14 juni som i år har titeln ”The future of work” https://
www.creativesummit.org. Dels finns The Conference i Malmö 4-5 september. https://2017.theconference.se.
Föreläsningar från The Confernence 2016 kan ni hitta via länken.https://www.youtube.com/watch?
v=0MBUqqwAslc&list=PLD7NpsP6ELG3ttJ13- ACdMWNwifjSXPGd
Dag två fortsatte med grupparbeten i tre blandade grupper, där man skulle landa i hur man själv vill ta arbetet vidare.
Grupperna redovisade sina tankar inför alla andra och detta är några av huvuddragen.
Vissa kommuner som Jokkmokk, Haparanda och Piteå har redan idag strategier och/eller handlingsplaner kring KKN, medan de mindre kommunerna inte har tillräckligt med resurser för att kunna arbeta så fokuserat på KKN. Dock upplever man att man genom att lyssna på de som arbetar mer fokuserat med KKN, på sikt kanske kan frigöra mer resurser för att kunna arbeta mer offensivt.
Många tog upp utmaningen att arbeta över gränsen mellan kultur och näring. I en tid när samhället generellt blir plattare och mer horiosontellt lever gamla strukturer kvar och det gäller att hitta nya sätt kring samverkan.
För Haparandas och Tornios finns ett väl utvecklat gränssamarbete, där kulturen har huvudansvaret men där turismen är loket. Haparanda anser också att kommunikation är a och o för att lyckas.
Alla konstaterar att ”kulturen är jätteviktig”, det är ”som en bas, en kärna, ja själva själen”. Men lika viktigt är att lyfta fram och stimulera näringen dvs kulturentreprenörerna.
Alla vill vara ”attraktiva kommuner” men vägarna dit ser olika ut. Idén om en projektbyrån tycker flera vore bra men man bör noga utreda hur en sådan skulle se ut, viktigt att kolla vad kommunerna skulle behöva och viktigt att det inte blir en institution utan en proaktiv verksamhet. Viktigt också att titta på den erfaranhet och komptens som finns inom och utanför länet.
Det nätverk som nu skapas genom workshoparna är viktigt att hålla vid liv. Önskvärt är att Region Norrbotten arbetar på ett övergripande plan och står för årlig konferens, återträffar, stöd, råd, tips etc. Önskvärt är också att Region Norrbotten är tydlig med definitioner av KKN i olika dokument.
Önskemål framöver var att fokusera på målbilder för
förflyttning mot framtiden (”hur tar vi oss dit?”). Alltså mera aktiverande workshopövningar/mera processande, så att det blir lättare att arbeta fram sina egna mål, strategier och planer.
Gällivare - den tredje träffen
Vi startar med lunch klockan 12 torsdag den 11:e maj på Quality Hotel Lapland i Gällivare, Lasarettsgatan 1.
http://qhl.nu
Efter lunch och hela eftermiddagen kommer Mattias Barsk, prisbelönt tv-producent och programutvecklare på SVT att hålla i en workshop. Tanken är att ni ska få arbeta med att hitta respektive kommuns egen identitet, berättelse och unikhet.
Mattias vill att ni tar med lokaltidningar, annonblad mm som innehåller material om era egna kommuner.
Gå gärna också in på SVT play och titta på de produktioner Mattias arbetat med som ”Bastbaletten” och ”Renskötarna”
http://www.kuriren.nu/nyheter/han-ar-hjarnan-bakom- bastubaletten-8745685.aspx
Nästa dag startar vi med att ses 08.30 på mötesplatsenVallje, en mötesplats för det samiska näringslivet, Lasarettsgatan 25, Gällivare. Mattias Berglund, projektledare kommer att berätta om platsen och projektet ”Utvecklingsnod Sápmi”
https://www.facebook.com/unsapmi/
http://www.nsd.se/nyheter/gallivare/samisk-motesplats-tar-
Sedan vandrar vi tilbaks till hotellet för att lyssna på Camilla Bondareva, destinationsstrateg på Swedish Lapland Visitors Board. Hon kommer att berätta om den senaste utvecklingen för att utveckla turism och besöksnäringen ytterligare.
http://www.swedishlaplandvisitorsboard.com/blog/2016/06/13/
camilla-bondareva-ny-destinationsstrateg-for-swedish-lapland- visitors-board/
Och sedan är planen att ett lokalt företag inom film/tv ska berätta om sin företagsresa och framtiden.
Dagen avslutas med reflektion, diskussion, utvärdering och gemensam lunch. Hemfärd vid 13.00 fredag den 12:e maj.
Dokumentation/bilagor
I ett separat mail som kommer att skickas inom ett par dagar, via SPREND (pga sin storlek), kommer ni att hitta:
Presentationer från Haparanda Kommun
Presentation från Katrin Holmqvist Sten Presentation från Stina Almkvist
Anmälan senast 1 maj 12.00
Via länken får ni ange om ni behöver boende och vilka måltider ni är med på samt ev. allergier.
Vid frågor kring anmälningar och boende kontakta Agneta Franklin, 0920-711 51, agneta.franklin@norrbotten.se Vid frågor om kursinnehåll kontakta Stina Almkvist, 072-726 66 60, stina@creativenodes.se
ANMÄLNINGSLÄNK
h-ps://simplesignup.se/private_event/92528/cbeb16225a
Väl mött i Gällivare
Stina Almkvist och Per Holm, kursledare ”Regional utveckling med hjälp av kulturella och kreativa näringar”
